--------------------------------------------------------------------------

                                 Droger A-
                  av Kerstin Tunving och Thomas Nordegren
                             ISBN 91-27-02869-0
                           Natur och Kultur 1993

            Denna ASCII-version gjord av Swedish Infomania 1995

--------------------------------------------------------------------------


--------------------------------------------------------------------------
                                   [ A ]
--------------------------------------------------------------------------

A,      slanguttryck fr amfetamin.

AA,     Anonyma Alkoholister (Alcoholic Anonymous) r sjlvhjlpgrupper
        bestende av fre detta alkoholmissbrukare. Den frsta AA-gruppen
        bildades 1935 i Ohio, USA, av en alkoholiserad allmnpraktiserande
        lkare, doktor Robert Smith (dr Bob) och hans likaledes
        alkoholiserade vn, brsmklaren Bill Wilson (Bill W.). De
        upptckte att om de trffades och utbytte erfarenheter, var det
        lttare att hlla sig nykter. Doktor Bob ppnade drfr sitt hem
        ven fr andra med liknande problem. Under dessa diskussionsmten
        frblev deltagarna anonyma och kallade varandra vid frnamn och
        efternamnsinitial. P ett tidigt stadium skrev de frsta 100
        medlemmarna ned sina erfarenheter och skapade AA Big Book, en
        gemensam livsfilosofi. AA med sina tolv steg eller tolv budord hade
        ftts. Oxfordrrelsen var den religisa inspirationskllan. AA:s
        tolv steg som numera versatts och tryckts p snart sagt alla
        sprk formar sig till beknnelser av de egna bristerna och
        svagheterna. I de tre frsta punkterna erknns existensen av en
        hgre makt: " 1. Vi erknde att vi var maktlsa infr spriten - att
        vi frlorat kontrollen ver vra liv. 2. Vi kom till insikt om att
        en kraft starkare n vr egen, kunde hjlpa oss att terf vrt
        frstnd. 3. Vi beslt att lgga vr vilja och vrt liv i hnderna
        p Gud, sdan vi sjlva uppfattade Honom." AA vxte till en
        folkrrelse ver hela vrlden och har nu ver en miljon medlemmar i
        76 000 lokalgrupper i 118 lnder. AA-grupperna samlas p fritiden,
        och under dessa mten fr varje deltagare lra sig dmjukhet infr
        sitt de och att stta gruppens vlfrd framfr sin egen.
        Deltagarna uppmanas ocks att ta itu med sina egna moraliska
        problem. Enligt AA r alkoholism en sjukdom som inte gr att bota,
        men som man kan lra sig att leva med. P detta stt avlastas nd
        en del av skulden. Man kan ju inte hjlpa att man rkat bli sjuk.
        P motsvarande stt bildades andra grupper i Kalifornien 1953 NA,
        Narcotic Anonymous. P 1980-talet, d kokainmissbruket blivit
        utbrett, startade man ocks CA, Cocaine Anonymous. Numera finns
        sjlvhjlpgrupper av lekmn fr mnga former av beteenderubbningar,
        t ex fr spelare, tberoende, verviktiga - fr nstan alla former
        av mnskligt lidande. De med liknande problem har mycket gemensamt
        att diskutera, eftersom de s att sga sitter i samma bt.
        Sjlvhjlpgrupperna spelar ofta en vrdpolitisk roll genom att de
        kan frm samhllet att ge bttre vrd eller resurser till
        forskning. AA- och NA-rrelserna har genom ren behllit sin
        ursprungliga diskreta, anonyma profil och sin kraft. Genom att de
        under 1980-talet lanserat Minnesota-modellen ocks utanfr USA, r
        rrelserna idag starkare n ngonsin och spridda ver vrlden.
        Efter en mnads inledande behandling p ett Minnesotahem,
        rekommenderas patienterna nmligen att under ngot r framver
        regelbundet g p AA- respektive NA-mten fr att kunna st emot
        terfallen. P detta stt rekryteras stndigt nya krngrupper. Det
        finns nu flera hundra AA-freningar i Sverige - ven fr anhriga,
        AL-anon och AL-ateen (fr barn och tonringar som har anhriga som
        missbrukar). I praktiskt taget varje lokaltidning kan man lsa
        korta terkommande notiser med AA:s telefonnummer och upplysningar
        om nsta mte. Ngon reklam fr mtena ser man aldrig. AA skall
        nmligen i enlighet med sin filosofi bras av egen kraft, men alla
        som tycker att de har alkoholproblem r vlkomna. En
        efterunderskning (utfrd av Marianne Parmander och Peter Allebeck,
        Samhllsmedicinska enheten, Huddinge sjukhus 1992) visar goda
        resultat fr den del av de Minnesotabehandlade alkoholisterna som
        tillsammans med sina anhriga fortsatte efterbehandlingen i AA och
        AL-anon. Efter ett r var 48 procent av denna grupp fortfarande
        helnyktra, jmfrt med 32 procent helnyktra bland dem som efter den
        inledande behandlingen inte anvnt sig av AA. Totalt var 32 procent
        nyktra, 26 procent frbttrade och 42 procent ofrndrade efter ett
        r.

ABC,    frkortning fr andningshjlp, blodstillning och chockfrebyggande
        tgrder vid frsta hjlpen, se verdos och avgiftning vid
        narkotikamissbruk.

Abessinskt te, te kokt p bladen frn khatplantan, catha edulis, khat.

A-bomb, slanguttryck fr en kombinationsdos av marijuana och heroin.

Absint, spritdryck, svagt gulgrnaktig, tillverkad av konjak med 68
        volymprocent alkohol, innehllande extrakt frn olika rter frmst
        malrt och smaksatt med bland annat lakrits. Drycken blandas
        vanligen i vatten. Den lanserades kommersiellt 1797 av Henry Louis
        Pernod. Med tiden upptcktes att ett lngvarigt bruk av malrt
        medfrde skador p nervsystemet. Dessa orsakades dock frmst av
        smakmnet tujon, som vid lngvarig tillfrsel kunde ge blindhet,
        kramper och demens. Absint frbjds drfr i Schweiz 1908 och i
        Frankrike 1915. Fretaget Pernod Fils etablerade 1918 ett
        destilleri i Taragona i Spanien och tillverkade dr dels absint,
        dels liknande drycker utan malrtstillsats fr export till de
        lnder som frbjudit absint. Dagens pastis (t ex Pernod och Ricard)
        har liknande smak men saknar de skadligaste ingredienserna.

Absintism, missbruk, beroende och skador av absint.

Abstinence violation effect, AVE, en beteckning fr de svra knslor av
        svaghet, skuld, ngest och oro som kan flja med terfall i
        drogmissbruk. Missbrukaren knner att han svikit sig sjlv och
        andra. (Se terfall, terfallsprevention.)

Abstinens, avhllsamhet, hr frn droger. Det innebr att en missbrukare
        har upphrt att anvnda droger. Om drogmissbruket ligger nra i
        tiden karakteriseras tillstndet av abstinenssymtom. Att vara
        abstinent r hr att vara avhllsam nr det gller droger.

Abstinensepilepsi, generella kramper (grand mal-anfall, epilepsia major)
        som upptrder under abstinens efter missbruk av alkohol eller
        lugnande medel. Epileptiska anfall under alkoholabstinens brukar
        populrt kallas fylleslag. Anfallen r ett uttryck fr ett
        retningstillstnd i centrala nervsystemet.

Abstinensorienterad behandling, frn engelskans abstinence orientated
        treatment. Det r en term fr den behandling dr drogfriheten
        srskilt betonas och dr man har en mycket restriktiv hllning,
        oftast ett totalfrbud, mot exempelvis psykofarmakabehandling och
        alkoholanvndning. Termen anvnds fr att skilja denna typ av
        behandling frn dess motsats, exempelvis underhllsbehandling med
        metadon.

Abstinenssymtom, de kroppsliga och psykiska symtom som uppkommer d
        missbrukare bryter en lngvarig konsumtion av beroendeskapande
        droger eller alkohol. Mest vlknda r abstinenssymtomen efter
        alkoholmissbruk: ngest, frossa och darrningar i hela kroppen,
        vilka alla efter ngra dygn kan kulminera i delirium tremens
        (dille) med omtckning och livliga syn- och hrselhallucinationer.
        Alkoholabstinens kan ocks ge upphov till epileptiska anfall
        (fylleslag). Liknande symtom kan flja ven efter missbruk av stora
        mngder lugnande medel. Missbruk av barbiturater (nu avregistrerade
        i Sverige) ger ibland upphov till barbituratdelirier Missbrukarna
        fr olika abstinenssymtom allt efter de droger de missbrukar.
        Morfinabstinensen nr sitt maximum p tredje eller Frde dygnet och
        yttrar sig i influensaliknande symtom: rinnande gon, nysningar,
        vrk i kroppen, diarrer och ibland feber. Stark ngest och oro
        fljer med de fysiska symtomen. Efter cannabis- eller
        lkemedelsmissbruk (oftast bensodiazepiner) nr symtomen ofta sin
        kulmen frst under tredje och frde veckan. Oro och smnlshet,
        overklighetsknslor och stor knslomssig labilitet karakteriserar
        tillstndet. Orsaken till abstinenssymtom r sannolikt strningar i
        hjrnans belningssystem. Man vet att vanebildande droger pverkar
        de nervceller och signalsubstanser som ingr i detta system. Nr
        tillfrseln av missbruksmedlet pltsligt avbryts, ndras den
        konstlade balansen i systemet. Detta ger retningsfenomen, t ex
        kramper och strningar i knslolivet. Svra abstinenstillstnd
        mste behandlas p sjukhus. Dr anvnds i allmnhet under ngra
        veckor specifika mediciner, t ex Heminevrin mot delirium tremens
        och Catapresan (klonidin) vid morfinabstinens. Drtill ordineras
        lga och sjunkande doser av lugnande medicin. Alternativt behandlas
        en del ej alltfr svra fall genom att patienter och vrdare reser
        bort i grupp till en sjlvvald isolering p landsbygden. Vissa
        behandlingsorganisationer rekommenderar missbrukare att genomlida
        abstinensen utan lkemedelshjlp men med starkt knslomssigt std
        av fre detta missbrukare. (Se i vrigt under de olika
        missbrukspreparaten och under Avgiftning vid narkotikamissbruk,
        Beroende av droger, terfall och terfallsprevention.)

Abusus, latinskt ord fr missbruk. Det frekommer i patientjournaler som
        diagnos, oftast i sammansttningar som abusus narcoticus,
        narkotikamissbruk. Abusus anvnds om ett inte alltfr omfattande
        missbruk. Om missbruket r mer dominerande anvnds diagnoserna
        alcoholismus respektive narcomania.

Acapulco gold, slanguttryck fr mexikansk marijuana, uppkallad efter staden
        Acapulco.

Ace, slanguttryck fr marijuanacigarr.

Acetofenazin, neuroleptika som tillhr gruppen fentiaziner. Medlet anvnds
        frmst vid smnbesvr hos ldre och vid behandling av psykoser,
        frmst schizofreni. Varunamn i Sverige r Tindal (tabletter).

Acetorfin, C27H35NO5, morfinderivat, smrtstillande preparat hrlett ur
        morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II. Anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Acetyldihydrokodein, eller thebacon, C20H23NO4, smrtstillande preparat som
        tillhr gruppen opiater, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Acetylkolin, signalsubstans i nervsystemet som anvnds fr kommunikation
        mellan nerver och muskulatur. I hjrnan har acetylkolin betydelse
        fr hgre funktioner som minne och inlrning. Vissa droger,
        exempelvis belladonna, har s k antikolinerga biverkningar, vilket
        innebr att de blockerar acetylkolinets normala funktion. (Se
        Signalsubstanser.)

Acetylmetadol, eller levo-alpha-acetylmetadol, LAAM, smrtstillande
        preparat som tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige. Eftersom
        det r lngtidsverkande har det i USA frsksvis anvnts i stllet
        fr metadon.

Acetylsalicylsyra, vrldens sannolikt mest anvnda lkemedel med
        smrtstillande, febernedsttande och antiinflammatoriska effekter.
        Det kan irritera mag-tarmkanalens slemhinnor och nedstta blodets
        frmga att koagulera. Det r inte beroendeframkallande.

Acid    1. syra 2. slanguttryck fr LSD, lysergsyrediamid.
        [Fel! LysergsyrediETYLamid]

Acid House, benmning p den musikstil inom rockmusiken som introducerades
        i slutet av 1980-talet av grupper som The Mob och The Royal House.
        Stilen har starka kopplingar till bruket av hallucinogena droger, i
        synnerhet LSD (engelskans acid). Acid House utvecklades till
        discoacid, dr stilen vergtt till att kallas Techno House. Denna
        musikform karakteriseras av enkel basgng och mycket synthar. Den
        frekommer ocks vid s k Rave parties, stora nattliga
        danstillstllningar, ofta utomhus, dr hallucinogena droger
        fredras framfr alkohol.

Acidos, abnorm surhetsgrad i kroppsvtskorna. Det kan frekomma vid svlt,
        exempelvis vid missbruk av centralstimulantia.

Acnida cannabinum, cannabis.

Acorus calamus, kalmusrot.

Adaptation, adaptationsfas, individens anpassning till omgivningens krav,
        hr i betydelsen den period under vilken den blivande missbrukaren
        vnjer sig vid att mer eller mindre regelbundet anvnda droger. (Se
        Missbrukarkarriren.)

Addiction Research Foundation, ARF, en av vrldens mest respekterade
        forskningsinstitutioner p missbruksomrdet. Den ger ut tidningar,
        tidskrifter, bcker och forskningsrapporter kring alkohol och
        narkotikamissbruk. ARF finansieras huvudsakligen av den
        kanadensiska staten och har sitt huvudkontor i Toronto, Kanada.

Addiction, tvngsartat beroende av alkohol eller droger. Det r en ldre
        term. Svenskt ord saknas. P 1950-talet anvndes termen alcohol
        addiction synonymt med kronisk alkoholism. Kriterierna p addiction
        var kraftigt beroende, ofrmga att sluta dricka, toleranskning
        och abstinenssymtom. Begreppet addiction kom ocks att anvndas om
        droger nr narkotikamissbruket efter andra vrldskriget vxte i
        omfattning. Med addiction menas i allmnhet intravenst,
        tvngsartat missbruk av heroin och kokain. Termen har idag ersatts
        av WHO:s definition drug dependence (se lBeroende av droger). Man
        talar internationellt om dependence of alcohol, dependence of
        morphine, dependence of bensodiazepines osv. Begreppet lever dock
        kvar i form av orden addict, amerikansk beteckning fr heroin-
        eller kokainberoende narkoman, och ex-addict, fre detta narkoman.

Addiktivt missbruk, ldre term fr tvngsartat drogberoende.

Additiv giftverkan, kombinationseffekter av olika droger.

Administration, administrering, hr tillfrsel till kroppen av lkemedel
        eller narkotika.

Ad modum, latin fr p samma stt som, "enligt NN:s metod".

Ad mortem, latin fr till/intill dden. "G ad mortem" r ett uttryck fr
        att d.

Adolescens, ungdomsldern, ldern nrmast efter puberteten, den period i
        livet d drogdebuten oftast sker.

Adolescensnarkomani, ungdomsnarkomani.

Adrenalin, C9H13NO3;, stresshormon, det viktigaste s k neurohormonet. Det
        bildas i binjuremrgen men kan ven framstllas syntetiskt.
        Adrenalin utsndras vid exempelvis hrt fysiskt arbete, psykisk
        stress och ilska. Adrenalinet frstter kroppen i alarmberedskap,
        bereder kroppen p att fly eller slss. Hjrtats slagfrekvens kar,
        och dess sammandragningar blir kraftigare. Blodfldet till hjrtat
        och skelettmuskulaturen kar men minskar till andra organ. Genom
        kad nedbrytning av strkelse i levern kar socker- och fetthalten
        i blodet. Adrenalin anvnds som lkemedel vid hjrtstillestnd och
        svr astma samt vid svra allergiska reaktioner. Vid anvndning av
        centralstimulerande medel som amfetamin och kokain reagerar kroppen
        p ett liknande stt. Man brukar tala om att de har adrenerg
        effekt.

Adrenerg effekt, sympatomimetisk effekt. Vissa droger, t ex amfetamin och
        kokain, stimulerar en del av det nervsystem som r undandraget
        viljans kontroll, nmligen sympaticus. Nr detta, dvs det
        sympatiska nervsystemet, aktiveras framkallas en adrenerg effekt
        (sympatikotrop eller sympaticomimetisk effekt) som vid
        adrenalintillfrsel. (Se Adrenalin.)

Adrenerga receptorer, komplexa proteiner som finns p utsidan av
        cellmembranen. De indelas i alfa och beta-receptorer. Dessa
        receptorer aktiverar cellerna vid tillfrsel av adrenalin och
        noradrenalin. (Se ven Signalsubstanser.)

Aerosol, suspension (lsning) av fasta eller flytande partiklar i gas,
        vanligen luft, finfrdelade smdroppar frn en tryckflaska. Sprej
        r en typisk aerosol. I missbrukssammanhang kan aerosoler sniffas.

Affe, slanguttryck fr hasch, cannabis.

Affektiva syndrom, psykiska strningar som berr knslorna, affekterna.
        Affektiva syndrom r t ex depressioner och maniska tillstnd.

Affektmanipulering, en med kemiska medel framkallad styrning av
        nervsystemet och av knslolivet. Detta r ett narcissistiskt
        (sjlvcentrerat) stt att hja livsgldjen och att markera ett
        oberoende av andra mnskliga krleksfreml (objekt). Freud beskrev
        t ex morfinism som ett stt att lindra psykisk smrta och motverka
        desillusionering. Opiater dmpar frmst tre affekter: aggressivitet
        (raseri), skamknslor och ensamhets- och tomhetsknslor.
        Hallucinogener erbjuder missbrukaren mjligheter att knna sig
        upphjd ver omvrldens tristess. Amfetamin och kokain betraktas
        som kemiska medel mot frtvivlan, sorg och sjlvutplning. Den
        skamknsla som hos en del personer framkallas av att de knner sig
        svaga, veka och srbara dljs bakom amfetaminrusets "fasad" av
        styrka och omnipotens (allmakt). Det mest karakteristiska fr
        narkotikamissbrukare r deras ofrmga att hantera normala knslor
        som gldje, besvikelse, vrede och skam. Svagheterna kommer fram i
        terapisituationer men dljs hos den aktive missbrukaren genom
        kemisk affektmanipulering. Ingen kan t ex verka s lugn, avspnd
        och oberrt hjd ver tingen som den heroinpverkade.

Affektregression, tergng till primitiva knslor. Just nr effekterna av
        narkotiska mnen klingar av, drabbas missbrukaren vanligtvis av en
        storm av knslor. Konfrontationen med verkligheten och de egna
        knslorna kan upplevas som pltsliga attacker utifrn. Missbrukaren
        knner sig hotad och rkar d in i en narcissistisk kris, dvs
        sjlvbilden och sjlvknslan vacklar. Denna kris medfr i sin tur
        en affektregression, dvs den drabbade blir mera barnslig och
        primitiv. Alla knslor blir ngestladdade. Missbrukaren tappar
        tillflligt frmgan att beskriva och drmed ocks att bearbeta
        sina knslomssiga upplevelser.

Afghan, hasch (cannabis) frn Afghanistan i svartbruna, ofta pressade kakor
        p 30-70 gram. Masari Sherif r den mest knda tillverkningsorten.

Afghani, hascholja. (Se Cannabis.)

Afrikan, svart afrikan, slanguttryck fr afrikanskt hasch.

Afrodisiakum, medel som vcker eller frstrker knsdriften. Mnga medel
        med denna beteckning bygger p sjlvsuggestion och saknar helt
        mtbara effekter, t ex ren- eller noshrningshorn. Vissa droger
        kan, srskilt i brjan av en missbruksperiod, ha starkt
        sexualstimulerande effekter. Vid fortsatt missbruk blir dock sjlva
        drogeffekten mer eftertraktad n sexuella aktiviteter.
        Centralstimulantiamissbrukare kan efter rehabilitering ha svrt att
        genomfra samlag, eftersom sex blivit starkt frknippat med
        drogbruket. Detta kan ka risken fr terfall. (Se ven Sexualitet
        och droger.)

After-trip, tertripp, ovntad terupplevelse av det ursprungliga LSD-ruset
        eller ruset av andra hallucinogena droger. tertrippar kan upptrda
        under ratal efter experiment med hallucinogener.

Aggravering, mer eller mindre medveten frstrkning av sjukdomssymtom fr
        att uppn vinster, t ex medlidande eller sjukskrivning.

Aggressivitet, retlighet, bengenhet fr vldsyttringar. I praktiken
        skiljer man mellan verbal aggressivitet, dvs nr ngon far ut i
        hot, skllsord eller invektiver och fysisk aggressivitet med
        verkliga vldshandlingar. Mnniskor i frvirringstillstnd eller
        svr abstinens r ofta oroliga och kan ha en, som man sger i
        kliniska sammanhang, "lttvckt aggressivitet". (Se lVld och
        droger.)

Ahl, Kennet, frfattarpseudonym fr Lasse Strmstedt (f 1935) och Christer
        Dahl (f 1940). De utkom 1974 med den galghumoristiska romanen
        Grundbulten, som bl a ingende skildrar den typiska jargongen bland
        amfetaminmissbrukare p svenska fngelser. Boken fljdes av Lyftet
        (1976) och av Lasse Strmstedts Storfrsarna (1979).

Aids, se HIV/aids.

AIK-are, slanguttryck fr gulsvart kapsel innehllande amfetamin. Sdana
        kapslar frekom p den illegala narkotikamarknaden under
        1960-talet.

Akatisi, ofrmga att sitta stilla, relativt vanlig biverkan av behandling
        med neuroleptika och vid Parkinsons sjukdom.

Aktionsgruppen mot Narkotika, den svenska regeringens aktionsgrupp mot
        narkotika.

Akupunktur, instick av nlar i kroppsvvnaden fr att stlla diagnos,
        behandla eller bedva. Det r en flertusenrig kinesisk metod, som
        ibland anvnds fr att lindra abstinenssymtom vid avgiftning av
        narkotikamissbrukare och ven fr att motverka "suget" efter
        droger. Metoden brukar srskilt tilltala de missbrukare som
        misstror den s k skolmedicinen och fredrar alternativa
        behandlingsformer. Inom narkomanvrden brjade akupunktur anvndas
        mera systematiskt i brjan av 1970-talet. Ett program utvecklat av
        dr Michel Smith i South Bronx, New York, har blivit modell fr
        akupunkturprogram p ett 30-tal narkomanvrdskliniker i USA och ett
        20-tal i Europa, bl a Narkomanvrdsenheten vid Sabbatsbergs sjukhus
        i Stockholm. Programmet innehller akupunktur, kinesiska vningar
        (Qi-Gong), rtbehandling, massage och samtalsterapi. Programmet
        genomfrs i grupp under stndig lkarkontroll och med regelbunden
        urinprovtagning. Programmets lngd r 6-e veckor frdelat p tre
        perioder. Samtidigt etableras kontakt med socialdistrikt och
        eventuellt lnkorganisation.

Akut, pltsligt intrdande, hastigt frlpande (sjukdom). Motsatsen r
        kronisk.

Akutvrd, se verdos och Avgiftning vid narkotikamissbruk.

Alamut, assasinernas (haschrkarnas) fstning p tiohundratalet.

AL-anon, organisation av lnkkaraktr som stder anhriga till alkohol- och
        narkotikamissbrukare. (Se AA.)

AL-ateen, organisation av lnkkaraktr som stder barn till
        alkoholister. (Se AA.)

Alfacetylmetadol, C23H31NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Alfameprodin, C17H25NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Alfametadol, C21H29NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Alfametyltiofentanyl, N-[1-[1-metyl-2-(2-tienyl)etyl]-4-piperidyl]propion-
        anilid), tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning I.

Alfaprodin, C16H23NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Alfentanil, C21H32N6O3, bedvningsmedel som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Varunamn i Sverige r
        Rapifen (injektionsvtska).

Alkaloider, en grupp organiska kemiska freningar som finns naturligt i
        vxtriket och ofta har starka effekter p mnniskokroppen. De har
        anvnts som droger, gifter och lkemedel under mnsklighetens hela
        historia. (Se Ergotamin och Mjldryga.)

-------------------------------------------------------------------------
ALKOHOL
-------------------------------------------------------------------------

Alkohol (etanol, etylalkohol C2H5OH) r det ldsta bedvningsmedel
mnskligheten knner - och det mest anvnda. Man talar om alkoholbruk och
alkoholmissbruk (alkoholism, alkoholberoende, alkoholberoendesyndrom, kro-
nisk alkoholism). Under ltt alkoholverkan minskar hmningar, vilket medfr
att den alkoholpverkade knner sig skrare p sig sjlv. I strre doser r
alkohol framfr allt ett hmmande gift, som frr anvndes som
bedvningsmedel inom kirurgin.

Historik. Alkohol uppkommer ur jstsvampar, som funnits p jorden
miljontals r fre mnniskan. Eftersom nstan alla folk upptckt alkoholens
berusningseffekter, exempelvis d fruktsaft ftt jsa, har
alkoholkonsumtion integrerats i de flesta kulturer. Gemensamt r att
alkoholen omgrdats med olika religisa regler och lagar om var, nr och
hur det varit tilltet att dricka den. Sverige tillhr den nordeuropeiska
l- och brnnvinskulturen, medan Sydeuropa har en vinkultur.
Vinframstllning och lbryggning har ocks varit viktiga stt att ta
tillvara jordbrukets produkter. P 1000-talet berusade sig vikingarna p
mjd, som bestod av l med tillsats av olika hallucinogena medicinalvxter.
Under medeltiden konsumerades stora mngder l till den ofta insaltade
maten. P 1500-talet brjade man i stor skala att tillverka brnnvin av
sd. Under 1600-talet infrdes beskattning av brnnvinsbrnningen, dels fr
att brdsden i stor utstrckning gick till brnnvin, dels fr att
frbttra statsfinanserna. 1756 blev det totalfrbud mot brnnvinsbrnning
efter en svr missvxt. Statligt monopol p brnnvinstillverkning infrdes
1776, men detta misslyckades, och 1787 blev det ter tilltet med
husbehovsbrnning. P 1700-talet introducerades ven metoden att tillverka
brnnvin av potatis. I brjan av 1800-talet var brnnvinskonsumtionen som
strst i Sverigekonsumtionen av ren alkohol per invnare var nrmare 10
gnger s hg som idag. 1830 bildades de frsta nykterhetsfreningarna, som
en reaktion mot det omfattande superiet. 1855 reglerades och beskattades
brnnvinshanteringen, och 1860 frbjds husbehovsbrnningen. Mot slutet av
1800-talet var alkoholkonsumtionen mycket hg, och nykterhetsrrelsen
vxte. En lkare som vid denna tid verkade fr kad upplysning om
alkoholens skador var Magnus Huss. Han har ftt ge sitt namn t nuvarande
Magnus Huss-kliniken p Karolinska sjukhuset i Stockholm. I brjan av
1900-talet var folkrrelsernas krav p alkoholfrbud mycket starka. Efter
ett tillflligt totalfrbud i samband med storstrejken 1909, samlade
nykterhetsrrelsen 56 procent av den vuxna svenska befolkningen bakom en
namninsamling om totalfrbud. Lkaren Ivan Bratt lanserade d ett
alternativ till totalfrbudet, det s k Brattsystemet. Det gick ut p att
avskaffa de privata vinstintressena i alkoholhanteringen och ge staten
monopol genom ett Systembolag, och att infra individuell inkpskontroll
med s k motbok. Fr att rda bot p verkonsumtionen och drmed fljande
alkoholskador infrdes denna form av alkoholransonering successivt under
frsta vrldskriget. 1922 anordnades en folkomrstning om totalfrbud mot
alkohol. Nejsidan vann med 51 procent av rsterna. Motboken avskaffades
1955, och tanken var att upplysning, vrd och prispolitik skulle erstta
den gamla regleringen. Alkoholkonsumtionen steg kraftigt, och 1957
genomfrdes drfr stora prishjningar. Sedan dess har priset varit det
viktigaste instrumentet fr att hlla alkoholkonsumtionen nere. 1977
fattade riksdagen ett alkoholpolitiskt beslut som gick ut p att alkoholen
skulle sttas in i sitt socialpolitiska sammanhang, och att mlet fr
staten var att begrnsa den totala, alltfr hga, alkoholkonsumtionen.
Under 1980-talet stllde sig Sverige bakom Vrldshlsoorganisationens (WHO)
ml att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 procent under perioden
1980-2000. Alkoholkonsumtionen i Sverige minskade ngot under 1980-talet.
Den svenska statistiken ver alkoholfrsljningen r knd nda sedan
1860-talet, men det finns inget skert mtt p hur mycket alkohol som
produceras och dricks vare sig i Sverige eller andra lnder. Utver den
produktion som speglas i Systembolagets frsljning och i leveranser frn
bryggerier tillkommer bl a hembrnd sprit och hemmatillverkat vin. Dessutom
infrs stora mngder av turister (tax free) och smugglare. Likvl kan man
med viss skerhet konstatera att alkoholfrsljningen i Sverige r mycket
lgre n i de flesta andra lnder med frsljningsstatistik. Utvecklingen
under senare r har gtt mot en "internationalisering" - vindrickande har
ersatt en del av spritkonsumtionen. Utvecklingen av alkoholvanorna hos
befolkningen studeras i Sverige frmst genom enktunderskningar i
grundskolan och bland vrnpliktiga. Drtill har man tillgng till data om
alkoholskadorna och d frmst de medicinska. Ddligheten i levercirros
(skrumplever) anses internationellt vara en indikator p
missbruksutvecklingen. I Sverige berknas 2-3 procent av alla vuxna mn
ngon gng f allvarliga alkoholproblem. Tio procent av alla vuxna mn
rkar ngon gng i livet in i en period av mer eller mindre allvarligt
alkoholmissbruk. Man berknar att 25 procent av sjukvrdens totalkostnad
anvnds fr behandling av alkoholbetingade sjukdomar. Alkoholskadorna
fljer samma kurva som totalkonsumtionen i ett land ju mer alkohol som
anvnds, desto fler r missbruksproblemen och skadeverkningarna. Sverige
har behllit en restriktiv alkoholpolitik. Samhllets kontrollpolitik, som
syftar till att begrnsa anvndningen av alkohol, laborerar med instrument
som statligt monopol (systembolag), lgsta inkpslder, begrnsade
ppettider etc. I samband med Sveriges nrmare knytning till det europeiska
samarbetet har mnga ifrgasatt om det r mjligt och nskvrt att
fortstta med den jmfrelsevis restriktiva svenska alkoholpolitiken.


Kemi. Alkohol r en kemiskt enkel substans, C2H5OH. Den r vattenlslig och
frbrnns i levern. Den utskiljs med utandningsluft och i urinen.

Farmakologi. Alkohol sugs snabbt upp i magscken och nr hjrnan via
blodomloppet. Nr en person druckit sprithaltiga drycker s att
koncentrationen av alkohol i blodet ntt upp till 1 promille, ses tydliga
tecken p berusning. Vid 2 promille r berusningen kraftig. I genomsnitt
frbrnns 0.15 promille alkohol per timme. Nedbrytningen sker i levern och
trnger dr undan annan viktig mnesomsttning. Metabolismen (omvandlingen)
av t ex lkemedel och cannabis blir lngsammare n normalt om en person
samtidigt har intagit alkohol. Alkohol frndrar beteende och
sinnesstmning. Det r i centrala nervsystemet som dessa frndringar
utspelas och dr p cellulr niv. Alkohol pverkar nervcellernas
membraner, som frst luckras upp och slpper ut fr mycket
signalsubstanser. Vid lngvarig och intensiv alkoholkonsumtion bygger
emellertid nervcellernas membraner om sig och blir stelare. D kan
alkoholen inte pverka lika mycket och kan inte heller ge samma starka
knslor av lust och olust. En kad tolerans har skapats. Cellerna pverkas
dock av att membranerna byggs om. S kan t ex celler som str fr
minneslagring och rrelsekoordination frtvina. Slutar alkoholmissbrukaren
att dricka har dock hjrnan stora mjligheter att terhmta sig.

Ruset. Alkoholmolekylen r liten men stadkommer stora frndringar nr den
trnger in i centala nervsystemet. Under ruset slpper hmningarna - den
tyste blir pratsam, den sorgsne blir glad och den ngestfyllde fr ro. Att
anvnda alkohol ingr i vr kultur, och drfr har vi en del
frestllningar om dess effekter. Enligt vissa teorier skulle en del av
alkoholrusets effekter vara inlrda, allts inte betingade av kemiska
substanser. S skulle alkoholen i sig t ex inte alls ge upphov till
aggressioner. I stllet skulle det vara s att mnniskor berusar sig fr
att kunna urskta aggressiva handlingar.

Alkoholmissbruk, alkoholberoende, alkoholberoendesyndrom, alkoholism. WHO
skiljer mellan alkoholberoendesyndrom och alkoholrelaterad sjuklighet.
Dessa definitioner terfinns i DSM III. Alkoholberoende karakteriseras av
ett tvng att fortstta dricka alkohol och att denna "verksamhet" gr fre
andra intressen i livet. Beroendet har bde fysiska och psykiska inslag.
Alkoholmissbrukaren fr en allt strre tolerans, s att han eller hon
verkar tla mer sprit n tidigare. Dagen efter krvs terstllare. Frmgan
att kontrollera konsumtionen nedstts. Alkoholberoendet har olika
svrighetsgrader. I diagnostiskt avseende skiljer man mellan Typ
1-alkoholism och Typ 2-alkoholism. Typ 1-alkoholister definieras som
missbrukare vilkas alkoholproblem debuterat efter 25-rs-ldern och som
pbrjat behandling efter 30-rsldern. Svrare komplikationer freligger i
allmnhet inte. Typ 2-alkoholister har alkoholproblem redan fre
25-rsldern och har bengenhet fr vldsamhet vid berusning. Denna typ
anses vara genetiskt betingad. (Se ven Arvsmassan.)

Kroppsliga skador. Bland storkonsumenterna ses de allvarligaste skadorna,
men negativa effekter frekommer ven hos mttlighetskonsumenter. Bland
jourfallen p en kirurgisk akutmottagning kan 50 procent vara
alkoholpverkade. De kroppsliga skadorna r av mnga slag. Akut
alkoholfrgiftning, abstinensepilepsi, leverskador och akut pankreatit
(bukspottskrtelinflammation) r ngra av diagnoserna. Skador vid
olycksfall r vanliga.

Psykiska skador. Akuta abstinenstillstnd r vanliga. De kan kompliceras
av delirium tremens (dille) eller i sllsynta fall av alkoholhallucinos. De
alkoholberoende blir starkt uttrttade, spnda och irritabla. I sllsynta
fall kan den avtrubbning som brukar tflja ett lngvarigt alkoholmissbruk
verg i alkoholdemens.

Sociala skador. Den totala samhllskostnaden fr alla alkoholskador har i
Sverige uppskattats till 70 miljarder kronor. Skadorna r emellertid svra
att uppskatta men bestr av t ex frlorad arbetsinkomst, olycksfall under
alkoholpverkan, brottslighet och problem i den egna familjen. Srskilt
barnen lider i en familj dr ngon av frldrarna r alkoholmissbrukare.

Behandling. Det finns idag ett stort och varierat utbud av
behandlingsmjligheter, t ex Minnesotamodellen, Provita och AA (Anonyma
Alkoholister), som har ersatt de tidigare alkoholistanstalterna. Men det r
inte bara genom privata initiativ som vrden har berikats. Inom den
offentliga alkoholistvrden har man inom t ex EWA-projektet (Early
Treatment of Women with Alcohol Addiction) vid Karolinska sjukhuset
framgngsrikt behandlat kvinnor med alkoholproblem. Behandlingen brukar
best av inledande avgiftning och tgrdande av medicinska komplikationer
p sjukhus eller p speciella behandlingshem. Drefter fljer
rehabilitering i skyddad milj p behandlingshem eller alkoholistanstalt.
Frutom mjlighet till arbetstrning brukar vrden innehlla
individualterapi, familjeterapi och gruppterapi. Patienterna trnas i att
st emot frestelser och undvika terfall. Mlet r att de skall bli "nyktra
alkoholister". Patienter med lttare alkoholberoende har relativt bra
framtidsutsikter. Efter behandling uppns ofta lngvarig total nykterhet,
men terfallsrisken finns nnu efter mnga r. Av de svrt alkoholberoende
som ftt behandling och fljts i mer n tv r, har 25 procent blivit
nyktra. Sammanfattningsvis kan man sga att i tv tredjedelar av alla fall
som gtt i behandling ns stora vinster. ven om terfall frekommer kan
det g allt lngre tid mellan dem. Fr ca 20 procent av alkoholisterna, och
d i allmnhet de socialt mest utslagna eller de psykiatriskt mest
belastade, finns ingen behandling som ger varaktig frbttring.

Frebyggande tgrder. I Sverige finns av tradition en mngd aktiviteter
fr att frhindra verdriven alkoholkonsumtion. Medlen r frmst
kontrolltgrder och upplysningskampanjer. S frsljs alkohol enbart p
systembolag, som dessutom har lrdagsstngt. En rad kampanjer har varit
framgngsrika, t ex drogfritt Luciafirande, Spola Krken, kampanj mot
langning till minderriga osv. P en viktig punkt har informationskampanjer
varit av stort vrde: alla mdravrdscentraler upplyser om riskerna med
alkohol och droger och rekommenderar nykterhet under graviditet. Antalet
barn med FAS, en allvarlig alkoholskada, har av den anledningen sjunkit
under senare r.

-------------------------------------------------------------------------

Alkohol & Narkotika, tidskrift utgiven sedan 1907 av Centralfrbundet fr
        alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i samarbete med Skolverket
        och Socialstyrelsen. Tidningen tar p ett populrvetenskapligt stt
        upp olika aktuella aspekter p alkohol- och narkotikamissbruk,
        frmst i Sverige.

Allen, Woody, Allen Stewart Konigsberg, (f.1935), amerikansk filmregissr
        och skdespelare som i sina komedier om livet i New York ofta
        skmtat med det utbredda missbruket av srskilt marijuana och
        kokain. Bl a finns en klassisk scen i filmen Annie Hall (1978), dr
        huvudpersonen, spelad av Woody Allen sjlv, nyser vid
        kokainsniffning. En skildring av kokainmissbruket terfinns ocks i
        bl a filmen Hannah och hennes systrar (1986).

Allergiska reaktioner, verknslighetsreaktioner. Sdana frekommer
        relativt ofta bland intravensa missbrukare och utlses i allmnhet
        av orena blandningsmedel i narkotikapreparaten.

Allmn blodfrgiftning (sepsis), allmninfektion med spridning och
        frkning i blodet av smittmnen utan att nya lokala hrdar
        uppstr. Infektionen yttrar sig i hg feber och allmnpverkan. Det
        r en vanlig komplikation till injektionsnarkomani och behandlas p
        infektionsklinik.

Allmnprevention, se Prevention, frebyggande verksamhet.

Allobarbital, C10H12N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Allylprodin, C18H25NO2 smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

ALNA-rdet, Alkohol- och Narkotikardet (ALNA) r en intresseorganisation
        som inom nringslivet arbetar fr att motverka alkohol och
        narkotika. Den bildades 1961 av LO, TCO och SAF. Det finns
        mjlighet fr fretag att teckna abonnemang och samarbetsavtal fr
        behandling av med arbetare med alkohol- och lkemedelsmissbruk.
        ALNA-rdet arbetar ocks frebyggande med t ex utbildning och
        information i alkohol- och narkotikafrgor inom medlemsfretagen.
        Rdet hjlper till med att skriva handlingsprogram fr varje
        enskild arbetsplats och erbjuder kurser fr olika mlgrupper inom
        arbetslivet. ALNA-rdet r ocks huvudman fr en serie
        rehabiliteringsprogram med behandlings hemmet ALNA-grden
        Lindormsns utanfr Stockholm som centrum. Behandlingen gr ut p
        42 dagars vistelse p Lindormsns och 30 veckors eftervrd, vilken
        bedrivs frn ALNA-grdens servicekontor i Stockholm. ven den
        behandlades familj erbjuds hjlpprogram och std. I
        ppenvrdsprogrammet arbetar deltagarna under dagarna och gr i
        intensiv behandling p kvllarna. Bland ALNA-rdets medlemmar finns
        allt frn sm fretag till stora arbetsgivare med tusentals
        anstllda. ALNA samarbetar med den organiserade
        fretagshlsovrden.

Alo-addin, den gamle p berget, huvudperson i en berttelse som terges av
        Marco Polo, nedtecknad 1299 av hans medfnge Rustichello. Enligt
        sagan lt den gamle Alo-addin stnga av en dal mellan tv berg. I
        dalen anlades vackra byggnader och frukttrdgrdar dr bckar
        fldade av kllvatten, mjlk och honung och hr fanns de vackraste
        unga flickor. Endast de unga mn som blivit utsedda till Ashichin
        (haschichin, dvs haschbrukare) fick tilltrde sedan de frsatts i
        djup smn av en magisk dryck. Alo-addin lt sedan transportera den
        utvalde till paradiset i dalen. Nr den gamle sedan ville utfra
        ngot mord, lt han hmta en av ynglingarna till sitt palats. Bara
        genom att lnnmrda ngon som Alo-addin bestmt fick ynglingen
        tervnda till paradiset. Berttelsen r en mytisk variant av
        korsfararnas berttelser om assasinerna.

Alopam, varunamn fr oxazepam, ett bensodiazepinpreparat, narkotikaklassat
        enligt frteckning IV.

Alprazolam, C17H13ClN4, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Varunamn i Sverige r Xanor.

Alruna, mandragora officinarum, art i familjen potatisvxter som vxer vild
        frn Medelhavsomrdet till Himalaya. Det r en flerrig rt med
        grova, kttiga rtter utan stam, stora blad och klocklika, vita
        till mrkbl blommor och gula br. Den hade stor betydelse inom den
        tidiga grekiska medicinen, bl a som smrtstillande medel. Gamla
        Testamentets "krlekspplen" - alrunans br ansgs strka
        knsdriften. Rotens likhet med en naken mnniskokropp har ofta
        tolkats magiskt. Bl a ansgs alrunan som amulett ha frmgan att
        vcka krlek och underltta frlossning. Man trodde ocks att den
        kunde gra sin gare rik. Roten innehller bl a de verksamma
        alkaloiderna mandrogin, atropin, skopolamin och hyoscamin. Rkning
        av torkade vxtdelar eller av extrakt p krossade och kokta rtter
        ger i hga doser starka hallucinationer med tfljande
        frvirringstillstnd, huvudvrk, diarr och plgsam kramp.
        Medvetslshet och psykoser liksom ddsfall i verdoser har
        rapporterats.

Alternativ vrd, sammanfattande benmning fr sdan vrd som anvnder sig
        av andra metoder n de gngse inom sjuk- och socialvrden. Inom
        narkomanvrden finns behandlingshem dr det frekommer ordination
        av mineraler och bastubad vid avgiftning, meditation, rtmediciner,
        okonventionella trningsprogram etc. Denna typ av behandlingshem
        vilka ibland r starkt knutna till ett religist samfund eller
        annan organisation - fr oftast inte, eller nskar inte,
        statsbidrag. Det r socialnmnden som i varje enskilt fall
        bestmmer om en sdan behandling skall betalas av kommunen.

Amanita muscaria, se Flugsvampar.

Amanitin, giftigt mne i flugsvampar.

Amazonakoka, en variant av kokabusken kallad erythroxylum coca ipad som
        odlas i Amazonflodens delta. Busken r klenare och har tjockare
        blad n den vanliga kokabusken och frkas via sticklingar.
        Indianbefolkningen torkar bladen, pulvriserar dem och anvnder dem
        sedan blandade med aska som tuggbussar, vilka lngsamt svljs. (Se
        Kokabladstuggning.) Kokaininnehllet r relativt lgt, ca 0,1
        procent.

Ambulant behandling, behandling i ppen vrd vid ett sjukus.

Amenorr, uteblivna menstruationer, vanligt symtom hos kvinnor som
        missbrukar heroin.

Amfepramon, dietylpropion, C13H19NO, centralstimulerande medel och
        bantningspreparat, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

-------------------------------------------------------------------------
AMFETAMIN
-------------------------------------------------------------------------

Amfetamin r ett syntetiskt centralstimulerande medel som sedan slutet av
1950-talet missbrukats intravenst i stor omfattning i Sverige,
narkotikaklassat enligt frteckning II.

Historik. Amfetamin framstlldes frsta gngen 1887, men frst 1927
uppmrksammades det syntetiskt framstllda amfetaminet och dess
adrenalinliknande effekter inom medicinen. P 1930-talet brjade det
anvndas som lkemedel, frst mot vanliga frkylningar fr att motverka
nstppa (p grund av dess krlsammandragande effekt), sedan som ett medel
att "vcka" patienter vid smnmedelsfrgiftningar. Senare konstaterades
ocks att amfetaminets effekter liknade kokainets, men att det hade lngre
verkningstid. Det stora genombrottet kom under andra vrldskriget d den
militra anvndningen av amfetamin blev omfattande. Med hjlp av amfetamin
kunde man nmligen under en tid ka soldaternas prestationsfrmga, s att
de kunde frflytta sig och strida utan mat och smn. Inom flygmedicinen
anvndes amfetamintabletter fr att motverka trtthet vid t ex lnga
nattflygningar. Efter andra vrldskriget fanns stora verskottslager av
amfetamin. Lkemedelsindustrin lanserade amfetaminpreparaten som
bantningsmedel och som uppiggande medel vid exempelvis skiftarbete. Olika
amfetaminderivat blev populra bland grupper som idrottsmn,
lastbilschauffrer, tentamenslsande studenter och bland dem som snabbt
ville banta. Hundratals olika amfetaminliknande medel salufrdes. Den
frsta stora vgen av intravenst amfetaminmissbruk uppstod i Japan i
brjan av 1950-talet och kulminerade 1954. Genom en relativt strng
lagstiftning och undervisning av missbrukarna fick man dock denna
missbruksepidemi under kontroll. Redan p 1930-talet lanserades i Sverige
och i vriga vrlden amfetamintabletter, frmst Benzedrin och Fenedrin.  r
1943 varnade Medicinalstyrelsen lkarna fr en okritisk receptfrskrivning
av amfetamin. Bruket spred sig dock snabbt bl a p universiteten och
betraktades som ett relativt harmlst uppiggande medel d man behvde lsa
och/eller bota bakfylla. Den stora frndringen skedde i 1950-talets
Stockholm d dels grupper av utslagna och prostituerade, dels unga
litterrt intresserade inom den sk Metamorfosgruppen brjade krossa
preludintabletter och injicera lsningen i blodbanan. Mnga satt snart
fast i ett besvrligt beroende som snabbt spreds till nya gruppmedlemmar.
En serie receptfrfalskningar och apoteksinbrott fr att komma t
amfetaminpreparat fljde. Ett bisarrt inslag var ocks de extremt feta
kvinnor som blev eftertraktade i missbrukarkretsar [ Vilken syn! ]. Nr
Medicinalstyrelsen gjorde det svrare att frskriva centralstimulantia
kunde de verviktiga g runt bland lkarna och f recept p stora mngder
amfetamin. Det frekom ocks en betydande insmuggling av amfetamintableter
frn utlandet. S smningom ersattes de oftast legalt inkpta
amfetamintabletterna med rent amfetaminsulfat, tillverkat vid illegala
laboratorier i Sverige eller Holland. Den stora amfetaminepidemin var lnge
det helt dominerande narkotikaproblemet i Sverige. I USA har endast mindre
amfetaminepidemier upptrtt, och missbruket har skett i skuggan av opiater,
cannabis och kokain. Amfetaminet har dr haft ett dligt rykte i
missbrukarkretsar och ansetts som mycket riskabelt och ngot som man blir
mentalsjuk av. De som tillhrt subkulturerna kring t ex cannabis eller
hallucinogener har prglat uttrycket "Speed (=amfetamin) kills". P den
illegala marknaden i USA har amfetamin p senare r mest frekommit som
utblandningsmedel eller slts som "falskt" kokain. Designade droger, som
ofta r just amfetaminpreparat, har dock ftt stor spridning. I Europa har
endast Sverige haft ett omfattande intravenst amfetaminmissbruk.
Grannlnderna har visserligen i ngon mn pverkats, men det r
karakteristiskt att intravenst amfetaminmissbruk i Danmark gr under
beteckningen "svenska sjukan". Frgan om varfr just Sverige fck ett
omfattande amfetaminproblem, medan missbrukare i andra lnder tycks ha
ignorerat amfetaminet och valt andra missbruksmedel, har lnge frbryllat
forskarna. Ngon invndningsfri frklaring har ingen kunnat ge. De tnkbara
orsaker som angetts r fljande:

1) En grupp intellektuella, kemikunniga och kriminella lanserade i
   epidemins brjan centralstimulantia p ett attraktivt stt.
2) Medicinalstyrelsens experiment med legal frskrivning frvrrade
   problemen.
3) Lkemedelsindustrin motverkade lnge effektiva kontrolltgrder.
4) Intravenst amfetaminmissbruk anknt till svensk missbrukstradition p
   alkoholomrdet med vldsam, aggressiv och sexuellt utagerande berusning.

Antalet tunga intravensa missbrukare ansgs p 1960-talet vara ca 10 000
personer, de flesta bosatta i Stockholm, Gteborg och Malm.
Amfetaminmissbruket r numera spritt ver praktiskt taget hela landet.
Antalet missbrukare kade inte under 1980-talet, men hela missbrukskulturen
kring amfetamin r seglivad och har levt kvar frmst i hrt kriminellt
belastade kretsar och p fngelser. Nyrekryteringen r numera begrnsad och
missbrukarnas medellder har blivit hgre. Trots att amfetamin r
narkotikaklassat frskrivs fortfarande amfetaminpreparat i stor omfattning
i mnga lnder. I Sverige fr medlen sedan slutet av 1960-talet frskrivas
endast p dispens p tre indikationer:

1) Narkolepsi, vilket yttrar sig som en sjuklig tendens att falla i smn.
2) MBD (Minimal Brain Dysfunction), dvs till barn som ftt diagnosen ltt
   hjrnskada och lider av hyperaktivitet.
3) Schizofreni, fr att motverka koncentrationssvrigheter.

Vid dessa licensfrskrivningar r doserna s lga att ingen berusningseffekt
uppstr.
Idag tillverkas amfetamin i stor skala i minst 10 stder i Polen. Arbetet
utfrs p laboratorier vid bl a statliga institutioner, ibland med
hollndsk experthjlp. Amfetaminet smugglas i stora mngder till Sverige
och Norge via hamnarna i sydstra Sverige. (Se Balkanrutten.)

Kemi. Amfetamin r 2-amino-1-fenyl-propan, C6H5CH2CH(NH2)CH3, i ren form en
vtska med kokpunkten 203C. Denna bildar ltt salter och frekommer oftast
som amfetaminsulfat i form av vita, lnga, spetsiga kristaller. Namnet
amfetamin kommer av den ldre kemiska beteckningen alfa-metyl-fenetyl-amin.
Det finns flera hundra amfetaminliknande preparat (amfetamin-derivat) vars
egenskaper r mycket lika. r 1971 fanns exempelvis 393 olika legalt
tillverkade amfetaminliknande preparat p den amerikanska marknaden.
Amfetaminpreparaten brukar delas in i tv grupper, dels de enbart
stimulerande, dels de som ocks har hallucinogena egenskaper.

Farmakologi. Amfetamin kan tas, drickas, sniffas (snusas) eller injiceras.
Tabletter r den ursprungliga kommersiella beredningsformen. I de lnder
dr preparatet fortfarande finns att tillg (i Sverige endast p licens)
frskrivs det vanligen i tablettform. I slutet av 1950-talet brjade
missbrukare att lsa upp tabletterna i vatten och injicera lsningen direkt
i blodbanan fr att uppn starkare effekt. Detta r nu det vanligaste
intagningssttet bland missbrukare i Sverige. Rdslan fr HIV/AIDSspridning
via sprutor har dock medfrt att amfetamin sedan slutet av 1980-talet ven
tas via munnen (peroralt) - det brukar d drickas i en lsning. Missbrukare
"spetsar" sin drink eller sitt l med amfetamin. (Nr amfetaminet sniffas
eller snusas brukar det kallas fattigmanskokain.) Effekten av amfetamin
kommer snabbt och varar upp till sex timmar. Det utsndras lngsamt ur
organismen och orsakar drfr inte ngra pltsliga abstinenssymtom.
Huvuddelen gr ut i ren form i urinen. Om urinen grs sur skiljs preparatet
ut snabbare, ngot som kan utnyttjas vid behandling d man snabbt vill hva
en amfetaminfrgiftning. Upp till fyra dygn efter intag av amfetamin kan
preparatet pvisas i urinen. (Se Narkotikanalyser i urin och blod.) Ett
intensivt missbruk av amfetamin medfr en viss toleranskning, s att
missbrukaren med tiden mste ta flera gnger den ursprungliga dosen fr att
uppleva en kick. Amfetamin upphver en del av alkoholens frslande
effekter. Liksom kokain har amfetamin en dubbel effekt - det ger frst en
kick, en eufori, men drefter kommer bakruset, ngesten och depressionen.
Ruset och bakruset r dock mera lngvarigt n vid anvndning av det
snabbverkande kokainet. Vad som hnder i centrala nervsystemet nr ngon
tar stora doser amfetamin r inte helt utforskat. Man vet emellertid att en
vsentlig effekt r att amfetaminet blockerar terresorptionen av
stimulerande signalsubstanser till givarcellen. Detta fr till fljd att
mottagarcellen duschas ymnigt med signalsubstanser, och nervbanorna
stimuleras utan naturliga vilopauser.

Ruset medfr att amfetaminmissbrukaren knner sig energisk och vital.
Sjlvfrtroendet kar kraftigt, sexualdriften stimuleras, och den
amfetaminpverkade kan tminstone i brjan av missbruket genomfra
lngvariga eller frekventa samlag. De positiva effekterna av ruset r
emellertid alltid mest ptagliga i brjan av ett missbruk. S smningom
frndras effekterna, frmodligen genom att centrala nervsystemet adapterar
(anpassar) sig till dessa pltsliga kemiska chocker. Den amfetaminpverkade
verkar vara energisk och sjlvsker, pratar fr fort och fr livligt och
har en lttvckt aggressivitet. Pupillerna r vidgade, vil- ket beror p
att amfetamin precis som kokain har sympatomimetiska effekter, dvs
stimulerar det sympatiska nervsystemet. Vid kraftig amfetaminpverkan
pverkas ocks motoriken. Missbrukaren fr grova, s k ataktiska rrelser -
armarna kan svnga som kvarnvingar, han har svrt att hlla balansen och
gr skruvande rrelser med hela kroppen. Det kan ocks uppst ryckningar i
den mimiska muskulaturen i ansiktet. Dessa motoriska rrelser, som r en
effekt av en retning av det extrapyramidala systemet i centrala
nervsystemet, kallas av missbrukarna sjlva fr "fladder". En annan effekt
r pundning. Den innebr att missbrukaren stereotypt upprepar vissa
rrelser, t ex knyter och knyter upp skorna eller pillar snder
radioapparater fr att drefter stta ihop dem igen. Liknande stereotypier
kan observeras ven hos frsksdjur som getts amfetamin och beror p
pverkan p centrala nervsystemet.

Bakruset karakteriseras av trtthet, apati, nskan att dra sig undan,
verknslighet och frfljelseider.

Missbrukets dynamik och frlopp. Mnga av dem som prvar amfetamin upplever
den psykiska stimuleringen, den frhjda prestationsfrmgan och den kade
tankeflykten som ngot s efterstrvansvrt att ett starkt psykologiskt
beroende uppstr, vilket i sin tur kan leda till ett omfattande missbruk.
ven ett fysiskt beroende kan senare uppst men detta blir aldrig s
kraftigt som vid bruk av t ex opiater. Efter en missbruksperiod p ett par
veckor brukar amfetaministen ha "rusat motorn", brnt slut p sig sjlv och
blivit starkt uttrttad. Typiskt fr beroendet av amfetamin r
pseudoabstinens. Om en drogfri missbrukare hamnar i en situation dr han
tidigare haft intensiva drogupplevelser, kan han pltsligt och tillflligt
f en uttalad lngtan efter preparatet. Att bli pmind om missbruket och
lngta efter amfetamin kan ge ngest och en rad vegetativa symtom som
svettningar, hjrtklappning och pirrande knslor i magen.
Amfetaminmissbruket r ett typiskt periodiskt missbruk som kan pg i mnga
r. En del missbrukare brnner ut sig och tl med tiden allt mindre
kvantiteter, och gr drfr ver i ett sporadiskt bruk eller i
alkoholmissbruk. Ofta fr de manliga kroniska amfetaminmissbrukarna
potensproblem och blir beroende av tillfrsel av amfetamin fr att ver
huvud taget kunna fungera s exu ellt.

Fysiska komplikationer. Genom att hungerknslorna dmpas brukar
amfetaminmissbrukaren magra kraftigt - en viktminskning p 40 kg r inte
ovanligt. Tnderna kan bli skadade genom att amfetaminet gr saliven torr
och klistrig s att den inte frmr skydda mot kariesangrepp. Under
amfetaminpverkan blir dessutom kkmuskulaturen s spnd att tandkronorna
kan sprngas, s k kronsprngning. Motoriken kan drabbas. De slngande
rrelserna med huvudet eller armarna under den akuta pverkan kan kvarst
ven mellan missbruksperioderna. Amfetaminmissbrukarna kan drfr ha svrt
att sitta stilla. Deras motorik karakteriseras av ryckningar och skruvande
rrelser, en form av danssjuka (chorea). Genom injektionsmissbruket
utstter amfetaministen sig fr en rad infektioner, bl a gulsot (hepatit).
(Se Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk, Bakteriella
infektioner och Tjackrosor.)

Psykiska komplikationer. Ett vanligt symtom vid lngt gnget
amfetaminmissbruk r sjuklig misstnksamhet (paranoia). Denna kan stegras
till toxiska psykoser som ibland gr ver nr amfetamineffekten klingar av,
men kan kvarst under lnga perioder och krva psykiatrisk behandling. Det
typiska fr amfetaminpsykosen r att tankefrmgan r obruten och logisk.
Typiskt r ocks att missbrukarna har insikt om sitt tillstnd. De brukar
drfr kunna hlla en viss kritisk distans till sina paranoida
vanfrestllningar. Andra psykiska komplikationer r affektlabilitet med
kraftiga knsloutbrott. Frndringarna i motoriken i kombination med
knsloutbrotten gr att missbrukaren kan te sig som en karikatyr av sig
sjlv. Depressioner r mycket vanliga efter amfetaminmissbruk.

Sociala skador r av mnga slag - den sekundra kriminaliteten, ryckigheten
i livsfringen, den bristande anpassningen till familjeliv och arbete. (Se
Kriminalitet och narkotikamissbruk.)

Behandling. Avgiftning vid amfetaminmissbruk r relativt enkel.
Missbrukaren behver i allmnhet bara f sova ut (ibland flera dygn i
strck) fr att hmta sig. Om han r kraftigt pverkad, t ex vid intagning
p sjukhus, kan utsndringen pskyndas genom att vanlig askorbinsyra
(C-vitamin) tillfrs fr att gra urinen sur. Om amfetaminmissbrukaren r
mycket uppskruvad och orolig kan enstaka doser av bensodiazepiner ges under
kort tid. Lider missbrukaren av frfljelsemani eller andra psykotiska
symtom kan man - men frst nr amfetaminet utsndrats, dvs efter tre till
fyra dygn - pbrja en kortare neuroleptikabehandling med lga doser av
Haldol eller Hibernal. Den lngsiktiga behandlingen sker bst p
behandlingshem eller inom familjevrd. Den enkla principen r att den fre
detta amfetaminmissbrukaren fr vistas lng tid i drogfrihet. Skadorna p
centrala nervsystemet brukar lka ut, men hos en del missbrukare kan en
viss ryckighet i rrelserna, lttretlighet och ett forcerat stt att tala
kvarst under lng tid. Risken fr terfall r stor. Individual-, familje-
och gruppterapi br erbjudas generst fr att strka jaget och motverka
terfall. (Se Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna
missbrukare, Familjevrd fr vuxna narkomaner och ppenvrd fr
narkotikamissbrukare.)

Prognosen r relativt god. Med envisa vrdinsatser som bedrivs under lng
tid kan sannolikt mer n hlften bryta med sitt missbruk.

Frebyggande tgrder. Sverige har inom FN-organen arbetat fr att de
centralstimulerande medlen skall underkastas strngare kontroll. Detta
resulterade bland annat i 1972 rs psykotropkonvention. I Sverige har man
frskt frebygga spridningen av missbruk av amfetaminpreparat genom att
frbjuda dem som lkemedel och tillta att de frskrivs endast p dispens
(se ovan) efter srskild anskan. Tidigt frbjds ocks den fria
frsljningen av injektionssprutor fr att motverka spridningen av det
intravensa centralstimulantiamissbruket. Detta bidrog dock senare till
spridningen av svra infektioner (t ex hepatit) och HIV/AIDS, eftersom
sprutorna i missbrukarkretsar ofta delas av mnga utan att rengras. (Se i
vrigt under Prevention.)

-------------------------------------------------------------------------

2-Amino-1-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)propan (brom-STP, DOB) och
        2-Amino-1-(2,5-dimetoxi-4-metylfenyl) propan (STP, DOM),
        hallucinogena preparat, narkotikaklassade enligt frteckning I. De
        frekommer sllan p den illegala narkotikamarknaden i Sverige.

2-Amino-1-(3,4-metylendioxifenyl) propan (MDA), centralsti- mulerande
        medel, narkotikaklassat enligt frteckning I. Det frekommer sllan
        p den illegala marknaden i Sverige.

Amitriptylin, antidepressivt medel som anvnds i behandling av djupa
        depressioner. Det r inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Saroten och Tryptizol.

Amning och narkotikamissbruk. Fr de flesta lkemedel och narkotiska
        substanser finns berkningar av hur mycket av dem som - vid en
        given dos - utsndras i modersmjlken. Det r i regel frga om lga
        halter som via mjlken gr ver frn modern till barnet. Det r
        drfr tilltet att amma fr t ex en kvinnlig fre detta morfinist,
        som tar lga doser metadon. Nr det gller kvinnor i aktivt
        narkotikamissbruk brukar amning dock inte tillrdas. Sjlvklart
        rekommenderas alla mdrar att under den period de ammar avhlla sig
        ifrn alkohol och beroendeskapande droger.

Amobarbital, C11H18N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, patenterat 1924, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Amotivation, brist p intresse, brist p motivering.

Amotivationssyndrom, personlighetsfrndring efter drogmissbruk, srskilt
        efter lngvarigt cannabismissbruk. Syndromet karakteriseras av
        hglshet, ofrmga att ta initiativ eller gra ngot, samt
        sexuellt och socialt ointresse. (Se Cannabis.)

Amosyt, tabletter 100 mg som innehller dimenhydrinat, en substans som
        tillhr gruppen histaminantagonister. Amosyt anvnds mot olika
        former av illamende. Utver effekten p illamendet har Amosyt en
        svagt lugnande inverkan. Medlet ordineras emellant vid avgiftning
        vid narkotikamissbruk.

Amps, slanguttryck fr amfetamin.

Amylnitrit, C5H11NO2, klar gul flyktig vtska med en lukt som pminner om
        ruttna pplen. Amylnitrit vidgar blodkrlen och anvndes tidigare i
        behandlingen av krlkramp (angina pectoris). Inom medicinen har
        dock amylnitrit numera ersatts av nitroglycerin och anvnds inte
        lngre som lkemedel i Sverige. P 1970-talet blev drogen
        emellertid mycket populr som afrodisiacum (sexstimulerande drog) i
        amerikanska subkulturer kring diskotek och homosexklubbar. Drogen
        sljs p den illegala marknaden under namn som butylnitrit, amys,
        pearls, poppers, snappers eller varumrken som Aroma, Locker-Room
        och Bullet. Den tillhandahlls vanligen i sm glasampuller som
        innehller 0,2 ml vtska. Ampullen bryts och vtskan sniffas
        omedelbart. Effekten stter in redan efter ca 30 sekunder men varar
        endast 2-3 minuter. Amylnitrit inhaleras i samband med sex, oftast
        omedelbart fre orgasm fr att frlnga och intensifiera
        euforiknslan. Ruset har i populrlitteraturen beskrivits som
        hmningslsande och avslappnande och ger en kort, intensiv eufori
        med hallucinationer. Att amylnitrit blivit populrt frklaras
        sannolikt av dess avslappnande effekt p muskulaturen i bl a slida
        och ndtarm och av krlvidgningen i knsorganen. Biverkningarna r
        blodtrycksfall, huvudvrk, svimningar, illamende och krkningar.
        Eftersom amylnitritliknande droger oftast tillverkas illegalt r de
        uppblandade med andra substanser, och effekterna r drfr svra
        att frutse. Drogens sammankoppling med snabb, anonym sexualitet
        med flera partner utgr sannolikt en betydligt strre risk n det
        extremt kortvariga ruset.

Amys, slanguttryck fr amylnitrit.

Amba, hr slanguttryck fr PCP (fencyklidin), ett berusningsmedel med
        hallucinogena egenskaper.

Anabola steroider, steroider som utvecklats genom frndringar av det
        manliga knshormonet testosteron i syfte att ka den
        vvnadsuppbyggande (anabola) effekten och minska den frmanligande
        (androgena) effekten. Medlen anvnds fr att ka tillvxten hos
        slaktdjur, vilket dock r frbjudet i Sverige. Inom medicinen har
        man frskt anvnda anabola steroider frmst vid kroniska,
        vvnadsnedbrytande sjukdomar, men effekten har varit osker.
        Anabola steroider anvnds numera frmst illegalt av idrottsmn,
        srskilt i kraftsporter, fr att ka muskelkraften. De har slts
        diskret p en del s k gym. Den muskeluppbyggande effekten r
        visserligen liten men kan vara helt avgrande i
        elitidrottssammanhang. Biverkningar r leverskador och sterilitet.
        D de anabola steroiderna har kvar svaga androgena egenskaper fr
        kvinnor som anvnder preparaten ofta kad kroppsbehring, basrst
        och menstruationsstrningar. Anabola steroider pverkar ocks
        psykiska funktioner. Alkohol tolereras smre. Mord, drp och
        vldtkter har ofta satts i samband med de okontrollerade
        raseriutbrott som kan frekomma vid anvndningen av anabola
        steroider. Idrottsrrelsen har frskt komma till rtta med
        problemen genom utkade dopingkontroller. anabola steroider och
        andra dopingpreparat smugglas och sljs p stt som liknar
        narkotikahandel. I vissa fall har man sett att langare
        tillhandahller bde dopingmedel och narkotika samtidigt, oftast d
        amfetamin och kokain. Sedan 1 juli 1992 r anabola steroider
        narkotikaklassade. (Se Idrott och droger.)

Anafranil, varunamn fr klomipramin, ett av mnga antidepressiva preparat.
        Preparatet anvnds vid behandling av depressioner och ngest med
        panikattacker. Anafranil kan hjlpa mot agorafobi (torgskrck). Det
        r inte vanebildande.

Anafylaktisk chock, snabbt insttande cirkulationskollaps,
        verknslighetsreaktion. (Se i vrigt verdos.)

Anal administering, tillfrsel via ndtarmen.

Analgetikum, pluralis analgetika, smrtstillande medel. P apotek
        tillhandahlls receptfria analgetika som paracetamol (Alvedon)
        eller acetylsalicylsyra ( Magnecyl). Starka analgetika, t ex
        dextropropoxifen (Dolerone) sljs endast mot recept. Mnga
        narkotiska mnen har analgetiska (smrtstillande) egenskaper.
        Opiatgruppens preparat anvnds inom medicinen just fr att de kan
        dmpa eller stilla smrta. ven cannabis har vissa smrtstillande
        egenskaper. Dekokter av cannabis anvnds t ex i tredje vrlden mot
        magsmrtor.

Anamnes, sjukdomshistoria, en patients egen redogrelse fr sin sjukdom och
        dess frebud, den beskrivning av en mnniskas sjukdomshistoria som
        finns exempelvis i en patientjournal.

Anandamide, ett kroppseget cannabismne som upptcktes 1992. (Se
        Cannabinoidreceptorer.)

Anascha, rysk beteckning fr cannabis.

Andersson, Dan, (1888-1920), frfattare, en av de frsta svenska diktare
        som beskrivit cannabisrus, i den sjlvbiografiska romanen David
        Ramms arv (1919).

Andersson, Paul, (1930-1976), poet, centralgestalt i Metamorfosgruppen p
        1950-talet i Stockholm. Hans frmsta verk r diktsamlingen Elegi
        ver en frlorad sommar. Inom Metamorfosgruppen anvndes mycket
        centralstimulantia. Sjlv var Andersson sprutnarkoman. Han
        frekommer ocks som en av huvudpersonerna i Birgitta Stenbergs
        sjlvbiografiska bok Apelsinmannen.

Andningsdepression, nedsatt lungfunktion med sm ytliga andetag med lngre
        mellanrum, symtom vid verdos av exempelvis smnmedel eller heroin.

Andningspares, andningsfrlamning, vanlig ddsorsak vid verdosering av
        narkotika.

Anestesi, bedvning eller narkos som ges vid kirurgiska ingrepp. Nr kokain
        i slutet av 1800-talet introducerades inom medicinen upptckte
        kirurgerna att man kunde spreja kokainlsning ver
        operationsomrdet och ge patienterna lokalbedvning. En amerikansk
        kirurg, William Stuart Halstedt, upptckte ocks att man kunde
        bedva en hel arm eller ett ben genom att lgga en dep av kokain
        runt en grov nervstam, ledningsanestesi. Kokain anvndes drefter
        som ett frsta rangens bedvningsmedel nda tills man under
        1900-talet lyckades syntetisera Novokain, Xylocain etc, preparat
        som inte hade kokainets ruseffekter. Kokainet har varit en
        frutsttning fr den enorma utveckling som gt rum inom kirurgin.
        Alla moderna lokalbedvningsmedel bygger kemiskt p kokainets
        molekylra struktur.

Anestesiologi, lran om narkos och andra bedvningsmetoder. Det r den
        medicinska specialitet som sysslar med bedvningsmetoder.

Anestetikum, bedvningsmedel.

Angel Dust, slanguttryck fr PCP (fencyklidin), ett berusningsmedel med
        hallucinogena egenskaper.

Angel hair, slanguttryck fr PCP (se ovan).

Anhalonium, meskalin.

Anhedoni, generell brist p lust och lngtan. Anhedoni frekommer som
        symtom vid schizofreni. Anhedoni finns ocks som ett symtom i den
        kliniska bilden efter svrt och lngvarigt missbruk av
        centralstimulerande medel som kokain och amfetamin.

Anhrig, tidning utgiven av Frldrafreningen mot Narkotika.

Anileridin, C22H28N2O2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Animal, slanguttryck fr LSD.

Animal tranquilizers, slanguttryck fr PCP (fencyklidin), ett
        berusningsmedel med hallucinogena egenskaper.

Anisokori, hger och vnster pupill olika stora, symtom som antyder
        hjrnpverkan av bl a toxiska substanser.

Anorektisk, kraftigt avmagrad. Detta kan vara ett symtom vid
        centralstimulantiamissbruk.

Anorexi, aptitlshet, symtom vid svr kroppslig sjukdom eller vid
        centralstimulantiamissbruk. Termen anvnds ofta som en frkortning
        av sjukdomen anorexia nervosa.

Anorexia nervosa, nervs sjlvsvlt som leder till avmagring. Sjukdomen
  frekommer frmst hos unga kvinnor som fixerar sig vid fdointaget och
  kroppsvikten. I svra fall kan tillstndet bli livshotande. I bakgrunden
  finns ofta en strd relation till modern. Psykoanalytiker har velat se
  symtomen som en frnekelse av kvinnlighet och runda former. Man kan ocks
  uppfatta anorexi som en driftsstrning - driften att inta fda r strd.
  Anorexi ses d som en motpol till narkomani. Den anorektiske frvgrar
  sig fda och drigenom livet, medan narkomanen genom att anvnda droger
  tvrtom glupskt tar fr sig av lustupplevelser. En och samma patient kan
  under en period ha anorexi fr att i ett senare skede i livet utveckla
  alkoholism eller narkomani. Den driftsstrning som fnns i botten
  uttrycker sig allts genom en skiftande symtomflora. Centralstimulerande
  medel kan frvrra sjukdomsbilden genom sin aptitnedsttande effekt. I
  den internationella modevrlden har det varit vanligt att anvnda
  amfetamin och kokain, srskilt nr det varit modernt med extremt smala
  modeller. Vid behandling av anorexia nervosa kan det finnas skl att
  underska om centralstimulantiamissbruk eller annat missbruk finns med i
  bilden.

Anoxi, syrebrist i organismen, ses vid verdos av narkotika.

Anslinger, Harry J, (1892-1975), amerikansk diplomat som 1926 blev ansvarig
        fr bekmpningen av illegal alkoholimport till USA. Han blev 1929
        bitrdande chef fr den myndighet som skulle kontrollera
        alkoholfrbudet i USA, samt efter frbudstiden chef fr
        narkotikabekmpningen. Under mnga r spelade han en dominerande
        roll i FN:s Narkotikakommission. Han utmrkte sig fr sin hrda och
        kompromisslsa hllning mot narkotika och vnde sig kraftigt mot
        frsken att skilja mellan ltt och tung narkotika.

Ansopal, varunamn fr kloralhydrat, smnmedel av ldre typ,
        narkotikaklassat enligt frteckning V. (Se Psykofarmaka.)

Antabus, varunamn fr disulfiram. Om ngon med antabus i kroppen intar
        alkohol sker en kning av koncentrationen av acetaldehyd i blodet.
        Dessutom pverkar antabus ett enzym som omvandlar dopamin till
        noradrenalin. Drvid uppkommer en s k alkohol-antabusreaktion. Den
        bestr av rodnad ver ansikte och bl, dunkande huvudvrk,
        svrigheter att andas, illamende, krkningar, svettningar,
        hjrtklappning och blodtrycksfall. Symtomens intensitet kan vxla.
        Antabus anvnds som avvnjningsmedel vid behandling av patienter
        som sjlva r motiverade att sluta anvnda alkohol och som behver
        kontinuerligt std fr att klara detta. Patienten som intagit
        Antabus vet att han inte tl att dricka alkohol och lter drfr
        bli. Antabus intas till att brja med en gng dagligen, drefter
        varannan dag. Behandlingen anvndes i kombination med olika former
        av stdsamtal och familjesamtal.

Antagonistbehandling, lkemedelsbehandling med opioid- eller opiatantago-
        nisterna naloxon (Narcanti) och nantrexon (finns ej i Sverige)
        [Fel! Korrekt namn Natrexon]. Dessa opioidantagonister har den
        effekten p centrala nervsystemet att de slcker eller upphver
        effekten av endorfin eller morfin. Naloxon anvndes drfr vid
        behandling av verdoser av morfin. P frsk har preparaten utan
        strre framgng anvnts som en slags Antabus vid heroinmissbruk.
        Eftersom patienter med kronisk schizofreni kan ha kad
        endorfinaktivitet i sitt centrala nervsystem har de frsksvis
        behandlats med naloxon (Narcanti). I enstaka fall har faktiskt en
        minskning av hallucinationer och andra symtom stadkommits.
        Forskningen har dock nnu inte lmnat frsksstadiet.

Ante, slanguttryck fr amfetamin.

Antiallergiska medel, s k antihistaminer, lkemedel (t ex Lergigan) som
        anvnds fr att dmpa verknslighetsreaktioner i form av t ex
        utslag, klda och astma. Sdana verknslighetsreaktioner kan
        utlsas av orenheter och utdrygningssmedel som finns med i den
        narkotika som sljs p gatan.

Antidepressiva medel, lkemedel med stmningshjande effekt, ej
        narkotikaklassade. Frsta medlet i denna grupp var imipramin, som
        1957 introducerades under varunamnet Tofranil. Ett tiotal olika
        peparat finns p den svenska marknaden och anvnds frmst mot
        depressioner och vissa typer av ngest.

Antidot, motgift.

Antidotbehandling, metoden att behandla frgiftningar av alla slag med
        motgift.

Antiepileptisk effekt, effekt hos lkemedel som motverkar epileptiska
        krampanfall. (Se Epilepsi.)

Antihistaminer, se Antiallergiska medel.

Antikroppar, ggvitemnen bildade av kroppen som skydd mot frmmande mnen,
        t ex virus och bakterier.

Antipsykotiska lkemedel, medel mot frvirringstillstnd, t ex vid
        schizofreni. Det r frmst neuroleptika som har antipsykotiska
        egenskaper, men ocks morfin och metadon har svaga antipsykotiska
        egenskaper.

Antoniuseld, se Mjldryga.

ANT-undervisning infrdes i svenska grundskolan 1972. Frkortningen ANT
        str fr alkohol, narkotika och tobak. Enligt lroplanen skall alla
        elever i svenska skolor f information om alkohol och droger samt
        bibringas kunskap om de skador som bruket leder till fr individ
        och samhlle. Vidare skall lrarna frska ge eleverna frstelse
        fr de individer som drabbas av missbruk.

Anuri, tillstnd d ingen urin produceras, en allvarlig komplikation till
        frgiftning. (Se verdos.)

Anxiolytika, ngestdmpande lkemedel. (Se Psykofarmaka och
        Bensodiazepiner.)

Apati, likgiltighet, slhet, hglshet. Missbrukare som brnt ut sig genom
        att anvnda starka droger under lng tid hamnar ofta i tillstnd
        dr apati r ett framtrdande drag.

Apelsinmannen, roman (1983) av Birgitta Stenberg vilken skildrar
        centralstimulantiamissbruk och 1950-talets rttsrta i den s k
        Kejneaffren. Boken filmatiserades fr TV 1990.

Apodorm, Mogadon, varunamn fr nitrazepam, bensodiazepinpreparat
        narkotikaklassat enligt frteckning IV, ett ofta ordinerat
        smnmedel.

Apomorfin, C17H17NO2, ett morfinderivat som framkallar illamende och
        anvnds vid avvnjningsbehandling (aversionsbehandling) fr
        alkoholister. Medlet r narkotikaklassat enligt frteckning I.

Apoteksbolaget, monopolfretag med ensamrtt till detaljhandel med
        lkemedel i Sverige. Bolaget bildades genom riksdagsbeslut 1970 och
        r ett aktiebolag vars aktier innehas av staten och bolagets
        pensionsstiftelse. Det driver ca 850 apotek med omkring 12 000
        anstllda. Verksamheten regleras i avtal med staten. Enligt detta
        skall bolaget svara fr en god lkemedelsfrsrjning till s lga
        kostnader som mjligt. Bolaget skall ocks verka fr saklig
        information om lkemedel och fra statistik ver
        lkemedelsfrbrukningen.

Apotekare, person som genomgtt apotekarlinjen vid Uppsala universitet.
        Utbildningen tar nio terminer och omfattar huvudsakligen kemi,
        biovetenskap och farmaci.

Apotekarsocieteten, ursprungligen p 1600-talet en sammanslutning av
        apotekare i Stockholm. r 1837 blev medlemskap obligatoriskt fr
        alla apotekare i landet. Organisationen slogs 1952 samman med
        Sveriges Apotekarfrbund och blev centralt ledningsorgan fr
        apoteken i Sverige. De privata apoteken frstatligades 1970 genom
        riksdagsbeslut, och ret drp bildades Apoteksbolaget. Sedan
        systemet med privata apoteksprivilegier upphrt blev
        Apotekarsocieteten med ca 5 300 medlemmar en intresseorganisation
        fr farmaceuter och arbetar bl a med vetenskapliga seminarier och
        vidareutbildning.

Apozepam, varunamn fr diazepam, ett narkotikaklassat bensodiazepinpreparat
        som ordineras ofta.

Aprobarbital, C10H14N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, patenterat 1923, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Aptitlshet. En effekt av centralstimulerande medel r att de undantrnger
        hungerknslor och aptit. Detta kan biokemiskt frklaras med att
        kroppen genom centrala nervsystemet stts i alarmberedskap fr att
        prioritera muskelkraften i syfte att "slss eller fly". Sdana
        funktioner som d r mindre viktiga fr den omedelbara verlevnaden
        - hunger och matsmltning - trngs undan. Aptitlshet och kraftig
        avmagring r ett typiskt symtom vid lngvarigt amfetamin- eller
        kokainmissbruk. I de gamla indiankulturerna har kokabladstuggande
        anvnts fr att uthrda svlt och anstrngningar under exempelvis
        frflyttningar p hg hjd. Under den spanska kolonialtiden gavs
        frikostigt med koka t gruvarbetare. De knde d inte av hunger och
        trtthet. (Se ven Anorexi.)

Aquarius, latinskt och engelskt namn fr stjrnbilden Vattumannen. The Age
        of Aquarius, Vattumannens tidslder, var ett centralt begrepp i det
        sena 1960-talets hippiekultur. Budskapet var att man levde i en ny
        tidslder prglad av gemenskap och kosmiska upplevelser. The age of
        Aquarius r ocks namnet p ledmotivet i musikalen Hair.

Arekant, fr frn arekapalmen. (Se Betel.)

Arekolin, verksam alkaloid i betelnt (arekant). (Se Betel.)

ARF, se Addiction Research Foundation.

Artemisia absinthium, malrt.

Artifciell respiration, konstgjord andning.

Artificiella paradisen, De, Les Paradis artificiels (1860), prosabok av
        Charles Baudelaire. Frfattaren skildrar dr visserligen med
        sakkunskap hasch- och opierusets njutningar, men han betonar starkt
        dess negativa effekter, eftersom det omjliggr ett medvetet,
        viljemssigt arbete.

ART-metoden, en metod att ta hand om oroliga, paranoida och/eller
        aggressiva missbrukare i det akuta avgiftningsskedet. Den
        utvecklades i slutet av 1960-talet av sjukvrdspersonalen vid
        Haight-Ashbury Free Clinic i San Francisco, som behandlade mnga
        missbrukare vilka ftt s k snedtndningar. Behandlingens enkla
        principer r numera allmnt accepterade inom sjukhusens
        missbruksenheter som ART-metoden, efter de frsta bokstverna i
        orden acceptance, reassurement, reduction och talk-down. P svenska
        innebr detta ungefr: Acceptera missbrukaren som han r. Var en
        medmnniska som omedelbart hjlper patienten att anpassa sig i en
        frmmande omgivning. Erbjud frstelse och inlevelse
        (reassurement). Reducera ljud och ljus, arbeta lugnt (reduction of
        stimuli). "Tala ner" patienten - smprata ven om sdant som kan
        frefalla ovsentligt. Sg inte emot. Undvik meningsutbyten i den
        akuta avgiftningsfasen.

Arvsmassan, summan av alla arvsanlag (gener, genuppsttningen) i en cell
        eller ett virus, dvs den totala rftliga informationen. Hr menas
        den genetiska bakgrunden till alkohol- och narkotikaberoende. I
        bde tvilling- och adoptionsstudier, dr forskare fljt slktled
        efter slktled, har man kunnat pvisa att genetiska faktorer r av
        betydelse fr uppkomsten av alkoholism. Tv typer av alkoholism har
        kunnat identifierats, och fr bda (men speciellt fr typ II) finns
        en genetisk disposition. Typ I debuterar efter 25-rsldern med f
        sociala komplikationer. Vid typ II debuterar alkoholmissbruket
        tidigt och tfljs av svra sociala komplikationer, t ex vldsamhet
        vid berusning, frlust av arbete etc. Typ II-alkoholister r
        uttriktade, impulsiva, ventyrslystna och har stort behov av
        omvxling. I denna grupp finns en statistiskt sett hgre frekomst
        ven av annat drogmissbruk. Missbruk hos frldrarna r vanligare
        inom denna grupp n bland andra alkoholister. I flera studier har
        man kunnat pvisa att det finns ett samband mellan aktiviteten hos
        enzymet monoaminooxidas (MAO) i blodplttarna (trombocyterna),
        vissa karaktrsdrag och bengenheten att missbruka alkohol eller
        droger. Trombocyt-MAO-aktiviteten, som str under stark genetisk
        kontroll, r nmligen lg hos personer med sensationsskande
        beteende (sensation-seeking behaviour). Dessa har strre bengenhet
        n andra att bli typ II-alkoholister eller experimentera med droger
        - om de inte blir t ex bergsbestigare, ballongfarare eller
        ensamseglare! Olika miljfaktorer spelar naturligtvis en mycket
        stor roll fr uppkomsten av ett missbruksproblem. Men om
        totalkonsumtionen av alkohol och droger kar i ett samhlle,
        innebr detta speciella risker fr dem som har en predisposition
        fr att utveckla missbruk. (Se ocks Alkohol och Fosterskador.)

Arytmi, oregelbunden hjrtrytm. Det r ett vanligt fenomen vid missbruk,
        srskilt av centralstimulerande mnen som amfetamin och kokain.

Asarone, C12H16O3, ett hallucinogent mne som har vissa likheter med
        meskalin. mnet finns i kalmusrot.

Aschenbrandt, Theodor, tysk militrlkare verksam under senare delen av
        1800-talet, pionjr nr det gllde militr anvndning av
        centralstimulantia. Under en militr hstmanver 1883 blandade han
        i hemlighet kokain i soldaternas vatten och vinransoner och
        behandlade skadade soldater med kokainpreparat. I Allg. Militr
        Zeitung skrev han 1886 fljande: "Kokavin har en uppfriskande
        verkan och brs av soldaterna i deras fltflaskor och kan anvndas
        vid behov fr att motverka hunger. P detta stt kan soldaterna
        undvara fda i tta dagar. Utmrkta resultat har ocks uppntts av
        idrottsmn, bergsbestigare och jgare. Det finns inga biverkningar
        och man kan utan svrighet terg till normal fda".

Asfyxi, syrebrist i organismen, hggradig andnd, symtom vid verdos.

ASH-beroende, frkortning fr ett beroende av ngestdmpande, lugnande och
        smngivande medel (anxiolytika, sedativa, hypnotika).

Ashishin, se Alo-addin.

Ash Ra, tysk rockgrupp bildad 1970, ledd av Manuel Gttsching. Gruppen var
        en av pionjrerna inom tysk experimentalrock med starkt
        drogpverkad kosmisk och meditativ musik. P skivan Seven up (1973)
        medverkade exempelvis den amerikanske "LSD-poeten" Timothy Leary.

Askorbinsyra anvnds ofta som utdrygningsmedel vid frsljning av narkotika
        i pulverform. Genom att blanda i askorbinsyra och/eller billigt
        druvsocker kan narkotikalangare avsevrt ka sin vinst.
        Askorbinsyra anvnds ocks av opiatmissbrukare fr att surgra den
        lsning som exempelvis heroinister lser sitt pulver i innan de
        injicerar det.

Aspirera, suga upp t ex maginnehll. En person med snkt medvetande, t ex
        till fljd av alkohol- eller narkotikafrgiftning, kan rka stta
        upp maginnehll som kan sugas ver i lungorna. ven detta kallas
        att aspirera och kan resultera i kvvning.

Aspirin, varunamn fr acetylsalicylsyra. Andra varunamn r bl a Magnecyl,
        Albyl.

Assasiner, haschichins, haschbrukarna, frn arabiskans haschschasch, en som
        berusar sig p haschisch. Detta var korsfararnas benmning p
        anhngarna till den shtiska sekten nizariismailiya. Denna
        grundades av Hasan ibn Sabah som 1090 frskansade sig i fstningen
        Alamut i de persiska Elbruzbergen. D Alamut frstrdes 1256
        upphrde i stort sett sektens verksamhet. Assasinerna var knda fr
        sin grymhet, vilken enligt korsfararna orsakades av att de berusade
        sig p hasch innan de gick i strid. Assasinerna anvnde sig av
        lnnmord i sin kamp, vilket gett upphov till det engelska och
        franska ordet fr mrdare, assasin.

Astma, andningssvrigheter som vllas av kramp eller spasmer i bronkerna.
        Astma kan bero p allergi, vilket r det vanligaste. Missbrukare
        plgas ofta av astma och bronkiter. Detta sammanhnger ofta med att
        de i regel ocks r storrkare av tobak. Det kan ocks bero p att
        de anvnder droger som i perioder dmpar hostreflexen s att de
        inte p naturligt stt befriar sig frn slem. Astma behandlas med
        preparat som vidgar luftrren.

Astmagrs, slanguttryck fr lobelia.

Ataktiska rrelser, se Ataxi.

Ataractica, ataracticum, ataraktika, samlingsbeteckning fr lugnande medel.

Atarax, varunamn fr hydroxizin, ett lugnande medel av bensodiazepintyp,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Ataxi, rubbad koordination (strt samspel) av muskelrrelser, ett symtom
        vid kraftig berusning eller frgiftning.

Athenagruppen, tillsatt av regeringen 1989 med uppgift att bedriva
        information i alkohol- och narkotikafrgor. Gruppen bestod av
        representanter fr myndigheter och folkrrelser och bedrev 1989-92
        olika informationskampanjer fr ca 10 miljoner kronor per r.
        Gruppens uppgifter har senare frts ver till Folkhlsoinstitutet.

Athena-jouren, telefonjoursverksamhet riktad frmst till missbrukarnas
        kamrater, som behver rd om hur man hjlper en vn med
        missbruksproblem. Verksamheten drivs av FMN (Frldrafreningen mot
        Narkotika), RFHL (Riksfrbundet fr hjlp t
        lkemedelsmissbrukare), Hassela Solidaritet och Ungdomens Rda
        Kors, med statligt std.

Atoxisk, ogiftig.

Atrofi, tillbakagng, frtvining av delar av kroppen, t ex muskelatrofi
        efter benbrott eller nervskada. (Om den kade olycksfallsrisken hos
        narkomaner, se Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk.)

Atropa belladona, latinskt namn fr belladonna.

Atropin, hyoscyamin C17H23NO3, ett frglst kristallinskt mne som utvinns
        ur vxten belladonna, men som ven finns i andra vxter. Det r
        nra slkt med skopolamin. Varunamn r Atropin (injektionsvtska)
        och Isopto-Atropin, Atroptin (gondroppar). mnet blockerar vissa
        verkningar av signalsubstansen acetylkolin s att utsndringen av
        saliv, svett och magsaft hmmas och musklerna blir avslappnade
        (spasmolytisk effekt). Hjrtrytmen pverkas, trycket i gat kar
        och pupillerna vidgas. Hgre doser kan ge kraftiga hallucinationer
        och delirium. Atropin har en viktig militr anvndning som motgift
        mot nervgas. Atropin har varit modell fr mnga syntetiskt
        framstllda lkemedel.


Attackterapi, konfrontationer (encounters) r en typ av direkt, ofta
        aggressiv samtalsterapi som r vanlig inom narkomanvrden. I mindre
        grupper med 3-7 personer konfronteras missbrukaren med de felsteg
        han begtt. Terapeuten eller andra medpatienter riktar kritik mot
        frljugna och "flummiga" attityder. Den angripne fr frsvara sig,
        vilket leder till att ordvxlingarna ofta blir hftiga. Det ingr i
        terapeutens uppgift att avsluta gruppen frst nr alla knslor
        ventilerats. I terapeutiska samhllen av amerikansk typ (se
        Synanon) str encounters p schemat minst tre gnger i veckan.
        Dessa utgr ett vsentligt inslag i behandlingen, eftersom det i
        dem sker en uppfostran till en ny moral och nya frhllningsstt.
        Missbrukare med en skr, svagt integrerad personlighet
        (borderlinefall) tl dock inte denna psykiskt pfrestande
        behandling. De br drfr behandlas individuellt och ges mera std
        och vgledning. (Se ven Kon- frontationsterapi. )

Aunt Hazel, Aunty Hazel, slanguttryck fr heroin.

Aunt Mary, slanguttryck fr marijuana.

Aura, frebud, frnimmelse av frestende epileptiskt anfall, en vanlig
        komplikation till missbruk.

Autism, slutenhet, kontaktlshet, intvndhet - ett psykiskt symtom vid t
        ex schizofreni. Hos barn finns sllsynt infantil autism, ett
        tillstnd i vilket barnet r tyst och stumt, ngot som skulle kunna
        bero p hjrnskada. Autism kan ocks ses vid svra toxiska
        psykoser. (Se Psykiska komplikationer till missbruk.)

Ava, se Kava.

Av banan, synonymt med "ute och reser", "utflippad", slanguttryck som
        anvnds fr att karakterisera ngon med bristfllig
        realitetsfrankring, ngon som har lmnat verkligheten.

AVE, se Abstinence violation effect.

Aversionsbehandling, en numera vergiven metod att ska inge alkoholister
        motvilja mot att dricka. I en viss terapisituation gav man den
        alkoholisten injektioner av apomorfin s att han mdde illa och
        tvingade honom drefter att dricka sprit som han krkte upp. P s
        stt skulle han utveckla motvilja mot alkohol. Resultaten av
        aversionsbehandling har aldrig varit srskilt uppmuntrande.

-------------------------------------------------------------------------
AVGIFTNING VID NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

1) En behandlingstgrd med avsikten att bryta en pgende missbruksperiod,
2) den period (ngra dagar till ngon vecka) d en missbrukare sjlv
avbryter narkotikatillfrseln, och de fysiska och psykiska effekter detta
medfr.
  Avgiftningen av narkomaner sker ofta p sjukhus, srskilt nr det gller
morfin- och smnmedelsmissbrukare. Speciella avgiftningsavdelningar finns i
regel i varje ln p ett centralt belget sjukhus. En avgiftningsavdelning
har medicinsk och psykologisk expertis samt den erfarenhet som behvs fr
att hantera de srskilda problem som kan uppst i samband med
abstinenstillstnd. Ett sjukhus kan ocks erbjuda kroppssjukvrd, t ex
behandling av infektioner och tandvrk.
I praktiken sker mnga avgiftningar genom att missbrukarna frsker "tnda
av" p egen hand, kanske med drogfria kamraters och familjemedlemmars std.
Amfetaminmissbrukare brukar sjlva kunna klara avtndningar genom att
anvnda lugnande medel och/eller alkohol samt sova ngra dygn efter en
missbruksperiod. Morfinister har ett mer uttalat fysiskt beroende, och
endast f av dem har den psykiska styrka som krvs fr att genomg en s k
cold turkey, en avgiftning utan ngra som helst mediciner.
Lkemedelsmissbrukare kan med std av familjen och psykologisk/psykiatrisk
expertis ibland helt enkelt sakta reducera sina medicindoser ner till noll
(s k ned- eller uttrappning).
Mnga avgiftningar sker ofrivilligt genom att missbrukarna tas in i hkte
eller i fngelse. Kriminalvrdens sjukskterskor och lkare brukar kunna ge
viss medicinsk hjlp.
Vid inlggning p sjukhus inleds vrden med en noggrann lkarunderskning.
Ofta medfr denna underskning akutremiss till en annan instans inom
sjukvrden. Ibland r missbrukaren s rdd fr att lgga in sig p sjukhus
att han anlnder till avdelningen kraftigt narkotikapverkad. Missbrukets
natur och art faststlls t ex genom urinanalys. Lkare stller under
vrdtiden diagnosen p eventuella psykiska eller fysiska sjukdomstillstnd.
Mnga missbrukare har personlighetsstrningar, och det r ndvndigt att
dessa diagnostiseras. Det innebr inte att patienterna sjukfrklaras men r
viktigt fr planeringen av den fortsatta rehabiliteringen och fr beslutet
om vilken typ av behandling missbrukaren behver.

Abstinenssymtom. Under avgiftningen, som ofta pgr under tre veckor,
utvecklar missbrukaren abstinenssymtom. Symtombilden beror p vilka droger
han missbrukat. Behandlingen gr bl a ut p att dmpa abstinenssymtomen.
Missbrukare av centralstimulantia r ofta motoriskt oroliga och rastlsa
och verdrivet misstnksamma. De behver i allmnhet ingen medicinering.
Nr amfetaminet gtt ur kroppen faller de i en djup smn som kan vara i
flera dygn. Ibland mste dock de eventuella paranoida vanfrestllningarna
(nojan) behandlas med neuroleptika. Tillfllig medicinering med lugnande
lkemedel kan behvas.
Morfinabstinensen nr sitt maximum p tredje eller fjrde dygnet och
karakteriseras av influensaliknande symtom - rinnande gon, nysningar och
vrk i hela kroppen samt trtthet och ibland feber. Ofta frekommer ocks
diarr och illamende. Psykiskt domineras tillstndet av ngest, rastlshet
och irritabilitet. Smnrytmen har drabbats genom missbruket och
normaliseras inte p lng tid.
Den medikamentella behandlingen kan best i att Catapresan (klonidin)
ordineras, egentligen ett medel mot hgt blodtryck som har egenskapen att
"slcka ut" abstinensreaktionen. En annan behandling kan vara nedtrappning
med preparatet Doloxene (dextropropoxifen). Akupunktur anvnds ibland vid
morfinavgiftning.
Cannabismissbrukare (haschmissbrukare) har en lngvarig avtndning som nr
sitt maximum under tredje veckan. Detta beror p att cannabinoiderna
stannar kvar mycket lnge i kroppens fettvvnad och endast lngsamt
elimineras. Abstinenssymtomen utvecklas i takt med att cannabinoiderna
frsvinner ur kroppen och yttrar sig i retlighet, irritabilitet och
paranoida reaktioner. Smnrytmen r strd.
ven vid lkemedelsberoende, lkemedelsmissbruk kommer abstinenssymtomen
sent, oftast i andra veckan. De yttrar sig i oro, nervositet, smnlshet,
krypningar i huden, mrkliga upplevelser av att man glider bort ifrn sig
sjlv (depersonalisation) och att man inte r i verkligheten
(derealisation).
Lngtan efter drogen, ett "sug" erfar alla missbrukare under abstinensen.
Detta "sug" kan bli olidligt och leda till att de lmnar sjukhuset fr att
brja missbruka igen. Ofta fr personalen ta emot all olust i form av
vredesutbrott och klagoml ver vrden. Missbrukarna har, nr de faller
till ro i vrden, ett uppdmt behov av att samtala och analysera sin
situation. De r ofta modfllda, t o m djupt deprimerade och behver
uppmuntran och std. Det r drfr viktigt att missbrukare under
avgiftningsperioden fr tillflle till individuella samtal och gruppsamtal
med vrdpersonalen. Samtalen minskar ngesten, och drigenom kan
anvndningen av lkemedel begrnsas.
ven en mycket nedgngen missbrukare kan vara i relativt gott skick och
drogfri efter tre veckors vrd. I bsta fall blir avgiftningen inledningen
till en fortsatt rehabilitering med syfte att uppn drogfrihet ven utanfr
sjukhusets och behandlingshemmens skyddande vggar.


-------------------------------------------------------------------------

Avkriminalisering, juridisk term som innebr att man inte lngre
        straffbelgger en handling som tidigare ansetts brottslig och
        medfrt bter eller fngelse. (Se ven legalisering.)

Avmagring, vanligt symtom vid narkotikamissbruk, i synnerhet vid
        amfetaminmissbruk. (Se Anorexia och Aptitlshet.)

Avtnd, uttryck som anvnds nr en missbrukare helt har avbrutit sitt
        narkotikamissbruk, synonymt med abstinent.

Avtndning, en process under vilken en missbrukare frsker minska sitt
        drogintag i avsikt att bli helt nykter, dvs avtnd. En missbrukare
        talar om att han befinner sig "under avtndning" nr drogerna
        lmnar kroppen.

Ayahuasca, indiansk beteckning i Peru, Bolivia och Ecuador fr yage, en
        hallucinogen dryck tillredd av barken frn trdet Banistriopsis
        caapi. [Fel! Korrekt stavning r BaniSTERIopsis Caapi]

Azteker, indianfolk i centrala Mexicos hgland. Frn 1300-talet fram till
        den spanska ervringen p 1520-talet byggde aztekerna upp ett
        mktigt, hgkulturellt imperium. De hade en hgt utvecklad
        lkekonst dr olika droger anvndes. I likhet med Inkafolket
        anvnde aztekerna kokablad i berusningssyfte och i sin
        religionsutvning.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ B ]
-------------------------------------------------------------------------

Bad seed, slanguttryck fr meskalin.

Bad trip, otcka hallucinationer efter intag av LSD.

Badoh-negro, fr frn blomman fr dagen.

BAK-projektet, (BAK - beskrivning av klient), namnet p en stor svensk
        studie av 1 ) olika institutioner som bedriver narkomanvrd, 2) de
        klienter som behandlas inom dessa och 3) utfallet av den givna
        behandlingen. En grupp forskare under ledning av Erik nggrd, d
        professor vid Karolinska institutet, utarbetade 1981 p uppdrag av
        regeringen och Delegationen fr social forskning (Dsf)
        datainsamlingsinstrumenten BAK 1, BAK 2 och BAK 3. Olika
        narkomanvrdsenheter lmnade drefter bidrag i form av ifyllda
        frgeformulr till den centralt placerade forskargruppen, som stod
        fr databearbetningen. nggrd eftertrddes 1985 av professor Gsta
        Berglund vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. D
        bytte projektet ocks namn till Swedate (Swedish Drug Addict
        Treatment Evaluation). S smningom frkortades projekttiden. Dsf
        gav anslag endast till vissa databearbetningar. r 1989 kom en
        rapport av forskarna Anders Bergmark, Bam Bjrling, Leif Grnbladh,
        Brje Olsson, Lars Oscarsson och Vera Segreaus, med titeln Klienter
        i institutionell narkomanvrd. Analyser av bakgrund, behandling och
        utfall. Samma r flyttade projektet till institutionen fr socialt
        arbete vid Stockholms universitet. (Angende resultaten, se
        Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna missbrukare
        samt Prognos av frloppet vid drogmissbruk.)

Bakrus, ett tillstnd efter sjlva ruset. Det karakteriseras i allmnhet av
        trtthet, huvudvrk och ngslan. Under ett bakrus r trskeln mot
        ngestattacker lgre n vanligt.

Bakteriella infektioner, inflammationstillstnd orsakade av
        sjukdomsalstrande bakterier, dvs encelliga mikroorganismer. Det r
        en vanlig form av kroppslig komplikation till narkotikamissbruk.
        Narkomaner har nmligen anmrkningsvrt lg motstndskraft mot
        dessa infektioner, vilket sammanhnger med att de ofta r
        undernrda. Levern r redan i frvg verbelastad av gifter och
        orkar inte att ytterligare engagera sig i kroppens frsvar. Lokala
        infektioner eller inflammationer frekommer i krlvggen
        (tromboflebit) p de stllen dr narkotikan injicerats.
        Inflammationen kan drifrn sprida sig till lymfvgar och
        lymfkrtlar. Det r ofta de egna stafylokockerna (varbakterierna)
        frn huden som via injektionerna kommer in i kroppen. En vanlig typ
        av hudkomma r de s k tjackrosorna. De orsakas av en utsdd av
        bakterier via blodbanorna och manifesterar sig i form av ett stort
        antal sm rodnader som r spridda p huden. Det r av oknd
        anledning enbart amfetaminister som fr detta symtom. "Rosorna"
        brukar vara srskilt framtrdande i ansiktet. De r tecken p att
        det funnits bakterier i det injicerade amfetaminet. En fruktad
        komplikation till de bakteriella angreppen r allmn
        blodfrgiftning eller sepsis. Bakterierna i blodbanorna kan sl sig
        ner i hjrtklaffarna (endokardit), hjrnan (hjrnabcess) eller
        hjrnhinnorna (meningit). Frekvensen av bakteriella infektioner har
        i Lund-Malmregionen minskat betydligt, sedan man dr i samband med
        sprutbytesprogrammen lrt narkomanerna hygieniska vanor.
        Tuberkulos, orsakad av tuberkelbaciller, har sedan slutet av
        1980-talet ftt kad spridning bland HIV-smittade narkomaner i
        srskilt utsatta storstadsomrden. Multiresistenta
        tuberkelbakterier (bakterier som str emot alla knda antibiotika)
        har t ex 1992 brjat sprida sig bland narkomanerna i New York.
        Detta oroar starkt myndigheterna i staden, eftersom befolkningen r
        relativt oskyddad mot en tuberkulosepidemi. (Se ven Kroppsliga
        komplikationer till narkotikamissbruk.)

Baldrian-Dispert, varunamn fr valeriana.

Balkanrutten, transportvg fr narkotika frn Asien till Tyskland och
        Skandinavien. Heroin frn odlingarna i Asien lastas om i Turkiet
        och transporteras vidare ver Balkanomrdet och upp igenom
        steuropa. Mutor underlttar frakten genom t ex Polen, som under
        1990-talet blivit det stora transitlandet. P detta stt
        transporteras nu heroin dels direkt till Tyskland, dels via
        frjefrbindelserna till Ystad och Karlskrona och drifrn
        huvudsakligen till Mlardalen, Gteborg och Oslo. Balkanrutten
        utkades 1992 med ett sidospr frn de forna Sovjetrepublikerna,
        varifrn det importerades stora kvantiteter hasch. Ystads
        tullstation, med dess mycket begrnsade resurser, visade sig 1992
        vara smugglarnas enda allvarliga hinder utmed Balkanrutten frn
        Asien till Norden. Tullen befarar att Sverige r p vg att bli ett
        transitland fr tung narkotika. Under 1992 beslagtogs 15 kg heroin
        mot drygt 2,2 kg 1991. Likas tog man 1992 ungefr 62 kg amfetamin
        mot 40 kg 1991. Av allt beslagtaget amfetamin var 25 procent
        tillverkat i Polen.

Balla ur, slanguttryck fr att inte klara av ngot, att vara avtrubbad av
        drogmissbruket.

Bambinos, slanguttryck fr amfetamintabletter.

Bananadine, se Mellow yellow.

Bananskal, rkning av, se Mellow yellow.

Banewort, belladonna.

Bang, banga, bangi, slanguttryck fr hasch och marijuana.

Banga, banga ur, slanguttryck fr att vga, respektive inte vga.

Bantningsmedel. Amfetaminpreparat har alla den effekten att de dmpar
        aptiten. Drfr har de under en rad olika varunamn ftt vidstrckt
        anvndning som bantningspiller. I Sverige var t ex
        preludintabletter, ett amfetaminpreparat, populrt under
        1950-talet. I samband med amfetaminepidemin i brjan av 1960-talet
        blev det uppenbart att bantningsmedel kunde missbrukas.
        Socialstyrelsens lkemedelsavdelning drog d in alla
        bantningspreparat frn listan ver godknda lkemedel. I andra
        lnder finns dock fortfarande sdana preparat att kpa ver disk
        eller p recept. I Skne frekommer bantningsmedel i form av
        "Helsingrspiller". Anvndningen av olika bantningsmedel i tablett-
        eller pillerform i normaldos ger sllan upphov till missbruk. De
        doser av aptitdmpande medel som finns i preparaten r nmligen
        ofta lga.

Barbital, C8H12N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr gruppen
        barbirurater, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Barbiturater, barbitursyrepreparat, barbitursyrederivat, en ldre grupp av
        lugnande medel och smnmedel. Barbituraterna har helt kommit att
        ersttas av bensodiazepinerna. Kvar i FASS finns endast
        fenemal/fenobarbital, ett lngtidsverkande barbitursyrederivat som
        ger skydd mot epileptiska kramper. Dessutom finns ngra f
        ultrakortverkande preparat som anvnds till kortvarig narkos eller
        fr inledning av mera lngvarig narkos (generell anestesi). I
        narkossammanhang anvnds oftast tiopental/tiomebumal (Pentothal
        Natrium) eller metohexital/enallynymal (Brietal). Barbiturater har
        en hmmande verkan p cellernas funktioner, srskilt nervcellernas.
        Jontransporten ver cellmembranerna hmmas. Barbiturater var under
        frra hlften av detta sekel standardpreparatet fr behandling av
        orostillstnd och smnlshet. Frst p 1940-talet frstod man att
        preparaten kunde ge upphov till ett kraftigt fysiskt beroende med
        svra abstinenstillstnd. Under avvnjningsfasen kunde patienterna
        f epileptiska kramper och omtckningstillstnd, de fruktade
        barbituratdelirierna. Man fick under 60- och 70-talen ocks klart
        fr sig att barbiturater r extremt toxiska (giftiga). Det visade
        sig att mnga sjlvmordsfrsk ledde till dden just p grund av
        att man inte kunde hva en barbituratfrgiftning. Barbiturater har
        drfr bl a i de nordiska lnderna nstan helt ersatts av de mindre
        giftiga bensodiazepinerna.

Barbs, slanguttryck fr barbiturater.

Barrels, slanguttryck fr LSD.

Barrymore, John, (1882-1942) amerikansk skdespelare, stor
        Shakespearetolkare, lysande filmskdespelare bl a i Dr Jekyll och
        Mr Hyde. Hans tilltagande alkohol- och drogproblem frsvrade
        starkt hans arbete. Han kollapsade i en radiostudio och dog. Hans
        liv beskrivs i biografin Godnatt dyre prins (1945) av Gene Fowler.

Bas, slanguttryck fr morfinbas, ett brunt pulver, som innehller morfin
        och ropium.

Base eller free base r rena kokainkristaller.1 ) Base r i Sydamerika
        detsamma som kokapasta. 2) I USA r base slanguttryck fr
        freebase-rkning av kokain.

Baseball, slanguttryck fr freebaserkning av kokain.

Baudelaire, Charles Pierre, (1821-1867) fransk poet och kritiker. talades
        fr obscenitet och hdelse i sin nyskapande diktsamling Lesfleurs
        du mal (Ondskans blommor) 1857. I Les Paradis artiflciels (De
        artificiella paradisen) 1860 beskrev han ingende hasch- och
        opiumrus. Dessa skildringar har blivit klassiska och beropas ofta
        i senare litteratur. Hans liv frkortades av sjukdom, svlt,
        alkohol och opium.

Bazokas, 1) cigaretter som innehller kokapasta uppblandat med tobak
        och/eller marijuana, sljs frmst p gatorna till fattiga
        missbrukare i Sydamerikas stder, 2) haschpipor med ppningar i
        bda ndar och stora som en tom hushllspappersrulle, ofta
        hemmagjorda av exempelvis just hushllsrullar eller dammsugarrr
        men ibland ven tillverkade av bambu- eller glasrr.

BDMPEA, brom-dimetoxi-fenetylamin, ett hallucinogent amfetaminpreparat, en
        designad drog. Det str kemiskt nra bromo-DMA (DOB) och brom-STP.

Beans, slanguttryck fr amfetamintabletter.

Beast, slanguttryck fr LSD.

Beatles, 1) slanguttryck fr kokain. 2) den populraste popmusikgruppen
        under 1960-talet, bestende av John Lennon, Paul McCartney, George
        Harrison och Ringo Starr som alla kom frn Liverpool i England.
        Gruppen var starkt influerad av drogkulturen. De anvnde vid olika
        tillfllen amfetamin eller rkte marijuanacigaretter. Skivorna Help
        och Rubber Soul gjordes under cannabispverkan. Med brjan 1965
        anvnde Harrison och Lennon LSD. Det psykedeliska inslaget
        kulminerade p skivan Seargent Peppers lonely heart club band.
        Trots att Beatles-medlemmarna sjlva senare frnekat det, har mnga
        tolkat sngerna Lucy in the sky with diamonds, Fixing a hole och
        Being for the beneft of Mr Kite! som ordlekar kring cannabis och
        LSD-bruk. Experimenten med psykedeliska frger, klanger och drmmar
        fortsatte p skivan Magical mystery tour. I en intervju berttade
        John Lennon 1970 att "Help gjordes p marijuana, A Hard Day's Night
        p piller. Det r verkliga droger, kraftigare n marijuana. Jag har
        gtt p piller sedan jag var femton, nej, sedan jag var sjutton
        eller nitton... sedan blev jag musiker. Enda sttet att verleva i
        Hamburg nr man spelade tta timmar varje natt var att ta piller.
        Man fick dem av kyparna... tabletterna och drickat. Jag var ett
        jvla hopplst fyllo nr jag gick p konstfack. Nr vi skrev Help
        brjade vi helt enkelt rka marijuana och slutade dricka sprit. Jag
        har alltid behvt en drog fr att verleva. Sak samma med de andra
        men jag behvde alltid mer. Jag tog alltid mer piller, mer av allt,
        antagligen fr att jag r tokigare". The Beatles vckte stort
        uppseende d de berttade att de rkt cannabis p toaletten i
        Buckingham Palace i samband med att de 1965 tilldelades
        Imperieorden av drottning Elisabeth II.

Beat, beat generation, beatnikrrelsen, amerikansk social och litterr
        rrelse som brjade p 1950-talet i artistmiljerna i San Francisco
        och Greenwich Village i New York. Engelskan beat betyder slagen,
        besegrad. Uttrycket beat generation, dvs den besegrade
        generationen, har troligen skapats av frfattaren Jack Keroac, vars
        bok On the Road (1956) r det klassiska verket frn denna period.
        "The beaten generation" r en analogi till Hemingways uttryck "the
        lost generation". Det anspelar ocks p jazzens beat, dvs den
        grundpuls i musiken som spelas av rytmsektionen. Keroac ansg att
        beat var en frkortning av beautitude (salighet, sllhet) och gav
        begreppet en religis prgel med inslag av meditation, zenbuddhism
        och drogmystik. Beatnikrrelsen hade en romantisk instllning till
        dem som levde i samhllets utkant. Alkoholister och narkomaner
        idealiserades och sgs som rebeller. Beats hade en positiv
        instllning till haschrkning, ven om haschpropaganda inte var
        ngot dominerande inslag i deras budskap. Beatnikrrelsen var
        fregngaren till hippierrelsen och dess frhrligande av droger.

Beatnik, beatser, en person som beknner sig till beatniksrrelsens ideal.
        (Se Beat.)

Beautiful lady, slanguttryck fr belladonna.

Becher, Johannes Robert, (1891-1958) tysk frfattare och intellektuell
        ledargestalt i Berlin under 1910- och 20-talen. Under sin ungdom
        skrev han idealiserande om kokain och hnvisade till sitt
        kokainmissbruk fr att slippa militrtjnsten. Som kommunist
        tvingades han g i exil 1933. Fram till krigsslutet 1945 bodde han
        i Moskva, men han blev drefter en av de ledande krafterna i
        uppbyggnaden av sttysklands kulturliv. Han frfattade landets
        nationalsng och var dess kulturminister frn 1954. Han gav ut
        flera diktsamlingar - som ung i antiborgerlig, expressionistisk
        anda. Som ldre blev han socialrealist.

Beef, slanguttryck fr falsk narkotika.

Behandling, se Avgiftning vid narkotikamissbruk, Behandlingshem och vrig
        institutionsvrd fr vuxna missbrukare och ppenvrd.

-------------------------------------------------------------------------
BEHANDLINGSHEM OCH VRIG INSTITUTIONSVRD FR VUXNA MISSBRUKARE
-------------------------------------------------------------------------

I brjan av 1970-talet brjade den privata vrden fr vuxna missbrukare att
expandera. Socialstyrelsen gynnade framvxten av en rad behandlingshem,
drivna i stiftelseform, vars privata vrdgivare stod fr ngot nytt. De
utvecklade ett rikt vrdinnehll, och behandlingshemmen kunde fungera mer
informellt, smidigare och snabbare n de offentliga institutionerna. De
senaremyndigheternas alkoholistanstalter, "torkarna", och mnga av
mentalsjukhusens avdelningar - fungerade dremot ofta mer som
frvaringsplatser fr samhllets utslagna. "Behandlingsrevoltrerna"
hmtade sin inspiration frn utlndska modeller fr terapeutiska samhllen,
dels Maxwell Jones brittiska, dels Synanonrrelsen, den amerikanska
varianten av terapeutiskt samhlle fr narkomaner. Man ville liksom dessa
bort frn psykiatrins medicinska lsningar och bort frn den sjukdomssyn
som s lnge omyndigfrklarat missbrukaren. Det allmnt radikala politiska
klimatet under 1970-talet var gynnsamt fr dessa nya ider. Det fanns en
idealitet bakom frndringsprocessen, vars syfte var en levande alternativ
vrd. Det fanns emellertid ocks vissa brister i vrdplaneringen.
Socialstyrelsen krvde t ex inte ngon journalfring ver hur vrden
bedrevs, vilket ledde till att det efterhand varit nstan omjligt att
utvrdera vrdinsatserna (med undantag fr Swedates uppfljning, se nedan.
Se ven BAK-proj ektet. ) I socialtjnstpropositionen frn 1982 framhlls
att den enskilda vrden skulle vara ett komplement till den offentliga.
Idag r frhllandet det motsatta. Av vrden p behandlingshem och
institutioner fr vuxna missbrukare drivs 60 procent i enskild regi och
ofta i stiftelseform. Frn 1982 till 1990 kade den privata vrden med
nstan 500 procent, medan den offentliga minskade med 25 procent. Floran av
behandlingshem har med tiden blivit stor och ganska vildvuxen. I
behandlingshemmen kan man samtidigt ta emot upp till flera hundra gster,
vilket skiljer dem frn familjevrden dr den enskilda familjen tar emot
endast ngra f. Den offentliga institutionsvrden fr vuxna missbrukare
omfattar drygt 3 000 vrdplatser. Bland dessa finns dels speciella
avdelningar fr avgiftning och rehabilitering inom psykiatrin, dels
vrdplatser p moderniserade alkoholistanstalter. Svrt strda narkomaner
med defekttillstnd eller kroniska psykoser terfinns dessutom ofta p
avdelningar fr srskilt vrdkrvande inom den psykiatriska vrden. De kan
d ha dmts till sluten psy,kiatrisk vrd. De gamla alkoholistanstalterna
kallas numera oftast "hem" (t ex Holmahemmet i Skne) och tar emot bde
alkoholmissbrukare och narkomaner fr frivillig vrd eller vrd enligt LVM,
(lagen om vrd av missbrukare). LVM-vrden fr narkotikamissbrukare har
byggts ut under senare r i synnerhet i Stockholmsregionen och omfattar
idag 135 vrdplatser mot Socialstyrelsens nskade 300. En av de ldsta
stiftelserna fr vrd av narkotikamissbrukare r Vallmotorp i Srmland frn
1970-talet med 160 vrdplatser. Till Vallmotorpkoncernen rknas ocks
DayTop-stiftelsen och stiftelsen Nordia (110 vrdplatser). RFHL
(Riksfrbundet fr hjlp t lkemedelsmissbrukare) har sedan 1970-talet
drivit egna behandlingshem. Det mest knda r stiftelsen Skede Klockargrd
fr 15 gster, belget i norra Smland. Klockargrden erbjuder individuell
psykoterapi och flerrig trning i att leva ett drogfritt liv. Stiftelsen
RFHL-V-kollektiven har en rad olika behandlingsalternativ t ex Rebus,
Smaragrden, Kvarnen, Huddunge, Berga (fr kvinnor) och Vstmannafamiljer.
(Se Familjevrd fr vuxna narkomaner.) Lewi-Petrus-stiftelsen marknadsfr
sig under namnet LP-stiftelsen och har i Venngarn 200 vrdplatser fr
missbrukare. Det r Pingstkyrkan som driver rrelsen, men ingen religis
ptryckning utvas p gsterna. Minnesotamodellen fr behandling av
alkoholister och narkotikamissbrukare lanserades i Sverige i brjan av
1980-talet. Den blev snabbt populr hos bde patienterna och deras
arbetsgivare, inte minst drfr att den inledande vistelsen p
behandlingshem bara omfattar en mnad. Behandlingen r frmst avsedd fr
dem som har arbete och ett socialt ntverk. Minnesotamodellen infrde p
nytt sjukdomsbegreppet inom svensk missbrukarvrd. Det centrala fr denna
modell r nmligen att alkoholism anses vara en obotlig men behandlingsbar
sjukdom. Alfagruppen, Alnardets Lindngen, Nmndemansgrden och
Provitastiftelsen, fr att nu nmna ngra, arbetar enligt
Minnesotamodellen. Det finns ocks s k halv-vgshus (half-wayhouses) fr de
gster som behver lngre tids rehabilitering under skyddade former. De
missbrukare som gtt igenom den frsta mnadens terapi frvntas fortstta
ska std i AA-grupper eller NA-grupper. Det finns flera hundra sdana i
Sverige. Korsards behandlingshem i norra Skne tar sedan 1978 emot
psykiskt strda missbrukare, en annars mycket eftersatt grupp av
vrdbehvande. Vid Huddinge sjukhus, i Gteborg och i Malm planeras
ytterligare vrdplatser fr dessa missbrukare med dubbla diagnoser. Vid St
Lars sjukhus i Lund finns sdana platser p Vipelyckans behandlingshem.
Behandlingsinnehllet vid alla dessa olika vrdinrttningar varierar
starkt. Gsterna p de privata hemmen fr i allmnhet hjlpa till med att
skta hus och trdgrd, laga mat, stda etc. Oftast finns det en rad regler
som de mste frska flja fr att behandlingen skall lpa
tillfredsstllande. I allmnhet r toleransen gentemot gsterna stor, men
hot om vld eller infrsel av narkotika p institutionen brukar medfra
utskrivning. En amerikansk modell fr terapeutiskt samhlle fr narkomaner
har ftt stor anvndning ocks inom svensk narkomanvrd. Den bygger p
Synanon- och DayTop-rrelserna och har en hierarkisk vrdstruktur.
Konfrontationer och anklagelser mot och bestraffningar av gsterna r
vanliga ingredienser. Man anvnder ocks ett system av belningar som kan
best i att gsten fr klttra uppt p behandlingshemmets egen
karrirstege och till sist sjlv bli terapeut. Transaktionsanalys (TA), den
kanadensiske psykoanalytikern Eric Bernes kommunikationsmetod, anvnds
ocks sedan tjugo r tillbaka vid mnga svenska behandlingshem.
Missbrukarna fr lra sig att vervinna tendenser till barnsliga utspel och
bli rliga och raka mot andra. Ett kontrakt ver hur den stegvisa
frndringen skall g till upprttas. Metoden kan tillmpas bde inom
individual- och gruppterapi och brukar tilltala missbrukarna, d den r
relativt enkel att frst och tillmpa. Kritiker har emellertid menat att
metoden r ytlig och att mnga missbrukare lr sig den fr att inom
behandlingshemmets vggar n en viss anpassning och vinna favrer.
Fasprogram r ett vanligt begrepp vid behandlingshemmen. Det innebr att
nr gsten genom yttre frdigheter visat att han tillgodogjort sig
innehllet i en fas av behandlingsprogrammet, fr han flytta vidare till
nsta och d ta mer ansvar fr sin egen situation. Till sist kommer
utslussningsfasen, som leder till ett eget boende och arbete. Inom
ungdomsvrden vxte Hasselapedagogiken fram under mitten av 70-talet.
Storfosterhemmet Hassela tog emot ungdomar som tvngsomhndertagits enligt
den gamla barnavrdslagen och efter 1982 enligt LVU, lagen om vrd av unga.
Hasselapedagogerna anvnder inte uttryck som terapi eller behandling.
Missbruk beror enligt deras synstt p en felinlrning som kan rttas till
genom fostran, utbildning och arbete. Hasselarrelsen och de goda
resultaten av dess pedagogik har blivit mycket omtalade, men narkomanvrden
fr vuxna har nd inte anammat dess lror. Det har nmligen visat sig vara
tskilligt svrare att fostra personer som missbrukat i 10-15 r n
ungdomar p glid. Mellan ren 1970 och 1980 vxte det allts fram en rad
nya stt och former fr att behandla narkotikamissbrukare. Fortfarande
visste man dock inte vilken typ av behandling som bst passade de olika
klienterna. Fr att frska besvara den frgan bildades 1980 en arbetsgrupp
under ledning av professor Erik nggrd vid Karolinska institutet i
Stockholm. Gruppen startade 1981 det s k BAK-projektet (Beskrivning av
klient). Totalt samlade forskare in uppgifter om 1 656 klienter p olika
behandlingshem. BAK, som numera kallas Swedate (Swedish Drug Addict
Evaluation), har presenterat flera rapporter. Enligt en av forskarna,
Anders Bergmark, visar det sig att situationen fr klienterna ett r efter
en behandlingshemsvistelse ofta inte r tillfredsstllande. I en intervju
konstaterar han: "Det finns en vertro p vrd och behandling i det svenska
samhllet. Men r det rimligt att vnta sig ngra mera lysande resultat?
Med tanke p klienternas bakgrund och den mnga gnger bristflliga
utbildningen hos behandlingspersonalen s r inte frutsttningarna de
bsta." Swedate har i en efterunderskning under ett r fljt 438 av BAK:s
klienter frn 23 behandlingshem och slr fast att en vsentlig vinst av
behandlingen naturligtvis r att klienterna under sjlva vrdtiden
vergivit sitt narkotikamissbruk. Hlften av dem kunde fortstta att leva
drogfritt ven under det frsta ret efter behandlingshemsvistelsen.
Emellertid knde sig endast 10 procent av dem helt friska, och totalt 15
procent hade bde arbete och bostad. Kvinnliga missbrukare visade sig ha
bttre prognos n manliga. Den smsta prognosen registrerades bland dem som
hade bde alkohol- och narkotikaproblem. Sannolikt r observationstiden
(ett r) i denna Swedate-underskning fr kort. Enligt forskare som George
Vaillant och Lars-Magnus Gunne br uppfljningstiderna vara upp emot tio
r. Missbrukarkarriren brukar nmligen strcka sig ver just tio r. Man
vet ocks att det tar lng tid, i genomsnitt minst tre r, att sluta
missbruka narkotika. Det finns andra internationella studier som talar fr
att behandlingstidens lngd snarare n terapiformen r det allt avgrande
fr det slutliga resultatet. Enligt dessa rn br behandlingen i svrare
fall vara flerrig. (Se Prognos, frlopp vid drogmissbruk. )

-------------------------------------------------------------------------


Bejerot, Nils, (1921-1988) lkare, professors namn 1979, verksam som
        polislkare i Stockholm och lrare i socialmedicin vid Karolinska
        institutet. Bejerot var en kontroversiell debattr som lanserade en
        uppmrksammad teori om narkotikamissbrukets epidemiska spridning
        genom psykosocial kontaktsmitta. Han stllde sig ytterst kritisk
        till den svenska narkotikapolitikens, enligt hans mening, alltfr
        liberala inriktning och brist p effektiva tvngstgrder. Trots
        att hans huvudlinje var frslag om repressiva (straffande)
        tgrder, kunde han som lkare tnka sig bde en strikt behandling
        av Hasselas modell och lmetadonbehandling av svensk modell. Under
        1980-talet pverkade han starkt den svenska narkotikapolitiken i
        mer restriktiv riktning utan att han fick ngot egentligt
        erknnande fr det. Bejerot startade tillsammans med K A Westerberg
        m fl RNS, Riksfrbundet narkotikafritt samhlle. Bland hans bcker
        mrks frmst Narkotikafrgan och samhllet ( 1968), Narkotika och
        narkomani ( 1969), Inlgg i narkotikadebatten (1970), Addiction: an
        artificially induced drive (1974), Somatiska komplikationer vid
        narkotikamissbruk (1974), Narkotikamissbruk och narkotikapolitik
        (doktorsavhandling 1975), Missbruk av alkohol, narkotika och frihet
        (1978), Missbruk och mottgrder (med Jonas Hartelius 1984) och
        Vardagsbilderfrn 30 rs socialpsykiatrisk verksamhet (1984).

Bekadalen, dalgng i Libanon (fortsttning av Jordanflodens gravsnka), ett
        centrum fr cannabisodling och handel med hasch.

Belladonna, torkade blad och rotdelar frn vxten atropa belladonna, art i
        familjen potatisvxter. Den blir upp till 1,5 meter hg med stora,
        skaftade, ovala blad och klocklik, brunviolett blomma samt
        svartglnsande br. Den vxer frmst i sdra och mellersta Europa
        men har ven ptrffats frvildad i Sverige. Hela vxten r giftig,
        men srskilt bren. Namnet belladonna (p italienska "skn dam")
        kommer av att avkok av vxten gavs som sknhetsmedel p grund av
        dess pupillvidgande effekt. Belladonnapreparat i form av
        gondroppar har lnge varit populra bland exempelvis skdespelare,
        eftersom de ger stora, vackra pupiller. De verksamma mnena i
        belladonna r frmst hyoscamin [Fel! Det heter hyoSCYAmin] men
        ocks atropin och skopolamin. Dessa substanser verkar genom att
        hmma vissa av signalsubstansen acetylkolins receptorer. Belladonna
        har haft stor betydelse inom folkmedicinen, eftersom dekokter av
        vxten ger drmlika tillstnd med starka hallucinationer. (Det
        danska namnet r galnebaer!) Sedan 1960-talet frekommer belladonna
        ocks sporadiskt som experimentell drog bland missbrukare. Symtomen
        r muntorrhet, trst, rodnad i ansiktet, hjd puls (takykardi),
        pupillvidgning (pupilldilation), synstrningar, feber, oro,
        frvirring, hallucinationer, ofrmga att urinera (urinretention),
        kramper och vid hga doser medvetslshet. tgrder vid verdoser r
        att framkalla krkning och ge kol. Vid allvarligare symtom ges
        patienten eventuellt antidotbehandling p sjukhus.

Belushi, John, (1949-1982) en mycket populr amerikansk komiker,
        skdespelare och rocksngare under 1960- och 70-talen. Han slog
        igenom med teaterfrestllningen Lmlar, en satir ver rockgalornas
        kult kring marijuana och heroin. Skdespelarna var emellertid
        sjlva indragna i kulten kring kokainet. Detta sniffades bde p
        privata fester och under frestllningarna, som byggde p
        improvisationer och drfr krvde vakenhet och blixtsnabb
        reaktionsfrmga. I den amerikanska TV-serien Saturday Night Live,
        ett populrt underhllningsprogram som i mitten av 1970-talet
        direktsndes vecka efter vecka, gjorde Belushi succ. I programmet
        fldade kokainskmten, och i kulisserna sniffade aktrerna sjlva
        kokain fr att orka med att i hgt uppdrivet tempo kunna skriva och
        direktuppfra sketcher, och fr att vara p gott humr under
        sndningarna. Mnga av skmten drev med narkotikalagarna, och
        kokain framstod som en harmls innedrog. Belushi fck ocks stor
        framgng som burlesk kultfigur i filmer som Deltagnget (1978) och
        Blues Brothers (1979). Belushi drevs in i ett maniskt
        kokainmissbruk. Han dog av en blandning av kokain och heroin p ett
        hotellrum i Hollywood. Journalisten Bob Woodward intervjuade ett
        hundratal personer med anknytning till Belushi och skrev efter hans
        dd boken Wired (1984), en av de bsta och mest vldokumenterade
        skildringarna av kokainmissbruket i 1970-talets amerikanska
        underhllningsindustri.

Belningscentrum, det nervcentrum i djupare delar av hjrnan som hanterar
        knslor av lust, belning och vlbefinnande. Olika drogers
        euforiska effekter beror sannolikt p att belningscentrum
        stimuleras. Endorfiner och dopamin r dr viktiga signalsubstanser.
        Opiater stimulerar endorfinsystemet, medan centralstimulantia och
        alkohol kar koncentrationen av dopamin s att fler
        dopaminreceptorer kan aktiveras. (Se Beroende av droger.)

Beng, benj, persisk beteckning fr cannabis.

Benn, Gottfried, (1886-1956) tysk lkare, poet och essist, ledande
        expressionist under 1910-talet. Hans liv och dikt prglades av en
        aristokratisk nihilism med en starkt cynisk ton - senare i livet
        ven av en djup kulturpessimism och tro p att endast den
        konstnrliga formen kan rdda mnniskan ur kaos. Tidigt drogs han
        till det mytiskt-irrationella i nazismen, som han dock vergav
        1934, varefter han 1938 fick skrivfrbud. Benns diktning har utvat
        ett stort inflytande p 1900-talets tyska poesi och
        efterkrigstidens europeiska estetiska debatt. Jmte Ernst Jnger
        var han den i sin generation som var starkast pverkad och
        fascinerad av kokainets effekter p psyket. Potenta hjrnor, skrev
        han, "strker sig icke med mjlk utan med alkaloider."

Bennies, slanguttryck fr amfetamintabletter.

Bensen, se Sniffning.

Bensetidin, C23H29NO3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Bensfetamin, C17H21NN1 centralstimulerande medel och bantningspreparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Bensin, se Sniffning.

-------------------------------------------------------------------------
BENSODIAZEPINER
-------------------------------------------------------------------------

Benzodiazepiner kallas den grupp av lkemedel som brukar ordineras mot
ngest och smnsvrigheter. Eftersom de r effektiva och relativt ogiftiga
har de alltsedan de lanserades p 1960-talet helt dominerat
frskrivningarna av lugnande och smngivande preparat (92 respektive 73
procent). Bensodiazepiner kan emellertid skapa beroende och r drfr
narkotikaklassade enligt Lkemedelsverkets narkotikafrteckningar (LVFS)
IV-V.

I Sverige fanns 1991 fljande bensodiazepinpreparat p marknaden.
Varunamnen str inom parentes efter det generiska namnet:

Alprazolam         (Xanor)
Diazepam           (Apozepam, Diazepam, Stesolid, Stesolid Novum, Valium)
Dikaliumklorazepat (Tranxilen)
Flunitrazepam      (Flunitrazepam, Rohypnol)
Klonazepam         (Iktorivil)
Klordiazepoxid     (Librium)
Lorazepam          (Temesta, Temesta Munlslig)
Midazolam          (Dormicum)
Nitrazepam         (Apodorm, Mogadon, Nitrazepam)
Oxazepam           (Alopam, Oxazepam, Serepax, Sobril)
Triazolam          (Dumozolam, Halcion, Triazolam )

Historik. Kemisten Leo H. Sternbach, anstlld vid lkemedelsfretaget
Hoffman-La Roche, uppfann 1955 preparatet Librium. Det introducerades p
marknaden 1960, och fem r senare kom nsta preparat, Valium.
Marknadsfringen av preparaten var genomtrngande. Antalet frskrivna
tabletter kade t ex i Sverige med 42 procent under ren 1965-1970.
Drefter fortsatte anvndningen av olika bensodiazepinpreparat att ka fram
till 1986. Eftersom kningen skedde p bekostnad av giftigare preparat som
barbiturater, hade Socialstyrelsen till att brja med inga invndningar.
Detta s mycket mer som bensodiazepinerna visade sig ha flera frdelar
jmfrt med de ldre typer av smnmedel som tidigare varit frhrskande p
marknaden. Deras muskelavslappande och smngivande effekter stter nmligen
in snabbt, de ger f biverkningar och r relativt sett ogiftiga. Det r
svrt att ta livet av sig enbart med bensodiazepiner. Sjlvmorden i
smnmedelsfrgiftning i Sverige minskade t ex nr barbituratkonsumtionen
sjnk och ersattes av bensodiazepinerna. Kort tid efter bensodiazepinernas
segertg kom emellertid rapporter om att preparaten kunde missbrukas.
Socialstyrelsen och Lkemedelsverket rekommenderade d lkarna att vara mer
restriktiva med frskrivningen av bensodiazepiner. Frskrivningen av frmst
lugnande medel gick drfr ned med 16 procent under 1986-1990. Flertalet
lkare skriver numera ut mindre frpackningar allt i enlighet med
Socialstyrelsens rd. De doser som ordineras per dag (PDD, prescribed daily
dose) r ocks sm, t ex 10 mg Diazepam eller 15 mg Oxazepam. Det finns
dock stora regionala skillnader i de svenska lkarnas frskrivningsvanor. I
t ex Gteborg skriver man ut dubbelt s mycket lugnande medel som i
Stockholm. I vstra Skne, framfrallt i Helsingborg och Malm, r
frskrivningen ocks hg och recepten genersa. En annan anmrkningsvrd
uppgift r att huvudparten av frbrukarna r personer ver 65 r. Dessa fr
i allmnhet strre kvantiteter preparat p recepten. Dubbelt s mnga
kvinnor som mn ordineras bensodiazepiner. I debatten har man ppekat att
detta kan bero p att kvinnors problem av lkaren grna versttes till
ngot som kan avhjlpas med lkemedel (problemen "medikaliseras"). Endast
20 procent av recepten skrivs ut av psykiatriker. Distriktslkare och
vriga specialister i den ppna vrden ordinerar 50 procent av preparaten,
och sjukhusanknutna lkare str fr resterande 30 procent. Vid en
underskning av en distriktslkarmottagning visade det sig att endast 20
procent av recepten baserade sig p en diagnos i patientjournalen. Detta
tyder p att det gtt slentrian i frskrivningarna. Enstaka
privatpraktiserande lkare str fr en anmrkningsvrt hg frskrivning av
bensodiazepiner. I ett internationellt perspektiv r frbrukningen i
Sverige totalt sett nd lg. Mindre n en procent av befolkningen anvnder
bensodiazepiner dagligen under mer n ett r, och 5-10 procent anvnder dem
i kortare perioder under ett r. Trots att bensodiazepinfrbrukningen i
Sverige varit lg jmfrt med andra lnders har kritiken mot anvndningen
av bensodiazepiner drivits sedan 1970-talet, frmst av RFHL, och kat under
1980-talet. Man menade att lkemedelsindustrin genom en cynisk och osaklig
marknadsfring drev fram en skadlig verfrskrivning av bensodiazepiner,
och d srskilt i utvecklingslnder med svag eller obefintlig
apotekskontroll. Kritiken sammanfattades bl a i bckerna ngestfr miljoner
av Jartsell/Nordegren 1976 och Lkemedelsfrgan i Norden av Bruun 1982. I
den allmnna debatten fick boken Jagflydde min oro (I'm dancing as fast as
I can) av journalisten Barbara Gordon stor uppmrksamhet i brjan av
1980-talet. Boken r en sjlvbiografisk skildring av en framgngsrik kvinna
i vre medelklassen som "smygande" blir beroende av bensodiazepiner. I
slutet av 1980-talet och brjan av 1990-talet uppmrksammade massmedia
alltmer hur srskilt heroinmissbrukare systematiskt uppskte olika lkare
och fick utskrivet stora mngder bensodiazepiner fr att underhlla ett
blandmissbruk. Socialstyrelsen fick kritik fr bristande tillsyn, lnga
handlggningstider etc. Det finns allts en motrrelse mot verfrskrivning
av bensodiazepiner och mot att patienter under ratal tar preparaten
dagligen. Kritiken gller t ex hur kriser och kristillstnd skall behandlas
i den ppna vrden. Alla kan rka ut fr kriser med ngest och
smnsvrigheter, men om lkaren d frskriver bensodiazepiner, riskerar
patienten att fastna i beroende och missbruk. Patienten riskerar ocks att
hindras i sin normala bearbetning av det intrffade, s att krisen "kapslas
in" och frvrras. I debatten sgs att bensodiazepinerna jmnar ut toppar
och dalar i livet och att mnniskor blir som "zombies". En kontroversiell
frga r frekomsten av s k lgdosberoende. Vissa forskare menar att redan
normala och till och med mycket lga doser av bensodiazepiner kan skapa ett
lgdosberoende. Det handlar om att tabletttandet fr en central roll i en
mnniskas liv. Det uppstr en stark psykologisk bindning. Problemen kring
insomningsprocessen och rdslan fr abstinens- och reboundfenomen blir s
starka att den lgdosberoende upplever det som omjligt att bryta
tablettberoendet. Socialstyrelsen anvnder sig i sina rd och anvisningar
av lgdosberoendebegreppet, d det uppenbarligen r en realitet fr en del
hjlpskande patienter. Diagnosen fnns dock inte i WHO:s register och tcks
inte av DSM IlI:s symtomlista fr bensodiazepinberoende. Kortverkande
bensodiazepiner har i enstaka fall utlst psykiska frvirringstillstnd och
vldshandlingar. Ngra fall i USA, dr socialt vlanpassade mnniskor
pltsligt och ovntat ddat nra anhriga, sattes i brjan av 1990-talet i
samband med ett av vrldens mest anvnda bensodiazepinpreparat, Halcion.
Lkemedelstillverkarna gick i flera fall med p att betala stora
skadestndsbelopp. I ngra fall frikndes de som utfrt vldsbrotten,
eftersom de varit psykiskt otillrkneliga p grund av pverkan av
bensodiazepiner. Fallen med svra vldsbrott utlsta av bensodiazepiner
fick stor uppmrksamhet i media, och de kortverkande bensodiazepinernas
lmplighet som frstahandspreparat ifrgasattes. Dess frsvarare hvdade
dock att det i de flesta fall rrt sig om doser som verskridit
normaldoseringarna, och att preparaten ofta intagits under lng tid. Man
hnvisade ocks till att exempelvis alkohol r en betydligt vanligare och
farligare ulsningsfaktor fr psykiska frvirringstillstnd och vld. Under
1980-talet blev vissa mindre nogrknade lkare knda fr att mot ekonomisk
ersttning grna skriva ut de lugnande preparaten till srskilt
heroinmissbrukare. Dessa missfrhllanden ptalades av behandlare inom
narkomanvrden. Socialstyrelsen och Lkemedelsverket har gjort talrika
frsk att begrnsa frskrivningen av bensodiazepiner och har t ex ordnat
nationella konferenser om bensodiazepinerna och deras anvndning i vrden.

Kemi och farmakologi. Alla preparaten i gruppen har som namnet sger en
krna av bensodiazepin. Bensodiazepiner utvar sin effekt i det centrala
nervsystemet via srskilda "bensodiazepinreceptorer", som i sin tur
frstrker effekten av den hmmande transmittorn gamma-aminosmrsyra
(GABA). (Se Signalsubstanser.) Effekten blir selektiv, dvs preparaten
riktar in sig p endast vissa mottagarceller och pverkar drfr inte hela
centrala nervsystemet. Det r detta som gr preparaten effektiva och
relativt ogiftiga. Bensodiazepiner elimineras genom nedbrytning i levern
och utsndring via njurarna. Elimineringstiden r relativt lng. Sedan man
slutat att ta t ex diazepam (Valium) drjer det omkring en vecka innan det
mesta av lkemedlet har lmnat kroppen. ldre personer bryter ned
bensodiazepiner lngsammare, och det finns risk fr att preparaten ansamlas
(kumuleras) i kroppen.

Effekter. Bensodiazepiner ger i rtt dos smn och lindring av ngest. De
har ocks en muskelavslappnande effekt. Ett av preparaten, diazepam
(Valium), har srskilt goda effekter mot epileptiska kramper och anvnds
drfr inom akutvrden. Knsligheten fr bensodiazepiner r olika hos olika
individer. Emellant kan de ge en paradoxal stimulerande effekt med
taltrngdhet och eufori, i hgre doser ett rus.

Bruk och missbruk. Bensodiazepiner anses av bde lkare och Socialstyrelsen
vara mycket vrdefulla hjlpmedel, inte bara inom psykiatrin vid behandling
av ngesttillstnd och kriser, utan ocks vid smrttillstnd i muskler och
rygg samt fr att lindra den oro som exempelvis hjrtpatienter kan ha. I
frhllande till hur mycket preparaten anvnds anses fallen av vanebildning
och missbruk vara f. Djurexperiment visar att preparaten jmfrt med
exempelvis kokain r mycket svagt vanebildande. Att bensodiazepiner har en
potentiell frmga att skapa beroende r dock uppenbart. Regelbunden
anvndning i terapeutiska doser kan ge bde lindriga abstinensbesvr och
ett s k reboundfenomen, vilket innebr att den som upphr att ta
smntabletter kanske fr tillbringa ngra ntter i smnlshet innan den
naturliga smnen terkommer. Fenomenen r dock vanligen svaga och
vergende. Abstinensbesvren kan emellant vara svrare och best av vrk
i huvud eller muskler samt verknslighet fr ljus och ljud. Patienten kan
bli skrmd och misstolka sina besvr - och vljer kanske drfr att
fortstta med medicineringen. P detta stt uppstr lgdosberoende. Fr att
diagnosen beroende enligt DSM III skall kunna stllas, krvs att minst tre
av de nio symtom, som r upptagna i dess diagnostiska lista, skall finnas
med i sjukdomsbilden, dribland frlorad kontroll ver anvndningen av
preparaten, toleranskning, abstinenssymtom. Dessutom mste ven
arbetskapaciteten och frmgan att upprtthlla sociala relationer ha
pverkats. Ovannmnda symtom skall ha funnits sedan minst en mnad
tillbaka. Enligt tillgnglig vrdstatistik sker sig lkemedelsmissbrukare
mera sllan till sjukhus fr avgiftning. Av de 100 000 missbrukare av
alkohol och lkemedel som under en tiorsperiod (1974-1984) vrdades vid
psykiatriska kliniker i Sverige var endast 2,5 procent rena
lkemedelsmissbrukare. Frskare siffror finns inte, men de ovanstende
torde fortfarande vara aktuella. Tillgnglig statistik frn psykiatriska
sjukhus i Stockholmsomrdet visar dock att av de patienter som lggs in fr
vrd anvnder 15 procent lugnande preparat. Klientorganisationen RFHL menar
att lkarna och Socialstyrelsen underskattar problemet och att ca 200 000
personer kan ha ett lgdosberoende. RFHL fr kontakt med dolda
lkemedelsmissbrukare (6 000 p 17 r) och har som en konsekvens av det
stora hjlpbehovet skapat egna behandlingshem och egen stdverksamhet.

Blandmissbruk. Underskningar frn 1990 visar att 25 procent av patienter
med alkoholproblem ocks anvnder bensodiazepiner. En viss typ av
snabbverkande bensodiazepiner, Rohypnol ("torrsprit"), har 1992 blivit
populrt bland alkoholister som medel mot ngesten under bakfylla. Vid
narkomanvrdsavdelningar har de ftesta av patienterna frutom den illegala
narkotikan anvnt alkohol, bensodiazepiner eller vrktabletter.
Narkomanerna som r skickliga i att dupera vnder sig i allmnhet till
olika lkare fr att f tag p tabletterna.

Kroppsliga komplikationer. Ett samband mellan bensodiazepinkonsumtion och
hftledsfraktur har konstaterats hos ldre kvinnor. Lkemedelsmissbruk kan
som annat missbruk orsaka trafikolyckor och andra olycksfall. Frn Gteborg
rapporterades 1987 sju fall av fosterskador efter kontinuerlig anvndning
av strre doser bensodiazepiner under graviditet. Sdana skador och
komplikationer har inte kunnat bekrftas av andra studier.

Psykiska komplikationer. Bruk och missbruk av bensodiazepiner kan framfr
allt leda till beroende och lngvariga abstinensbesvr med vrk i kroppen,
yrsel, koncentrationsstrningar, nedstmdhet och knslor av att man hller
p att frlora frstndet. Hos ldre personer kan missbruket leda till
frvirringstillstnd.

Behandling. Lngsam nedtrappning av preparaten ver 4-6 veckor gr
abstinensbesvren uthrdliga. Samtidigt behver patienterna std och
insiktsskapande terapi i grupp eller/och individuellt. De mste nmligen
lra sig att klara sin livssituation utan tabletter. Efter avgiftningen fr
patienterna dessutom std p ppen mottagning, ofta en gng i veckan hos
terapeut under minst ett r framt. Lnkmten (AA-mten) r vrdefulla.
Behandlingsstrategier har utformats vid S:t Grans sjukhus i Stockholm, som
driver det sk TUB-projektet (TUB = terapi och utvrdering av
bensodiazepinberoende). Mer n hlften av de lkemedelsberoende visar sig
kunna bli tablettfria. RFHL driver ett srskilt stdprogram fr
lkemedelsberoende, Kilen. En grupp av lkemedelsberoende personer kommer
emellertid alltid att finnas kvar. Det rr sig om mnniskor med svr
psykisk sjukdom, t ex borderlinetillstnd eller kroniska depressioner.
Dessa personer har s svr ngest att lkare mste rekommendera dem att ta
sina ngestdmpande bensodiazepiner, eftersom de annars kanske inte orkar
leva. De fr drfr ven all annan tnkbar psykiatrisk hjlp.

Frebyggande tgrder. Upplysning om bensodiazepinernas vanebildande
egenskaper br integreras i skolans drogundervisning. Underskningar har
visat att en del tonringar brjar anvnda bensodiazepiner som de i hlften
av fallen fr av sina mdrar. Okunnigheten om riskerna med lugnande medel
och smnmedel r fortfarande stor. Lnk- och klientorganisationer har som
fr andra missbruksmedel en viktig roll i arbetet med att sprida
information om missbruksrisker till allmnheten och bland
sjukvrdspersonal. De srskilda projekt inom sjukvrden som arbetar med
bensodiazepinmissbrukare har ocks en uppgift i dessa sammanhang. Mnga har
ocks framfrt krav p frbttrad kontroll av lkarnas frskrivningsvanor
och av enskilda patienters recept fr att motverka lkemedelsmissbruk. Med
dagens datoriserade system fr lkemedelsrecept r det tekniskt enkelt att
lgga in rutiner fr att larma nr ngon enskild lkare har ett starkt
avvikande frskrivningsmnster. Det r ocks mjligt att kartlgga om ngon
enskild gr runt bland olika lkare och fr stora mngder bensodiazepiner
frskrivna. Hittills har dock sdana system inte kunnat infras, ehersom
beslutsfattarna vrderat frmst patienternas men i ngon mn ocks lkarnas
sekretesskydd hgre n vinsterna av en kontroll. Socialstyrelsens regionala
tillsynsenheter som inrttades 1991 har bl a till uppgift att granska
lkarnas frskrivningsvanor och tgrda missfrhllanden i samrd med bl a
apoteken och lokala lkemedelskommitter. Den allmnna debatten om
bensodiazepinernas anvndning, rapporter frn behandlingsprogram fr
lkemedelsmissbrukare och proper frn klientorganisationer gjorde att
Socialstyrelsen 1990 utfrdade nya rd och anvisningar fr frskrivning av
bensodiazepiner (Beroendeframkallande psykofarmaka. Allmnna rdfrn
Socialstyrelsen 1990:7). Socialstyrelsen anger hr att riktlinjer fr
restriktiv anvndning av bensodiazepiner br utarbetas av
lkemedelskommitter och lokala samrdsgrupper. Socialstyrelsen konstaterar
sammanfattningsvis att:

* bensodiazepinpreparat r de lmpligaste lkemedlen vid svr ngest och
  oro, d andra behandlingstgrder inte haft effekt
* lkaren alltid br vervga icke beroendeskapande alternativ ssom
  antihistaminer eller antidepressiva mot smnlshet respektive ngest
* beroendeframkallande ps; kofarmaka skall ordineras med strsta
  frsiktighet
* beroendeframkallande psykofarmaka inte br frskrivas till patienter i
  vissa risksituationer
* bensodiazepinpreparat ibland kan ges vid svrare alkoholabstinens under
  kontrollerade former vid dagliga besk, exempelvis p
  specialmottagningar.

Socialstyrelsen uppmanar vidare lkarna att vara srskilt frsiktiga vid
frskrivning av bensodiazepiner till

* unga patienter och i synnerhet ungdomar i mognadskris
* patienter med realngest om inte andra tgrder samtidigt vidtas
* patienter som kan frmodas behva psykofarmaka under lng tid
* patienter som krver doskning
* patienter som begr upprepad frskrivning
* patienter med knt eller misstnkt missbruk eller med nra anhrig som r
  knd missbrukare
* patienter som lkaren inte knner nrmare.

Socialstyrelsen rekommenderar fljande riktlinjer som grund fr lokala
behandlingsregler:

* Undvik att skriva ut bensodiazepiner vid de frsta lkarbesken. Awakta
  effekten av den psykoterapeutiska kontakten.
* Undvik rutinmssig anvndning av smnmedel i sluten sjukvrd.
* Frbehll behandlingen svra fall dr std och rdgivning inte rcker.
* Ge om mjligt enbart nattdos fr att undvika trtthet och nedsatt
  reaktionsfrmga under dagen.
* Lgg fast en maximal dygnsdos.
* Lgg fast en maximal behandlingstid.
* Dosera flexibelt.
* Anvnd medicineringen fr att vinna terrng i kampen mot ngest.
  Kombinera med andra tgrder som fobitrning, avslappning och sociala
  insatser.
* Sluta med medicinen successivt fr att minska abstinensbesvr.
* Om lngvarig medicinering r ofrnkomlig br lkaren samrda med en
  psykiater och tminstone en gng om ret lta patienten prva att sluta
  med medlet.

Bensodiazepinernas anvndning r fortsatt kontroversiell. Deras
fresprkare understryker att preparatens verkan r effektiv och specifik,
och att medlen effektivt lindrar ngest och befrmjar smn. De understryker
ocks preparatens lga giftighet och drmed den lga sjlvmordsrisken, samt
att de svra ngesttillstnd som de ibland stts in emot r lngt
plgsammare n preparatens biverkningar. Man menar ocks att fallen av
vanebildning och missbruk r relativt f i frhllande till preparatens
omfattande anvndning. Man varnar ocks fr att debatten om
bensodiazepinernas risker kan leda till fr liten frskrivning och
undermedicinering. Lkare tvekar att skriva ut bensodiazepiner, och
patienter vgar inte ta sin medicin p grund av debatten i massmedia och
fr drfr lida i ondan. Kritikerna hnvisar till de ovan anfrda
missbruksriskerna, att frskrivningen ltt blir slentrianmssig, att det
handlar om symtombehandling och att den viktiga REM-smnen strs. Dessutom
permanentas kristillstnd i stllet fr att bearbetas.

Frgan om bensodiazepinernas fr- och nackdelar har delat experter och
behandlare i tv lger. I upprop och skrivelser till myndigheter har de
uppmanat till en mer positiv eller mer negativ hllning. Socialstyrelsen
och Lkemedelsverket har ocks hllit s k konsensuskonferenser fr att ena
de olika siktsriktningarna. Eftersom olikheterna till en del beror p
grundlggande ideologiska stllningstaganden i synen p psykiatri och
samhllssystem samt p olika behandlarerfarenheter, r instllningen till
bensodiazepinerna nnu mycket varierande. Inte ens bensodiazepinernas
argaste kritiker anser dock att medlen helt kan undvaras i vrden. Inte ens
preparatens ivrigaste fresprkare frsvarar slentrianmssiga
"hgdosfrskrivningar" eller frnekar att det finns allvarliga
biverkningar. Som i mycket annan medicinsk verksamhet handlar det om att
hitta en lmplig avvgning.

-------------------------------------------------------------------------

Bensylmorfin, C24H25NO3 (3-bensylmorfin), morfinderivat, smrtstillande
        medel hrlett ur morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Benz, benzies, slanguttryck fr amfetamin.

Benzoylmetylekgonin, kemisk beteckning fr kokain.

Berben,Anita, (1899-1928) tysk nakendanss som p 1920-talet vckte
        sensation p teatern "Weisse Maus" i Berlin. Hon dansade med
        sminkade brstvrtor och framstllde orgasm p scenen. Hon blev
        dyrkad musa i Berlins litterra kretsar. Kokain och hennes sexuella
        utlevelse tolkades av flera frfattare som en vg till
        intellektuell frigrelse. Hon dog av en kokainverdos.

Bergman, Hjalmar, (1883-1931) en av Sveriges mest knda och framgngsrika
        frfattare. Hans liv och frfattarskap prglades av att han under
        barndomen hade utsatts fr en bde ofrstende och beskyddande
        uppfostran. P grund av sin psykiska verknslighet, sin hypokondri
        och sin starka svartsjuka levde han lnge ett isolerat liv med sin
        hustru Stina, fdd Lindberg. Sedan han blivit medveten om sin
        homosexuella lggning kastade Bergman sig ut i ett hektiskt
        umgngesliv med likasinnade umgngesvnner bland skdespelare och
        konstnrer, detta i en tid d homosexualitet fortfarande var
        kriminellt. Frn att ha varit den i borgerliga vrderingar
        insnrjde outsidern, som frivilligt valt isoleringen, blev han den
        av samhllet utsttte. Allt detta mste ha bidragit till att han
        tidigt brjade anvnda alkohol i vermtt. Mot slutet av sitt liv
        blev han allt mer alkoholiserad. Knt r att han d, under sina
        mnga vistelser i Berlin, ven missbrukade droger, framfr allt
        kokain. Han har sjlv i brev och fr beskande vnner berttat om
        sitt missbruk: "Sista tiden har ju varit svr fr mig, men det har
        gtt medelst cognac om dagarna och cox p ntterna". Nr han sista
        gngen i desperation och svrt nergngen tervnde till Berlin,
        hade han fr sina vnner nmnt att han planerade ta sitt liv. Till
        sin syster hade han sagt: "Men nu s har jag rknat ut bsta
        sttet: jag ska samtidigt dricka och ta pulver. Det tar bttre s.
        Man kommer bort. Det r vl hrligt det." Det r emellertid oskert
        om han anvnde kokain i samband med sin dd p ett hotellrum i
        Berlin nyrsdagen 1931. Snarare var det hans alkoholism som gjorde
        att hjrtat inte lngre orkade.

Bernice, bernies, slanguttryck fr kokain.

-------------------------------------------------------------------------
BEROENDE AV DROGER
-------------------------------------------------------------------------

(Drug dependence), narkomani, eufomani, missbruk. Enligt WHO
(Vrldshlsoorganisationen) och diagnossystemet DSM III utmrks
drogberoende av fljande kliniska karakteristika: En toleranskning
gentemot respektive drog upptrder, vilket ofta leder till doskning. Med
detta menas att den som anvnder en drog successivt mste ka dosen fr att
f samma effekt som frut. Detta r srskilt tydligt vid
morfin-/heroinberoende. En erfaren morfinist kan vid varje nytt
injektionstillflle komma upp i s hga doser att en nybrjare eller ovan
person skulle d av samma dos. ven vid missbruk av hallucinogena mnen som
cannabis och LSD frekommer en viss doskning. En van haschrkare kan rka
flera gram om dagen, ngot som en nybrjare aldrig skulle kunna konsumera
utan illamende. ven amfetaminmissbrukare dubblar med tiden sina doser.
Toleranskning r en vanlig freteelse ven i andra biologiska sammanhang.
Nr t ex adrenalin (en kroppsegen substans) anvnds fr att behandla astma,
uppstr snabbt en toleranskning. Likas trttas luktsinnet fort vid
konstant exponering fr starka lukter. terkommande abstinenssymtom fljer
med toleranskningen. Organismen reagerar p att det psykoaktiva mnet inte
lngre tillfrs utifrn. Abstinensen r av olika natur beroende p vilka
preparat som missbrukats, men symtomen r ofta oro, ngest, smnlshet,
svettningar, skakningar och ibland krampanfall. Abstinenssymtomen stter in
med olika kraft och hastighet alltefter missbrukets art. Efter en tid
frsker de flesta missbrukare undg de obehagliga symtomen genom att spara
narkotika till nsta morgon - detta fr att d kunna dmpa de vrsta
besvren. S spar t ex heroinisten heroin till en "morgonfix", liksom
alkoholisten ibland behller en skvtt i flaskan till terstllaren dagen
efter. Med tiden fr missbrukaren ett nstan oemotstndligt "sug", en
hunger ef ter drogen. Han kan d tala om att "viljan har gtt frn mig" och
bertta om sitt starka begr efter att till varje pris f tag i drogen.
Pseudoabstinens innebr att den avgiftade narkomanen har kvar en bengenhet
fr frstorade vegetativa reaktioner - hjrtklappning, ngest, svettningar
och illamende - som kan flja honom livet ut. Han kan f attacker av sdan
pseudoabstinens bde vid knslomssig pfrestning och om han hamnar i
situationer som pminner om det gamla missbruket. Om en fre detta
heroinist eller amfetaminist varit drogfri under lng tid, men rkar komma
frbi ett gathrn dr han frr kpte narkotika eller hndelsevis trffar
gamla knarkarvnner, knner han ett "sug". Samtidigt erfar han en rad
vegetativa symtom, som r en inlrd sida av syndromet.
Pseudoabstinensattacker medfr stor risk fr terfall. Abstinens och
pseudoabstinens r uttryck fr ett dubbelt beroende, fysiskt och psykiskt.
Det psykiska beroendet kan ocks best i en lngtan efter den eufori eller
den frihet, sjlvtillit och sociala skerhet som missbrukaren tidigare
kunde knna under drogpverkan. Ytterligare tecken p beroende r att
missbruket gr ut ver individens hlsa och sociala anpassning. Hr kan man
rkna in en rad komplikationer, inte bara av medicinsk utan ocks av social
natur, t ex frlust av arbete, skilsmssa och social misr. Typiskt fr
narkotikaberoendet r till sist de svrartade terfallen. ven om en fre
detta narkoman varit fri frn droger i ratal, kan han aldrig p nytt
experimentera med sin tidigare favoritdrog eller narkotika verhuvud taget.
Han kan helt enkelt inte kontrollera anvndningen. (I allmnhet mste han
ocks vara mycket frsiktig med alkohol.) Efter ngra f dygn med frnyad
narkotikaanvndning kan han vara tillbaka i ett omfattande missbruk och
kanske raserar allt han med stor mda byggt upp under tidigare r. P detta
stt liknar han alkoholisten. (Se ven terfallsprevention.)
Beroendeforskning med molekylrbiologisk inriktning har under de senaste
ren gett intressanta resultat, men det mesta terstr att utreda nr det
gller hur beroendet uppstr. nda sedan brjan av 1900-talet har man genom
farmakologiska experiment med frsksdjur frskt studera hur beroende och
toleranskning uppkommer. Forskarna har srskilt anvnt sig av en apa,
Rhesusapan, eftersom den utvecklar ett beroende av just kokain, morfin,
barbiturater, alkohol etc. Aporna lr sig att ta narkotika genom att trycka
p en pedal, som utlser en injektion av det narkotiska mnet. Om en apa
som blivit tillvand inte lngre fr sitt narkotiska preparat, blir den
under mnader framver abstinent, irritabel och allmnt orolig. Det
centrala nervsystemet behver betydligt lngre tid fr att terg till
normala funktioner n vad abstinenssymtomen anger. Detta tyder p att det i
hjrnan uppsttt frndringar som finns kvar en viss tid, ven sedan de
direkta kemiska och farmakologiska processerna upphrt. Vad dessa
frndringar bestr i har nnu inte kunnat klarlggas. Forskare har visat
att ven andra frsksdjur n Rhesusapan kan lras att bli beroende av
narkotika. I sjlva verket utvecklas beroende och toleranskning p ett
likartat stt genom hela djurserien fram till mnniskan. Man har t o m
kunnat visa att frsksdjuren stabiliserar sitt narkotikaintag p en viss
hg niv, precis som narkomaner brukar gra. Ett undantag r kokain, vilket
frsksdjuren ofta fortstter att inta tills de dr av utmattning.
Motsvarande beteende har emellant kunnat iakttas hos mnniskor som
missbrukar kokain. Sedan 1940-talet har forskare lyckats klarlgga att
inlrningspsykologiska frhllanden har betydelse fr toleranskningen. Man
har t ex kunnat visa att alkoholister ven med hg promillehalt i blodet
frmr utfra komplicerade finmotoriska rrelser. Kontrollpersoner, som
inte r tillvanda till alkohol, men som druckit alkohol s att de ftt
samma promillehalt som frskets alkoholister, misslyckas helt med samma
vningar. ven narkomaner vnjer sig vid att klara vardagens sysslor under
pverkan av droger och kan drfr g upp i dosering. Det neurokemiska
skeendet r dock olika fr alkoholister och narkomaner. Orsaken till de
senares toleranskning r enligt forskarna troligen den att nervcellerna
och dess system fr impulsverfring (transmittorsystem) anpassar
(adapterar) sig till den narkotiska substansen. Man kan t ex tnka sig,
menar neurokemister, att just de mottagarstllen (receptorer), som ppnar
jonkanalerna in till sjlva nervcellerna fr ett psykoaktivt mne, blir
motstndskraftiga (refraktra) mot mnet i frga. Fr att vervinna
receptorernas motstnd behvs d allt strre doser. (Se lSignalsubstanser.)
Missbruk av kokain eller amfetamin skulle dessutom kunna leda till en
utarmning, en brist p stimulerande (noradrenerga) signalsubstanser. Detta
skulle i sin tur medfra att nervcellerna inte lngre reagerar, trots att
doserna av de narkotiska mnena mngfaldigas. I centrala nervsystemet fnns
ocks naturliga kemiska motvikter (inhibitorer) mot kroppens eget morfin,
endorfinerna. Hjrnans eget belningssystem, i vilket endorfinerna ingr,
stts sannolikt helt ur spel nr kroppen under lng tid tillfrs morfin
utifrn. Hjrnans egen endorfinproduktion skulle i s fall minska eller
ocks skulle inhibitorerna verproduceras. I bda fallen blir resultatet
att morfintoleransen kar. Sjlva beroendet har att gra med den nnu inte
utforskade minnesfunktionen. Inom neurokemin r forskarna i frd med att
underska de molekylrbiologiska frutsttningarna fr mnniskans
minnesfunktioner. Olika droger och alkohol efterlmnar sannolikt kemiska
avtryck i minnet. Vid ett lngvarigt missbruk kan sannolikt ocks speciella
tillvxtsubstanser permanenta den obalans i transmittorsystemen som
orsakats av narkotikamissbruket. Denna lngvariga obalans skulle kunna
frklara varfr t ex heroinberoende r s svrbehandlat och varfr ett
morfinersttningspreparat som  metadon har en "normaliserande" effekt.
Forskare tror att man med tiden skall kunna finna ngon farmakologisk
substans som kan frhindra uppkomsten av ett beroende utan att drfr
pverka sjlva ruseffekten. I USA ges stora anslag t den forskning dr man
frsker finna vad som populrt kallas "drugs against drugs".

-------------------------------------------------------------------------

Berusning, framkallas av berusningsmedel och karakteriseras av frhjd
        sinnesstmning, vllust (eufori), bortfall av hmningar och en
        knsla av avspnning. Vissa berusningsmedel, t ex hallucinogener,
        frndrar upplevelsen av verkligheten. Andra, t ex kokain,
        stimulerar sexuella knslor. Intensiva lustupplevelser frmedlas av
        belningssystemet belget i djupare delar av hjrnan. Nr dess
        nervceller stimuleras, utsndrar de signalsubstanser, bl a dopamin,
        som kar aktiviteten i hjrnbarken. Uppfattningen om omvrlden blir
        d lustfylld.

Besitramid, C31H32N4O6, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opiater, narkotikaldassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Betacetylmetadol, betaformen av acetylmetadol, C23H31NO2, smrtstillande
        preparat som tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Betahydroxifentanyl, N-[1-(betahydroxifenetyl)-4-piperidyl]-propionanilid,
        tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning I.

Betahydroxi-3-metylfentanyl, N-[ 1-(beta-hydroxifenetyl)-3-metyl-4-piper-
        idyl]-propionanilid, tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat
        enligt frteckning I.

Betameprodin, C17H25NO2" smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Betametadol, C21H29NO, tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Betaprodin, C16H23NO2, tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Beteendeterapi, en psykologisk behandling under vilken en terapeut
        koncentrerar sig p att analysera patientens beteende och de
        nrliggande orsakerna till dennes problem. Syftet r att frndra,
        modifera, onskade beteenden (beteendemodifikation).
        Beteendeterapin i dess nuvarande form skapades under ren 1950-1970
        av bl a de amerikanska psykoanalytikerna Joseph Wolpe, Hans Eysenck
        och B F Skinner. Den baserar sig p forskningsresultat inom framfr
        allt inlrningspsykologin och den kognitiva psykologin (lran om
        intellektuella funktioner). Exempel p beteendeterapeutiska metoder
        r desensibilisering vid fobier, social trning av olika
        frdigheter och frbttring av sjlvfrtroendet genom olika former
        av praktiska vningar (t ex att obesvrat hlla tal eller bjuda upp
        till dans). Vid behandlingen av alkoholism eller narkomani hyser
        terapeuten naturligtvis en stark nskan att ndra det drogskande
        beteendet. Detta var orsaken till att man i beteendeterapins
        barndom anvnde sig av vl drastiska metoder, t ex att ge
        alkoholiserade patienter krkmedel fr att f dem att knna avsmak
        fr alkoholhaltiga drycker (aversionsbehandling). Denna metod var
        emellertid inte speciellt framgngsrik. Numera anvnds
        beteendeterapeutiska metoder inom missbrukarvrden omvxlande med
        andra dynamiska (icke-direkta) metoder. Srskilt inom
        terfallspreventionen (relapse prevention) frsker man (enligt G
        Marlatt) reducera den psykiska laddningen kring terfall fr att
        drigenom frebygga dem. Narkotikamissbrukare som rehabiliteras
        lider ofta av sociala fobier. De har tidigare kunnat hmta mod och
        styrka ur drogerna, men under den drogfria behandlingen knner de
        sig oftast oskra och rdda i sociala sammanhang. Trning enligt
        beteendeterapeutiska metoder medfr en frbttring.

Betel, milt stimulerande njutningsmedel. Medlet bereds genom att
        arekapalmens ntter (betelntter) hackas insvepta i blad av
        betelpeppar. I blandningen ingr oftast ocks slckt kalk samt
        olika kryddor. Kalken frigr stimulerande alkaloider. Beteltuggan
        lggs innanfr kinden eller under tungan och sugs ibland under
        flera timmar. Alkaloiderna, frmst arekolin, i ntternas oljiga
        saft lses i saliven, som fr en rdaktig frg. Andhmtningen
        tilltar, och salivutsndringen kar. Beteltuggningen ger en
        relativt mild stimulans och har inom folkmedicinen ftt en
        vidstrckt anvndning bl a som uppiggande och sexualstimulerande
        medel. Fysisk tillvnjning frekommer inte, och tillfllig
        anvndning r knappast skadlig fr en frisk mnniska. Ett mer
        omfattande missbruk har dock rapporterats stra sexualdriften och
        frorsaka impotens. Fr man fr mycket betelolja i sig ger
        arekolinet effekter som pminner om ett kraftigt alkoholrus:
        trtthet, krkningar, diarr och skakningar. Munhlan och tnderna
        fr ocks en mrkrd belggning. Cirka 10 procent av jordens
        befolkning, framfrallt i Syd- och Sydostasien, berknas tugga
        betel. Det r denna vana som r en av orsakerna till de former av
        muncancer som r vanliga i Indien.

Bhang, cannabisdryck, vanlig i Indien och Pakistan. En portion marijuana
        kokas och kramas drefter upprepade gnger i en tygduk. Detta ger
        ett extrakt, bhang, vilket dricks som te eller blandat med mjlk,
        ofta stat med socker eller honung. P landsbygden i Indien och
        Pakistan serveras denna dryck fortfarande p vissa restauranger.

Bhong, en vattenpipa avsedd fr rkning av heroin, oftast ett ca 40 cm
        lngt bamburr vars ena nda tillslutits och som fyllts med vatten.
        Pipan har ett snedstllt, extremt litet huvud. Detta prepareras med
        en blandning av marijuana och heroin, vilken rks i ett drag. Detta
        bruk frekommer i Thailand, Nepal och vissa delar av Indien.

Bifasisk effekt, en farmakologisk term som anger att ett preparat har en
        tvdelad effekt. Studier ver hur centralstimulerande medel som
        amfetamin och kokain verkar, visar att den berusade till en brjan
        blir upprymd, euforisk, pratsam och exalterad (den positiva fasen).
        Efter en knapp timme (om det gller kokain) gr detta tillstnd
        ver i sin motsats (den negativa fasen), ett bakrus med
        ngestknslor, nedstmdhet och retlighet, den s k kraschen. Den
        bifasiska effekten r en av orsakerna till att man snabbt kan bli
        beroende. Kraschen upplevs nmligen efter en tids missbruk s
        svruthrdlig att man sker lindring i en ny berusning med dess
        positiva knslor.

Big bloke, slanguttryck fr kokain.

Big C, slanguttryck fr kokain.

Big Daddy, slanguttryck fr LSD eller heroin.

Big Harry, slanguttryck fr heroin.

Big M, slanguttryck fr morfin.

Big O, slanguttryck fr opium.

Binge, missbruksperiod. I USA anvnds uttrycket cocaine binge fr att
        beteckna en intensiv period av missbruk av kokain.

Biologiska markrer vid alkoholberoende, r av tv principiellt olika slag:
        trait markers (srdrag) och state markers (konstitutionsmarkrer).
        Trait markers kan pvisas innan en individ utvecklat avancerade
        alkoholvanor och anger att det hos denne finns en rftlig
        bengenhet att bli alkoholberoende. Det fnns nmligen ett samband
        mellan t ex lg halt av enzymet MAO i blodplttarna, trombocyterna,
        och egenskaper hos vissa personer som lper risk att bli
        alkoholberoende. Man har nnu inte kunnat finna ngra trait markers
        hos dem som blir narkotikamissbrukare. (Se Alkohol och Arvsmassa. )
        State markers visar vilka effekter en alltfr stor
        alkoholkonsumtion har p kroppens olika organ. Genom
        laboratorieanalys av blodprov gr det att se hur en patients lever
        och blodbildning fungerar. Om analysen visar sjukliga levervrden
        (t ex frhjt vrde p GT-testet), kan dessa vara ett tecken p en
        alltfr stor alkoholkonsumtion. Ett test som lanserades 1992, och
        som ger utslag efter en veckas kraftigt alkoholintag, r CDT
        (Carbohydrate-Deficient Transferrin in Serum). Hr mts
        alkoholutlsta toxiska frndringar i blodets transferrin, det
        protein som transporterar jrn. Vid hlsounderskningar, t ex inom
        fretagshlsovrd, kan man genom att studera de biologiska
        markrerna upptcka hgkonsumenter av alkohol, vilka kanske r i
        riskzonen fr att bli alkoholberoende. Det har visat sig att om
        personer med alkoholproblem upptcks i tid och ges upplysning och
        std, kan en annars negativ utveckling mot alkoholism i mnga fall
        frhindras. Docent Hans Kristensson i Malm r den frste kliniker
        i Sverige som anvnt sig av GT-test fr tidig diagnostik av
        alkoholism och betonat vrdet av tidiga insatser mot
        alkoholproblem. En sorts state markers fr narkotikakonsumtion r
        kontroller av urinprov. (Se Narkotikaanalyser i urin och blod.)

Biscuits, slanguttryck fr metadon.

Bitter grass, slanguttryck fr calea.

Biverkningar, icke avsedda (vanligen negativa) effekter av (lke)medel nr
        de ges i "vanlig" eller rekommenderad dosering. Om ett lkemedel
        ger ovntade former av biverkningar skall detta enligt
        Socialstyrelsens bestmmelser rapporteras till behandlande lkare,
        som sedan i sin tur kan fra informationen vidare till
        Lkemedelsverket i Uppsala. Biverkningar av narkotika, se
        Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk, Psykiska
        komplikationer till narkotikamissbruk samt de enskilda narkotiska
        preparaten.

Black beauties, slanguttryck fr amfetaminpreparat.

Black birds, slanguttryck fr amfetaminpreparat.

Black oil, hascholja.

Blackout, kort medvetslshet, minneslucka. Detta kan hos en alkoholberoende
        frekomma ven vid mttlig alkoholkonsumtion. Blackout rknas som
        ett av de tre kardinalsymtomen p alkoholism eller medicinskt
        alkoholberoende. De bda andra r merbegr och terstllarbehov.
        (Se Alkohol.) Den som har en blackout kan agera p ett stt som r
        frbryllande fr omgivningen, men eftert minns vederbrande
        ingenting av vad som har hnt. Minnesluckan kan strcka sig ver
        timmar, i vissa fall nnu lngre.

Black russian, hasch i svarta kakor, ursprungligen frn grnsomrdena
        mellan Afghanistan och Sovjetunionen.

Black Sabbath, engelsk hrdrockgrupp bildad 1968. Gruppens texter handlar
        om rus, dd och frintelse. Strsta framgngen hade gruppen med
        skivan Paranoid (1971).

Black shit, slanguttryck fr opium av dlig kvalitet.

Black tar, mexikanskt brunsvart heroin, segt som taktjra eller hrt som
        kol och med karakteristisk vingerlukt. Hg heroinhalt och lgt
        pris gav Black tar snabb spridning i brjan av 1990-talet, frmst i
        USA.

Black Uhuru, reggaegrupp frn Jamaica 1978-85. Gruppen spelade starkt
        rastafariinspirerad musik (se Rastafarirrelsen) med terkommande
        frhrliganden av marijuanarkning, exempelvis p skivan Sinsemilla
        (1980), som fick sin titel efter en srskilt stark cannabisart.

Blandmissbruk av alkohol och narkotika eller av olika narkotiska medel r
        mycket vanligt. Minst 50 procent av dem som har ett tungt
        narkotikamissbruk r ocks alkoholmissbrukare. S gott som samtliga
        injektionsmissbrukare rker dessutom cannabis. D man 1991 i Malm
        rutinmssigt gjorde screeningunderskningar av urinen hos patienter
        som skte sig till en alkoholklinik fr behandling, visade det sig
        att ca 30 procent av dem ocks anvnde bensodiazepiner eller
        cannabis. Det r framfr allt tillgngen till narkotika och
        priserna p den illegala marknaden som r avgrande fr missbrukets
        sammansttning. Anvndning av kokain eller amfetamin leder alltid
        p sikt till ngest, smnproblem och depression. Fr att kunna
        hantera dessa problem brjar missbrukarna ofta periodiskt att
        medicinera sig sjlva med lugnande tabletter, alkohol eller heroin.
        Enligt en amerikansk underskning anvnder 65 procent av
        kokainmissbrukarna motvikter i form av dmpande mediciner. Nr tv
        eller flera medel anvnds samtidigt kan de "stra" varandra under
        nedbrytningen, som d frdrjs - man talar om interaktion. Nr
        preparaten dremot verkar i samma riktning kallas det synergism.
        Den tyske frfattaren Ernst Jnger skrev i Annherungen, Drogen und
        Rausch (versatt till svenska under titeln Psykonauterna 1978):
        "Stimulerande och bedvande mnen anvnds ofta bredvid varandra
        eller bttre uttryckt mot varandra. Sgen gr fram och tillbaka p
        sgbocken. Man skulle ocks kunna tnka p belastningen p en vg.
        Fr varje vikt i den ena vgsklen lggs en motvikt i den andra. S
        upprtthlls en konstgjord jmvikt tills hvstngen en dag
        brister." Blandmissbruket r ett stort, praktiskt problem vid
        behandling. lAvgiftningen blir lngvarig och komplicerad. I stllet
        fr ett abstinenssyndrom (grupp av symtom) utvecklar den sig till
        en serie av abstinenstillstnd, som alla krver sin terapi. (Se
        Abstinens och Abstinenssymtom.) Riskerna fr verdoser kar. Det
        verkar ocks som om vldstendenser lttare kan utlsas under
        blandmissbruk. Srskilt beryktad r kombinationen snabbverkande
        bensodiazepiner (Rohypnol) och alkohol.

Blanks, slanguttryck fr heroin.

Blockbusters, slanguttryck fr barbiturater.

Blodanalys, se l Narkotikaanalyser i urin och blod.

Blodfrgiftning, se Allmn blodfrgiftning.

Blod-hjrnbarriren, den fysiologiska process genom vilken mnesutbytet
        mellan blodet och hjrnsubstansen sker. Synonymt anvnds ordet
        blod-liquorbarriren. Blod-hjrnbarriren r ett kemiskt skydd fr
        hjrnan mot omgivningen. Fr att droger skall n nervsystemet och
        ge upphov till sina effekter mste de kunna passera barriren.
        Lttast tar sig fettlsliga mnen, exempelvis cannabinoider, in i
        nervsystemet. Andra mnen, t ex aminosyror, som utgr byggstenarna
        fr signalsubstanser, mste aktivt hjlpas genom barriren av
        speciella brarproteiner. Ngra mnen, t ex vissa antibiotika, kan
        koncentreras i blod men nr inte hjrnans och ryggmrgens vtska,
        cerebrospinalvtskan. Detta frhllande utnyttjas praktiskt vid
        behandling av vissa sjukdomar.

Blodserum, se Serum.

Blodtryck, det cirkulerande blodets tryck p krlvggarna, brukar anges i
        tv tal, t ex 120/80. Systoliskt blodtryck, "det vre trycket", r
        blodtrycket vid hjrtats sammandragning (systole), vanligen mellan
        120-150 mm Hg hos en vuxen person. Diastoliskt blodtryck, "det
        undre trycket", r blodtrycket vid hjrtats utvidgning (diastole)
        och br inte verstiga 100 mm Hg. Individuella variationer finns.
        Missbruk av amfetamin och kokain kan leda till omedelbara och
        kraftiga blodtrycksstegringar, s k hypertensiva kriser. Dessa kan
        vara s kraftiga att blodkrl i hjrnan sprngs.

Blomman fr dagen, ipomoea purpurea. Frna innehller hallucinogena
        alkaloider. Missbruksvgor frmst bland tonringar uppstr ibland,
        och frhandlare uppmanas d vara frsiktiga vid frsljning.
        Berusningseffekten r dock relativt mttlig jmfrt med andra
        hallucinogena vxter. Ruset karakteriseras frmst av
        synhallucinationer. Symtom vid verdos kan vara smrtor i magen,
        oro, synstrningar och vidgade pupiller (pupilldilatation).
        tgrder vid verdos r att framkalla krkning, ge kol och uppska
        sjukhus.

Blotter, slanguttryck fr LSD.

Blow, slanguttryck fr kokain.

Blue acid, slanguttryck fr LSD.

Bluebirds, slanguttryck fr barbiturater.

Blue cheer, slanguttryck fr LSD i tabletter eller kapslar.

Blue bullets, blue devils, blue dolls, blue heavens slanguttryck fr Amytal
        = amobarbital (bl kapslar p 200 mg).

Blue velvet, slanguttryck fr opium + tripelennamin (pyribenzamin).

Blues Brothers, se Belushi, John.

Bodypackers, mnskligt emballage fr mindre mngder av narkotikamedel, dvs
        narkotikakurirer. Det rr sig i allmnhet om fattiga personer frn
        utvecklingslnderna som mot en ringa betalning laddar sin kropp - i
        allmnhet magtarmkanalen - med plast- eller gummifrpackningar av
        dyr narkotika, vanligen kokain eller heroin. Fenomenet har blivit
        allt vanligare sedan slutet av 1980-talet - ven i Sverige. Detta
        r dock en mycket riskabel hantering, eftersom ngon av
        frpackningarna kan brista och orsaka ddlig frgiftning. Det r
        omvittnat hur t ex resande narkotikakurirer frn Sydamerika fallit
        omkull i konvulsioner och avlidit p Miamis flygplats p grund av
        att en kokainfrpackning brustit i inlvorna. Kvinnliga
        narkotikakurirer brukar transportera narkotika i plastfrpackningar
        i slidan. I Sverige kan klagare vid stark misstanke om illegal
        insmuggling i kroppshligheter beordra en underskning, eventuellt
        inkluderande rntgen, p sjukhus fr att f fram bevis. Vissa
        tullstationer och vissa hkten har utrustats med srskilda
        toaletter, dr allt som kommer ut kan tillvaratas och analyseras
        fr att eventuell narkotika skall upptckas.

Bogus China White, slanguttryck fr alfa-metyl-fentanyl.

Bolmrt, hyoscyamus niger, art i familjen potatisvxter, ett- eller
        tvrig, 0,5-1 meter hg med grovt tandade blad. Namnet kommer av
        den kraftigt bolmande rk som vxten utvecklar om den i torkad form
        utsttes fr hg vrme. Bolmrten hrstammar frn Medelhavsomrdet
        och vstra Asien. Den frekommer i en stor del av Europa och vxer
        vild i Sverige. Den odlas ven som medicinalvxt, omnmnd redan 4
        000 r f Kr p sumeriska lertavlor. Bolmrten r flitigt anvnd som
        berusningsmedel och medicin. Inom folkmedicinen har den anvnts som
        smn- och bedvningsmedel. Avkok p bladen har i ldre tider ven
        anvnts som krleksdryck. I hgre doser har den anvnts vid
        giftmord. Verksamma mnen i bladen r alkaloiderna hyoscyamin och
        skopolamin. Dessa kan framkalla hallucinationer, sexuell
        upphetsning och flyghallucinationer. Vissa forskare anser att
        bolmrt var en av de viktigaste komponenterna i de salvor som
        frsatte hxorna i ett rus med hallucinationer och sexuell
        upphetsning. Genom att applicera salvan p ett kvastskaft och gnida
        mot underlivets slemhinnor uppndde de ett deliriumliknande
        tillstnd av hallucination, vilket kan frklara utsagorna om
        Blkullafrder och samlag med djvulen. Under 1960-talets
        uppblossande intresse fr olika naturdroger frekom ett visst
        experimenterande med bolmrt. P grund av den starka giftverkan r
        dock sdana experiment mycket farliga. Symtom vid verdos r
        muntorrhet, trst, rodnad i ansiktet, hjrtklappning (takykardi),
        krkningar,vidgning av pupillerna (pupilldilatation),
        synstrningar, feber, oro, frvirring, svrigheter att kasta vatten
        (urinretention), kramper och medvetslshet. tgrder r att
        framkalla krkning, ge kol och uppska sjukhus fr eventuell
        antidotbehandling.

Bomangruppen, beredningsgruppen fr opinionsbildning mot alkohol och
        narkotika, tillsatt av regeringen 1987. Den ersattes 1989 av
        Athenagruppen.

Bombayblack, beteckning fr srskilt starkt, svart hasch som blandas i
        Bombay. Det bestr av 70-80 procent indiskt svart hasch av typ
        Kashmir eller Manali uppblandat med 20-30 procent opium.

Bombida, bombido, bombita, bombitas, slanguttryck fr amfetamin eller
        metamfetamin.

Bong, en pipa med heroin. (Se Bhong.)

Boo, slanguttryck fr marijuana.

Booting, term fr metoden att vid injektionsnarkomani suga upp blod i
        sprutan och sedan pumpa detta fram och tillbaka mellan sprutan och
        blodbanan. Detta ger hos vissa injektionsmissbrukare en srskild
        lustknsla. (Se Injektionsnarkomani.)

Borderline, (engelska fr grnslinje, grnsfall), borderline
        personlighetsorganisation, borderlinepersonlighet,
        borderlinetillstnd. Inom psykiatrin anvnds dessa benmningar p
        en strning av personligheten: Borderline r en beteckning fr ett
        syndrom (grupp av symtom) som i ldre psykiatrisk litteratur brukar
        anvndas synonymt med icke-regressiv schizofreni (latent
        schizofreni), schizofrena grnstillstnd eller pseudoneurotisk
        schizofreni (schizofreni som kan likna neuros). Borderlinetillstnd
        eller borderlinepersonlighet r ett tillstnd som beskrivs inom
        modernare psykiatri. Det karaktriseras av jagsvaghet, strda
        relationer till omvrlden och skrhet infr pfrestningar. 1) Det
        icke-regressiva tillstndet karaktriseras av fljande symtom:
        Deshabituering, en defekt i hjrnans filterfunktion, som gr att
        man inte kan slla vsentligt frn ovsentligt. Vanliga ljud, som
        egentligen r banala och vardagliga, kan t ex bli besvrande och
        intensiva. I en text hnger man kanske upp sig p enstaka ord i
        stllet fr att se helheten och finna meningen och innehllet.
        Anhedoni, likgiltighet eller ofrmga att knna njutning, nje och
        gldje. ngest av tre olika slag (alla av annorlunda karaktr n
        den vanliga neurotiska ngesten) nmligen fritt flytande ngest,
        ven kallad pan-ngest, paroxysmala attacker av ngest och moralisk
        ngest (bunden till fantasier kring drifter och perversioner).
        Hyponkondrier, dr de hypokondriska besvren r koncentrerade till
        "stumma" omrden i kroppen - hjrna, skelett, njurar och lever. Fr
        patienter med en icke-regressiv schizofreni r grnsen ofta oskarp
        mellan fantasi och verklighet. De har ofta sexuella problem. I
        knappt hlften av fallen kan personerna senare i livet insjukna i
        schizofreni. 2) Borderline personlighetsorganisation. Frn den
        stora grupp av patienter som beskrivs ovan har man inom modern
        psykiatri skilt ut en mindre grupp med en borderline
        personlighetsorganisation eller ett borderlinetillstnd, som sllan
        utvecklas till schizofreni. En knd psykoanalytiker, Otto Kernberg,
        menar att diagnosen borderline br reserveras fr personer med en
        "kronisk karaktrsorganisation som varken r typiskt neurotisk
        eller psykotisk". Denna personlighetsbeskrivning tcker d en grupp
        patienter som lider av svra emotionella strningar och som under
        inverkan av alkohol, droger eller genom kraftiga emotionella
        pfrestningar kortvarigt kan frlora verklighetsanknytningen och
        drmed insjukna i frvirringstillstnd. Patienterna karakteriseras
        vidare av inre splittring, oro och dlig sjlvknsla. De har stora
        svrigheter med att rtt uppfatta andra mnniskor och upplever
        dessa som antingen goda eller onda, och de har generellt svrt att
        se nyanser i umgnget med dem. De sker sig ocks grna till
        droger, eftersom dessa kan lindra deras tomhetsknsla. D de saknar
        en klar identitet och har ett svagt utvecklat verjag, blir de
        alltfr beroende av olika skeenden i omvrlden. Borderline
        personlighetsorganisation betraktas som en tidig strning, dvs
        ngot som funnits sedan barndomen. I stora grupper av underskta
        patienter p de sjukvrdsenheter som behandlar narkomaner, har man
        funnit att mellan 4 och 12 procent av patienterna har
        personlighetsstrningar av typen borderline. Borderlinefallen tl
        inte konfrontationer och attackterapi. Drfr r det viktigt att
        noggrant diagnosticera och skilja ut dessa patienter frn vriga
        mer jagstarka narkomaner.

Borg, Stefan, (f 1945), psykiater, docent, chefsverlkare vid Psykiatriska
        Beroendekliniken, S:t Grans sjukhus, Stockholm. Stefan Borg har
        nr det gller alkohol och narkotika huvudsakligen forskat inom
        omrdet centrala nervsystemets biokemi. Han har tillsammans med
        medarbetare utvecklat ett test fr att mta alltfr hg
        alkoholkonsumtion, CDT-testet. (Se Biologiska markrer vid
        alkoholberoende.) Vidare har han utvecklat en behandlingsmodell fr
        bensodiazepinberoende, det s k TUB-projektet (Terapi och
        utvrdering av bensodiazepinberoende). Borg leder Stockholms
        metadonprogram, som omfattar 10 team och ca 250 patienter.
        Tillsammans med Katarina Johansson har han skrivit boken Fri frn
        beroende av smnmedel och lugnande medel (1986). Stefan Borg r
        sakkunnig/fredragande i HSAN (Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd)
        och vetenskapligt rd i allmn psykiatri, srskilt alkohol- och
        narkotikafrgor t Socialstyrelsen.

Borttrngning, d en person r - eller gr sig - omedveten om konflikterna
        inom sin egen person (intrapsykiska konflikter), t ex brott mot
        verjaget, de egna normerna. (Se Frsvarsmekanismer.)

Boy, slanguttryck fr heroin.

Boye, Karin, (1900-1941), svensk lyriker och romanfrfattare. I
        framtidsromanen Kallocain (1940) tecknade hon en skrmmande bild av
        kampen mellan tv globala fiendestater, Vrldsstaten och
        Universalstaten, som frsker tvinga sina invnare till fullstndig
        underkastelse. Statsmakten blir i boken en vlorganiserad
        arbetsmaskin, dr mnniskorna sammanfrs i stora arbetslger,
        kemistder, skostder osv. I Vrldsstaten uppfinner kemisten Leon
        Kall det definitiva hjlpmedlet fr att uppn total kontroll ven
        ver individernas innersta tankar och knslor. Med hjlp av hans
        sanningsserum, Kallocain, kan en mnniskas inre ppnas genom att
        hon bryts upp "som en konservburk". Romanen som har mnga bottnar -
        personliga, psykologiska och politiska - skrevs i skuggan av de
        stora totalitra statssystemen i Tyskland och Sovjetunionen, men
        den har nnu femtio r senare fortfarande aktualitet. Den pekar p
        de mjligheter som en maktfullkomlig och hnsynsls statsapparat
        har att med korrumperade lkares och kemisters hjlp skaffa sig
        tillgng till medborgarnas innersta, och drmed en oinskrnkt makt
        ver deras liv.

Bradykardi, lngsam hjrtverksamhet d pulsen ligger lngt under det
        normala talet 60-70 slag per minut. Det r framfr allt dmpande
        narkotiska preparat, t ex opiater och lugnande lkemedel, som ger
        en nedsttning av pulsfrekvensen. Det r vanligt med olika former
        av strd hjrtverksamhet vid frgiftning med narkotika. Pulsen kan
        d vara frhjd, lngsam eller oregelbunden.

Braj, slanguttryck fr hasch.

Braja, slanguttryck fr pipa med hasch. Man talar om att "dra en
        braja", dvs rka en pipa hasch.

Brajgubbe, slanguttryck fr haschrkare.

Brallobarbital, C10H11BrN2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, patenterat 1950, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Branda, slanguttryck fr att ange ngon (fr polisen).

Brass, slanguttryck fr hasch. Uttrycket kan hrledas frn att mun och
        strupe knns torra som d man blst i mssingsinstrument (brass).

Brassa, slanguttryck fr att rka hasch.

Brassdealare, slanguttryck fr haschlangare. (Se Dealare.)

Bremberg, Lars, (f 1927) nykterhetsvrdsdirektr i Stockholm som 1973
        grundade behandlingshemmet Vallmotorp och senare (1981) Daytop i
        Sverige. Bda dessa institutioner erbjuder lngtidsrehabilitering
        fr narkotikamissbrukare genom vistelse i terapeutiska samhllen.

Broccoli, slanguttryck fr hasch.

Brom, grundmne som finns i vtskeform men som vid rumstemperatur ltt
        frngas. Bromider (salter av bromvtesyra) anvndes fram till
        mitten av 1900-talet som lugnande medel. (Se Psykofarmaka.)

Bromazepam, C14H10BrN3O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Bromism, biverkan vid upptag av brom, vilken orsakas av lngvarigt
        bromintag och som karakteriseras av huvudvrk, smnlshet, apati,
        dlig blodcirkulation och acne. Bromismen var orsak till att
        bromider som lugnande lkemedel avregistrerades och ersattes med
        modernare mediciner.

Bromokriptin, ett snabbverkande preparat som i USA anvnts vid avvnjning av
        kokainister. Bromokriptin blockerar kokainets euforiska effekter
        och "suget" efter kokain, men det har rapporterats ge biverkningar
        som slhet, avtrubbning och minnesluckor.

Bromptons cocktail, mixtur av alkohol, morfin, neuroleptika av fentiazintyp
        och kokain. Den anvnds som smrtstillande medel fr vrd av
        exempelvis cancerpatienter med svra smrtor. Kokainet tillstts
        fr att motverka morfinets avtrubbande effekt. Bromptons cocktail
        har frmst anvnts inom hospice-rrelsen i Storbritannien och USA.
        Mixturen r uppkallad efter Brompton Chest Hospital som var pionjr
        fr en liberal och individuellt avpassad smrt- och ngestlindring
        i livets slutskede. I Sverige har man varit mer restriktiv mot
        denna mixtur, eftersom kokainet visserligen kan minska trtthet och
        nedstmdhet vid behandlingens brjan men har en effekt som r
        snabbt vergende. I kontrollerade studier har man efter ngra
        dagars behandling inte kunnat konstatera ngon skillnad mellan
        morfintillfrsel med och utan kokain. De som fresprkar
        anvndningen av Bromptons cocktail menar dock att ingen mda br
        sparas fr att ge en dende patient ngra dagar av god
        smrtlindring och samtidig vakenhet. Risken fr beroende skall i
        dessa sammanhang aldrig f hindra en effektiv smrtlindring.

Brom-STP, C12H10BrNO2, DOB  (STP=DOM-2,5-dimetoxy-4-metylamfetamin),
        hallucinogent preparat, narkotikaklassat enligt frteckning I.
        Medlet frekommer sllan p den illegala narkotikamarknaden i
        Sverige.

Bronkiolit, inflammation i de finare luftrren.

Bronkit, luftrrskatarr, vanligt symtom hos missbrukare vilket yttrar sig i
        hosta. Praktiskt taget alla narkomaner rker tobak, mnga ocks
        cannabis. Tjrhalten i rken orsakar en stndig irritation av
        bronkernas slemhinnor. (Se i vrigt l Kroppsliga komplikationer
        till narkotikamissbruk.)

Brotizolam, C15H10BrClN4S, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Brottsfrebyggande rdet (BR), statlig myndighet bildad 1974 med uppgift
        att stdja och samordna olika insatser fr att frebygga brott. BR
        har gett ut flera rapporter med anknytning till narkotikaproblemen.
        (Se Narkotikapolitik i Sverige.)

Brown dots, slanguttryck fr LSD.

Brown sugar, slanguttryck fr brunt heroin i form av sm stenar, frorenat
        och av lg kvalitet. Det introducerades i Sverige 1975 som ett av
        de frsta heroinpreparaten p den illegala marknaden. Medlet rks
        p aluminiumfolie (se Chasing the dragon) men kan ocks lsas och
        injiceras.

Brown weed, slanguttryck fr marijuana.

Brownies, slanguttryck fr amfetaminpreparat.

Bruun, Kettil, (1924-1985) sociolog, forskningsdirektr vid det finska
        alkoholforskningsinstitutet (som r knutet till ALKO), en av de
        frmsta alkoholforskarna i Norden. Han fann att alkoholskadenivn i
        ett land har ett direkt samband med totalkonsumtionen av alkohol,
        ngot som senare bekrftats av andra forskare. Under senare delen
        av sin forskarkarrir gnade han stor uppmrksamhet t nordiska
        frgor. Han var en tid ordfrande i NAD (Nordiska nmnden fr
        Alkohol- och Drogforskning) och tog d initiativ till att studera
        lkemedelskontrollen i de olika nordiska lnderna. Dessa studier
        redovisades bl a i boken Lkemedelsfrgan i Norden (1982). Han
        utfrde dessfrinnan tillsammans med journalisten Lynn Pann och
        juristen Ingmar Rexed en kritisk granskning av den internationella
        narkotikakontrollen i boken The Gentlemens Club (1975). Tillsammans
        med professor Nils Christie, Oslo, skrev han en uppmrksammad
        debattbok om den nordiska narkotikapolitiken, Den godefienden
        (1985). (Se Orsaker till bruk och missbruk av droger, avsnittet om
        sociologiska teorier.)

Bruxism, tvngsartad tuggning med spnningar i tuggmuskulaturen. Det kan
        vara ett symtom vid centralstimulantiamissbruk. (Se
        Centralstimulantia.)

BR, Brottsfrebyggande rdet.

Brnd, slanguttryck fr att vara 1) lurad, 2) kraftigt pverkad av
        narkotika, i synnerhet av cannabis.

Bucktjack, slanguttryck fr amfetamin.

Buddha grass, buddha sticks, se Thai sticks.

Bufotenin, C12H16N2O, hallucinogen substans som kan utvinnas ur ett flertal
        olika naturliga kllor bland vxter och djur, men som ocks kan
        framstllas syntetiskt. mnet finns exempelvis i flugsvampar som
        amanita muscaria. Hos vissa paddor (latinets bufo = padda, drav
        bufotenin) utsndras ett giftigt mjlkaktigt sekret frn krtlar i
        rygghuden som innehller bufotenin. Drfr existerar i Australien
        en bisarr lag som frbjuder mnniskor att slicka i sig detta
        sekret. Frna frn det sydamerikanska tropiska trdet piptadenia
        peregrina innehller ocks bufotenin och har av vissa
        indianstammar, exempelvis p Trinidad, malts till det hallucinogena
        snuset cohoba. Bufotenin kan blockera lsignalsubstansen serotonin.
        Det verkar ocks kraftigt krlsammandragande. Bufotenin har ingen
        anvndning inom modern medicin, bortsett frn att det anvnts
        experimentellt fr att framkalla psykoser i forskningssammanhang.

Buggning, en metod fr att genom tekniska anordningar via t ex mikrofoner
        gmda i vggar, bilar etc avlyssna samtal. Buggning r inte
        tillten som spaningsmetod i Sverige.

Buffa, slangord fr att sniffa (thinner och lsningsmedel).

Bukowski, Charles, (f 1920) amerikansk frfattare som blev kultpoet i
        beattraditionen. Lnge var han uppskattad frmst som poet, men han
        har senare i livet blivit mest knd fr en rad sjlvbiografiska
        verk. Dessa - t ex novellsamlingen En snuskgubbes anteckningar
        (1969) och romanerna Postverket (1971), Kvinnor (1978) och Min
        oskuld Pearl Harbor (1982) dominerades av hans svartsyn p livet
        och hatkrlek till kvinnan. Han skrev om alkohol och droger,
        ldrandet och sitt kringflackande liv. Bukowski blev ngot av en
        anarkistisk outsider, som sett och beskrivit det amerikanska
        samhllet underifrn med dess vlds- och sexfixering.

Buprenorfin, C29H41NO4, ett kraftigt smrtstillande preparat som tillhr
        gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn
        i Sverige r Temgesic.

Burese, slanguttryck fr kokain.

Burnese, slanguttryck fr kokain.

Burnout, utbrndhet, ett hos t ex vrdpersonal inte ovanligt tillstnd av
        fysisk och psykisk utmattning, som kan vara resultatet av ett
        lngvarigt arbete med knslomssigt krvande patienter/klienter.
        (Se Utbrndhet.)

Buronil, varunamn fr melperon, ett lugnande, ej vanebildande medel.

Burroughs, William Seward, (f 1914) amerikansk frfattare som studerat bde
        arkeologi och medicin samt arbetat som journalist, privatdetektiv,
        ohyresbekmpare m m. Under strre delen av sitt liv har han bott
        utomlands (i Europa). Han skaffade sig tidigt djupgende kunskaper
        om drogberoende, och efter hans tillfrisknande har detta i hg grad
        prglat hans frfattarskap. Narkomani och extrema sexuella
        attityder, frmst en vldsinriktad homosexualitet, beskrivs i flera
        av hans romaner, t ex Tjacket (1963) och Den nakna lunchen (1959).
        Han har varit frebild fr senare frfattare genom sin
        experimentella stil, den s k cut-up-tekniken som lnat sin
        kompositionsprincip frn filmen, byggd p slumpmssiga
        klippcollage.

Businessman's special, slanguttryck fr DMT (dimetyltriptramin), ett
        hallucinogent amfetaminpreparat med effekter som liknar dem av LSD.
        (Se Hallucinogena droger.)

Businessman's trip, slanguttryck fr metamfetamin, ett stimulerande
        amfetaminpreparat.

Butalbarbital, butalbital, C11H16N2O3, lugnande och smngivande preparat
        som tillhr gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Butobarbital, butethal, C10H16N2O3, lugnande och smngivande preparat som
        tillhr gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning
        V. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Buttons, meskalinknappar, slanguttryck fr tabletter av det hallucinogena
        preparatet meskalin. Det utvinns ur mexikansk kaktus, Peyote. En
        annan beteckning r cactus.

Bng, slanguttryck fr att vara galen eller frvirrad.

Bngen, slanguttryck fr polisen.

Bngen trlar, 1) slanguttryck fr att polisen ingriper. 2) Titel p en
        sng ur en pjs om missbrukarlivet, Speedy Gonzales (1974), av
        Nationalteatern i Gteborg.

Bngrita, slanguttryck fr Ritalina Medlet var freml fr missbruk under
        amfetaminepidemins brjan, dvs p 1950-talet. Eftersom man blev
        frvirrad och paranoid vid anvndning av Ritalina, fick det heta
        bngrita.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ C ]
-------------------------------------------------------------------------

C, slanguttryck fr kokain, frn begynnelsebokstaven i engelskans cocaine.

CA, Cocaine Anonymous.

Caapi, brasiliansk och colombiansk beteckning fr yage, hallucinogen dryck
        tillredd av barken frn trdet Banistriopsis caapi [Fel! Korrekt
        stavning r BaniSTERIopsis Caapi]. Ruset pminner om meskalinrus.

Caballo, slanguttryck fr heroin.

Caca, slanguttryck fr heroin.

Cactus, kapslar av meskalin. (Se Peyote och Buttons.)

Cadillac, slanguttryck fr PCP, fencyklidin, ett hallucinogent preparat.

Calamus, se Kalmus.

Calea zacatechnici, hallucinogen drog som utvinns frn en centralamerikansk
        buske med samma namn. Drogen intas i allmnhet som te kokt p
        buskens torkade blad.

Cali, stad i Colombia, centrum fr kokainhantering.

California sunshine, slanguttryck fr LSD.

Calikartellen, jmsides med Medellinkartellen den starkaste och mest
        inflytelserika kokainkartellen i Colombia. Calikartellen strkte
        under 1980-talet sitt inflytande genom att verka relativt diskret
        och undvika ondig vldsutvning. Uppmrksamheten kom d att riktas
        p den konkurrerande Medellinkartellen.

CAN, Centralfrbundet fr alkoholoch narkotikaupplysning. Det bildades 1971
        som efterfljare till Centralfrbundet fr alkoholfrgor (CFN).
        Frbundet har ett fyrtiotal medlemsorganisationer, bl a LO, TCO,
        SACO, studiefrbunden, nykterhetsorganisationerna och Riksfrbundet
        Hem och Skola. P uppdrag av riksdagen fljer man alkohol- och
        narkotikautvecklingen i landet, t ex missbrukets omfattning. CAN
        har Nordens strsta specialbibliotek med litteratur om alkohol och
        narkotika, anordnar kurser och konferenser, utger tidskriften
        Alkohol och Narkotika samt en rlig redogrelse fr missbrukslget
        med riklig statistik kallad Rapport 91, Rapport 92 osv.
        Organisationen finansieras huvudsakligen via statsbidrag, och
        ordfranden utses av regenngen.

Candy, slanguttryck fr 1) barbiturater (en ldre typ av smnmedel), 2)
        kokain.

Candy man, slanguttryck fr kokainlangare.

Cannabidiol, CBD, C21H30O2, en av cannabinoiderna, de psykoaktiva mnena i
        cannabis. Cannabidiol kan i terapeutiska doser frebygga
        epileptiska anfall. Det finns emellertid andra bttre medel som kan
        anvndas vid en sdan behandling, och drfr har preparatet inte
        ftt ngon anvndning som lkemedel.

Cannabinaceae, hampfamiljen, den botaniska familj som cannabisplantan
        tillhr. Utver cannabis rknas humle (Humulus) till familjen. De
        flesta moderna forskare rknar med endast en art, Cannabis sativa
        L. (L str fr Linn, som dpte plantan 1753). Denna art delas in i
        tre underarter: Subspecies sativa (olje- och fiberplantan),
        Subspecies indica (hasch- och marijuanaplantan) och Subspecies
        spontania (vild hampa). Dessa underarter r dock att betrakta som
        ekotyper, dvs det r i grunden samma planta som av klimat och genom
        mnniskans pverkan utvecklat olika egenskaper.

Cannabinoider, de ca 80 psykoaktiva mnena i cannabis.

Cannabinoidreceptorer. Man har lnge knt till att cannabinoiderna, de
        speciella psykoaktiva mnena i cannabis, pverkar centrala
        nervsystemet p tlera stt. Effekterna r beroende av den dos
        cannabis som intas vid ett visst berusningstillflle. Mnga av
        effekterna r mycket komplicerade, bl a pverkas minnesfunktionerna
        s att framfr allt nrminnet sviktar. Mekanismerna bakom
        cannabinoidernas effekter p centrala nervsystemet r hittills
        oknda. Forskningen frdes dock ett stort steg framt i och med att
        en forskargrupp i Bethesda, USA, under ledning av Lisa A Matsuda
        1990 genom s k kloning i rtthjrnor lyckades isolera en speciell
        cannabinoidreceptor. Receptorn, som tillhr familjen av
        G-proteinkopplade receptorer, beskrivs kemiskt vara ett cDNA (en
        kemisk substans i kromosomerna som bildas i cellens krna) som
        innehller 473 aminosyror. Det rr sig allts om en proteinmolekyl.
        Proteinet hmmar ett enzym som heter adenylatcyklas. Hjrnbarken
        och ett srskilt omrde inom hjrnan (hippocampus) r srskilt rika
        p cannabinoidreceptorer. Man tror att cannabinoiderna utvar sin
        mrkliga effekt p psyket via dessa receptorer. Ett kroppseget
        cannabismne, anandamide, upptcktes 1992 av William de Vane, USA,
        och publiceras i Science 1993.

-------------------------------------------------------------------------
CANNABIS
-------------------------------------------------------------------------

Cannabis (av grekiskans knnabis, hampa) r olika beredningar frn indisk
hampa, cannabis sativa, en tlig vxt med tusenriga odlingstraditioner som
frekommer ver stora delar av vrlden. Den fullvuxna plantans blommor och
vre blad tcks av en klibbig kda som innehller psykoaktiva substanser,
cannabinoider, av vilka den viktigaste r THC, delta-9-tetrahydrocannabinol.
THC-halten varierar mellan olika arter och mellan hampvxter som odlats i
olika klimat. Cannabis r narkotikaklassat enligt frteckning I.

De viktigaste beredningsformerna r:

1. Bhang - torkade blad och blommor vilka lsts upp i vtska som dricks.
   THC-innehllet r vanligen 1-2 procent.
2. Marijuana - torkade blad och blommor som rks. THC-innehllet r vanligen
   1-3 procent.
3. Ganja, sinsemilla - sm toppblad och blommor frn odlade honplantor som
   rks. THC-innehllet r vanligen 5-10 procent.
4. Hasch - den rena kdan frn toppblad och honblommor som pressats samman
   i mrkfrgade kakor. Den rks i pipa (braja, holk) eller cigarett
   (joint). THC-innehllet r vanligen 8-15 procent.
5. Hascholja - en brun, sirapsliknande olja som extraherats ur vxtdelar
   med lsningsmedel och drefter filtrerats och koncentrerats. Oljan
   droppas p tobak och rks vanligen i cigarett. THC-innehllet r 40-60
   procent.

Historik. Cannabis r efter alkohol vrldens mest anvnda berusningsmedel.
Det har anvnts i minst 10 000 r. Inom religionsutvning och folkmedicin
har det spelat en viktig roll i Kina och Indien. Homeros har beskrivit
cannabisdrycken som en lkande saft vilken dvar bekymmer. De enligt
historietraditionen grymma assasinerna har frknippats med cannabisbruk. I
den muslimska vrlden har cannabis ftt stor spridning, bl a p grund av
Koranens alkoholfrbud. I Europa vcktes i mitten av 1800-talet ett starkt
intresse fr cannabis i den av lkaren Jacques-Joseph Moreau initierade Le
Club des Haschichins, dr ngra av dtidens frmsta frfattare t haschsylt
och lovprisade dess effekter. I USA ansgs cannabis vara slavarnas och de
fattiga arbetarnas drog, som sedan frknippades med de svartas jazzmusik
och p 1920-talet fick ett uppsving under alkoholfrbudet. I mitten av
1960-talet blev cannabis den stora ungdomsdrogen och spreds ver hela
vstvrlden med hippiekulturen, flower-power-rrelsen, populrmusik och
litteratur. Cannabis frknippades med protester mot det etablerade
samhllet. I brjan av 70-talet visade underskningar bland svenska
skolungdomar och vrnpliktiga att mer n var femte tillfrgad ngon gng
rkt hasch. Under 1980-talet minskade denna andel stadigt och var i brjan
av 1990-talet nere i ngra f procent. (Se ven Epidemi.)

Botanik. Linn klassificerade 1753 hampvxten och gav den namnet cannabis
sativa. (Sativa betyder odlad.) Det r en ettrig rt med 3-9-flikiga,
sgtandade, smala och spetsiga blad. Den kan bli upp till nio meter hg men
r vanligen 1,5-2 meter. Hanplantorna r mer gracila, honplantorna r
grvre och ger mer kda. Stjlkarna innehller bastceller som kan bli tre
centimeter lnga och r sammanfogade i 1-3 meter lnga, sega, och
rtbestndiga fibrer. De fettrika frna som ven kallas ntter innehller
hampolja och kan anvndas som djurfoder. Hampa har odlats fr sina fibrers
skull, vilka spelat en viktig roll som rmaterial fr textilier och vid
tillverkning av grvre rep. Hela plantan r tckt med mikroskopiskt sm
krtelhr som producerar klibbig harts. Den hampa som odlas i ett
subtropiskt klimat producerar i allmnhet mer kda n den som odlas i ett
kyligare. Plantan r mycket lttodlad, tlig och anpasslig.

Kemi. Cannabis innehller drygt 420 olika identifierade bestndsdelar varav
ca 80, de s k cannabinoiderna, r de mest aktiva mnena. Cannabinoiderna
har vissa kemiska likheter med kroppens steroider (exempelvis kolesterol,
binjurebarkshormoner och knshormoner). THC r den mest utforskade och
samtidigt den starkaste av alla cannabinoiderna, och den kan framstllas
syntetiskt. I tablettform ger den precis samma farmakologiska effekter som
koncentrerad cannabiskda. Cannabinoiderna r kemiskt beslktade och
utmrks av att de r fettlsliga. Detta gr att de och deras
nedbrytningsprodukter (metaboliter) kan lagras i kroppen under relativt
lng tid, vilket troligen r frklaringen till att effekterna sitter i
lngt efter att det akuta ruset klingat av.

Farmakologi. THC och de andra cannabinoiderna tas effektivt upp av lungorna
vid rkning och nr inom 10-30 minuter maximal koncentration i blodet.
Denna minskar snabbt, och efter 8 timmar finns endast en mycket liten mngd
kvar. THC binds frst till blodproteinerna, men eftersom det r s
fettlsligt tas THC och dess omvandlingsprodukter ltt upp och lagras i
fettvvnad och olika organ, exempelvis i hjrnan som har hg fetthalt och i
levern. THC passerar moderkakan och pverkar fostret. Det gr ven ver i
modersmjlken. THC genomgr en utdragen omvandling i kroppen. Denna
nedbrytning r lngsam och ojmn och tar ca fyra veckor, hos en inbiten
haschrkare upp till tta veckor. Metaboliterna pvisas i urinen med den s
k EMIT-metoden. (Se Narkotikanalyser i urin och blod.) Den lngsamma
nedbrytningen gr att metaboliterna ackumuleras i kroppens fettdeper,
vilket r av betydelse fr lngtidseffekterna, t ex tertrippar
(flash-backs) och psykisk avtrubbning. De biokemiska verkningsmekanismerna
r ofullstndigt knda. Vissa cannabinoider binder sig till srskilda
mottagarmolekyler (cannabisreceptorer) p vissa hjrnceller och ndrar
dessas funktion. En hypotes r att cannabinoiderna blockerar tillfrseln av
vissa mnen, exempelvis aminosyran arginin. Liksom kroppen har sitt eget
morfin, endorfin, har den sitt eget cannabis. Det r en fettsubstans som
1992 ftt namnet anandamide. (Anand betyder lycksalighet p hindi.)

Ruset. Nr det gller rusupplevelsen vid cannabisrkning finns stora
individuella skillnader. Upplevelser av cannabisruset r nmligen beroende
av vad som brukar kallas set och setting, dvs missbrukarens frvntningar
och miljn. Redan Baudelaire betonade vikten av att ha en "psykologiskt
riktig" instllning d man skulle anvnda hasch. Man borde, menade han,
vara avspnd och utan bekymmer. Om man under en period med personliga
problem experimenterade med hasch ansg han det vara detsamma som att
"annonsera ut sin sjl till frsljning". Baudelaire tyckte att man borde
uppska en behaglig milj dr man kunde lyssna p musik fr att rtt njuta
av drogen. De frsta tecknen p cannabispverkan r ltta obehagsknslor i
samband med hjrtklappning, torrhet i gon och mun och ltt yrsel. Drefter
fljer of tast den efterstrvade ruseffekten: mild eufori, lyckoknsla,
kat sjlvfrtroende, avkoppling och en knsla av allmnt vlbefinnande med
livliga associationer. Tidsuppfattningen ndras, s att tiden tycks stanna
av och g saktare. Frger och musik upplevs annorlunda. Varseblivningen
(perceptionen) bde av den egna kroppen och av omgivningen frndras. Det
karakteristiska r emellertid att ven de fantasifullaste upplevelserna tar
sin utgngspunkt i ting som finns i omgivningen - befintliga frger bleknar
eller blir intensivare, skarpa former rundas, freml krymper eller vxer i
storlek. Vetenskapliga tester visar p frsmringar av korttidsminnet, den
intellektuella frmgan och uppmrksamheten. Vid krahigare cannabispverkan
fr berusningen en mera hallucinogen karaktr och pminner om effekten av
LSD. Kroppen kan knnas tyngdls och svr att avgrnsa. Ruset klingar
visserligen av efter ngon timme, men frsmringen av inlrningsfrmgan
kvarstr. Bakruset karakteriseras av lngdragna dagen-efter-besvr med
symtom som trtthet, koncentrationssvrigheter och hglshet.

Tolerans. Det har tidigare rtt en viss frvirring kring toleransutveck-
lingen fr cannabis. I ldre litteratur talas efter en tids missbruk om en
negativ toleransutveckling, vilket innebr att det skulle krvas mindre
mngd av drogen fr att stadkomma samma ruseffekt. Frklaringen till detta
missfrstnd r av teknisk natur. Det tar nmligen en viss tid fr den
nyblivne cannabisrkaren att tillgna sig den speciella rktekniken (att
dra halsbloss, vnja sig vid den staktiga, heta rken och hlla den kvar i
lungorna etc). Srskilt fr den som inte tidigare r van tobaksrkare kan
detta vara svrt att lra in, och mycket cannabis gr drfr "upp i rk".
Nr missbrukaren lrt sig tekniken kan han utnyttja drogen bttre. Detta r
emellertid en teknisk inlrning och inte som man tidigare trott en negativ
tolerans. Tvrtom kan man numera konstatera en viss toleransutveckling. En
inbiten haschrkare anvnder 1-4 gram hasch per dag, en dos som skulle ge
frgiftningssymtom hos en nybrjare. Toleransutvecklingen r emellertid
inte lika uttalad som hos exempelvis opiaterna. Korstolerans har
konstaterats mellan cannabis och alkohol och cannabis och smnmedel.


Beroende och abstinenssymtom. Cannabis kan ge ett kraftigt psykiskt
beroende. Genom lngvariga hgdosexperiment har man kunnat konstatera ven
ett fysiskt beroende med tydliga abstinenssymtom. Dessa liknar dem vid
lngvarigt beroende av smngivande och lugnande lkemedel.
Abstinenssymtomen yttrar sig i form av smnsvrigheter, irritation och
skakningar, diarr och magsmrtor. I jmfrelse med opiatmissbruk r dock
abstinenssymtomen i allmnhet milda, men bland dem som rkt hasch under
lng tid finns fall av abstinens som starkt pminner om heroinabstinens.

Kroppsliga effekter och skador. Under ruset blir ansiktshyn flammig, och
gonen blir rda eftersom krlen i bindhinnan vidgas. Blicken blir frst
glnsande, sedan matt. Smrtknsligheten minskar, reaktionstiden frlngs,
och frmgan att bedma avstnd sviktar. Vid kraftig pverkan kan gngen
bli osker och ryckningar i olika muskelgrupper frekomma. Den kraftigt
frhjda pulsen utgr en risk fr personer med frhjt blodtryck eller
hjrtsjukdom, och cannabisrkning kan exempelvis utlsa krlkramp. Cannabis
frsvagar kroppens immunfrsvar. Haschrkare fr ofta inflammerade
slemhinnor, frsmrad lungfunktion, hosta och kronisk bronkit. I
cannabisrk r den cancerframkallande benspyrenhalten 70 procent hgre n i
tobaksrk. Cannabinoiderna dmpar de manliga knshormonerna och
sdesvtskans spermier frsmras. Hos kvinnor tar moderkakan upp THC
snabbare n fostret, och fungerar drmed bde som en barrir och en
reservoar fr fostret. Vissa studier tyder p att cannabisintag under
graviditeten kan medfra lgre kroppsvikt, motoriska strningar och oro hos
det nyfdda barnet. Det finns dock inget som tyder p kad frekvens av
missbildningar. THC gr ocks ver i modersmjlken vid amning. (Se
lGraviditet och narkotikamissbruk.) Det finns en naturlig grns fr hur
mycket cannabis man kan inta. Vid hga doser reagerar kroppen med
illamende, yrsel och frvirring, och missbrukaren avbryter d sjlv
tillfrseln. Cannabis r giftigt i hgre doser, men ngra ddsfall enbart
p grund av verdos har inte rapporterats.

Psykiska effekter och skador. De flesta cannabisrkare upplever ngon gng
s k snedtndning, d ruset i stllet fr den efterstrvade euforin ger
ngest och panikreaktioner. Dessa fljs av oro och depression.
tertrippar frekommer ocks, d berusningen helt ovntat terkommer
flera dagar eller veckor efter haschrkning. Detta sammanhnger sannolikt
med att cannabinoider lagrats i kroppens fett, och att deras
nedbrytningsprodukter utsndras i kroppen. I lnder med utbrett
cannabisbruk rapporteras att detta kan ge upphov till psykiska
sjukdomstillstnd. Den allvarligaste komplikationen r de fullt utvecklade
haschpsykoserna. Dessa r vanligast i de lnder dr cannabis r
ltttillgngligt, billigt och anvnds i hga doser under lnga tider. I
Sverige r haschpsykoser relativt ovanliga. Endast ett 70-tal fall har
rapporterats och d hos tidigare psykiskt friska unga mnniskor i samband
med intensiv haschrkning. Symtomen r frvirring, frfljelseider, syn-
och hrselhallucinationer, oro, ngslan och impulsivt beteende. Haschpsykos
liknar mani och krver sjukhusvrd. Psykosen brukar g ver efter cirka
fem veckor, men kan komma tillbaka om missbruket fortstter. I vissa fall
avlser psykoserna varandra, och tillstndet kan bli kroniskt. Cannabis kan
ocks utlsa psykisk sjukdom eller frsvra mjligheterna att behandla en
sdan. De som har eller har haft schizofreni r srskilt knsliga och tl
oftast inte den minsta cannabispverkan. En svensk lngtidsstudie (Rydberg
m fl) har visat att vrnpliktiga som rker mycket hasch lper strre risk
n normalt att senare i livet f diagnosen schizofreni. Den mest typiska
skadan efter lngvarigt cannabismissbruk r det s k amotivationssyndromet -
ett tillstnd av avtrubbning och likgiltighet. I de kliniska rapporterna
tas srskilt fasta p att den intellektuella kapaciteten minskar.
Trttheten pverkar ocks frmgan att st ut med tillflliga motgngar.
Svenska forskare (Tunving m fl) har kunnat visa att hjrnans genombldning
vid CBF-underskning (CBF = cerebral blood flow) r reducerad med 11
procent hos kroniska haschrkare. Amotivationssyndromet vid lngvarigt
cannabismissbruk pminner om det tillstnd som missbrukare av lugnande
medel och smnmedel kan komma in i. Det gr tillbaka om missbruket upphr.
(Se ven l Psykiska komplikationer till missbruk.)

Sociala effekter och skador. Det ovan beskrivna amotivationssyndromet
orsakas sannolikt av en kombination av drogpverkan och den lngvariga
"frnvaro" frn normalt socialt liv som cannabisrkning kan innebra. Om
man under den utvecklingsmssigt viktiga tonrsperioden stndigt gtt med
avtrubbande cannabinoider i kroppen, isolerat sig frn umgnge med familj
och vnner och kanske dessutom levt i exempelvis Asiens missbrukarkolonier,
har man mycket att ta igen bde intellektuellt och utvecklingsmssigt.
Denna insikt kan - sedan ett mngrigt cannabismissbruk brutits - ge upphov
till sorg ver de "frlorade ren".

Cannabis som lkemedel. THC och mjligen ocks vissa andra cannabinoider
kan dels lindra grn starr (glaukom) genom att snka trycket inne i gat
och dels utvidga luftrren hos astmatiker. P grund av detta har
forskningen kring de olika cannabinoiderna dragit till sig uppmrksamhet
och ftt anslag frn lkemedelsindustrin. Astra har bl a investerat i
utforskningen av cannabinoidernas metabolism. Fr nrvarande r
frhoppningarna strst p forskningen kring behandling av det slags
illamende och krkningar som r biverkningar vid behandling av cancer med
cytostatika (cellgifter). I USA pgr vissa frsk med THC-tabletter mot
denna form av illamende.

Interaktion (msesidig pverkan) mellan cannabis och andra kemiska medel
som pverkar psyket. Det r relativt oknt hur t ex cannabis, lkemedel och
alkohol pverkar varandra nr de tas samtidigt, men man tror t ex att
lngvarig tillfrsel av smnmedel kan ka nedbrytningen av THC.
Cannabisrkning kan ocks hmma kroppens omsttning av vissa mediciner. I
vissa fall av mano-depressiv sjukdom behandlas patienterna med
litiumpreparat, ett salt. Det har d visat sig att det r svrare att uppn
korrekt dos av litium om patienten samtidigt missbrukar cannabis.
Cannabismetaboliterna pverkar nmligen litiums omsttning i kroppen. (Se
Litium och Litiumbehandling.) Man har med olika psykologiska test ocks
kunnat visa att cannabisrkning kombinerad med alkoholintag ger en
kraftigare frsmring av prestationsfrmgan n vad mnena ger var fr sig.
Farmakologiskt talar man om att mnena interagerar med varandra, och
fenomenet kallas interaktion.

Cannabis och trafk. En rad psykiska funktioner frndras vid akut
cannabisberusning, vilket gr att en cannabispverkad person inte r lmpad
som frare av motorfordon. Bl a frsmras koncentrationsfrmgan och
uppmrksamheten. Olika bilsimulatorfrsk har samstmmigt visat att
frmgan att fra motorfordon kan vara frsmrad i minst tv timmar efter
ett intag av cannabis som motsvarar 10-15 mg THC. I ngra underskningar
har man dessutom funnit tecken p att den frsmrade krskickligheten
kvarstr ven efter det att frskspersonen sjlv inte lngre anser sig
vara pverkad.

Cannabis och vld. Det finns inga avgrande bevis fr att cannabisintag
skulle ka risken fr ett aggressivt beteende. Det r emellertid mjligt
att risken fr vldshandlingar under cannabispverkan r strre hos en del
personer, t ex de som lider av hjrnskada, epilepsi eller allvarliga
psykiska sjukdomar. Inom sjukvrden har noterats att kroniska
haschmissbrukare som frsker sluta anvnda hasch ofta kommer in i ett
tillstnd av tydligt framtrdande retlighet, olust och labilitet.
Mjligheten finns att risken fr vldshandlingar r strre nr en person
frsker sluta med sitt missbruk n nr det pgr som mest.

Behandling av haschpsykoser, depressioner och svra abstinenssyndrom sker
inom psykiatrin. (Se ven Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk,
Avgiftning vid narkotikamissbruk och ppenvrd fr narkotikamissbrukare.)
De vsentliga behandlingsinsatserna vid haschmissbruk sker inom den ppna
vrden. Haschrkaren har kanske genom sitt missbruk frskt fly undan svra
problem och mste drfr f behandling med individualterapi, familjeterapi
eller gruppterapi. (Se ven Terapi.) Behandlingen av haschmissbrukare som
efter mnga r frsker komma ur sitt missbruk sker i Sverige huvudsakligen
enligt en modell som utarbetats inom narkomanvrden i Lund. (Se ppenvrd
fr narkotikamissbrukare.) Principen r att missbrukaren frst avgiftas i
ppen vrd under dagliga samtal med en terapeut. Cannabismissbrukaren fr
drvid gradvis lra sig inse hur haschmissbruket gtt ut ver hans
intellektuella och knslomssiga funktioner. I de fljande
behandlingsfaserna fr han va sig i t ex psykologisk varseblivning och
konfliktlsning. Vidare klarlggs bakgrunden till missbruket. Drefter
fljer std- och insiktsterapi. Den depression som ofta finns i bakgrunden
behandlas. Urinkontroller sker med regelbundna mellanrum.

Frebyggande tgrder. Sverige har en mycket restriktiv instllning till
cannabis jmfrt med flertalet andra lnder. Den svenska
narkotikalagstiftningen srskiljer inte ltt och tung narkotika, ven om
domstolarna vid val av pfljder i praktiken bedmer exempelvis
heroinhandel strngare n cannabishandel. (Se Definitioner av narkotika
och narkotikamissbruk.) Cannabis har i Sverige aldrig blivit etablerad som
en socialt accepterad partydrog som i USA och delar av Sydeuropa. Under
1960- och 70-talen hade cannabis visserligen en stark frankring i
ungdomskulturens musik och litteratur men har sedan slutet av 1980-talet
nstan helt frlorat sin ideologiska anknytning. Rollen som innedrog i
populrkulturen har vertagits av kokain och s k ldesignade droger. P
1990-talet verkar dock cannabis p nytt ftt en viss frankring i
populrkulturen och d i samband med ett frnyat intresse fr 60-talsmusik
och psykedeliska upplevelser. Ett flertal strre statliga
informationskampanjer har srskilt inriktat sig p att motverka
haschrkning. Antalet ungdomar som ngon gng anvnt cannabis har totalt
sett nd minskat sedan 70-talet. (Se Utbredningen av
narkotikamissbruket.) Det r dock svrt att avgra om denna minskning beror
p de frebyggande tgrderna och informationen eller p en allmn
attitydfrndring som skulle ha kommit i vilket fall som helst.

  (Se ven Hasch, romantik och fakta av Nordegren/Tunving, Prisma 1984.)

-------------------------------------------------------------------------

Cannabisharts, hasch, narkotikaklassat enligt frteckning I. (Se Cannabis.)

Cannabismaltos var en patentmedicin som fre 1930 sldes i Sverige som ett
        medel mot astma och liktornar. Det tillverkades bl a av svenska
        Rda Korset och angavs vara en lmplig hlsodryck till frukost! Det
        exporterades bl a till Danmark.

Cannabis sativa, latinska namnet fr cannabisplantan, namngiven av Linn
        1753, den hampvxt ur vilken man bl a kan utvinna cannabis. (Se
        Cannabinaceae.)

Cannabisol, cannabisextrakt som fre 1950 sldes av svenska apotek och
        angavs vara ett medel mot depressioner.

Cannabistinktur, extrakt av cannabis, narkotikaklassat enligt frteckning
        I.

Cannatropin, beredning av cannabis som fre 1950 sldes p svenska apotek
        som ett medel mot kikhosta.

Canned Heat, amerikansk bluesoch boggiegrupp bildad i Los Angeles 1965.
        Gruppen gjorde klassiska inspelningar av rockltar som On the road
        again (1968) och Going up the country (1969). Gruppens ledare Alan
        "Blind Owl" Wilson dog 1970 i en verdos av narkotika. Den andre
        grundaren Bob "Bear" Hite dog ocks av en verdos narkotika 1981.

Capac, Manco, Inkarikets skapare (ca 1020 e Kr), enligt legenden Guds son
        som tillsammans med sin syster Mama Oello sknkte folket
        kokabusken: "En gudomlig planta som mttar de hungrande, ger styrka
        t de svaga och fr dem att glmma sin olycka". (Se Mama Koka.)

Captagon innehller fenetyllin, ett centralstimulerande medel som
        frorsakat mnga ddsfall bland turister i Thailand. Det sljs bl a
        under beteckningen "Swedish diet". Medlet r narkotikaklassat
        enligt frteckning II.

Cardinal, Marie, (f 1929) fransk frfattarinna, fdd och uppvuxen i
        Algeriet, lrare i filosofi i mnga lnder, bosatt i Paris. Hon r
        fri debattr och en av de frmsta franska feministiska frfattarna.
        Hennes internationella genombrott kom med den sjlvbiografiska
        romanen Orden som befriar (1975). Dr berttar Cardinal om hur hon
        p vg in i en svr psykos tervinner sin hlsa genom en mngrig
        psykoanalytisk behandling. Ett annat svrt och mycket personligt
        mne behandlar hon i romanen Ett livfr tv, som kom 1989. Dr
        analyserar hon relationen mellan en framgngsrik yrkeskvinna och
        dennas dotter. Modern blir chockartat medveten om att dottern r
        heroinist. Boken, som bygger p frhllandet mellan Cardinal sjlv
        och hennes dotter, beskriver den lnga och svra kampen att bli fri
        frn missbruket.

Carnaby Street, gata i London som under 1960-talet blev centrum fr
        flower-power modet. (Se Flower-power och Hippierrelsen.) Begreppet
        anvnds ocks om det starkt droginspirerade modet med kaskader av
        frger och mnster.

Carnegieinstitutet, se Svenska Carnegieinstitutet.

Carrie, slanguttryck fr kokain.

Cartagena, hamnstad i norra Colombia, utskeppningshamn fr den illegala
        marijuana- och kokainexporten.

Cartwheels, slanguttryck fr amfetamin eller metamfetamin.

Casey Jones reaktion, symtom vid akut kokainfrgiftning. Symtomen r
        emotionell labilitet, rastlshet, stereotypa rrelser, illamende,
        krkningar, pltslig huvudvrk, svettningar, kramper,
        frfljelseider och feber. Pupillerna r vidgade, blodtrycket
        frhjt och pulsen oregelbunden. Tillstndet r livshotande.

Cash, Johnny, (f 1932) amerikansk countrysngare. Under 1960-talet hade han
        svra alkohol- och narkotikaproblem men r sedan 1967 starkt
        engagerad i religisa organisationer och humanitr hjlpverksamhet,
        bl a fr att hjlpa missbrukare.

Castaneda, Carlos, (f 1931) brasiliansk antropolog och frfattare.
        Castaneda hvdar att han r lrjunge till en Yaqui-indiansk
        trollkarl som i hans bcker benmns Don Juan. Bcker som Samtalen
        med Don Juan (1968), En annan verklighet (1971) och Resan till
        Ixtlan (1972) med deras blandning av drogromantik och schamanism
        blev freml fr ett kultartat intresse i hippierrelsen.

Catha edulis, se Khat.

CBD, cannabidiol, en av cannabinoiderna som r kemiskt utforskad och som i
        likhet med THC har biologiska effekter. Srskilt vet man att CBD i
        hg grad pverkar metabolismen av andra tillfrda droger. CBD har
        antiepileptiska egenskaper.

CBN, cannabinol, en av cannabinoiderna som r kemiskt utforskad och som i
        likhet med THC har biologiska effekter. Den kan ndra och modifiera
        effekten av THC.

Cc, kubikcentimeter, anvnds bland sprutnarkomaner som mtt p den
        narkotika som injiceras. Fr gatunarkomaner r detta dock en osker
        mttenhet, eftersom utblandningsgraden varierar.

CCC, Custom Cooperation Council, kontroll- och samarbetsorgan i USA:s
        tullvsende, samordnar bl a internationell spaning p
        narkotikaomrdet.

CDC, Center for Disease Control, central myndighet i USA som fljer
        hlsotillstndet i landet. CDC har blivit knt fr sina noggranna
        rapporter ver aids-situationen i vrlden.

Cecil, slanguttryck fr kokain.

CELAD, Comit Europen de Lutte Anti-Drouge, arbetsgrupp inom EG fr
        narkotikafrgor bildad 1989.

Centrala nervsystemet, CNS, avser som namnet sger den del av nervsystemet
        som ligger centralt i kroppen, nmligen hjrnan och ryggmrgen.
        Detta stlls i motsats till perifera nervsystemet, dvs alla de
        nervbanor som finns utanfr CNS, t ex nerverna till armar och ben.

Centralfrbundet fr alkohol- och narkotikaupplysning, se CAN.

Centralstimulantia, centralstimulerande medel, samlingsbeteckning fr medel
        som stimulerar det centrala nervsystemet, t ex amfetamin, kokain
        och khat.

Cerebral, (av latinets cerebrum, hjrna) adjektiv syftande p det som finns
        i eller gller hjrnan, frstndsmssig mm.

CFN, Centralfrbundet fr alkoholfrgor, fregngare till CAN vilket
        bildades 1971.

Chaik, slanguttryck fr amfetamin.

Chaplin, Charlie, (1889-1977). I hans stumfilm Moderna tider (1936)
        frekommer en klassisk kokainscen: Hjlten befinner sig i fngelse
        dr han av misstag fr tag p en burk med vitt pulver, mrkt
        Nspulver. Detta ger honom styrka att slss med de elaka
        medfngarna och sedan bryta sig ut.

Charas, indisk beteckning fr hasch.

Charlie, slanguttryck fr kokain.

Chasing the dragon, (jaga draken) r ett uttryck som har kinesiskt ursprung
        och beskriver en teknik att rka heroin. Metoden lanserades i
        Sverige sommaren 1975 bland haschrkarna i Malm och kom d nrmast
        frn Amsterdam. En bit aluminiumfolie fick bilda en flack rnna,
        och p denna lade man stenar av "brown sugar" - heroin. Dessa
        vrmdes upp underifrn med en cigarettndare och smlte d till en
        flytande droppe. Heroinet frvandlades till en rk som kunde sugas
        upp genom ett rr eller en tratt. Kvar p foliet blev endast litet
        aska. Uttrycket chasing the dragon syftar p att heroinet - nr det
        smlter p foliepapper - liknar en liten svart orm eller drake som
        glider omkring som om den vore levande. Rken fngas upp i en
        tratt, drav ordet chasing. Det var p detta skenbart lekfulla stt
        som heroinet introducerades bland de nyfkna haschrkarna, i sjlva
        verket p exakt samma stt som tidigare i slummen i amerikanska
        stder eller bland de amerikanska styrkorna i Vietnam. Nr
        missbrukarna vl blivit beroende av heroinet och ftt "sug",
        vergick praktiskt taget alla till att i stllet krossa och lsa
        stenarna i vatten och injicera dem fr att snabbt mildra
        abstinensbesvren.

Chassis, grekisk beteckning fr cannabis.

Cheech & Chong, filmkomikerpar, en slags cannabiskulturens Helan och Halvan
        bestende av Marin Cheech och Thomas Chong. Deras frsta film Up in
        smoke (1978) skildrar tv stndigt cannabispverkade unga mn som
        gnar sig t att ska efter s bra marijuana som mjligt. Cheech &
        Chongs Nice Dreams (1981) handlar om hur paret sljer cannabis frn
        en glassbil. Filmkritikerna har varit oeniga om Cheech & Chongs
        filmer r en oskyldig drift med cannabiskulturen eller skall
        betraktas som drogpropaganda. Bland vissa cannabismissbrukare r
        filmerna freml fr ett nrmast kultartat intresse.

Cherry leb, slanguttryck fr amfetamin.

Cherry top, slanguttryck fr LSD.

Cheyne-Stokes andning, (efter den skotske lkaren John Cheyne, 1777-1836,
        och den irlndske lkaren William Stokes, 1804-1878), en typ av
        rytmisk andning med stigande och fallande andningsdjup. Den
        fallande fasen gr ofta ned till kortvarigt andningsstillestnd
        (apn) innan andningen ter kommer igng. Detta stt att andas r
        ett symtom p hjrnskada eller frgiftning och kan allts
        observeras vid verdoser av narkotika.

Chicken powder, slanguttryck fr amfetamin.

Chief, slanguttryck fr LSD.

Chillum, chillo, strutformad cannabispipa av indiskt ursprung, oftast ca 15
        cm lng, av lera, glas, marmor, elfenben eller tr. Marijuana eller
        hasch placeras i den breda ndans huvud. Vid rkning hlls pipan i
        tvhandsfattning, och rken avkyls i handflatan varefter den dras
        ner i lungorna. Piporna har ofta beteckningar som Bombay chillum,
        Svarta lerchillums etc. De sldes p 1970-talet i butiker i Sverige
        men anses numera som drogtillbehr (paraphernalia). Fortfarande
        sljs de dock ppet i exempelvis Danmark och Holland. Haschrkare
        kallar ofta den pipa de rker sitt hasch ur fr chillo, oavsett
        pipans utseende.

China White, mycket rent heroin frn Sydostasien. Termen har ocks kommit
        att anvndas som varunamn p ngra starka, morfinliknande,
        designade droger som r hrledda ur fentanyl, nmligen
        3-metyl-fentanyl och alfa-metyl-fentanyl. Eftersom dessa syntetiska
        och heroinliknande droger kan ha en mngdubbelt hgre styrka n
        heroin har de i Californien, dr de lanserades, frorsakat mnga
        ddsfall i verdos.

Chinese red, slanguttryck fr heroin.

Chiva, slanguttryck fr heroin.

Chobang, haschpipa synonymt med bazoka.

Chock, ett tillstnd med frsvagad blodcirkulation. Det finns olika former
        av chocktillstnd. Vid 1) kardiogen chock orkar hjrtat inte pumpa
        fram blodet, och vid 2) hypovolemisk (fr liten blodvolym) chock
        har den cirkulerande blodmngden minskats genom t ex svr bldning.
        Vid psykisk pverkan talar man om 3) psykisk chock och vid
        giftverkan om 4) toxisk chock. Vid verknslighet, allergi, talar
        man om 5) anafylaktisk eller allergisk chock. Chocktillstnd av
        typen 3, 4 eller 5 r vanligt i samband med narkotikamissbruk.
        Froreningar i en narkotikalsning kan t ex orsaka en allergisk
        chock.

Chong, Thomas, se Cheech & Chong.

Chokladchips, slanguttryck fr LSD.

Cholly, slanguttryck fr kokain.

Chorea, danssjuka, stndigt rrelsetvng med hastiga, ofrivilliga och
        verdrivna rrelser, kan vara en komplikation till
        amfetaminmissbruk. Tillstndet beror p skador i hjrnans
        extrapyramidala system. Missbrukare kallar rrelserna fr fladder.

Christal, slanguttryck fr metamfetamin eller PCP, ett hallucinogent
        preparat.

Christiania, ett kasernomrde nra centrala Kpenhamn som 1971 ockuperades
        av olika alternativgrupper. Dessa renoverade husen och ville dr
        skapa nya former fr samlevnad och alternativt boende. 500-600
        personer brukar numera vara permanent bosatta i omrdet, men under
        sommaren och vid olika evenemang kan ett par tusen mnniskor vistas
        dr. Christiania fick tidigt problem med kriminalitet och
        narkotikalangning, srskilt kring den gata som i folkmun dptes
        till Pushers' Street - langarnas gata. De som arbetade i
        alternativrrelser och med musik och teater trodde att de genom
        sitt goda exempel skulle kunna pverka de utslagna missbrukarna,
        men tillstrmningen av missbrukare frn hela Norden blev, srskilt
        sommartid, alltfr stor. Delar av Christiania frvandlades till ett
        centrum fr hleri och narkotikahandel. Invnarna genomfrde sjlva
        flera aktioner fr att f bort vad de kallade "hrde stoffer".
        Tanken var att man skulle acceptera haschrkningen men driva bort
        heroinhandeln frn omrdet. Dessa aktioner blev till en brjan
        framgngsrika, men de som bor i Christiania har haft en ambivalent
        instllning till hur man skall agera mot langare och tunga
        narkotikamissbrukare. Myndigheterna har flera gnger fattat beslut
        om att stnga Christiania, men besluten har nnu (1993) inte
        verkstllts.

Christie, Nils, (f 1928), norsk sociolog och professor i kriminologi,
        radikal samhllsdebattr som bland annat riktat skarp kritik mot
        narkotikapolitiken. Centralt i hans kritik r begreppet
        kontrollskador. Han menar att en alltfr strng kontroll av
        narkotika ltt orsakar strre skador n sjlva missbruket, genom
        att t ex domstolarna dmer ut lnga straff fr obetydliga
        frseelser och tillflligt missbruk. Sjlva straffet med allt vad
        det medfr av social utsttning, arbetslshet, frlust av krkort
        etc kan i mnga fall vara betydligt skadligare n sjlva
        missbruket. Christie har ocks ppekat hur narkotikaproblemet
        exploaterats av olika intressenter fr att ge dessa mer pengar och
        makt. Polis, vrdapparat, informatrer och politiker har - genom
        att hnvisa till och verdriva narkotikaproblemet - kunnat skaffa
        sig befogenheter och anslag som de annars inte skulle ha ftt.
        Dessa resonemang har Christie utvecklat i mnga debattartiklar och
        dessutom tillsammans med Kettil Bruun skrivit en uppmrksammad bok
        om narkotikaproblemet, Den godafenden ( 1985). (Se Orsaker till
        bruk och missbruk av droger, avsnittet om sociologiska teorier.)

Christmas trees, slanguttryck fr amfetamin plus amobarbital
        (amylobarbiton), ett smnmedel av ldre typ.

CIBA-Geigy AG, schweiziskt kemifretag, en av vrldens ledande
        lkemedelsindustrier med 92 000 anstllda och en omsttning p 83
        miljarder kronor (1989). Fretaget bildades 1970 genom
        sammanslagning av Ciba AG och J:R Geigy AG.

Ciba rita, slanguttryck fr Ritalina som tillverkas av CIBA-Geigy AG.
        Liksom andra centralstimulantia har Ritalina fr lnge sedan utgtt
        ur den svenska Farmakopn.

Cisordinol, varunamn fr klopentixol, lkemedel som anvnds vid behandling
        av psykoser. Medlet tillhr gruppen neuroleptika.

Citodon, smrtstillande medel i tablettform, innehller kodein och
        paracetamol. Medlet frskrivs ofta och har under senare r blivit
        ett allt vanligare missbrukspreparat.

Citral, slanguttryck fr hasch frn Indien.

Clapton, Eric, (f 1945), ledande rockgitarrist. Genom sin musik och sitt
        exempel r han en typisk representant fr dem som under 1960-talet
        starkt lovordade droger inom rockmusiken. "Ta bort drogerna frn
        mnga rock- och bluesmusiker och det som blir kvar r bara en halv
        mnniska. Vrt problem r universellt, hur skall vi n fred i ett
        samhlle som vi upplever som fientligt? Vi vill uttrycka det
        problemet i vr musik. Drogerna behvs fr att hjlpa oss att
        befria vrt medvetande och fantasi och frdomarna och snobberiet
        som vi uppfostrats med." Clapton har senare tagit avstnd frn
        denna instllning till droger.

Claviceps purpurea, se Mjldryga.


Clearlight, slanguttryck fr LSD.

Cliff, Jimmy, (f 1948), reggaesngare frn Jamaica med cannabisinfluerade
        texter. Han fick sitt genombrott 1972 i filmen The harder they come
        med ltarna Sitting in Limbo och You can get it if you really want.

Cloretum cocaicus, beteckning fr kokainets beredningsform bl a i ldre
        svenska farmakoper.

Club des Haschichins, Le, klubb eller sammanslutning fr frfattare och
        andra kulturpersoner i 1840-talets Paris. Le Club des Haschichins
        fick sitt namn av att det serverades grn haschsylt (bestende av
        haschisch, kanel, kryddnejlika, muskot, pistage, socker,
        apelsinjuice, smr och spansk fluga) under sammankomsterna. Samman
        slutningen bildades av frfattaren Theophile Gautier, inspirerad av
        den franske psykiatern Jacques-Joseph Moreau de Tour.
        Sammanslutningen kom att omfatta kulturella storheter som Alexandre
        Dumas, Victor Hugo, Eugene Delacroix och Charles Baudelaire. Tack
        vare dessa fck Le Club des Haschichins ett stort inflytande lngt
        in i vr tid. Den gav sjlva haschrkningen en prestigefylld
        intellektuell och litterr prgel. Klubbmedlemmarna trffades p
        hotell Pimodan, ursprungligen ett palats i gotisk arkitektur men p
        1840-talet ett frfallet stlle med nstan magisk atmosfr. Det var
        byggt i tre vningar med stora fnster och balkonger och rikt
        utsmyckad interir. Theophile Gautier har mycket suggestivt
        skildrat hur klubbmedlemmarna samlades i sin lokal nattetid nr
        dimman lg tt ver Seine, hur beskarna mttes av en gammal
        portier "med magra, utstrckta fingrar" som visade dem uppfr
        trappan. verst p trappan stod den mystiske doktor Moreau som ur
        en kristallvas serverade pasta av grn sylt, yttrande: "Detta
        kommer att tas frn din andel i paradiset". Klubbmedlemmarna kunde
        sedan hnge sig t sina rus framfr en tnd brasa. Gautier sjlv
        gav upp haschbruket efter kort tid: "Inte fr att det skadade mig
        fysiskt utan fr att en riktig frfattare inte behver annat n
        sina egna naturliga drmmar och inte vill ha sina tankar
        kontrollerade genom influens av ngot frmmande mne". Charles
        Baudelaire som skrivit den bermda haschinfluerade boken Les
        Paradis artificiels undvek sjlv med tiden de nattliga seanserna p
        hotell Pimodan, dr han frmst innehaft rollen som observatr.
        Alexandre Dumas var lnge en av Le Club des Haschichins mest
        prominenta medlemmar och skrev hngivet om drogen i bl a Greven av
        Monte Christo.

CND, Commission on Narcotic Drugs. (Se FN:s narkotikaorgan.)

CNS, frkortning fr centrala nervsystemet.

Coast to coast, slanguttryck fr amfetamin.

Cobics, slanguttryck fr heroin.

Cobies, slanguttryck fr morfin.

Coca-Cola, lskedryck bestende av kolsyrat vatten, socker, kolantter,
        kokablad, koffein och vanilj samt fram till 1903 ven kokain.
        Ursprungsdrycken blandades av apotekaren John Styth Pemberton i
        Atlanta 1886 och sldes frn brjan som medicin, en sirap som
        skulle blandas ut med kolsyrat vatten. Asa G Chandler kpte 1888
        rttigheterna att tillverka Coca-Cola. Efter en intensiv debatt i
        brjan av 1900-talet beslt fretaget att p kemisk vg ta bort
        kokainet ur de kokablad som anvndes i drycken. Firman r dock
        fortfarande en stor importr av kokablad fr smaksttning av
        lskedrycksextrakten,men drycken innehller numera inget kokain.
        Likvl anvnds Coca-Cola och Coke bda som slanguttryck fr kokain

Cocaine Anonymous, amerikansk lnkorganisation fr kokainmissbrukare som
        arbetar efter samma grundprinciper som sin motsvarighet fr
        alkoholister (AA, Alcohol Anonymous eller NA, Narcotic Anonymous).
        Organisationen arrangerar regelbundna mten fr "nyktra"
        kokainister. Ocks i Sverige finns numera AA-och NA-grupper. (Se
        AA.)

Cocaine binge, slanguttryck fr en intensiv missbruksperiod, dr
        kokainisten i ett maniskt rus sniffar, rker eller injicerar kokain
        flera gnger i timmen nda tills kokainet tar slut eller det
        gonblick d vederbrande kollapsar (den s k kraschen, se Kokain).

Cocaine Cowboys, film (1979) regisserad av Ulli Lommel. Den handlar om en
        rockgrupp som smugglar knark och r inspelad i den amerikanske
        konstnren Andy Warhols lgenhet. Warhol har ocks en av rollerna i
        filmen.

Cocaine Fiends, film (1936) regisserad av William A O'Connor. Den skildrar
        mycket melodramatiskt hur en ung flicka blir kokainist sedan hon
        lurats att ta ett "huvudvrkspulver".

Cocaine: One Man's Seduction film (1983) regisserad av Paul Wendkos. Denis
        Weaver spelar en framgngsrik fastighetsmklare som blir beroende
        av kokain och raserar sin affrsverksamhet och sitt ktenskap.
        Lngfilmen som gjordes direkt fr TV hade viss betydelse fr
        omsvngningen till en mer restriktiv attityd mot kokain i
        amerikansk politik och media.

Cocaleros, spanskt ord fr kokaodlare i Sydamerika.

Cocales, spanskt ord fr en farm fr kokaodling i Sydamerika. Dessa farmer
        tcker stora delar av de terrasserade bergssidorna i Bolivia,
        Colombia, Ecuador och Peru. De varierar i storlek frn sm
        familjejordbruk till stora plantager. (Se Kokain.)

Cocker, Joe, (f 1944), engelsman, en av de mest framstende vita blues- och
        soulsngarna. Mest knd r hans kraftfulla version av Beatlessngen
        A little help from my friends. Han blev beryktad fr skandalsa
        scenupptrdanden, d han upptrdde kraftigt narkotikapverkad.

Cocktail, slanguttryck fr injektion av en blandning av olika slags
        narkotika, vanligen heroin och amfetamin eller heroin och kokain.
        (Se ven Speed ball.)

Cocteau, Jean, (1889-1963)ledande fretrdare fr den konstnrliga franska
        modernismen som frfattare, skdespelare, jazzpianist, mlare,
        skulptr, koreografoch filmskapare. Efter vnnen Raymond Radiquets
        dd blev Cocteau djupt deprimerad och brjade rka opium. Han
        frblev opiumrkare livet igenom och vistades ofta p olika
        kliniker fr att frska bli fri frn beroendet. Under en sdan
        behandling skrev han 1928 en detaljerad journal om sina
        upplevelser. Den publicerades 1930 under titeln Opium som
        alluderade p Thomas De Quinceys sjlvbiografiska arbete
        Confessions ofan English Opium Eater.

Coffee, slanguttryck fr LSD.

Cohoba, hallucinogent snus som i flera rhundraden anvndes p Haiti och i
        Central- och Sydamerika. Snuset andades in s djupt som mjligt
        genom ett tvpipigt rr, som antingen sattes i bgge nsborrarna
        eller som av en annan person blstes in i nsan genom ett rr.
        Cohoba utvanns ur trdet Piptadenia peregrina, och de verksamma
        ingredienserna var huvudsakligen bufotenin och DMT.

Coke, 1) lskedryck, se Coca-Cola, 2) slanguttryck fr kokain.

Cokeaholics, begrepp inom amerikansk ppenvrdsbehandling av kokainister.
        Dr understryks likheten med alkoholistbehandling, och man hvdar
        att behandling av kokainsniffare har strre likheter med behandling
        av alkoholister n med annan narkomanvrd.

Cokes, slanguttryck fr kokain.

Coke head, slanguttryck fr en person som r beroende av kokain.

Cola, slanguttryck fr kokain.

Cold turkey, slanguttryck fr avgiftning utan medicinering. Termen anvndes
        ursprungligen fr att beteckna ett frsk att p egen hand avbryta
        opiattillfrseln och abstinenssymtomen i samband med detta. Det
        anvnds numera fr att beteckna drogfri avgiftning i allmnhet.
        Uttrycket kan hrledas ur det frhllandet att heroinmissbrukare
        under avtndning fr knottrig hud som liknar skinnet hos en plockad
        kalkon (jfr svenskans "gshud").

Coleridge, Samuel Taylor, (1772-1834) engelsk poet, kritiker och filosof
        Jmte Wordsworth var han den frmste fretrdaren fr "sjskolan"
        (the lake poets), men hans lyriska storhetstid blev kort och infll
        kring sekelskiftet. Hans skaparkraft frstrdes av ett tilltagande
        opiemissbruk, som orsakats av hans sjukligt nervsa lggning och
        frstrktes av ett olyckligt ktenskap. Han skrev 1797 en av sina
        mest bermda dikter, den djrvt fantasifulla Kubla Kahn (tryckt
        frst 1816), som anknyter till assasinernas myter och som
        inspirerats av andra samtida "orientaliska" dikter. Under ett
        opierus upplevde Coleridge hela sin dikt och sg framfr sig alla
        dess detaljer i skimrande frger. Omedelbart ef ter uppvaknandet
        satte han sig att skriva ned den i drmmen redan frdiga dikten.
        Han avbrts emellertid av en beskare och klagade eftert ver att
        alla visioner, allt han upplevt i drmmen, var oterkalleligt
        utplnat. Dikten frblev drfr ett fragment - om n ett lysande
        sdant. Dikten prglas - liksom Coleridges vriga lyriska
        produktion - av en frttad stmning, en fantastisk bildprakt i
        halvgenomlysande frger och av det yttersta raffinemang i rytmik
        och ordmelodi. Den opiemissbrukande Coleridge frde till en brjan
        ett kringflackande liv. Han fann 1816 en fristad hos en vn, dr
        Gillman i Hampstead, och omhndertogs av dennes familj under resten
        av sitt liv. Trots sitt missbruk kunde Coleridge livnra sig som
        journalist och beundrad frelsare, men hans omfattande filosofska
        och kritiska produktion blev bara fragment av de stora verk han
        planerade - och som hans opiemissbruk hindrade honom frn att
        fullborda. nd inspirerade han sin samtid och rknas av
        engelsmnnen som en av deras mest originella lyriker.

Colombiansk koka, erythroxylum novogratense, en art av kokabusken.

Columbian, colombiansk marijuana.

Columbian red, slanguttryck fr marijuana.

Columbus, Christoffer, (1451-1506) beskrev efter en av sina resor till de
        Vstindiska arna den ceremoniella anvndningen av olika
        hallucinogena pulver som epena, paricia och cohoba, vilka utvanns
        huvudsakligen frn trdet piptina peregrina.

Commission on Narcotic Drugs, FN:s narkotikakommission. (Se FN:s
        narkotikaorgan.)

Concordin, varunamn fr protriptylin, ett antidepressivt lkemedel, som r
        kraftigt aktiverande.

Contact-lens, slanguttryck fr amfetamin.

Containerman, slanguttryck fr en person som smugglar narkotika via
        behllare i ndtarmen. Genom att med fett smrja in en
        metallbehllare av cigarrstorlek och fra upp den i ndtarmen kan
        smugglaren bra narkotika ver grnser eller inom exempelvis ett
        fngelse. (Se ven Body packers.)

Convictus, organisation av HIV-smittade fre detta narkotikamissbrukare i
        Stockholm som bedriver stdverksamhet av lnkkaraktr.

Co-pilots, slanguttryck fr amfetamin.

Coquero, vska fr frvaring av kokablad.

Coqueros, sydamerikanska kroniska kokatuggare som kommit in i ett
        tvngsmssigt beroende av kokablad. De kan konsumera mellan 50 och
        100 gram blad per dygn, och enstaka fall av en konsumtion p 500
        gram per dag har rapporterats. De kroniska kokatuggarna uppvisar en
        symtombild som pminner om kokainistens. (Se Kokabladstuggning.)

Corrine, slanguttryck fr kokain.

Country Joe & the Fish, amerikanskt s k acid-band (se Acid House) med
        starkt LSD-inspirerad musik, bildat 1965. Ursprungligen var det en
        folkmusikduo bestende av "Country Joe" McDonald och Barry Melton
        "the Fish", men den utvidgades till en strre rockgrupp.
        Genombrottet var sngen I feel-like-I-am-fixing-to-die-rag (1967).

Courage pills, slanguttryck fr barbiturater.

Cox, slanguttryck fr kokain.

Crack, slanguttryck fr en srskild beredning av kokain, som framstlls
        genom att en lsning av kokainhydroklorid upphettas tillsammans med
        bikarbonat till ca 100 grader. Crack antas ha ftt sitt namn frn
        det sprakande knastrande ljud (p engelska cracking) som uppstr
        vid framstllningen, ett ljud som kan jmfras med det som hrs vid
        popcorntillverkning. Det rena kokainet flyter vid upphettningen upp
        till ytan i form av sm klumpar eller flingor, vars frg skiftar
        mellan grgult och vitt. Dessa sljs och rks i exempelvis
        vattenpipa eller cigaretter, ibland uppblandade med tobak eller
        marijuana. Tillverkat crack anvnds omedelbart fr att inte frlora
        i styrka. Vid rkningen frigrs kokain i ren form p samma stt som
        vid freebase-rkning. Ruset intrder omedelbart och varar 10-30
        minuter. Crack har kallats kokainhanteringens hamburgare, eftersom
        det r billigt och konsumeras direkt p gatan. Crackepidemin har
        sedan 1986 brett ut sig i USA:s storstder. Skadeverkningarna av
        crack r fruktade. (Se Kokain.)

Crackbabies, spdbarn fdda av kokainmissbrukande mdrar. Kokain framkallar
        kramper i livmodern, vilket pverkar tillfrseln av nring och syre
        till fostret. Crackbarnen fds oftast fr tidigt och utvecklas
        ojmnt under de frsta levnadsren. De r antingen sla eller
        extremt irritabla, har svrt att lra sig tala och att utveckla
        knslomssiga kontakter. (Se i vrigt Kokain.)

Crackers, slanguttryck fr LSD.

Crank, slanguttryck fr amfetamin eller metamfetamin.

Crash, se Krasch.

Crossroads, slanguttryck fr amfetamin.

Crowley,Aleister, (1875-1947) engelsk frfattare, poet och magiker. Han
        blev efter sin dd en viktig kultfigur under senare delen av
        1960-talet och inom 1970-talets psykedeliska rrelse. Han
        engagerade sig i olika ockulta ordenssllskap och studerade magi i
        Indien och Egypten. Crowley skapade en egen sekt som utgav
        tidningen The Equinox. Lran gick ut p att med hjlp av droger som
        meskalin, hasch, opium och eter samt med sexuell magi n kontakt
        med gudarna. En ledstjrna var den gamla kinesiska visdomsboken I
        Ching. Crowley hyllade ocks drogerna som en viktig
        inspirationsklla i sitt litterra skapande. Han samlade en
        handfull lrjungar i sitt kloster i Cefalu p Sicilien. Dr blev
        han dock svrt heroinberoende. Crowley skrev den delvis
        sjlvbiografiska romanen Diary of a drugfend som blev herostratiskt
        ryktbar, och Crowley beskrevs i den dtida pressen som "vrldens
        mest ondskefulla man". En av Crowleys lrjungar var Ron Hubbard som
        dock brt med lromstaren och bildade en egen sekt, den s k
        scientologikyrkan.

Crowley, Thomas J, en i USA knd kokainexpert frn Colorado, som i slutet
        av 1980-talet lanserade Kontraktsvrd med konsekvenser, ett
        behandlingsprogram fr kokainister i ppen vrd.

Crystal, slanguttryck fr amfetamin och PCP.

Crystal joints, slanguttryck fr PCP.

CS, frkortning av centralstimulerande medel. Man talar exempelvis om
        CS-missbruk och CS-missbrukare.

Cube, slanguttryck fr morfin.

Cubes, slanguttryck fr LSD.

Cucaracha, La, populr latinamerikansk sng om "kackerlackan" (dvs den
        prostituerade) som inte orkar rra sig ltt och obehindrat lngre,
        eftersom hon inte har ngon marijuana att rka.

Cupcakes, slanguttryck fr LSD.

C-vitamin, se Askorbinsyra.

Cyanos, blfrgning av huden p grund av bristande syretillfrsel. Detta r
        ett symtom vid bl a verdos av narkotika.

Cyclones, slanguttryck fr PCP.

Cyklobarbital, C12H16N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning IV,
        patenterat 1924 av Bayer. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Cykloida psykoser, cykloida syndrom, psykisk strning som knnetecknas av
        att ett affektivt syndrom - maniskt eller melankoliskt - frekommer
        samtidigt med schizofrena symtom som vanfrestllningar och
        frvirring. Sjukdomsbilden r skiftande med mnga symtom. Den har
        ftt ett flertal namn och har t ex kallats schizoaffektivt eller
        schizofreniformt syndrom. De cykloida syndromen r i 20 procent av
        fallen utlsta av psykiska eller kroppsliga faktorer. En del
        forskare antar att cannabismissbruk kan utlsa en cykloid psykos. I
        vriga fall debuterar symtomen utan ptaglig orsak. De r vanligare
        hos kvinnor n hos mn.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ D ]
-------------------------------------------------------------------------


D, slanguttryck fr Doriden (glutetimid, tabletter 250 mg), ett smnmedel
        av ldre typ. Det avregistrerades i Sverige 1980.

Dagga, cannabisplanta som vxer i sdra Afrika. Den innehller 0,5-3
        procent THC. (Se ven Cannabis.)

Danssjuka, se Chorea.

Datura, ett slkte potatisvxter med starkt hallucinogena alkaloider som
        hyoscyamin och tropan. I slktet ingr bl a spikklubba,
        megafonblomma, nglabasun och nglatrumpet. (Se Spikklubba.)

Davies, Miles, (1926-1991) amerikansk jazzmusiker. Han har i boken Miles -
        the autobiography (1989) ingende beskrivit sitt eget omfattande
        heroin- och kokainmissbruk men frmst gett en detaljrik skildring
        av drogkulturen inom jazzmusiken under efterkrigstiden.

Daytop, egentligen frkortning av Drug Addicts Treated On Probation, allts
        missbrukare som under hotet av att annars f avtjna fngelsestraff
        vljer vrd. Organisationen Daytop driver behandlingshem med starkt
        inslag av fre detta missbrukare som deltar i rollen av terapeuter.
        Metoder som vuxit fram i Synanon anvnds. Ursprunget r
        behandlingshemmet Daytop Village utanfr New York. I Sverige finns
        Stiftelsen Daytop Sweden som driver flera behandlingshem fr
        missbrukare. (Se ven Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr
        vuxna missbrukare och Synanon.)

DDD, defined daily dose, en mttenhet som anvnds fr att berkna
        lkemedelsanvndning. Den utgr den frmodade genomsnittliga
        dygnsdosen, d lkemedlet intas av en vuxen med den sjukdom mot
        vilken medlet huvudsakligen anvnds. Det r WHO Collaborating
        Center on Drug Statistics Methodology (i Oslo) som faststller DDD
        fr nya lkemedel. D frsljningsuppgifter fr ngot lkemedel
        skall stllas samman, presenteras dessa grna som antal DDD per 1
        000 invnare och dag. Detta ger d ett mtt p
        lkemedelsexpositionen och anger hur stor del av befolkningen som
        per dygn kan tnkas anvnda lkemedlet.

DEA, Drug Enforcement Administration, hgsta organet fr lkemedelskontroll
        i USA.

Dead on arrival, slanguttryck fr PCP.

Deadly nightshade, slanguttryck fr belladonna.

Deala, slanguttryck fr att gra narkotikaaffrer.

Dealare, dilare, slanguttryck fr narkotikalangare. Frmst avses ngon som
        handlar med cannabis, och uttrycket anvnds d i sammansttningar
        som galledealare, brassdealare. Ibland skiljer man i
        missbrukarkretsar p dealare, en som frmst langar fr att frsrja
        sitt eget missbruk, och pusher, en som langar fr att tjna pengar
        utan att sjlv missbruka.

Death's herb, betyder ddens krydda, slanguttryck fr belladonna.

Debutlder, den period i livet d en missbrukare brjat anvnda droger. I
        Sverige sker debuten i regel kring 14-15-rsldern. (Se
        Missbrukarkarriren.)

Defekttillstnd, avtrubbning, nivsnkning, reducering av intellektuella
        och/eller emotionella funktioner. (Se Psykiska komplikationer till
        missbruk.)


-------------------------------------------------------------------------
DEFINITIONER AV NARKOTIKA OCH NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

I. Medicinska/kemiska/juridiska defnitioner av narkotika och
narkotikamissbruk. Med narkotika menas hr alla de medel som den svenska
och den internationella lagstiftningen betecknar som narkotika. Alla dessa
r i denna bok behandlade i alfabetisk ordning. Synonymt med termen
narkotika anvnds ordet drog, men det r mycket svrare att definiera vad
en drog r. I litteraturen finns mnga frsk, som alla har sina
begrnsningar. En vetenskapsman, som gav upp infr alla definitionsfrsk,
frklarade att "en drog r en substans som, om den injiceras i en rtta,
ger upphov till en vetenskaplig publikation!"

1. Den bredaste definitionen, anbefalld av WHO, betecknar som drog varje
mne som kan pverka funktionerna hos en levande organism, allts ven
lkemedel. (A drug is "any substance that, when taken into the living
organism, may modify one or more of its functions"). I Sverige skiljer man
mellan a) lkemedel, b) droger (psykoaktiva substanser, narkotika) och c)
alkohol, tobak och kaffe, dvs de legala njutningsmedlen.

2. En annan definition anger att en drog r en kemisk substans som - utan
att vara ett fdomne - pverkar levande organismer. Detta r en
otillfredsstllande definition, d en del mnen r bde berusningsmedel och
fdomnen. Alkohol r det tydligaste exemplet p detta, eftersom det r
nringsmne men ocks berusningsmedel. Om man kper kaffe i varuhuset
betraktas det som ett fdomne, men koffein i tablettform kan kallas
lkemedel eller drog.

3. Ordet droger anvnds synonymt med psykoaktiva eller psykotropa
substanser. Med det menas alla de mnen som pverkar centrala nervsystemet
och frmr ndra sinnesstmningen, varseblivningen eller sjlva
medvetandet. Detta r en definition som omedelbart leder in p drogernas
effekter och alla problem som r frknippade med deras anvndning eller
missbruk. Narkotikamissbruk anvnds synonymt med termerna narkomani,
drogmissbruk, vanemissbruk, tablettmissbruk, lkemedelsmissbruk,
icke-medicinskt bruk, eufomani, toxikomani och illegalt bruk. En svensk
narkomanvrdskommitt definierade 1978 narkotikamissbruk som "allt
icke-medicinskt bruk av narkotika", dvs av sdana medel "som den svenska
lagstiftningen betecknar som narkotika". Vrldshlsoorganisationen, WHO,
anvnder uttrycket drogberoende, "drug dependence". Detta har slagit igenom
ven i Sverige. Parallellt med termerna alkohol- och narkotikamissbruk
frekommer nmligen ven alkoholberoende, narkotikaberoende eller beroende
av kemiska substanser. Inom den svenska lkarutbildningen betecknar
rubriken "beroendelra" undervisningen i hur missbruk av alkohol, lkemedel
och narkotika uppkommer och hur sjukdomstillstnd, sekundra till
missbruket, skall behandlas. WHO defnierar drogberoende som ett tillstnd
av psykiskt och/eller fysiskt beroende, vilket uppkommit till fljd av
periodisk eller kontinuerlig anvndning av en drog. Nr missbrukets
omfattning och sociala sammanhang beskrivs inom WHO och i den vetenskapliga
litteraturen, brukar det framhllas att det ocks finns ett socialt
beroende av en drog (se nedan). Psykiskt beroende innebr att det finns en
"psykisk drivkraft som krver periodisk eller kontinuerlig tillfrsel av
drogen, fr att framkalla vlbehag eller fr att undvika obehag". Med
fysiskt beroende avses "ett adaptivt tillstnd som manifesterar sig genom
intensiva fysiska besvr nr tillfrseln av droger avbryts eller nr dess
ef fekt pverkas av tillfrseln av en specifik antagonist". Dessa besvr,
abstinens- symtomen, r specifika fr varje drogtyp. Vid svrt beroende
talar man ocks ofta om begreppen krav, sug efter drogen och frlust av
kontrollen (craving and loss ofcontrol). Det fysiska beroendet av narkotika
medfr ofta toleranskning och doskning. (Se mer under lBeroende av
droger.) WHO och DSM III (DSM = Diagnostic Statistical Manual, ett system
fr att beskriva sjukdomsbilder inom psykiatrin, manual som anvnds ver
hela vrlden) frsker att ytterligare klassificera olika typer av
drogberoende efter farmakologiska kriterier - beroende av amfetamintyp,
beroende av morfintyp osv. Dessa termer anvnds i de svenska
sjukhusjournalerna.

Det komplicerar definitionsfrsken att det i DSM III blandas in ven
sdana sociala frhllanden som egentligen r en fljd av missbruket. I
diagnosinstrumentet DSM III betonas nmligen den beroendes ndrade
beteende, hur han genom att jaga narkotika eller verkonsumera alkohol
kommer in i en situation dr hans missbruk skadar bde honom sjlv och
samhllet. nnu mer kompliceras det hela genom att termen "missbruk", som
vanligen anvnds i Sverige, egentligen bde r en social och en moralisk
definition. Ordet anger att en norm i samhllet verskrids. All anvndning
av narkotika r frbjuden i Sverige, och man skiljer hr inte mellan ltta
och tunga droger. Drfr innebr allt narkotikabruk i Sverige ett missbruk.

II. Sociala deflnitioner av narkotikamissbruk anvnds samtidigt med de
ovannmnda medicinska. Det handlar d mera om missbrukets omfattning,
intensitet och sociala sammanhang. Fem olika kategorier av missbruk brukar
nmnas.

1. Experimentellt missbruk karakteriseras av att narkotikan anvnds
   tillflligt av drogexperimenterande vnner. Detta missbruk orsakar
   vanligen inte lngvariga eller permanenta skador, ven om den
   experimenterandes brist p knnedom om drogerna och deras effekter d
   och d kan vlla akuta sjukdomstillstnd. Motivet till experimenten kan
   vara nyfikenhet, en nskan att uppleva nya knslor och sinnesstmningar
   eller att prva frvntade drogeffekter.
2. Rekreationellt missbruk r missbruk i samband med fester, under
   veckoslut eller under semestrar. Missbruket frsiggr praktiskt taget
   alltid i vnners lag. Ett typiskt rekreationellt missbruk frekommer
   emellant bland cannabismissbrukare. Det rr sig d om kamratgng av
   unga mn, som ofta knt varandra sedan pojkren. I samband med
   tillflliga trffar rker alla cannabis, ven om de annars aldrig
   anvnder drogen.
3. Med termen situationellt missbruk menas att missbruket r begrnsat till
   speciella situationer. Ett exempel r lngtradarchauffrers anvndning
   av amfetaminpreparat fr att motverka trtthet under lnga arbetspass,
   eller idrottsmns frsk att frbttra sina prestationer med hjlp av
   stimulantia.
4. Intensifierat missbruk r detsamma som dagligt missbruk under lngre
   perioder. Periodvis kan missbrukaren fortfarande fungera i socialt
   hnseende. (Se Injektionsnarkomani.)
5. Tvngsmssigt missbruk (kompulsivt narkotikaberoende) innebr att
   missbrukaren inte kan bryta sitt narkotikaberoende utan stora besvr och
   i allmnhet inte utan hjlp t ex genom intagning p sjukhus. Missbruket
   medfr allt strre skadeverkningar fr individen, hans familj och
   samhllet.

-------------------------------------------------------------------------

Dehydrering, uttorkning, vtskefrlust, frekommer vid frgiftning och vid
        chock.

Delayed death betyder frsenad dd och r ett begrepp inom den
        experimentella narkotikaforskningen. Det anvnds framfr allt i
        underskningar av giftigheten hos cannabis. Nr forskare under
        1970-talet frskte bestmma LD50 fr cannabis upptckte de att
        endast en del av frsksdjuren dog i direkt anslutning till
        utfordringen med giftet. Andra avled frst senare i frsket,
        frmodligen beroende p att nedbrytningsprodukter av
        cannabinoiderna ackumulerades i kroppen. (Se ven Cannabis.)
        Fenomenet kallas delayed death.

Delirium, ursprning, frvirringstillstnd med hallucinationer och motorisk
        oro vid olika psykoser och frgiftningar med narkotika. Mest knt
        r delirium tremens (dille) vid alkoholabstinens, ett
        frvirringstillstnd med allmn pverkan och skakningar (tremor) i
        kroppen. ven hg feber kan ge delirium, s k feberdelirium. (Se
        ven Alkohol.)

Delorazepam, klordesmetyldiazepam, C15H10ClN2O, ngestdmpande och lugnande
        preparat som tillhr gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat
        enligt frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Demens, mental avtrubbning av organiska orsaker. Ses t ex vid svr
        alkoholism eller efter hjrnskador vid verdoser av narkotika.

Dependens, dependentia, beroende i vid mening. Psykologisk term som anvnds
        om en person som r alltfr beroende, "klngig" i sin attityd till
        andra mnniskor. Begreppet dependens anvnds ocks i samband med
        droger. Ordet kommer hr frn det engelska drug dependence
        (drogberoende). I WHO:s defnitioner talas t ex om dependence of
        opiates osv synonymt med narkomania opii eller
        morfin-(heroin-)beroende. (Se ven Beroende av droger och
        Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.)

Depersonalisation, ett symtom vid psykoser eller vid missbruk av
        hallucinogena droger. Ordet betyder att man inte lngre har kontakt
        med sig sjlv och sin egen kropp. Det knns som om kroppen
        frndras eller som om man sjlv r utanfr den. Depersonalisation
        r ett vanligt symtom vid kraftig haschpverkan och vid berusning
        med hallucinogena droger.

Depression, depressivt syndrom, psykisk strning karakteriserad av
        nedstmdhet, initiativlshet, olust och tidigt uppvaknande. I svra
        fall knner patienten livsleda. Depressioner kan komma spontant, s
        k endogena (inifrnkommande) depressioner, eller vara en reaktion
        p pfrestningar. Flera omstndigheter tyder p att maniska och
        depressiva syndrom i biokemiskt avseende kan vara olika grader ar
        samma strning. Vid bda tills nden frekommer strningar i
        elektrolyt- och glykosbalansen. Depressioner r vanliga tillstnd
        bland missbrukare. Ibland gr de ver av sig sjlva efter ngra
        veckors avgiftning. Emellant behvs psykiatrisk behandling med
        kognitiv terapi (terapi som vnder sig till intellektet) och/eller
        depressionslsande medel.

Depressionslsande medel, antidepressiva, tymoleptika, (thymos =
        sinnesstmning) r
        1) monoaminupptagshmmare,
        2) monoaminooxidashmmare,
        3) monoaminprekursorer och
        4) vriga antidepressiva.
        De flesta i den lnga rad av antidepressiva som finns p marknaden
        kar aminkoncentrationerna i synapserna. (Det innebr att de kar
        mngden lsignalsubstanser av amintyp i omrdena mellan
        nervcellerna, vilket i sin tur leder till att verfringen av
        nervimpulser gr lttare.) Litium kan frstrka effekten av
        antidepressiva. De depressionslsande medlen r inte vanebildande,
        och nyare typer med f biverkningar kan med frdel anvndas vid
        behandling av depressioner hos missbrukare.

Dep, deppreparat, av franskans dept, upplag, frrd. Ett deppreparat r
        ett lkemedel som r kemiskt bundet p ett sdant stt att endast
        en viss mngd av den aktiva substansen lkemedel frigrs i kroppen
        per dygn. Deppreparat kan vid ett enda tillflle intas, injiceras
        eller opereras in i kroppen, och sedan utva sin effekt p
        organismen under lng tid.

De Quincey, Thomas, (1785-1859) brittisk frfattare och journalist. Under
        skolstudierna i Manchester rymde han hemifrn och kom s smningom
        till London. Dr frskte han dmpa sin svra tandvrk med opium,
        som han snabbt blev beroende av. Frst 1848 kunde han verge sitt
        missbruk. Dessfrinnan tervnde han tillflligt till ett "normalt"
        liv och studerade i Oxford under ren 1803-1808, men han vergav
        studierna och skte sig till Sjdistriktets poeter Coleridge och
        Wordsworth. Resten av livet gnade han sig huvudsakligen t att
        skriva kulturartiklar, samtidskritiska esser och en betydande
        nationalekonomisk avhandling. De Quincey var en i grunden splittrad
        personlighet, ett drag som frstrktes av hans mngriga
        drogmissbruk. Hans bokliga lrdom var enorm men osystematisk. Han
        var en briljant konversatr men frblev en opraktisk projektmakare,
        vars planer aldrig fullbordades - typiskt fr de
        koncentrationsstrningar som tfljer missbruket. Som frfattare
        drogs han till det makabra och abnormpsykologiska. I sina noveller
        demonstrerade han sin frmga att framtrolla visioner, drmmar och
        skrckbilder - visserligen helt i romantikens anda, men vl inte
        heller helt utan pverkan av upplevelserna under opierusen. De
        Quinceys mest bermda verk r Confessions ofan English Opium-Eater,
        som brjade publiceras i en tidskrift 1821 och utgavs i bokform
        1822. En utvidgad ny version kom 1856. Charles Baudelaire utgav
        boken i en fri fransk versttning. P svenska kom En opietares
        beknnelser 1926. Den r ett kaleidoskop av mer eller mindre
        trovrdiga sjlvbeknnelser, kulturkritik och spirituellt smprat.
        Han romantiserar opierusets artificiella paradis, dr glmskan och
        sjlsfriden finns. I opiumet ser han alla sina ingivelsers klla,
        men varnar samtidigt sina lsare fr att lta sig frfras av
        tjuskraften i skildringarna av ruset. Den bermda skildringen av
        opietningen verkar dremot vara en imitation. Den borde fr vrigt
        nrmast kallas opiedrickning, eftersom De Quincey, liksom mnga av
        hans samtida, t ex Coleridge, tog drogen utspdd i sprit
        (Laudanum). Boken fick sin fortsttning i tv andra bcker,
        Suspiria deprofundis (1845) och Autobiographic sketches (1853). Som
        stilist rknas han till den engelska konstprosans klassiker.
        Inspirerad av De Quinceys bok gav Jean Cocteau 1930 ut en
        detaljerad journal om sina drogproblem.

Derivat, mne som bildas eller hrleds ur ett annat genom mindre
        frndringar i den kemiska strukturen.


-------------------------------------------------------------------------
DESIGNADE DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Designande droger (designer drugs) har frn brjan varit skrddarsydda fr
att "slinka undan" narkotikalagstiftningen. Denna grupp av droger omfattar
en rad mnen med likartade kemiska sammansttningar. De hr ofta, liksom t
ex Ecstacy (XTC eller MDMA), till gruppen amfetaminpreparat. Det kan ocks
rra sig om mnen med morfinliknande egenskaper, t ex fentanyl. Nya
designade droger uppfinns stndigt av "underground"-kemister och har p
senare r kommit att bli en mngmiljonindustri i USA. Frn det att ett nytt
preparat lanseras tar det alltid minst tre mnader innan preparatet kan
narkotikaklassas enligt nationell och internationell lagstiftning.
Preparatet mste beskrivas, rapporter komma om att det missbrukas, och en
utredning sedan gras s att det kan bli narkotikaklassat. Under denna
tidsfrist kan preparatet frsljas och missbrukas utan att ngon kan
talas. P 1990-talet har uttrycket designade droger frmst kommit att avse
fentanyler och vissa amfetaminer, fastn dessa narkotikaklassats fr lnge
sedan. Missbruket av designade droger har kat under slutet av 1980-talet
och frekommer srskilt i USA och i Japan. Man berknar t ex att 20 procent
av heroinisterna i Kalifornien ocks anvnder fentanyl, ett narkosmedel som
r 20-40 gnger starkare n heroin (se nedan). Designade droger anses ha
orsakat hundratals ddsfall bara i Kalifornien, Arizona och Oregon. Vid ett
tillflle lanserade "hemmakemisterna" en drog som skulle ha morfinliknande
egenskaper, men det visade sig att den ocks innehll MPTP, ett ddligt
nervgift. Fljden blev att 400 narkomaner insjuknade i ett tillstnd som
liknade Parkinsons sjukdom. Det mest knda exemplet p amfetaminliknande
designer drugs r lecstacy (XTC, ADAM, MDMA), ett preparat som i sm
mngder har centralstimulerande egenskaper men som ocks pverkar
knslolivet samt kan ge avslappning och lugn. Medlet har hallucinogena
egenskaper. Ruset kan fljas av smnrubbningar och depressioner. Hur stor
risken r att utveckla beroende av ecstacy vet man inte, men giftigheten
hos preparatet r uppenbar. Ett annat knt exempel p designade droger r
det centralstimulerande "Ice" (kristalliserat metamfetamin, KMA). Det rks
ur speciella glaspipor men kan ocks intas som tabletter. Japanerna kallar
drogen fr "shabu", koreanerna fr "hiroppon". Ice r egentligen ingen ny
drog. Den kommer frn Asien och frbjds i Japan redan p 1950-talet.
Drefter har den illegalt framstllts i Sydkorea och smugglats till andra
asiatiska lnder. Dess verkan r lngvarig, ruset kan pg upp till ett
dygn och missbrukaren kan knna sig "hg" i en vecka. Ice ger, liksom
amfetamin, viktminskning. Fentanyl bygger p en annan kemisk princip n
opiaterna men har nd morfinliknande effekter. Det r ett oerhrt aktivt
mne som srskilt tilltalar heroinmissbrukare. Det finns en kemisk slkting
till fentanyl, lophentanyl, som r 6 000 gnger starkare n morfin. Den
snabbt insttande euforin vid anvndning av dessa designer drugs sgs komma
allt vad missbrukarna tidigare har erfarit att frblekna. Riskerna med
designer drugs r frmst av tv slag. 1) Under ruset kan de experimenterande
missbrukarna bete sig frvirrat d de styres av tillflliga impulser.
Vldsbrott och sjlvmord kan intrffa. Psykiskt labila kan under ruset bli
desperata och uttagerande. 2) Enstaka rus kan fljas av lngvariga
psykiska besvr, tertrippar, depressioner, etc.

-------------------------------------------------------------------------

Designer drugs, se  Designade droger.

Desipramin, C18H22N2, antidepressivt medel, patenterat 1962 av Geigy, inte
        narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r Pertrofrin.

Desomorfin, C17H21NO2, morfinderivat, smrtstillande preparat hrlett ur
        morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

DET, (N,N-Dietyl-(2-indolyl-(3)-etyl)amin), hallucinogent preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning I. Det frekommer sllan p den
        illegala narkotikamarknaden i Sverige.

Devils apple, slanguttryck fr spikklubba.

Devils testicle, slanguttryck fr alruna.

Devils trumpet, slanguttryck fr spikklubba.

Dex, slanguttryck fr Dexedrintabletter, vilka innehller dexamfetamin.

Dexamfetamin, C18H28N2O4S, centralstimulerande medel som tillhr gruppen
        amfetaminer, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Dexies, slanguttryck fr Dexedrintabletter, vilka innehller dexamfetamin.

Dextromoramid, C25H32N2O4S, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1959 av Janssen, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Dextropropoxifen, C22H29HO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning III. Varunamn i
        Sverige r Dexofen (tabletter), Dolotard (depkapslar) och Doloxene
        (kapslar). Medlet anvnds ofta inom t ex ortopedin, samt vid
        avgiftning av heroinister. (Se Avgiftning vid narkotikamissbruk.)
        Dextropropoxifen ingr ven i preparaten Distalgesic, Doleron,
        Paraflex comp och Tergiflex, vilka inte r narkotikaklassade.

Dextros, druvsocker.

Diagnostik, p engelska screening. Bestmning av olika typer av lkemedels-
        och narkotikamissbruk r utgngspunkten nr rtt behandling p
        lmplig vrdniv skall sttas in. Diagnostiken bedrivs bst nr
        missbrukaren r intagen p sjukhus, dr det finns en mngd olika
        underskningsmetoder. Denna diagnostik omfattar inte bara typen av
        missbruk utan ocks en bedmning av missbrukarens fysiska och
        psykiska hlsa. Psykiatern anvnder t ex diagnossystemet DSM III
        fr att beskriva det psykiska tillstndet. Vidare utreds hur lngt
        missbrukaren hunnit i sin "karrir" (se Missbrukarkarriren),
        eftersom prognosen ndrar sig under missbrukets gng. Till en
        fyllig diagnostik hr ocks en utredning av de personliga,
        familjra och sociala frutsttningarna - allts en analys av
        missbrukarens hela bakgrund, det s k sociala ntverket.

Diami, centralafrikanskt ord fr hasch.

Diampromid, C21H28N2O, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1959, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Diarr, vanligt symtom vid morfin/heroin-abstinens.

Diazepam, C16H13ClN2O, ngest dmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat I963 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige r
        Apozepam (tabletter, mixtur, injektionsvtska och klysma), Diazepam
        Fermenta (tabletter och injektionsvtska), Stesolid (tabletter,
        suppositorier, mixtur och klysma), Stesolid Novum
        (injektionsvtska), Valium (tabletter) och Valium Novum
        (injektionsvtska). (Se Bensodiazepiner.)

Dietyltiambuten, C16H21NS2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inom
        veterinrmedicinen men finns inte i Sverige.

Difenoxin, C28H28N2O2, antidiarrmedel, patenterat 1970 av Janssen,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Difenoxylat, C30H32N2O2, antidiarrmedel, patenterat 1959 av Janssen,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Varunamn i Sverige r
        Retardin.

Diffundera, se Diffusion.

Diffusion, partiklars eller vtskors frmga att upplsa sig och blandas i
        andra vtskor.

Dihydrokodein, C18H23NO3, kodeinderivat som utvinns ur ropium och har
        svaga narkotiska egenskaper. Det tillhr gruppen opiater och r
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Dihydromorfin, 3,6-dihydroxi-17-metyl-4,5-epoximorfinan, C17H21NO3,
        morfinderivat, smrtstillande preparat hrlett ur morfin,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Dikaliumklorazepat, C16H11ClK2N2O4, ngestdmpande och lugnande preparat
        som tillhr gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Varunamn i Sverige r Tranxilen (kapslar).

Dilare, dealare, slanguttryck fr narkotikalangare.

Dilaudid-Atropin, bedvande och kramplsande kombinationspreparat av
        morfinderivatet hydromorfon och atropin narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det finns i ampuller och anvnds vid svra
        smrttillstnd med eller utan kramp i musklerna.

Dill, anethum graveolens. Fem till tjugo droppar av koncentrerad olja som
        pressats ur dillfrn kan ge hallucinationer men ocks
        epilepsiliknande kramper och allvarliga skador p njurar och lever.
        Verksamma substanser r karvon och apiol. Detta gller intag av
        koncentrerad olja ur vxten. De mngder som anvnds vid normal
        kryddning i matlagningssammanhang ligger dock lngt frn de doser
        som ger hallucinogena effekter eller skador p inre organ.

Dille, frvirringstillstnd vid alkoholabstinens. (Se Delirium och Alkohol.)

Dillies, slanguttryck fr dilaudid. ett morfinderivat.

Dimenoxadol, C20H25NO3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Dimepheptanol, C21H29NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1951 av Merck, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Dimetyltiambuten, C14H17NS2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Dimetyltryptamin, se DMT.

Dimsyn, symtom vid kokainmissbruk. Fenomenet torde sammanhnga med de
        abnormt utvidgade pupillerna.

Dionysos eller Bacchos, p latin Dionysus eller Bacchus, naturoch
        fruktbarhetsgud i den grekiska mytologin, dyrkades ven av romarna.
        Han var srskilt frbunden med vin, rus och extas. Ord som mani
        (vurm), extas (hnryckning), entusiasm (hnfrelse) och orgier
        (utsvvningar) hrrr frn Dionysos-kulten.

Dioxafetylbutyrat, C22H27NO3, smrtstillande och kramplsande preparat som
        tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Dipipanon, C24H31NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Dipsan, varunamn fr kalciumkarbimid, anvnds i princip p samma stt som
        antabus vid behandling av alkoholmissbrukare. Vid samtidigt intag
        av dipsan och alkohol upptrder en rad obehagliga symtom som rodnad
        i ansiktet, hjrtklappning, andnd, huvudvrk och yrsel. Detta
        tjnar som pminnelse om att man inte br dricka alkohol.
        Kalciumkarbimid har i sig sjlv inga effekter.

Dipsomani, av grekiskans dipsa, trst och mania, raseri. Det r en
        benmning p periodsupande, egentligen p den "trstgalenskap",
        oro, ngest och smnlshet som under en avhllsamhetsperiod kan
        drabba en periodsupare (dipsoman) och som fr denne att ter brja
        dricka alkohol.

Diskomusik, diskokultur. Diskomusik r en kombination av den snabba jazzens
        tempo och rockmusikens rytm, ofta kryddad med latinamerikanska
        slaginstrument. Musiken spelas frmst p diskotek och nattklubbar
        oftast non-stop och med rytmiskt pulserande ljus. Den psykedeliska
        ljussttningen har sina rtter i det sena 1960-talet, rock and
        roll-musiken och dansstilen twist. Stroboskop, kaleidoskopiskt
        ljus, var inspirerat av cannabisrusets och LSD-trippernas
        hallucinogena effekter. (Se ven Hippierrelsen). Diskokulturen
        fick ett nytt starkt genombrott med filmen Saturday Night Fever
        (1977). Under 1980-talet kom den srskilt i USA att frknippas med
        kokainsniffning. En av de frmsta artisterna Donna Summer sjng
        kokainsngen Hot Stuff Diskokulturens ideal vid denna tid var stora
        diskotek med raffinerade Ijusanlggningar och lnga partyn som ofta
        brjade efter midnatt och hll p till morgonen. Diskoteket Studio
        54 i New York blev stilbildande och fick mnga efterfljare.
        Kokainsniffning ansgs av mnga vid denna tid vara relativt
        harmlst. Kokain sgs som en stimulerande partydrog och sldes och
        sniffades ppet p diskoteken

Ditlevsen, Tove, (1917-1976) kvinnlig dansk lyriker, novellist och
        romanfrfattare. Hon fddes i en arbetarfamilj p Vesterbro i
        Kpenhamn. Tidigt var hon instlld p att skriva, vilket ledde till
        att hon brt upp frn sin ursprungsmilj. Genom sin ppenhet, sitt
        sprk och valet av ltt igenknnbara, vardagliga mnen uppndde hon
        en oerhrt stor popularitet i Danmark. Hon har bl a insiktsfullt
        skildrat psykiska problem, ktenskapliga konflikter och
        narkotikamissbruk i romanen Ansigterne (1968). I memoarboken Gift
        (1971) berttar hon under den dubbeltydiga titeln bde om sina
        mnga ktenskap och om hur den tredje maken/lkaren med sin
        livsfarliga generositet med petidinsprutan visserligen dmpade
        hennes livsngest, men samtidigt frvandlade henne till en svrt
        beroende drogmissbrukare. Frst hennes Frde man lyckades rdda
        henne ur narkotikaelndet.

Division on Narcotic Drugs, FN:s narkotikadivision. (Se FN:s
        narkotikaorgan.)

Dixie,  1) folklig benmning p de amerikanska sydstaterna och dessutom
        namnet p sydstatstruppernas mest lskade kampsng under
        inbrdeskriget, 2) slanguttryck fr dixyrazin.

Dixyrazin, se Esucos.

Djurhallucinationer, fenomen under kokainrus. (Se Kokain.)

DKSN, De kristna samfundens nykterhetsrrelse. Organisationen bildades 1920
        och har ett tjugotal kristna grundorganisationer som
        uppdragsgivare. Den bedriver information och frebyggande arbete p
        omrdet alkohol och droger. Tillsammans med lokala kyrkliga
        frsamlingar driver DKSN ven 100 s k RIA-centra, mindre enheter
        fr std t och behandling av missbrukare. Organisationen ger ut
        tidningen Folkets vl.

DMA, (2,5-dimetoxiamfetamin (1-(2,5-dimetoxifenyl)-2-metyletylamin)),
        hallucinogent preparat, narkotikaklassat enligt frteckning I.
        Medlet frekommer sllan p den illegala narkotikamarknaden i
        Sverige.

DMT, dimetyltryptamin, N,N-dimetyl-1H-indol-3-etenamin, ett hallucinogent
        mne som finns i mnga vxter vilka anvnds av Sydamerikas
        indianer. DMT r till sin struktur mycket likt vissa hormoner i
        hjrnan. Forskare har framfrt teorin att kroppen sjlv producerar
        DMT som en kroppsegen psykedelisk drog. DMT kan inte intas genom
        munnen, eftersom ett enzym i magscken bryter ned det. Det intas
        drfr genom nsan enligt indiansk tradition, men det kan ocks
        rkas eller injiceras. DMT ger ett intensivt rus som intrder
        sekunderna efter tillfrseln, men det varar bara ca 30 minuter. Ett
        typiskt DMT-snus r yopo som anvnds av indianer i
        Amazonas-omrdet. Det framstlls frn kdan av ett djungeltrd,
        kokas in och torkas till ett fint, puderliknande pulver. Mnnen
        blser sedan in det med lnga blsrr direkt i varandras nsor.
        Under den korta berusningen dansar de, sjunger och "fr kontakt"
        med gudar och andevsen. P den svarta marknaden sljs DMT ofta som
        ett brunt preparat, vilket blandas med tobak, marijuana eller
        kryddor som mynta och oregano. P 1960-talet introducerades
        syntetiskt framstllt DMT p den illegala marknaden i USA. Detta
        sniffas, rks eller injiceras intramuskulrt. Ruset intrder s
        snabbt att missbrukaren ibland inte hinner ta bort cigaretten frn
        munnen. P grund av sin korta varaktighet kallas DMT ibland fr the
        businessman's drug. Lngvarigt missbruk av DMT har inte
        rapporterats, sannolikt beroende p att kroppen snabbt utvecklar
        tolerans mot drogen. Rker man den regelbundet blir den snart
        verkningsls. Det snabba LSD-liknande ruset r dock skrmmande fr
        mnga. De missbrukare som sker just dessa starka effekter brukar
        anvnda drogen med lnga mellanrum. DMT har inte ftt ngon
        speciell spridning i Sverige.

DND, Division on Narcotic Drugs, FN:s narkotikadivision. (Se FN:s
        narkotikaorgan.)

DOA, slanguttryck fr PCP.

DOB, brom-STP (2-amino-1-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)propan), hallucinogent
        preparat, narkotikaklassat enligt frteckning I. Det frekommer
        sllan p den illegala narkotikamarknaden i Sverige.

Docka, slanguttryck fr att dlja eller begrava narkotika. (Se
        Gatulangning.)

Do-Do, slanguttryck fr medlet OTC (efedrin, caffein, teofyllin).
        [Medlet OTC? Jag tror en missuppfattning freligger hr... :) ]


DOET, (2,5-dimetoxi-4-etylamfeta-min ( 1-(4-etyl-2,5-dimetoxi-)-2-metyl-
        etylamin) ) hallucinogent preparat, narkotikaklassat enligt
        frteckning I. Det frekommer sllan p den illegala
        narkotikamarknaden i Sverige.

Dogie, dogee, slanguttryck fr heroin.

Dokka, centralafrikanskt ord fr hasch.

Dole, Vincent P, biokemist vid Rockefellerinstitutet. Han uppfann 1965
        tillsammans med sin hustru Marie Nyswander, psykiater,
        metadonunderhllsbehandling. Det frsta metadonprogrammet i New
        York fick efterfljare. Enbart i USA hade metadonprogrammen 1992
        115 000 patienter.

Dollies, dolls, slanguttryck fr metadon.

Dolotard, varunamn fr dextropropoxifen.

Doloxene, varunamn fr dextropropoxifen.

DOM, STP (2-amino-1-(2,5-dimetoxi-4-metylfenyl)propan), hallucinogent
        preparat, narkotikaklassat enligt frteckning I. Det frekommer
        sllan p den illegala narkotikamarknaden i Sverige.

Dom kallar oss mods, svensk dokumentrfilm (1968) av Stefan Jarl och Anders
        Lindqvist. Filmen berttar om Kenta Gustafsson (f 1948) och Stoffe
        Svensson (1950-1978) och vckte stor uppmrksamhet nr den visades
        p biograferna. Filmen skildrade osminkat Kentas och Stoffes liv,
        deras drogvanor och deras syn p "lneslavarnas" liv. Filmarna
        fljde upp huvudpersonerna i filmen och skildrade deras situation
        10 r senare i Ett anstndigt liv (1979). ven den blev mycket
        uppmrksammad fr sin realistiska skildring av
        narkotikamissbrukarnas livssituation och Stoffe Svenssons dd.

Domes, slanguttryck fr LSD.

Doojee, slanguttryck fr heroin.

Doors, The, amerikansk rockgrupp bildad 1965 i Los Angeles, med debutskiva
        1967. Knd sngare i gruppen var Jim Morrison. Musiken r starkt
        inspirerad av droger och transcendental meditation. Gruppens namn
        r hmtat frn Aldous Huxleys beskrivning av poeten William Blake i
        boken The doors of perception.

Dopad, slanguttryck fr drogad.

Dopamin, 1) Signalsubstans i hjrnan. Dopamin har betydelse fr styrningen
        av kroppens rrelser och fr belningssystemets funktion.
        Dopaminsystemet stimuleras av centralstimulantia och alkohol,
        vilket kan vara en frklaring till ruseffekterna. Brist p dopamin
        leder till Parkinsons sjukdom.
        2) Lkemedel (Intropin) som har effekt p dopaminreceptorerna (dvs
        mottagarna i nervcellerna) och kar hjrtats minutvolym och frmga
        att dra sig samman. I hgre doser ger det blodtrycksstegring.
        Dopamin tillfrs intravenst, utsptt i glukos eller koksalt, vid
        chocktillstnd och vid allvarlig hjrtsvikt. (Se Chock,
        chockbehandling.)

Dope, slanguttryck fr narkotika i strsta allmnhet, men kan lokalt avse
        heroin, cannabis eller opiater.

Doping, se Anabola steroider och Idrott och droger.

Dormicum, varunamn fr midazolam, ett bensodiazepinpreparat.

Doskning, i drogsammanhang en missbrukares kning av dosen tillfrda
        preparat (alkohol, sedativa, narkotika). Fenomenet har med
        tillvnjning och utveckling av lberoende att gra. Srskilt stor
        doskning observeras vid morfin/heroin-beroende, dr en individ kan
        komma upp i 100 gnger normaldos - vvnaderna har utvecklat
        tolerans.

Dots, brown/micro dots, slanguttryck fr LSD.

Double Cross, slanguttryck fr amfetamin.

Double Globe Brand, inofficiellt "varumrke" fr vitt heroin av hgsta
        kvalitet och renhetsgrad frn Gyllene Triangeln. Psarna mrks och
        stmplas med engelsk och kinesisk text och pryds av tv lejon som
        hller jordgloben mellan sig.

Double Trouble, slanguttryck fr amfetamin.

Downers, downs, slanguttryck fr barbiturater.

Doyle, Arthur Conan, (1859-1930) engelsk frfattare. Som gonlkare kom han
        i kontakt med kokain genom Carl Kollers upptckt av kokainets
        lokalbedvande effekter, men han fascinerades ocks av kokainets
        inverkan p mnniskans psyke. I detektivromanerna om Sherlock
        Holmes beskrivs dennes kokainberoende.

Dragsjuka, se Mjldryga.

Dr Alban, artistnamn fr Alban Nwapa (f 1958), svensk tandlkare och
        rap-musikartist, fdd i Nigeria. Han hade i brjan av 1990-talet
        stora internationella framgngar bl a med antinarkotikasngen "No
        coke", vilken uppmanar lyssnarna att avst frn kokain. Dr Alban
        fick snabbt ett internationellt genombrott genom videor i den
        satellitsnda musik-TV-kanalen MTV och gnar sig nu helt t
        musiken.

Dream, slanguttryck fr kokain.

Dreamer, slanguttryck fr morfin.

Dridol, varunamn fr droperidol.

Drog, av franskans drogue, frn brjan delvis oberett lkemedel eller
        narkotikum hmtat ur naturen, speciellt ur vxtriket. Som drog
        betecknas nu alla former av psykotropa eller psykoaktiva
        substanser, svl dekokter som legalt eller illegalt fabricerade
        lkemedel eller narkotiska preparat. Alkohol och tekniska
        lsningsmedel brukar dock inte inkluderas i begreppet. Utanfr
        Sverige skiljer man mellan tunga droger, hard drugs (heroin,
        kokain) och ltta droger, soft drugs (t ex hasch). I Sverige grs
        ingen sdan skillnad. (Se Definitioner av narkotika och
        narkotikamissbruk.)

DROG, tidning utgiven av Frbundet mot droger.

Drogkultur, samspelet mellan drogen och det omgivande samhllets religion,
        normer, lagar och kulturyttringar som litteratur och musik.
        Begreppet kan drutver i vidare bemrkelse beskriva hur en viss
        drog samspelar med en viss kultur. Man kan exempelvis beteckna
        Europa och USA som alkoholkulturer. Dessa kan i sin tur indelas i
        brnnvinskulturer, lkulturer och vinkulturer. Arabvrlden kan ses
        som en cannabiskultur etc. Drogkultur kan ocks i snvare
        bemrkelse anvndas som beteckning fr livsstilen hos en grupp
        mnniskor vilka integrerat en viss drog i sin ideologiska
        verbyggnad. Exempel p detta r rastafari och cannabiskulturen p
        Jamaica samt det sena 1960-talets hippierrelse.

Drogtillbehr, se Paraphernalia.

Droperidol, C22H22FN3O2, antipsykosmedel, inte narkotikaklassat. Varunammn
        i Sverige r Dridol (injektionsvtska).

Drotebanol, C19H27NO4, smrtstillande preparat och antitussivum
        (hostlindrande medel) som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Drug dependence, se  Beroende av droger, Toleranskning och Addiction

Druvsocker, dextros, anvnds ofta som utblandningsmedel vid frsljning av
        narkotika i pulverform. Genom att blanda i billigt druvsocker eller
        helt erstta narkotikapulvret med druvsocker kan narkotikalangare
        avsevrt ka sin vinst. (Se Gatulangning.)

Dry high, slanguttryck fr marijuana.

Drmsmn, REM-smn, (REM r frkortning av rapid eye movement) eller
        parasmn r den ytliga smn d man drmmer. Den utgr normalt 20
        procent av smnen. Hos den som missbrukar alkohol, droger eller
        anvnder smnmedel kan REM-smnen sls ut, ngot som har en negativ
        effekt p psyket.

DSM III R, (Diagnostic Statistical Manual), utarbetad av American
        Psychiatric Association, erbjuder ett system fr att stlla
        kliniska diagnoser inom psykiatrin. Den frsta versionen, DSM I,
        formulerades redan 1951 och var starkt psykoanalytiskt orienterad.
        Det diagnostiska instrumentet har sedan dess finslipats, och de
        mest ptagliga skillnaderna mellan europeisk och amerikansk
        psykiatrisk diagnostik har frsvunnit. DSM III R-versionen som nu
        anvnds av psykiatriker vrlden ver betraktas som "teorils", dvs
        den ger inte tolkningar av sjukdomsbilden och beskriver endast vad
        man ser. En psykiater som stller diagnosen p ett
        sjukdomstillstnd enligt DSM III anvnder sig av dess fem "axlar".
        Enligt den frsta axeln bestms det kliniska syndromet (t ex
        depression, mani). Axel 2 omfattar alla personlighetsstrningar.
        (Bland narkotikamissbrukare fnns t ex narcissistiska, dependenta
        eller grnspsykotiska personlighetsvarianter). Axel 3 anvnds vid
        diagnostik av fysiska strningar eller kroppsliga
        sjukdomstillstnd, medan 4 beskriver den aktuella psykosociala
        stressituationen och 5 graden av social anpassning under det
        senaste ret.

Dubbla diagnoser, (the doubly troubled) ett uttryck som avser den som r
        narkoman och dessutom lider av en svrare psykisk strning, t ex
        depression eller psykos.

Dublingruppen, informell konsultationsgrupp i narkotikafrgor dr bl a
        Sverige, EG-lnderna, EG-kommissionen, USA, Japan, Kanada och
        Australien deltar.

Dugee, duji, slanguttryck fr heroin.

Dumas, Alexandre, den ldre, (1802-1870), fransk frfattare vars mest knda
        roman r De tre musketrerna (1845-50). Dumas var en prominent
        medlem av Le Club des Haschichins, dr tidens ledande
        kulturpersonligheter trffades en gng i mnaden fr att frtra
        hasch. Dumas var sledes vl frtrogen med drogen, vilket ocks
        framgr av hans roman Greven av Monte Christo (1844-55), dr han i
        kapitlet Sjmannen Simbad lter greven p sin Medelhavs bjuda en
        gst p en festmltid, vilken avslutas med en mrklig dessert.
        Denna r frmodligen av samma slag som den vilken Dumas sjlv fick
        serverad p Pariserklubben, nmligen en grn sylt bestende av bl a
        hasch och spansk fluga. Den beskrivs som en "gudomlig rtt "med
        vars hjlp "det mjligas grnser skall frsvinna, ondlighetens
        rymder ppna sig" och man kan "fri till hg och sinne strva
        omkring i drmmarnas obegrnsade vrld". Greven - liksom de
        parisiska klubbmedlemmarna - hade sinne fr vad som i modern tid
        kommit att kallas set setting. Efter mltiden gr greven och hans
        gst in i ett rum dr "divan, vggar, tak var verkldda med
        kostbara djurhudar, mjuka och lena som de mjukaste mattor - man
        tyckte sig g p den mjukaste grsmatta och vila p den
        silkeslenaste bdd. /.../ Orientaliska tobakspipor med rr av
        jasmin och munstycken av brnsten lg i mngd till hands, s att
        man icke behvde stoppa om samma pipa. /.../ Det r haschisch, som
        brjar gra verkan. Nvl, spnn p vingarna och flyg ut i
        verjordiska rymder, frukta intet, man vakar ver er, och om era
        vingar smlta fr solen som Ikaros', s r vi till hands fr att
        emottaga er".

Dummies, slanguttryck fr dextropropoxifen (Dolerone, ett smrtstillande
        preparat).

Durksvng, slanguttryck fr att sitta i isoleringscell p fngelse.

Dury, Ian, (f 1942), engelsk rocksngare. Han gjorde genombrott 1975 med
        skivan New boots and panties, som innehll den mycket populra
        sngen Sex and drugs and rock and roll, vilken frbjds av bl a
        BBC.

Dust, slanguttryck fr kokain och PCP.

Dutch courage, slanguttryck fr opium.

Dygnsdos, detsamma som DDD, defined daily dose.

Dynamit, slanguttryck fr kokain.

Dysfori, dysterhet, olust, knsla av retlighet. Det r ett sinnestillstnd
        som bl a kan observeras under abstinensfasen. (Se Abstinenssymtom.)

Dyskinesi, abnorma muskelrrelser, symtom vid en krahig pverkan av
        centralstimulantia, srskilt amfetamin. Missbrukarna har sjlv dpt
        detta fenomen till fladder. (Se Amfetamin och Chorea.)

Dyspn, dyspnoea, svrighet att andas, kan frekomma vid intensiv
        haschrkning och efter lverdos.



-------------------------------------------------------------------------
DDLIGHET BLAND NARKOTIKAMISSBRUKARE
-------------------------------------------------------------------------

Alltsedan narkotikaepidemin drabbade vstvrlden under 1950- och 60-talen
har det varit knt att missbruk medfr en verddlighet, dvs att fler
missbrukare i en viss lder dr n vad som r "normalt" just fr den
ldersgruppen. Srskilt ddsfallen i heroinverdos har uppmrksammats. Den
officiella ddlighetsstatistiken tar dock inte med alla narkotikaddsfall,
eftersom det ofta kan vara svrt fr rttslkarna att stlla just den
diagnosen. I princip skiljer man mellan tre typer av ddsfall, orsakade av:

  1) verdos av narkotika utan sjlvmordsavsikt (accidentell verdos) -
     ofta i kombination med lugnande tabletter och/eller alkohol.

  2) Direkt vld och sdana olycksfall eller kroppsliga kommor (t ex
     leversvikt, HIV/aids) som r att betrakta som en fljd av, (sekundra
     till) narkotikamissbruket.

  3) Sjlvmord. Fr att stlla denna diagnos krver rttslkaren att
     missbrukaren p ngot stt skall ha uttryckt sjlvmordsavsikter (t ex
     i samtal eller avskedsbrev).

I nordiska studier frn exempelvis Kpenhamn, Lund och Stockholm har man
kunnat visa att mellan tv och tre procent av heroinmissbrukarna dr varje
r, oftast i verdos. Bortemot en tredjedel av ddsfallen skylls dock
sjlvmord, vilket inte r frvnande d andra studier har visat att 30
procent av narkotikamissbrukarna har depressioner. Av amfetaminmissbrukarna
dr cirka en procent per r. Fr alla intravensa missbrukare gller att
verddligheten r hg. Ur medicinsk synpunkt r heroinberoende en mycket
allvarlig diagnos. verddligheten har visat sig vara srskilt hg bland
tv grupper av narkomaner. Det r dels de som tidigare tagit verdoser och
drfr hela tiden befinner sig i riskzonen, dels den grupp av mngriga
heroinister som str i k fr att f metadonbehandling. D Ullerkers
sjukhus under ren 1979-1984 mste stnga sitt metadonprogram, bl a av
politiska skl, avled 50 procent av dem som vntade p behandling.
HIV/AIDS-epidemin bland narkomaner har medfrt en kraftig kning av
ddligheten. I utlndska studier har man kunnat pvisa detta, samt att
endast hlften av de HIV-smittade narkomanerna lever s lnge att de hinner
utveckla aids. Nr immunfrsvaret brjar vackla dr narkomanerna ofta i
leversvikt eller ett crescendo av infektioner som lunginflammationer,
gulsot eller tuberkulos. ver 600 narkomaner i Sverige har fram till 1992
drabbats av HIV. Ett ttiotal av dessa har avlidit under ren 1985-1990 i
verdoser, infektioner och aids. Bde inom WHO och EG r man intresserad av
att frbttra registreringen av ddligheten bland narkomaner. Den kan
nmligen anvndas som ett mtt p bde narkotikaepidemins och HIV-epidemins
utbredning. Det har drfr blivit angelget att bl a gra noggranna
rttsmedicinska underskningar av de personer som avlidit och som av
polisen uppfattas som narkomaner. Rttskemiskt kan man se vilka substanser
som missbrukats omedelbart fre dden. Prov tas p HIV, tuberkulos och
difteri. Uppgifierna br enligt ett svenskt frslag till modell samlas
centralt fr att kunna ge en rttvisande bild av situa- tionen. I vissa
delstater i USA har en central registrering av ddsfall bland narkomaner
anvnts lnge under namnet Drug Abuse Warning Network (Dawn System) och
visat sig vara till stor hjlp fr att p ett tidigt stadium upptcka
frndringar p drogmarknaden.

-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
                                   [ E ]
-------------------------------------------------------------------------

E-antigen, en viruspartikel tillhrande hepatit B-virus. Det r detta virus
        som orsakar den gulsot som sprids med begagnade kanyler,
        kanylgulsot. Om en person r E-antigen-positiv, innebr det
        troligen att vederbrande r kronisk brare av hepatit B-virus och
        drfr kan smitta genom blodverfring eller samlag.

Easton-Ellis, Bret, (f 1965) amerikansk frfattare, debuterade 20 r gammal
        med boken Noll att frlora (p svenska 1986). Denna skildrar hur
        huvudpersonen Clay kommer hem till Los Angeles p jullov efter sin
        frsta termin p college. Dr rr han sig bland Hollywoods nyrika
        p hetsiga kokainpartyn, glittrande rockklubbar och i en dunkel
        vrld av pornografi och homosexuell prostitution. Boken blev
        uppmrksammad som en generationsroman och en skrpt men kall och r
        skildring av unga mnniskor som upplevt sex, droger och trolshet
        redan i tonren. Frfattaren placerades av kritikerna i den s k
        brat-pack gruppen. Boken American Psycho (1991) r en grym
        skildring av en ung affrsman som lustmrdar. Dess detaljrika
        skildringar av vld vckte intensiv debatt bde i USA och i
        Sverige.

-------------------------------------------------------------------------
ECSTACY
-------------------------------------------------------------------------

Ecstacy, MDMA, 3,4-metylen-dioxi-metamfetamin (XTC, MDM, Essence, The
Yuppie Psychedelic eller ADAM) r ett amfetaminpreparat med stimulerande
och hallucinogena egenskaper, narkotikaklassat enligt frteckning I.
Ecstacy blev under 1992 en innedrog bland ungdomar, framfr allt i
Stockholm, som samlas till s k raveparties fr att dansa. Det har ocks
frekommit p illegala nattklubbar ("svartklubbar").

Historik. MDMA och det kemiskt nrbeslktade MDA (metylen-dioxi-amfetamin)
syntetiserades och patenterades bda redan 1914 i Tyskland av
lkemedelsfretaget Merck. Kemisterna som uppfann preparaten tnkte sig att
dessa skulle kunna anvndas som bantningspreparat. Frst 1953-54 blev
preparaten testade vid djurfrsk av USA:s Army Medical Center.
Biverkningarna visade sig vara stora, och forskarna avrdde frn anvndning
av preparaten som lkemedel. nd prvades frst MDA och sedan MDMA av
amerikanska entusiastiska psykiatriker, som 1967 rapporterade att MDA
skulle kunna frbttra resultaten vid psykoterapi. Samhrighetsknslan
mellan terapeuten och patienten skulle frstrkas. (Detta uttalande gjordes
vid en tidpunkt nr ven LSD okritiskt ordinerades av ett antal amerikanska
och engelska psykoanalytiker - preparatet tnktes fungera som ngon form av
katalysator fr behandlingen.) Under 1970 kom de frsta rapporterna om att
MDA (under smeknamnen "Love Drug", "Love Pills" eller "Speed for Lovers")
brjat anvndas i missbrukarkretsar i USA. Omgende strmmade rapporter in
till de amerikanska myndigheterna om att preparatet i hgre doser kunde ge
svra kroppsliga biverkningar som rubbningar i hjrtrytmen,
andningssvrigheter, hg feber, delirium, hallucinationer och krampanfall.
MDA kom i vanrykte. t r 1972 brjade i stllet MDMA, ecstacy, spridas och
sljas bland experimenterande missbrukare i USA:s storstder. Ecstacy har
nda sedan slutet av 1970-talet bde i USA och i "trippernas frlovade
land" Storbritannien ftt en vidstrckt anvndning som festdrog
(recreational drug) bland ungdomar. Nr man t ex vid Stanforduniversitetet
i Kalifornien r 1987 genomfrde en frgeunderskning om drogerfarenheter
bland studenterna, visade det sig att 39 procent av dessa anvnt ecstacy
minst en gng. En amerikansk frfattare, P J O'Rourkes har skrivit: "Varje
generation har hittat den drog den behver - och de kyliga, sjlviska
barnen av 1980-talet tror nu att ecstacy skall gra dem lskade och hjlpa
dem att lska". I vissa storstadsomrden i Storbritannien har sex procent
av ungdomarna testat ngon form av tripper, LSD eller ecstacy. 1992 angav
brittiska hlsovrdsmyndigheter att en halv miljon britter av och till
anvnde ecstacy som festdrog. 1992 kunde den engelska polisen gra ett
beslag av hela 75 kg ecstacy, ngot som antyder att det finns en stor
marknad fr denna drog. Med ravemusiken och ravekulturen, som under 1992
blivit p modet ven i strre svenska stder, d srskilt i Stockholm,
fljer bruk av innedroger som ecstacy och LSD. Det talas om en ny
flower-power-era i musik, mode och droger. Ravemusiken, som bygger p
80-talets s k housemusik (se under Acid House), r elektronisk, monoton och
dunkande. Den r gjord fr lnga nattliga danstillstllningar som ger rum
i tomma lagerlokaler eller andra tillflliga festplatser. Pongen med
ravepartyn r att dansen pgr s lnge att den dansande nr trans. Detta
tillstnd uppns lttare vid anvndning av en "kontaktbefrmjande"
stimulerande drog som ecstacy. Ecstacy lockar frmst tonringar som vill
roa sig p ett nytt och "hftigt" stt och som okritiskt lyssnar p
drogfrhrligande budskap. Ecstacy r frledande enkelt att anvnda. Det
rcker med att inta en tablett, som ibland har ett "smile"-ansikte p sig.

Kemi och farmakologi. Ecstacy eller MDMA, 3,4-metylen-dioxi-metamfetamin r
ett amfetaminpreparat men str kemiskt nra meskalin. I kroppen omvandlas
MDMA snabbt till MDA, en annan hallucinogen drog. En vanlig dos av MDMA r
75-160 mg. De eftertraktade effekterna brjar upptrda inom en halvtimme,
nr sitt maximum efter en och en halv timme fr att sedan avta efter ca tre
timmar. Den som tar MDMA ngra gnger brukar knna en stark eufori och
knner sig frlskad i vem som helst eller vad som helst i den nrmaste
omgivningen. (Drav namnet ecstacy, ngot som ger extas). Man vill bertta
om sig sjlv och f knslomssig kontakt med alla i ens vg. Vid en ordinr
dosering brukar nstan alla f ett visst illamende och stark trst. Det r
ocks vanligt med muskelspnningar, kramp i kkarna, darrningar och
svettningar. Knsliga personer kan tycka att lysande freml brjar rra
sig framfr dem. De kan f illusioner av att ansikten omkring dem smlter
ned, frvrids och fr skrmmande, groteska proportioner. Den berusade
tappar emellertid i allmnhet inte kontrollen ver sig sjlv, tminstone
inte vid lgre doser. Svra biverkningar, framfr allt i form av
oregelbunden hjrtverksamhet (arytmi), hjrtklappning, hgt blodtryck,
bldningar och njursvikt, frekommer framfr allt vid hgre doseringar n
de ovan angivna. Se nedan under komplikationer. MDMA:s verkningsmekanismer
har studerats frmst p apor.1985 rapporterade en forskargrupp att bde
MDMA och MDA griper in i hjrnans serotonerga system. (Se
lSignalsubstanser). Initialt stadkommer MDMA en utsvmning av serotonin i
hjrnan, vilket motsvarar den kraftiga stimuleringen. Men knsliga
nervbanor (axoner) till receptorerna fr serotonin skadas av preparaten,
och mjligen kan p sikt ven sjlva nervcellerna ta skada. Varken heroin,
amfetamin, kokain eller LSD kan vid djurexperiment ge upphov till liknande,
anatomiska frndringar. Cerebrospinalvtskan (lumbalvtskan, den vtska
som tas vid ryggmrgsprov) hos missbrukare av MDMA undersktes 1990 av
forskare vid Yaleuniversitetet i USA. Det visade sig d att lumbalvtskan
fortfarande, tv mnader efter tillfrsel av MDMA, hade en onormalt lg
halt av 5-HIAA, en nedbrytningsprodukt av 5-HT, dvs serotonin. Forskarna
anser att de allvarliga strningarna i serotoninsystemet mste ligga bakom
de depressioner och psykoser som beskrivits flja efter anvndning av MDMA.
Basalt i hjrnan fnns centra som reglerar bl a kroppens vrme, trst och
hunger. Dessa centra innehller serotoninsystem, som uppenbarligen kan
rubbas eller skadas under ecstacyrus. P annat stt gr det nmligen
knappast att frklara att den frgiftade kan d av vrmeslag.
Termoregleringen stts ur funktion, och kroppstemperaturen stiger upp till
41-43 grader, varvid blodet kan koagulera i drorna.

Missbruk och beroende. Fr det stora flertalet r ecstacy en festdrog, ett
preparat som anvnds ngra f gnger. En grupp av universitetsstuderande i
Stanford, Kalifornien, utfrgades 1987 om deras experiment med ecstacy. Det
visade sig d att var och en av "brukarna" (users) anvnt drogen i
genomsnitt 5,4 gnger och i allmnhet utan att bli beroende. Det finns dock
rapporter (1991) frn England (London) och Italien (Forli och Padova) som
beskriver enstaka fall dr missbrukare utver sitt sporadiska bruk av t ex
alkohol eller cannabis under flera mnader dagligen hade utkat sin
konsumtion av ecstacy till 100-300 milligram. Uppenbarligen hade de kommit
in i ett beroende med doskning och mjligen ocks toleranskning. I de
rapporterade fallen tfljdes missbruket av allt intensivare symtom p
psykisk ohlsa. Fram till 1991 har ecstacy i USA och England - trots
narkotikaklassningen - ansetts vara en relativt oskyldig partydrog. F
troddes bli beroende, och rapporterna om skadeverkningar handlade mest om
psykiska besvr och d endast i enstaka fall.


Kroppsliga skadeverkningar. I augusti 1992 publicerade forskare vid
National Poisons Unit p Guy's Hospital i London en artikel i The Lancet,
dr de redogjorde fr frgiftningar och ddsfall p grund av ecstacy vilka
intrffat under 1990-1991. Sju ungdomar mellan I 6 och 21 r hade hittats
medvetslsa av sina kamrater p eller utanfr festplatsen efter att ngra
timmar tidigare ha tagit 1-5 ecstacytabletter. Trots intensiwrd avled de
ett eller ett par dygn senare. Vrmeregleringen frefll helt ha satts ur
spel, och temperaturer upp till 43 grader uppmttes hos de frgiftade. De
dog i oregelbunden hjrtverksamhet, bldningar och krampanfall. I
ytterligare sju fall intrffade svrtartade frgiftningar, ven dessa efter
in- tag av enstaka tabletter. Mest typiskt fr de drabbade var att de
anvnt ecstacy som dansdrog. De hade dansat i trnga och varma lokaler utan
att dricka ngot som kompensation fr vtskefrluster. Frgiftningarna
karakteriserades av feber, frhjd puls, frhjt blodtryck, krampanfall med
skador i tvrstrimmig muskulatur (rabdomyolys) samt njur- och leverskador.
Dessa drabbade kunde dock rddas med intensiwrd, bl a dialys. Ytterligare
fem ecstacypverkade var under samma observationstid (1990-1991) inblandade
i svra trafkolyckor. Forskarna slr fast att ecstacy r ett nervgift som
kan ge mycket allvarliga skador. Fortfarande vet man inte om skadorna p
nervcellerna och serotoninsystemen gr tillbaka eller kan bli kroniska.
Psykiska skador kan flja efter anvndning av ecstacy. De onskade
effekterna liknar mycket dem som beskrivs i samband med LSD-missbruk. (Se
Hallucinogena droger.) tertrippar kan komma mnader efter
ecstacyupplevelsen och antar ofta karaktren av synhallucinationer:
tvngsartat terkommer lysande, frvridna ansikten, ett fenomen som
visserligen kan g ver efter ngra minuter, men som kvarlmnar knslor av
olust och ngest. Depressioner kan utlsas av ecstacy. Dessa har samma
karaktr som de hmningsdepressioner som frekommer bland patienter inom
psykiatrin och behandlas p samma stt. Sjlvmordsfrsk kan frekomma som
en fljd av en pltslig impuls att skada sig men behver inte vara
kombinerat med andra tecken p depression. Paranoida psykoser som liknar
dem vid amfetaminmissbruk har rapporterats. Det frekommer ocks s k
atypiska psykoser med frfljelseider, aggressiva utbrott, periodvist
tvng att ta choklad etc. Psykoserna behandlas p psykiatriska kliniker bl
a med klorpromazin och flufenazin. tertripperna behandlas med
individualterapi och tillfllig Haldolmedicinering.

Prevention. (Se Prevention, frebyggande verksamhet.) Det r viktigt att
snabbt f ut information till ungdomar och deras frldrar om riskerna med
ecstacy. Erfarenhetsmssigt kan nmligen rapporter i massmedia om ngra f
frgiftningsfall varna hela ungdomsgenerationer fr riskabla experiment med
en drog som ecstacy.

-------------------------------------------------------------------------

Efedrin, C15H10NO, naturligt fre  kommande stimulerande substans som
        anvnts inom medicinen i hundratals r. Det har tv effekter. Dels
        kar efedrin fristtningen av noradrenalin frn nervndarna, dels
        verkar det direkt stimulerande p svl alfa- som betareceptorer i
        nervsystemet. Efedrinets verkan avtar med upprepad tillfrsel - det
        uppstr en toleranskning. Se lSignalsubstanser.) Efedrin kan ha en
        psykostimulerande effekt som amfetamin, och enskilda patienter som
        anvnt sig av efedrin mot sin astma har upplevt det som en
        besvrande biverkan. De kan inte sova, har tendenser att tala fr
        mycket och r skakiga i hnderna. Missbruk av efedrin kan frekomma
        men r sllsynt. Efedrin ingr i hostmediciner, d det vidgar
        bronkerna, och i nsdroppar. Amfetaminpreparat har samma perifera
        nervsa verkningar som efedrin. Dessutom har de frmgan att
        kraftigt stimulera centrala nervsystemet.

EKG, elektrokardiografi, hjrtstrmkurva, ett diagram som visar hur
        hjrtmusklerna arbetar. Vid hjrtmuskelns sammandragning alstras
        svaga elektriska spnningar, och dessa kan efter frstrkning
        registreras med hjlp av elektroder p kroppen. EKG r ett
        rutinprov inom sjukvrden. Det kan avslja rytmrubbningar i
        hjrtat, arytmier, som r vanliga symtom vid verdos av amfetamin,
        kokain och ecstacy.

Ekgonin, alkaloid, kokainslkting, nedbrytningsprodukt av kokain i kroppen,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det r den substans som man
        mter i urinen fr att spra kokainanvndning.

Ekman, Gsta, den ldre, (1890-1938) skdespelare och teaterchef. I
        konkurrens med John Barrymore erbjds han 1925 titelrollen i F W
        Murnaus filmatisering av Goethes Faust. Under inspelningarna i
        Berlin brjade han frst sniffa, sedan injicera kokain. Tyska
        kollegor lrde honom att det var det perfekta medlet fr att klara
        hektiska filminspelningar. Kokainmissbruket understrk Ekmans
        manodepressiva lggning. I de mest intensiva arbetsperioderna kunde
        han ha tv teaterfrestllningar efter varandra tfljda av
        radioinspelningar och filminspelning p ntterna. Han kunde komma
        sjuklig och frvirrad till teatern, men efter en kokaininjektion
        genomfrde han de mest lysande rollprestationer. Ekman blev allt
        mer excentrisk och paranoid, och lnga perioder bodde han i sin
        kldloge. Han tvngsomhndertogs p mentalsjukhus, dmdes fr
        receptfrfalskning. Han fick frnedrande roller, vnnerna vergav
        honom och han blev beroende av langare. Ekman blev en symbol fr
        den sjlvfrbrnnande stjrnan. Intensiteten i hans kokainmissbruk
        frefaller dock ha varit unik i dtidens svenska artistvrld och
        var snarare en avspegling av missbruksmnstret i Tyskland och
        Frankrike. Kollegor har angett att Ekmans de i all sin
        vertydlighet blev ett varnande exempel fr andra svenska
        skdespelare.

Elektrolytrubbning, rubbning av kroppens saltbalans, symtom vid abstinens
        och/eller vid frgiftning.

Elephant (tranquilizer), slanguttryck fr PCP.

Elva, brasilianskt namn fr hasch.

EMIT, enzyme multiplied immunoassay test. Immunologiskt test som grs fr
        att pvisa eventuella narkotiska substanser i urinen. (Se
        Narkotikaanalyser i urin och blod.)

Emsel, slanguttryck fr morfin.

ENACO, Empressa Nacional de la Coca, Perus statliga kokamonopol som
        formellt har ensamrtt till uppkp av kokablad.

Encounters, gruppaktiviteter inom narkomanvrden. Patienterna (klienterna)
        mts i grupper, och gr upp med varandra. Terapeuten som leder
        gruppen frsker attackera frljugna och "flummiga" attityder.
        Grupperna kan bli hgljudda med skrik och grt. (Se Attackterapi
        och Synanon.)

Endogen depression, se Depressioner.

Endokardit, bakteriell inflammation i hjrtats klaffar, vanlig komplikation
        till injektionsmissbruk. De bakterier (oftast stafylokocker eller
        streptokocker) som orsakar inflammationen brs med blodet till
        klaffarna, dr de slr sig ner. Klaffarna kan smltas ned av
        infektionen och behva bytas ut genom kirurgiska ingrepp. Sjukdomen
        behandlas med hga doser pencillin intravenst. (Se Kroppsliga
        komplikationer till narkotikamissbruk.)

Endorfiner och enkefaliner r kroppens egna morfiner. Kemiskt rr det sig
        om peptider, allts kedjor av aminosyror. Frstadiet till dessa
        mnen, proenkefalinet, finns i riklig mngd i hjrnans
        belningssystem. Dr finns ocks srskilda mottagare,
        opiatreceptorer, som kan pverkas dels av endorfinerna, dels av
        morfin som tillfrts utifrn. Forskarna tror att de egna
        endorfnerna frigrs frmst vid stress, d de sannolikt spelar en
        roll genom att hjlpa mnniskan att uthrda smrta. (Se Opium,
        morfinpreparat (opiater)..., Beroende av droger, Signalsubstanser
        och Toleransutveckling. )

Engelenspul, hollndskt slanguttryck fr PCP.

Enkefaliner, se Endorfiner.

Ensidon, varunamn fr opipramol, ett ngestdmpande psykofarmakon, ej
        vanebildande.

Epena, hallucinogen drog som utvinns frn den rda kdan under barken p
        trdet virola calophylla som vxer i Colombias och Brasiliens
        regnskogar. Aktiva substanser r DMT och bufotenin. Epena utvinns
        genom att trdets kda torkas och sedan hackas fint och blandas med
        aska. Epena snusas drefter och ger ett snabbt insttande, ca 30
        minuter lngt rus. Det ger emellertid ofia svr irritation av
        nsans slemhinna, vilket hos den ovane snusaren resulterar i ett
        oavbrutet nysande. Epena anvnds av indianstammar i nordvstra
        Amazonas. Det verkar ocks som MAO-hmmare, vilket tillsammans med
        vissa andra medel eller matvaror kan ge allvarliga
        kombinationseffekter.

Epidemi, av grekiskans epidemos, spridd bland folket. En epidemi r en
        farsot, en smittsam sjukdom som drabbar en stor del av befolkningen
        i ett land eller omrde. I drogsammanhang kan l HIV/aids nmnas som
        ett exempel p en. smittsam sjukdom som sprids epidemiskt.
        Tuberkulos r ett annat exempel. Man talar ocks om
        narkotikaepidemier, t ex att USA haft en kokainepidemi. Den vxte
        genom social "smittspridning" till en sdan storlek att var tredje
        vuxen hrt talas om ngon med kokainproblem, innan epidemin 1986
        vnde nedt. (Se ven Utbredningen av narkotikamissbruket.)

Epikris, sammanfattning av sjukdomsdata.

Epilepsi, av grekiskans epilepsia, anfall. Ett ldre namn r "fallandesot".
        Epilepsi r en grupp kroniska sjukdomstillstnd som knnetecknas av
        krampanfall och ibland medvetslshet p grund av strda
        hjrnfunktioner. Det finns genuin epilepsi av oknda orsaker och
        symtomatisk epilepsi, t ex abstinensepilepsi. Epileptiska kramper
        (grand mal) r vanliga vid verdos av centralstimulantia. (Se
        Alkohol och Kokain.)

Epoxilim, se Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och andra
        klorerade kolvten.

Ergotamin, den mest knda av en serie alkaloider som utvinns ur mjldryga.
        Medicinskt anvnds drogen dels vid behandling av migrn, dels inom
        frlossningsvrden och d fr att livmodern snabbt ska dra sig
        samman efter barnets fdelse.

Erlenmayer, Albrecht, tysk lkare som 1885 starkt kritiserade Sigmund
        Freuds entusiastiska instllning till kokain. Han beskyllde Freud
        fr att ha slppt ls "mnsklighetens tredje farsot" (efter alkohol
        och morfin).

Erotomani, extremt starkt sexuellt begr och intresse eller behov av
        sexuella ervringar. (Se Kokain.)

Ersttningsodling. I FN:s narkotikapolitik ingr frsk att f koka- och
        opiumodlande bnder att byta till odling av andra
        lantbruksprodukter, s k ersttningsodling. (Se ven Handel med
        narkotika.)

Erythroxylacae, familj i vxtriket till vilken kokabusken, erythroxylum
        rknas.

Erythroxylum, latinskt namn p kokabusken. Ungefr 250 olika arter finns,
        varav ca 200 frekommer vilt som buskar eller sm trd i
        Sydamerika. Den vxer i djungeln eller p ppna flt. Endast tv
        arter, Erythroxylum coca och Erythroxylum novogratense (med
        varianten E. truxillense), innehller s mycket kokain i bladen att
        de odlas.

Erythroxylum coca, latinskt namn p den mest odlade arten av kokabusken,
        ven kallad boliviansk koka eller hunaco. Arten frekommer inte
        utanfr Sydamerika, med undantag fr enstaka exemplar i botaniska
        trdgrdar. Den har odlats i tusentals r av indianbefolkningen och
        frekommer knappast lngre vild. Busken har stora, ovala, mrkgrna
        blad. Blommorna r gulvita och vxer i grupper p korta stjlkar.
        Efter blomningen fr busken sm rda br.

Erythroxylum coca ipad, variant av Erythroxylum coca ven kallad
        amazonaskoka. Den odlas huvudsakligen i Amazonflodens delta. Busken
        r klenare och har tjockare blad. Nyodling sker med sticklingar,
        eftersom frna inte r srskilt livskraftiga. Kokaininnehllet i
        bladen r lgt, men de anvnds traditionellt genom att torkas och
        pulvriseras i mortlar. Drefter blandas pulvret med aska och
        tuggas.

Erythroxylum novogratense, art av kokabusken (efter Nueva Granada, det
        gamla spanska namnet fr Colombia), ven kallad colombiansk koka
        eller hayo. Busken odlas kommersiellt fr bladens relativt hga
        kokainhalt. Under brjan av 1900-talet spreds vxten till de
        tropiska delarna av Brittiska samvldet. Vxten finns drfr som
        prydnadsvxt i de forna engelska kolonierna p Indiska halvn och i
        Sri Lanka, Af rika och Jamaica. Java hade i brjan av seklet stora
        odlingar av erythroxylum novogratense fr industriell utvinning av
        kokain.

Erythroxylum truxillense, ven kallad trujillokoka, variant av Erythroxylum
        novogratense. Den odlas lngs Perus kust p relativt lg hjd och
        vxer som hga, rikt frgrenade buskar med sm, tjocka blad. Arten
        anses ha den bsta smaken och aromen av alla kokaarter. Den
        exporteras i stora mngder frn staden Trujillo i norra Peru till
        Coca-Colas extraktfabriker i USA. Numera tas det verksamma kokainet
        bort frn kokamassan innan denna tillfrs lskedrycken. (Se
        Coca-Cola.)

Erythroxylon, ldre beteckning fr kokain.

Escobar, Pablo, Colombias och vrldens ledande kokainhandlare p
        1980-talet, ledare fr Medillinkartellen. Han lt sig fngslas
        efter frhandlingar med regeringen 1991, mot lfte om att inte
        utlmnas till USA. Fngelsevistelsen blev snarare en sorts
        husarrest, dr Escobar tillts ha en stor stab av medarbetare och
        speciella villkor. Sannolikt har detta gjort att Escobar fortstter
        att spela en viktig roll i den internationella kokainhanteringen.
        Under 1992 iscensattes en dramatisk och uppmrksammad fritagning av
        Escobar, vilket kan komma att f politiska konsekvenser fr
        Colombia.

Estazolam, C16H11ClN4, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1970, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Esucos, varunamn fr dixyrazin, ett fentiazinpreparat som har lugnande
        egenskaper men ocks motverkar illamende. Eftersom det inte r
        vanebildande anvnds det mycket inom barnpsykiatrin och
        alkoholistvrden.

Etanol, kemisk beteckning fr alkohol.

Eter, dietyleter, CH3CH2OCH2CH3, bedvningsmedel som i Sverige numera
        ersatts av andra skrare medel. Det anvnds fortfarande allmnt i
        andra lnder, srskilt vid mindre operationer. Eter r en
        vattenklar, lttflytande vtska med karakteristisk stark lukt.
        Vtskan reagerar med luftens syre under inverkan av ljus och mste
        drfr frvaras i bruna, vl tillslutna flaskor. Eter brjade
        anvndas som narkosmedel 1846 och innebar d ett stort framsteg,
        eftersom man kunde gra patienten smrtfri ven vid kirurgiska
        ingrepp vilka tidigare varit ytterst plgsamma. Vid rumstemperatur
        r eter lttflyktigt och inandas ltt genom en andningsmask.
        Nackdelarna r att det snabbt kan ge djup medvetslshet (koma) och
        andningsstillestnd. I brjan av 1800-talet blev eter ett populrt
        missbruksmedel. Mnniskor samlades fr att sniffa eller dricka
        ytterst sm mngder, som inom ngra f minuter gav ett rus vilket
        varade ca en halvtimme. Det frekommer fortfarande d och d att
        mnniskor sniffar eter i experimentsyfte eller i brist p andra
        berusningsmedel. Den obehagliga, starka lukten, explosionsfaran och
        riskerna fr verdoser gr dock att ytterst f missbrukare
        fortstter att anvnda eter om de har andra droger att tillg. Eter
        utnyttjas ocks i tillverkningen av droger, t ex kokain.

Etinamat, C9H13NO2, lugnande och smngivande preparat som tillhr gruppen
        barbiturater, patenterat 1957 av Schering, narkotikaklassat enligt
        frteckning V. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Etklorvynol, C7H9ClO,lugnande och smngivande preparat som tillhr gruppen
        barbiturater, patenterat 1956 av Pfizer, narkotikaklassat enligt
        frteckning V. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Etonitazen, C22H28N4O3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1960 av CIBA, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Etorfin, C25H33NO4, morfinderivat, patenterat 1962, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds huvudsakligen inom veterinrmedicinen
        fr att bedva stora djur.

Etoxeridin, (carbetetidin) C18H27NO4, smrtstillande preparat som tillhr
        gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Ett anstndigt liv, svensk film (1979), en uppfljning av Dom kallar oss
        mods, en dokumentrfilm om stockholmsnarkomaners liv. I filmen dr
        Stoffe, en missbrukare. Det r en starkt realistisk och angelgen
        debattfilm.

Etylalkohol, kemisk beteckning fr alkohol.

N-etylamfetamin, (N-etyl-1-fenyl-2-metyletylamin), centralstimulerande
        medel som tillhr gruppen amfetaminer, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Etylism, alkoholism. (Se Alkohol.)

Etylloflazepat, C18H14ClFN2O3, ngestdmpande och lugnande preparat som
        tillhr gruppen bensodiazepiner, patenterat 1970 av Hoffman-La
        Roche, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

N-etyl MDA eller MDE, N-etyl-alfa-metyl-3,4-(metylendioxi)fenetylamin, en
        designad drog med opioida egenskaper, narkotikaklassat enligt
        frteckning I.

Etylmetyltiambuten, C15H19NS2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1951 av Burroughs Wellcome, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Etylmorfin, C19H23NO3, etylderivat av morfin, smrtstillande, hostdmpande
        och rogivande preparat, narkotikaklassat enligt frteckning III.
        Varunamn i Sverige r Cocillana-etyfin, Lepheton m fl. Medlet
        anvnds i ett stort antal hostmediciner. I de koncentrationer det
        d frekommer r missbruksrisken obetydlig.

Eufomani, av orden eufori, vlbefinnande, lyckoknsla och mani, vurm,
        besatthet. Eufomani r sjukligt begr efter och beroende av en
        lyckoknsla, en knsla av vlbefinnande. Det r en ldre synonym
        till narkomani.

Eufori, stark knsla av lycka och vlbefinnande. Alla droger som ger ett
        rus kan bli freml fr missbruk. Under ruset upplever man eufori
        eller knner sig euforisk.

EURAD, Europe against drugs, organisation bildad 1988 av olika europeiska
        frldraorganisationer mot narkotika. Organisationens ml r att
        "bekmpa legaliseringspropagandan och motverka narkotikaspridningen
        i det grnslsa Europa".

Evasion innebr att frska undvika ngestutlsande situationer, att fly
        undan allt obehag. (Se Frsvarsmekanismer.)

Excitation, excitationsstadium, exciterad. Att vara exciterad r detsamma
        som att vara uppstmd, upphetsad. Excitation, upphetsning, r en
        vanlig ruseffekt. I brjan av ett rus knner man sig ofta
        upphetsad, uppskrrad och verdrivet livlig. Vid ett maniskt
        tillstnd kan patienten vara exciterad utan att ha tagit droger.
        Inom anestesiologin talar man om ett srskilt excitationsstadium.
        Det rr sig d om det inledande stadiet av en narkos. Man talar
        ocks om att den exciterade patienten som skall svas befinner sig
        i ytlig narkos.

Experimentellt bruk, hr av narkotika. I 15-25-rsldern experimenterar
        mnga med legala och illegala droger. Det kan ta sig formen av
        sjlvmedicinering med lugnande tabletter (som ofta tas ur hemmets
        frrd), rkning av hasch eller marijuana i vnners lag eller
        rkning av kokain och heroin. Vissa fltstudier har visat att det
        endast r 20 procent av alla dem som d och d experimenterar med
        droger som fortstter anvndningen under en lngre tid. (Se
        Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk,
        Missbrukarkarriren och Orsaker till bruk och missbruk av droger.)

Exponeras, exposition, av latinets exponere, stta/stlla ut och expositio,
        utstllning. I detta sammanhang talar man om att exponeras
        (utsttas) fr droger. Bde fr uppkomsten och behandlingen av
        drogmissbruk r det av stor betydelse i vilken grad en person
        exponerats eller exponeras fr droger. Den som under tonren rkar
        tillhra ett gng som flitigt umgs med allehanda droger blir
        lttare missbrukare. Nr missbrukaren under behandling skall vnda
        drogerna ryggen, mste han undvika sdana situationer dr han kan
        utsttas fr nrvaro (exposition) av drogerna - knarkarkvartar,
        systembolag etc.

Externalisera, psykologisk term som innebr att man lgger ngot utanfr
        sig sjlv, projicerar. Ordet anvnds om knslor av ngest och hot.
        (Se Frsvarsmekanismer.)

Extrakt, av latinets extractus (till extrahere, dra ut), lkemedel med
        verksam substans frn vxt- eller djurriket. Substansen dras ut med
        hjlp av vattenlsningar eller organiska lsningsmedel (alkohol,
        eter etc).

Extrapyramidala symtom, symtom som beror p skador eller
        funktionsrubbningar i de delar av hjrnan som styr och balanserar
        motoriken. Skadorna sitter i nervbanor som ligger utanfr
        pyramidbanorna, dvs nervbanorna fr viljemssigt utfrda
        rrelserdrav namnet extrapyramidala. Symtom p strningar i
        extrapyramidala systemet r vanliga vid centralstimulantiamissbruk.
        Kroppens rrelser blir flaxiga och grova. Gngen kan bli
        bredsprig. Smryckningar i ansiktets muskulatur (paramimier) kan
        tillkomma. Fingrarna kan inte hllas stilla utan spretar isr
        ofrivilligt. Likas kan hnderna vrida sig utan viljans kontroll.
        Om symtomen blir s uttalade att de inte gr tillbaka under
        missbruksfria perioder, talar man om amfetaminutlst chorea eller
        danssjuka.

Eye openers, slanguttryck fr centralstimulantia.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ F ]
-------------------------------------------------------------------------

F eller fake cocaine, slanguttryck fr fenkamfamin (Reactivan).

Fahlstrm, yvind, (1928-1976), konstnr och frfattare, frgrundsgestalt
        inom den svenska konkretismen. Han intog en starkt kontroversiell
        stndpunkt i drogfrgan under 1960-talet. Fahlstrm upptrdde bl a
        i ett debattprogram i TV med en pipa hasch, vilket vckte stort
        uppseende.

Faithfull, Marianne, (f 1946), engelsk sngerska. Hon debuterade 1964 i
        musikgruppen Rolling Stones, och var 1967-1970 starkt knuten till
        Mick Jagger och fick sitt genombrott med dennes lt Sister Morphine
        (1971). Hon har varit overksam som artist under lnga perioder p
        grund av narkotikamissbruk men gjorde framgngsrik comeback 1979.

Familjefrhllanden. Narkomanernas egen familj pverkas starkt av tragedin
        att ha en anhrig som missbrukar narkotika. Det vanligaste r att
        skuldknslor lser familjemedlemmarna. Frldrarna frgar sig
        ngsligt vad de har gjort fr fel i sin uppfostran, eftersom de
        ftt en son eller dotter som knarkar. Narkomanen i sin tur vet att
        han gr ortt mot sina anhriga och skjuter skuldknslorna framfr
        sig genom att fly nnu djupare in i missbruket. Ofta kommer
        strukturen i drabbade familjer att f en speciell karaktr.
        Missbrukaren blir kanske det svarta fret, skledaren fr all
        aggressivitet i familjen. Familjemedlemmar kan ocks bli s djupt
        involverade i problemet att det rder oklarhet om rollfrdelningen.
        Modern kan t ex flytta ver all krlek hon hyst fr maken till sin
        krvande narkotikamissbrukande son - maken knner sig d frsummad
        och blir kanske svartsjuk. Grnserna mellan de olika
        familjemedlemmarna frskjuts. En dotter kan t ex f fr sig att det
        r hennes fel att modern blivit alkoholist och tar ensam p sig
        allt rehabiliteringsarbete. Familjen sker emellertid trots
        pfrestningarna upprtthlla en balans int och utt. Den sociala
        fasaden r viktig. Under denna kan kvvande psykologiska mnster
        uppst. Missbrukaren kan kanske varken bryta sig loss ur dessa
        eller ur missbruket. Det finns ofta ven andra problem inom
        familjerna. Inte mindre n 33 procent av vuxna svenska narkomaner
        har nra anhriga som ocks missbrukar, oftast alkohol. Hos 18
        procent av dem har det funnits psykisk sjukdom i familjen. De
        anhriga kan ofta spela en viktig roll i rehabiliteringen eller
        vrden av missbrukare. Prognosen r bttre fr den som har familj.
        Inom modern alkoholist- och narkomanvrd, involverar man exempelvis
        regelbundet de anhriga, genom att dessa fr delta i slutet av en
        behandlingsvistelse eller i eftervrden. Inom Frldrafreningen
        mot narkotika kan frldrar f hjlp att vnda sina egna
        skuldknslor och destruktiva mnster s att de kan bist sina barn
        i frsket att bryta missbruket. (Se i vrigt Orsaker till bruk och
        missbruk av droger.)

Familjehem, en vrdform dr enskilda familjer under en lngre tid i sina
        hem tar emot en eller ngra f missbrukare. Hemmen brukar
        specialisera sig antingen p barn under 18 r med missbruksproblem
        och anpassningssvrigheter (s k HVB-hem, dvs hem fr vrd eller
        boende), eller p vuxna narkomaner. Socialtjnsten str fr
        kostnaderna och fr tillsynen. (Se Familjevrd fr vuxna narkomaner
        och Sknegrdar.)

Familjeterapi. Om narkotika- eller alkoholmissbrukaren nnu har sin familj
        omkring sig, r det ofta mot denna han spelar ut sitt missbruk.
        Genom sina terfall och det stndiga behovet av hjlpinsatser kan
        han provocera sin familj att visa omsorg och krlek.
        Familjemedlemmarna r allts mer eller mindre mot sin vilja
        indragna i missbruket, terfallen och behandlingsfrsken. De
        behver drfr ocks terapi. Familjeterapeuter som arbetar enligt
        en systemteoretisk modell sker i varje familj analysera
        strukturen, dvs hur olika familjemedlemmar kommunicerar med
        varandra och vilka roller de spelar, srskilt nr det gller
        inbrdes konflikter. Mlet fr terapeuten r att familjemedlemmarna
        skall kunna tala ppet med varandra och att de inte ondigtvis
        skall ta p sig skuld. I stllet skall de i konstruktiv anda g in
        fr att bli "allierade" i kampen mot missbruket. De anhriga fr
        ocks lra sig att stlla krav och stta grnser fr sitt
        engagemang. Familjeterapi kan ocks bedrivas p ett direkt
        problemlsande stt. Terapeuten frsker i denna behandling att f
        familjemedlemmarna aktivt involverade i olika planer fr att hjlpa
        alkoholisten eller narkomanen att bryta med sitt missbruk. Om
        missbrukaren brjar skta sig, kan han kanske f ngon form av
        belning frn ngon av de andra i familjen. Han kan t ex erbjudas
        ett arbete eller hjlp med de vrst besvrande skulderna. ven om
        missbrukaren sjlv skulle vara negativ till all behandling,
        inklusive familjeterapi, gr det att brja med att behandla
        familjemedlemmarna. Ofta drivs missbrukaren s smningom till att
        delta, detta p grund av nyfikenhet. Det r ju nd om honom
        samtalen handlar. Missbrukaren fr senare sjlv vlja om han vill
        komma till terapitiderna eller inte. Det visar sig nmligen att det
        gr att pverka situationen positivt ven om huvudpersonen sjlv
        uteblir.

Familjevrd fr vuxna narkomaner. Familjevrden erbjuder vuxna narkomaner
        att under en tid av bortemot tv r bli en del av en familj som bor
        p en grd p landet. Familjevrdens styrka r att gsten fr del
        av en lkande vrme och gemenskap, samtidigt som han genom
        vrdfamiljens konkreta exempel lr sig hur man hanterar vardagens
        problem och mnskliga relationer. Gsten fr delta i arbetet p
        grden och tillbringa fritiden med familjen. Denna bestr inte av
        professionella behandlare utan r en vanlig familj, som har vilja
        och frmga att hjlpa andra mnniskor. Vrdfamiljerna p grdarna
        r organiserade i familjevrdsenheter dr man stder varandra och
        fr rd av gemensamma konsulenter. Om det behvs, anlitas lkare
        och psykologer frn den offentliga vrden. Familjevrden,
        organiserad i RFF (Riksfrbundet fr familjevrd), erbjuder ca 300
        vrdplatser till kommunerna och kriminalvrden. Familjevrden r en
        alltigenom svensk freteelse, och ngon motsvarighet till denna typ
        av vrd fr vuxna narkotikamissbrukare finns inte utomlands. Den
        frsta familjevrdsverksamheten organiserades under 1970-talet inom
        RFHL i Smland (Smlandsgrdar) och kring det mnsterbildande
        behandlingshemmet Ljungstorps grd (Sknegrdar), drivet av makarna
        Lena och Christer Schildt. Nr gsterna kommer till en grd, brukar
        de genast f ansvara fr utfodringen av djuren och renhllningen i
        ladugrden. De fr va sig i tlamod och uthllighet genom att
        skta hstar och lra sig rida. Djuren r tillgivna, de erbjuder en
        varm bringa om man behver grta ut! Med tiden fr gsterna hjlpa
        till med grdens vriga sysslor, skogsavverkning, matlagning etc.
        Det tar olika lng tid fr de nya "barnen" att brja knna trygghet
        och stabilitet. Mnga av missbrukarna har aldrig upplevt ett
        fungerande hem. De har en svr period i brjan d de mste klara
        kontlikter och spnningar utan bedvande droger. Uppfostran mste
        drfr vara p en och samma gng vnlig, frtroendeskapande, fast
        och konsekvent, vilket kan ge upphov till trotsreaktioner. Mellan
        gsterna p de olika grdarna inom en familjevrdsenhet utvecklas
        kamratskap och lojalitet. Gemensamma trffar, utflykter och
        semesterresor strker sammanhllningen. Fritiden fylls med sdan
        verksamhet som tilltalar de flesta och tillgodoser behovet av
        fysisk aktivitet, t ex handboll, fotboll och tyngdlyftning.

FAMN, Freningen Artister Mot Narkotika, sammanslutning av huvudsakligen
        artister, musiker, frfattare och producenter. Freningens syfte r
        "att frebygga narkotikamissbruk genom att ge saklig information om
        narkotika problemet och att motarbeta knarkpropaganda och
        flumkultur". Organisationen r partipolitiskt och religist
        obunden, grundades 1982 som Freningen Up(p)landica och bytte 1983
        till det nuvarande namnet. Organisationen arbetar bl a med
        upplysningsverksamhet i skolorna och olika artistgalor mot
        narkotika.

Farmaceut, av grekiskans pharmakeutes, person som tillreder lkemedel,
        giftblandare. En farmaceut har apotekar-, farm kand- eller
        receptarieexamen.

Farmaci, lran om lkemedlens sammansttning och kemisk-fysikaliska
        egenskaper, hllbarhet osv.

Farmako-, lkemedels-.

Farmakodynamik, lran om lkemedlens verkningsmekanismer. (Se beskrivningar
        av verkningsmekanismerna under varje enskilt narkotiskt preparat
        och under de preparat, t ex antidepressiva, som kan komma ifrga i
        samband med behandling av missbrukare.)

Farmakognosi, lran om naturprodukter vilka anvnds som lkemedel eller vid
        framstllning av lkemedel.

Farmakokinetik, av grekiskans kinesis, rrelse. Begreppet str fr
        lkemedlens de i organismen. Med farmakokinetik menas de processer
        som lkemedlen och de narkotiska mnena genomgr i organismen: 1)
        absorption (upptag i kroppen t ex genom slemhinnor), 2)
        distribution (frdelning i kroppen), 3) metabolism eller
        nedbrytning (detta kallas ocks biotransformation), 4) clearance
        (frdelning mellan olika organ och vvnader i kroppen) och 5)
        exkretion eller utsndring. Farmakokinetiken r en underavdelning
        till den kliniska farmakologin. Fr varje lkemedel eller
        narkotiskt preparat finns en srskild s k farmakokinetisk profil. I
        de flesta fall gller att dosering p fastande mage ger snabbare
        absorption och hgre koncentration i blodet. Endast genom
        injektioner direkt i blodbanan kan 100 procent biologisk
        tillgnglighet av en substans uppns, dvs allt gr in i
        systemkretsloppet. En del lkemedel absorberas ver huvud taget
        inte alls frn tarmen, d de frstrs av mag-tarmsekretet, och man
        talar d om biologisk tillgnglighet ned till 0 procent. En del
        lkemedel omvandlas i levern. Om levern r skadad, kan
        nedbrytningen av ett lkemedel bli lngsammare. Vid nedsatt
        njurfunktion kan utsndringen frsvras. Om en person samtidigt
        anvnder sig av alkohol och cannabis, bryts bda ned lngsammare
        (interaktion). Nedbrytningen av olika lkemedel t ex
        bensodiazepiner, sker ocks lngsammare hos en person i hg lder.
        Nr en patient behandlas med lkemedel r det ibland ndvndigt att
        kontrollera att medlet dels finns i tillrcklig koncentration fr
        att kunna bota en sjukdom, dels inte ackumuleras i kroppen. Detta
        gller srskilt vid mer lngvarig behandling, t ex med lkemedel
        mot depression. Drfr tas med jmna mellanrum stickprov p
        plasmakoncentrationen av substansen i frga. Proverna kan
        analyseras p srskilda klinisktkemiska laboratorier inom
        sjukvrden.

Farmakologi, lran om lkemedlens inverkan p normala och sjukliga
        processer hos djur och mnniskor (ocks om deras inverkan p
        mikroorganismer), och om hur alla levande organismer bryter ned och
        frndrar lkemedlen efter intag. Farmakologi indelas i basal
        farmakologi och klinisk farmakologi. Basal, grundlggande,
        farmakologi r kunskapen om alla lkemedel, vilken baserar sig t ex
        p djurfrsk (frsk in vivo = i livet) eller p experiment med
        isolerade organ eller organismer (frsk in vitro = i glaset).
        Klinisk farmakologi r den praktiska anvndningen av lkemedel vid
        sjuksngen. Inom vetenskapen farmakologi ryms alla kliniska
        erfarenheter av att anvnda lkemedel eller, som det ocks heter,
        att bedriva farmakoterapi.

Farmakon, (plur farmaka), r det grekiska ordet fr gift, drog, lkemedel.
        Det ingr i en rad sprkliga sammansttningar som har med lkemedel
        att gra. Med lkemedel menas kemiska substanser och preparat som
        anvnds fr att frebygga, bota eller lindra sjukdomar eller symtom
        p sjukdomar (terapeutiska medel) eller fr att pvisa sjukdomar
        (diagnostika). I dagligt tal sger man omvxlande lkemedel,
        mediciner eller mer lderdomligt medikamenter.

Farmakop, officiell av myndigheterna faststlld lkemedelsfrteckning samt
        freskrifter fr deras beredning och tillverkning. Den frsta
        svenska farmakopn, Pharmacopoeia Holmiensis galenochymia, utgavs
        1686 av Collegium medicum. Hundra r senare kom den andra,
        Pharmacopea svecia (1775), i vilken bl a Linn hade medverkat. Dess
        ttonde upplaga (1901) trycktes p svenska i Svenska farmakopn. En
        gemensam nordisk farmakop utgavs 1964 men ersattes 1978 av en
        europeisk, European Pharmacopae.

Farmakoterapi, farmakologisk behandling, behandling med lkemedel.

FAS, fetalt (av lat fetus, foster) alkoholsyndrom, alkoholskada som
        uppsttt i fosterlivet. Vid kraftigt alkoholmissbruk under
        graviditet kan fosterutvecklingen stras. Detta sker oftast tidigt
        under graviditeten. Barnen kan utveckla lindriga
        beteendestrningar, de kan t ex bli hyperaktiva, aggressiva eller
        f psykosomatiska symtom. Den allvarligaste komplikationen r FAS.
        Barnen med detta syndrom har ett karakteristiskt utseende med korta
        gonspringor, dligt utvecklad verkke samt litet huvudomfng i
        frhllande till lngd och graviditetslder. I kombination med
        detta kan ven andra missbildningar uppkomma, t ex hjrtfel eller
        felstllningar i olika leder. Sedan 1980-talet har en intensiv
        upplysningsverksamhet gt rum p de svenska mdravrdscentralerna
        fr att informera blivande mdrar om vikten av punktnykterhet, dvs
        att man inte dricker alkohol under graviditeten och sjlvklart inte
        heller brukar narkotika. Till fljd av denna upplysningskampanj har
        antalet nyfdda barn med FAS minskat i Sverige.

FASS, Farmaceutiska specialiteter i Sverige, en rligen utkommande
        lkemedelskatalog utgiven av lkemedelstillverkarna. Det finns ven
        en Patient-FASS, som riktar sig till allmnheten och r skriven p
        ett enklare och ledigare sprk. (Se ven LIF, RUFI och
        Lkemedelsindustrin.)

Fassbinder, Rainer Werner, (1945-1982) tysk filmregissr, skdespelare och
        teaterman. Han arbetade i ett maniskt tempo och hann gra 41
        lngfilmer och mnga uppmrksammade teaterfrestllningar. Den
        tretton timmar lnga TV-serien Berlin Alexanderplatz och flera av
        hans filmer, som blottar dubbelmoralen frmst i efterkrigstidens
        Tyskland, har blivit klassiker. Han var en lysande begvning och
        blev en dyrkad kultperson fr en hel generation tyska skdespelare.
        Mot slutet av sitt liv blev han allt svrare beroende av frmst
        kokain, men ven andra droger. Vid sin dd arbetade han bland annat
        med en filmatisering av Pitigrillis roman Kokain.

Fast balls, slanguttryck fr amfetamin.

Fattigmanskokain, slanguttryck fr kokain som snusas.

Fattigmans LSD, slanguttryck fr skalet av bananer som troddes ge ett
        psykedeliskt rus. (Se Mellow Yellow.)

FDA, se Food and Drug Administration.

Fenadoxon, C23H29NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Fenampromid, C17H26N2O, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Fenazocin, C22H27NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Fencyklidin, PCP, C17H25N, angel dust, ngladamm, hallucinogent medel,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvndes ursprungligen
        inom veterinrmedicinen som narkosmedel. Medlet har varit freml
        fr omfattande missbruk i USA, se Hallucinogena droger.

Fendimetrazin, C12H17NO, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Fenedrin, varunamn fr amfetaminpreparat tillverkat av Astra, mycket
        populrt missbrukspreparat under 1950-talet. Medlet blev indraget
        som lkemedel i Sverige i december 1954.

Fenemal, varunamn fr fenobarbital.

Fenetyllin, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt frteckning
        II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Fenkamfamin, C15H21N, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Fenmetrazin, C11H15NO, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det sldes tidigare i Sverige som bantningsmedlet
        Preludin.

Fenobarbital, C12H12N2O3, lngtidsverkande lugnande och smngivande
        preparat som tillhr gruppen barbiturater, patenterat 1911 av
        Bayer. Medlet r narkotikaklassat enligt frteckning V. Varunamn i
        Sverige r Fenemal. Fenobarbital har inom den danska sjukvrden
        ftt en vidstrckt anvndning vid alkoholabstinens. I Sverige
        anvnds preparatet frmst vid epilepsi. Det kan vara ett vrdefullt
        medel mot abstinensepilepsi under avgiftning.

Fenomorfan, C24H29NO3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Fenoperidin, C23H29NO, anestesipreparat som tillhr gruppen opioider.
        Medlet liknar morfin och petidin men har betydligt kraftigare
        bedvande och andningshmmande effekt. Det r narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Varunamn i Sverige r Lealgin
        (injektionsvtska).

Fenproporex, C12H16N2, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Fentanyl, C22H28N2O, bedvningsmedel som tillhr gruppen opioider. Dess
        verkan liknar morfinets men med kraftigare bedvande och
        andningshmmande effekt. Det r narkotikaklassat enligt frteckning
        II. Varunamn i Sverige r Leptanal, Leptanal comp
        (injektionsvtska). Fentanylpreparat eller fentanyler r ocks en
        typ av designade droger. De dk upp 1976 p den illegala marknaden
        i Kalifornien under namnet china white och har sedan spridits ver
        vstvrlden. De tros ha orsakat ett hundratal ddsfall bland de
        heroinister som testat drogerna. Den giftigaste av fentanylerna,
        trimetyl-beta-hydroxi-fentanyl, r upp till tusen gnger starkare
        n heroin. I kemiskt avseende r fentanylerna olika
        morfinpreparaten. De upptcks inte vid rutinunderskningar,
        eftersom de inte syns i urinprov som sprar opiater.

Fentermin, C10H15N, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Varunamn r Mirapront.

Fentiaziner, samlingsnamn fr en grupp neuroleptika, lkemedel som anvnds
        mot psykoser.

1-fenyl-2-butylamin, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Fetopati, fosterskador. Mest vldefinierad r alkoholfetopati eller FAS
        (fetalt alkoholsyndrom). (Se Graviditet och narkotikamissbruk.)

Fifty, slanguttryck fr LSD.

Film och droger. Alltsedan filmens fdelse har drogberoende varit ett
        terkommande tema i spelfilmer. Den legendariske
        Hollywoodregissren D W Griffith spelade t ex in den melodramatiska
        filmen For his son (1911), vilken handlar om en lkare som
        uppfinner en lskedryck spetsad med kokain. Lkaren blir frmgen
        men sonen dr i hans armar i sviterna av drycken. En av Hollywoods
        unga stjrnor p upptgende, Wallace Reid, dog i en morfinverdos
        mitt under arbetet i en Hollywoodstudio ( 1923). Hans efterlevande
        maka Dorothy Davenport producerade den uppmrksammade
        antidrogfilmen Human Wreckage (1923). Drygt tio r senare gjordes
        den verdrivet melodramatiska Reefer Madness (1936), som handlar om
        hur vlanpassade mnniskor pltsligt frvandlas sedan de lurats att
        rka cannabis. Charlie Chaplins sista stumfilm Moderna tider (1936)
        innehller en klassisk kokainscen. The Man with the Golden Arm
        (1955) med Frank Sinatra och Kim Novak i huvudrollerna handlar om
        en pokerspelares heroinberoende. 1960-talets mest omtalade drogfilm
        var Easy Rider (1969). Dennis Hopper och Peter Fonda spelar tv
        rotlsa mn som finansierar sin motorcykelresa genom USA med att
        langa narkotika. Filmen innehller utdragna scener som frsker
        beskriva LSD-hallucinationer och cannabisrus. I klvattnet efter
        hippievgen fljde en rad komedier och musikfilmer som Fr jag
        kyssa din fjril (1968) med Peter Sellers och vidare den
        Oscarsbelnade dokumentra konsertfilmen Woodstock (1970). 1971
        gjordes filmen Panic in Needle Park som skildrar ett par unga
        heroinister. Needle Park r ett slanguttryck fr ett omrde p
        vstsidan av vre Manhattan. Samma r hade den frsta av French
        Connection-filmerna med Gene Hackman i huvudrollen premir. Den
        bygger p en verklig hndelse dr narkotikapolisen Eddie Eagan
        hittade ett heroinparti vrt tiotals miljoner kronor gmt i en knd
        fransk TV-personlighets bil. Han nystade sedan upp en av dtidens
        viktigaste narkotikahrvor. Den frsta Cheech & Chongfilmen Upp i
        rk (1978) var en absurd komedi om tv stndigt marijuanarkande
        cannabislangare. Hippiemusikalen Hair filmatiserades av Milos
        Forman 1979. Filmatiseringen av bckerna Wir kinder vom Bahnhof Zoo
        och Bright Lights Big City (1988) vckte uppmrksamhet i sina
        genrer under 1980-talet. De frmsta svenska filmerna om
        narkotikamissbrukarnas liv r Stefan Jarls och Anders Lindqvists
        dokumentr Dom kallar oss mods (1968) och dess uppfljare Ett
        anstndigt liv (1979) om samma huvudpersoner.

Firre, slanguttryck fr en dos heroin.

First line, slanguttryck fr morfin.

Fives, slanguttryck fr amfetamin.

Fix, slanguttryck fr en dos heroin, avser frmst injektion av opium, morfin
        eller heroin.

Fladder, slanguttryck fr motoriska strningar under amfetaminpverkan. De
        yttrar sig i oprecisa flaxande eller skruvande rrelser med armar
        och ben samt ryckningar i ansiktsmuskulaturen. (Se ven Chorea,
        Extrapyramidalt syndrom och Amfetamin.)

Flag root, slanguttryck fr kalmusrot.

Flake, flakes, forwards, slanguttryck fr centralstimulantia.

Flashbacks, se tertrippar.

Flats, slanguttryck fr LSD.

Flea powder, slanguttryck fr heroin.

Fleischl von Marxow, Ernst, (1846-1891) en av de patienter som av Sigmund
        Freud ordinerades kokain fr att bota morfinism, men som i stllet
        blev svrt dubbelberoende av kokain och morfin. Fallet blev mycket
        uppmrksammat, och Freud tvingades delvis omprva sin positiva
        instllning till kokain.

Flippa, flippa ut, bli personlighetsfrndrad eller frvirrad efter
        anvndning av narkotika, frn brjan ett slanguttryck bland
        narkomaner men numera ett vardagligt uttryck.

Flower of the virgin, slanguttryck fr ololuiqui [Fel! Korrekt stavning r
        oloLIUqui].

Flower power, blommornas makt, pacifistiskt slagord under hippieepoken.
        Sprkligt anknyter uttrycket till Black power (svart makt), ett
        slagord fr ngra av 1960-talets revolutionra organisationer bland
        den svarta befolkningen i USA. Begreppet Flower power anvndes ofta
        fr att karakterisera olika former av aktiviteter, som att
        exempelvis stta rosor i gevrspipor, dela ut blommor till polisen
        vid demonstrationer eller mla psykedeliska blommotiv p kroppen.

Fluanxol, varunamn fr flupentixol.

Fludder, slanguttryck fr lugnande, smngivande och ngestdmpande medel.

Fludiazepam, C16H12ClFNO2, ngestdmpande och lugnande preparat som
        tillhr gruppen bensodiazepiner, patenterat 1962 av Hoffman-La
        Roche. Medlet r narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Flufenazin, neuroleptika. Varunamn i Sverige r Pacinol (tabletter) och
        Siqualone (tabletter, injektionsvtska).

Flugsvampar, p latin amanita, slkte av skivlingar med ett tiotal arter i
        Norden, varav vissa r ddligt giftiga. Vissa flugsvampar har sedan
        mer n 6 000 r anvnts som berusningsmedel i mnga kulturer och
        har bland annat satts i samband med vikingarnas brsrkagng. Vissa
        sibiriska folkstammar brukade spara urinen efter ett rituellt
        religist bruk av rd flugsvamp, s att den sedan kunde drickas av
        andra. Drogen kunde p s stt teranvndas fyra till fem gnger
        innan den frlorade sin kraft. Om den fregende brukaren verlevt
        ruset hade den nstfljande goda chanser att verleva d han i sin
        tur drack. I vr tid anvnds rd flugsvamp ibland av grupper som
        vill anknyta till ldre tiders religionsutvning.
        Frvxlingsrisken, de svrkontrollerbara aggressionsutbrotten och
        doseringssvrigheterna gr missbruk av rd flugsvamp mycket
        vanskligt. Flugsvampar r skivlingar med en hatt som har ltt
        lstagbara fll. Vissa arter r ddligt giftiga, srskilt amanita
        phalloides som har grn-, brun- eller vitaktig hatt och den
        spetshattade vita flugsvampen, amanita virosa. Den ngot mindre
        giftiga vanliga rda flugsvampen, amanita muscaria, har tillsammans
        med den panterflckiga flugsvampen, amanita pantherina, och den
        bruna flugsvampen, amanita regalis, anvnts som berusningsmedel i
        mnga kulturer, se ovan. Flugsvamparna innehller den verksamma
        substansen ibotensyra och dess metaboliter muskimol och muskazon
        och i sm mngder muskarin. En missbruksdos bestr vanligen av en
        till tre medelstora rda flugsvampar. Giftverkan varar i 6-8
        timmar. Huvuddelen av de verksamma mnena passerar ofrndrade ut i
        urinen. Ruset har beskrivits som en blandning av alkohol- och
        cannabisrus. 15-20 minuter eher frtringen upptrder en viss
        avtrubbning, ibland i kombination med frvirring, torrhet i munnen,
        flmtande andhmtning, domningar i armar och ben, krkningar och
        diarr. Drefier fljer i allmnhet ett ca tv timmars halvsovande
        drmtillstnd som karakteriseras av eufori med hrseloch
        synhallucinationer. Efter uppvaknandet fortstter hallucinationerna
        med kraftigt frvrngd rumsuppfattning. Ruset varar i sin helhet
        6-8 timmar. Rd flugsvamp kan ge paranoida reaktioner med stark
        aggressivitet, ett blint raseri. Detta kan vara den medicinska
        frklaringen till att drogen satts i samband med vikingarnas
        brsrkagng. Lngvarigt bruk leder till mental avtrubbning. P
        grund av stora individuella skillnader mellan olika svampars
        giftinnehll r drogen svr att dosera. verdoser kan ge delirium
        och koma (djup medvetslshet) och leder i vissa fall till dden,
        vanligen frorsakad av hjrtkollaps. Behandling vid verdos: snabb
        transport till sjukhus, dr ventrikeltmning sker och kol ges.
        Natriumsulfat ges fr att pskynda tarmpassagen. Dialys r ofta
        ndvndigt vid flugsvampsfrgiftning fr att snabbt f bort de
        giftiga substanserna ur kroppen. I vrigt behandlas symtomen.
        Bensodiazepiner eller neuroleptika kan ges fr att mildra de
        psykiska symtomen under avgiftningen. Behandling med antidot
        (motgift) kan rekommenderas i vissa fall.

Flunitrazepam, C16H12FN3O3, ngestdmpande och lugnande preparat som
        tillhr gruppen bensodiazepiner, patenterat 1963 av Hoffman-La
        Roche, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige
        r Flunitrazepam NM Pharma (tabletter), Flunitrazepam Bota
        (tabletter) och Rohypnol Roche (tabletter).

Flupentixol, C23H25F3N2OS, antipsykosmedel, patenterat 1963, ej
        narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r Fluanxol (tabletter och
        injektionsvtska).

Flurazepam, C21H23ClFN3O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1963 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Fly agaric, slanguttryck fr den rda flugsvampen amanita muscaria.

Flygande matta. I sagan om Aladdin och den flygande mattan i Tusen och en
        natt frkortas eller frlngs tid och geografiska avstnd. Man har
        menat att den oknda sagofrtljaren mste ha inspirerats av
        cannabisrus. (Se Cannabis.)

Flying saucers, slanguttryck fr morning-glory seeds.

Flckborttagningsmedel, se Trikloretylen och Sniffning av thinner,
        solution, trikloretylen och andra klorerade kolvten.

FMA, Frbundet Mot Alkoholskador, partipolitiskt och religist obunden
        ideell organisation. Enligt sitt handlingsprogram r frbundets
        huvudsakliga uppgift "av preventiv karaktr, vilket innebr att p
        saklig grund bedriva utbildning och opinionsbildning i alkohol- och
        narkotikafrgor. Frbundet vill i frsta hand engagera personer som
        r - vad vi i dagligt tal kallar - normalkonsumenter av alkohol,
        men som upplever skadorna av alkohol- och narkotikamissbruk s
        allvarliga fr bde individ och samhlle att de under organiserade
        former vill bidra i kampen mot skadeutvecklingen". Organisationen
        har sitt kansli i Hrnsand.

FMN, se Frldrafreningen mot narkotika.

FN:s Narkotikakommission, se FN:s narkotikaorgan.

FN:s Narkotikafond, se FN:s narkotikaorgan.

FN:s narkotikakonventioner. Frenta Nationernas tre narkotikakonventioner,
        som undertecknats av en majoritet av FN:s medlemslnder, r
        vgledande fr de nationella narkotikalagstiftningarna. Den
        allmnna narkotikakonventionen (The Single Convention on Narcotic
        Drugs) frn 1961 begrnsar anvndningen av narkotika till
        medicinska och vetenskapliga ndaml. Ett land som anslutit sig
        till konventionen frbinder sig att straffbelgga produktion och
        frsljning av narkotika fr ickemedicinskt bruk och att
        kontrollera all legal tillverkning, handel och distribution. I
        konventionen regleras de "klassiska" narkotiska preparaten som
        opium, cannabis och koka. Psykotropkonventionen (Convention on
        Psychotropic Substances), ven kallad Wienkonventionen, frn 1971
        behandlar kontrollen av psykotropa mnen, dvs hallucinogener,
        centralstimulantia, smnmedel och lugnande medel.
        Narkotikabrottskonventionen, FN:s konvention mot olaglig hantering
        av narkotika och psykotropa mnen. (Convention Against Illicit
        Trafficking in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances) frn
        1988 syftar till att frstrka det internationella samarbetet och
        effektivisera insatserna mot den illegala narkotikahanteringen. De
        lnder som ratificierat konventionen frbinder sig att
        straffbelgga dels illegal produktion, frsljning och innehav av
        narkotika, dels frfaranden vilka innebr att vinsterna frn den
        illegala marknaden dljs eller omstts.

FN:s narkotikaorgan. Frenta Nationernas generalfrsamling har det yttersta
        ansvaret fr den internationella narkotikakontrollen. Under denna
        fnns ett komplicerat administrativt ntverk av olika organ som har
        hand om narkotikafrgorna. Generalsekreteraren och FN:s ekonomiska
        och sociala rd (ECOSOC) har under sig FN:s Narkotikakommission
        (CND), som r det centrala organet fr narkotikakontrollen.
        Kommissionen bestr av 40 medlemmar som utses av ECOSOC. Den
        sammantrder en gng om ret. Huvuduppgifien r att vervaka hur
        narkotikakonventionerna fljs och att besluta om vilka nya medel
        som skall sttas upp p narkotikafrteckningarna. Detta skall ske i
        nra samarbete med Vrldshlsoorganisationen (WHO) som ocks har
        frslagsrtt. Narkotikadivisionen (DND) r en administrativ enhet
        som sorterar direkt under generalsekreteraren och som samtidigt r
        Narkotikakommissionens sekretariat. Divisionen samlar in
        statistiska och andra uppgifter frn medlemslnderna om exempelvis
        produktion, beslag och handel med narkotika. DND har ocks till
        uppgift att bist med experthjlp srskilt till
        utvecklingslnderna. Narkotikadivisionen sammanstller rapporter
        till Narkotikakommissionens rliga mten och utger nyhetsbrevet
        Information Letter och tidskriften Bulletin on Narcotics.
        Internationella narkotikakontrollstyrelsen (INCB) r ett
        sjlvstndigt organ som skapades i samband med undertecknandet av
        Single Convention. Den bestr av 13 medlemmar som vljs av ECOSOC
        p femriga mandatperioder och som under den tiden inte skall
        representera sitt land utan fungera som opartiska experter. INCB:s
        frmsta uppgift r att vervaka och begrnsa odling och produktion,
        s att det blir en balans mellan det medicinska och vetenskapliga
        behovet av narkotika och den faktiska produktionen. FN:s
        narkotikafond (UNFDAC) bildades 1971 fr att komplettera de vriga
        FN-organens verksamhet och effektivare kunna f fram resurser till
        konkreta hjlpprogram. Fonden fr inte sina pengar ur FN:s
        ordinarie budget utan finansieras genom frivilliga bidrag frn
        lnder, organisationer och enskilda. En av fondens viktigaste
        verksamheter har varit att driva olika projekt fr
        ersttningsodling och landsbygdsutveckling bland opiumodlare i
        Sydostasien och kokaodlare i Latinamerika. P grund av en
        omfattande kritik mot narkotikaorganens ineffektivitet, bl a frn
        Sverige, inkallades 1990 en srskild session i FN:s
        generalfrsamling om narkotikafrgor. Den resulterade bl a i en
        srskild resolution (45/197), dr generalsekreteraren fick i
        uppdrag att samla alla FN:s narkotikaorgan "under en hatt" i ett
        enhetligt program kallat United Nations International Drug Control
        Programme, UNDCP, med ste i Wien. Det knts starka frhoppningar
        till att detta skulle innebra en vsentlig effektivisering av
        verksamheten. Trgheten i FN-systemet har dock gjort att man trots
        detta tvingats att behlla ngra av de ldre organen, eftersom de
        tillkommit efter olika internationella verenskommelser som r
        svra att omprva.

Fobi, av grekiskans phobos, fruktan, skrck. En fobi r en intensiv,
        irrationell rdsla fr bestmda freteelser. Exempel r agorafobi,
        (torgskrck, rdsla fr ppna platser) och klaustrofobi
        (cellskrck, rdsla fr slutna rum). Ett vanligt symtom hos
        missbrukare under behandling r sociala fobier. Den fre detta
        missbrukaren fr ngestattacker d han i olika situationer mste
        upptrda opverkad av droger, t ex ka buss ensam eller yttra sig i
        grupp. Detta behandlas genom trning, rollspel och/eller
        beteendeterapi.

Fo, Dario, (f 1926), italiensk dramatiker, regissr och teaterledare. I den
        groteska farsens form har Dario Fo gisslat samtiden, bl a i
        pjserna Inget gr upp mot mammas grs (1976) som handlar om
        cannabis, och Pven och hxan (1990) dr pven figurerar i
        narkotikaaffrer.

Fojf, slanguttryck fr hasch.

Folkhlsoinstitutet inrttades den 1 januari 1992 med uppgift att driva
        folkhlsofrmjande och sjukdomsfrebyggande arbete. Alkohol- och
        drogfrgor skall spela en vsentlig roll i institutets arbete.
        Folkhlsoinstitutet har vertagit flera uppgifter frn
        Socialstyrelsen, Socialdepartementet och de mnga mindre
        arbetsgrupper som p regeringens uppdrag tidigare handlagt
        exempelvis informationsverksamhet p drogomrdet.

Folkodin, etylderivat av morfin, hostdmpande och rogivande preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning III. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Food and Drug Administration, FDA, federal myndighet i USA som bildades
        1927. FDA har Kongressens uppdrag att inspektera, testa, godknna
        och upprtta skerhetsregler fr livsmedel, livsmedelstillsatser,
        lkemedel och kosmetika. Srskilt myndighetens godknnande och
        indragning av olika lkemedel har ett vrldsomspnnande inflytande,
        eftersom kontrollmyndigheter i andra lnder ofta lgger stor vikt
        vid FDA:s bedmningar.

Footballs, slanguttryck fr amfetamin.

Fortalgesic, narkotikaklassat enligt frteckning III, varunamn fr
        pentazocin, ett syntetiskt morfinpreparat. Medlet r eftertraktat
        bland narkotikamissbrukare nr de inte kan f tag p heroin.

Forte anger att ett lkemedel har en hgre styrka n dess standarddos.

Forwards, slanguttryck fr amfetamin.

Fosterskador, se Graviditet och narkotikamissbruk.

Freebase-rkning, se Kokain och kokainbas.

Free Clinics, se Haight Ashbury Free Clinics.

French Connection, 1) benmning p den organiserade narkotikamaffian i
        Marseille som under 1960- och 70-talen hade en ledande roll i
        vrldens narkotikahandel. Den importerade stora mngder opiater
        frn Mellanstern, frdlade dessa till heroin i laboratorier i
        Marseille och exporterade drefter den frdiga produkten till USA:s
        och Europas storstder. 2) titel p en film av William Friedkin
        frn 1971 med Gene Hackman i huvudrollen. Filmen handlar om
        heroinimporten frn Marseille till New York. Den fick fem Oscars.
        Det gjordes senare en uppfljning, French Connection II (1975) samt
        TV-filmen Popeye Dole (1986). (Se ven Film och droger.)

French quaalude, slanguttryck fr metakvalon.

Freud, Sigmund, (1856-1939), sterrikisk neurolog och grundare av
        psykoanalysen. Nr han var 28 r publicerade han en vlskriven och
        mycket entusiastisk uppsats med titeln ber Coca. Under arbetet med
        denna skrev han till fstmn Martha: "Akta dig min prinsessa, nr
        jag kommer, skall jag kyssa dig rd och mata dig tills du blir
        trind. Och om du trilskas s skall du f se vem som r starkast, en
        frnm liten flicka som inte ter tillrckligt eller en stor vild
        man som har kokain i kroppen. Under min senaste depression tog jag
        koka igen och en liten dos lyfte mig till hjderna p ett underbart
        stt. Jag r nu ivrigt sysselsatt med att samla litteratur fr en
        lovsng till den magiska substansen." Den unge Freud ville gra
        vetenskaplig karrir, och i ett annat brev till fstmn beskrev han
        sina frhoppningar: "Jag har lst om kokain, den viktigaste
        bestndsdelen i kokablad som vissa indianstammar tuggar fr att
        motst umbranden och lidande. En tysk (dr Aschenbrandt) har gett
        det t soldater och har faktiskt rapporterat att det kar deras
        energi och uthllighet. Jag har skaffat lite sjlv och skall prva
        det p ngra fall med hjrtsjukdom och ocks p nervs utmattning,
        srskilt det elndiga fallet efter morfinabstinens (dr Fleischl).
        Kanske arbetar andra med det; kanske det inte kommer att ge ngot.
        Men jag skall absolut frska, och du vet att om man framhrdar s
        lyckas man frr eller senare. Vi behver inte mer n ett sdant
        lyckokast fr att skaffa oss ett eget hem." Freud bestllde kokain
        frn lkemedelsfretaget Merck i Darmstadt. Han studerade
        litteraturen kring kokain och gjorde experiment bde p sig sjlv
        och p sina patienter. Freud ansg kokain vara ett nrmast
        idealiskt lkemedel vid depression, nervs upphetsning, hysteri,
        hypokondri, neuroasteni, matsmltningsbesvr, anemi, tuberkulos och
        lngvariga febertillstnd. Han antydde ocks dess mjligheter som
        lokalbedvningsmedel och ordinerade kokain till sin vn Ernst von
        Fleischl mot morfinism. Under ren 1884-87 upptogs en stor del av
        Freuds tid av kokainstudier, och han injicerade sig sjlv med
        relativt lga doser. Hans artiklar om kokain gjorde att han ocks
        fick vissa lkemedelstillverkares uppdrag att utprova kokain. Det
        blev Freuds vn och kollega, gonlkaren Carl Koller, som upptckte
        kokainets revolutionerande lokalbedvande effekter. von Fleischl
        avled i ett svrt dubbelberoende av morfin och kokain. I en rad
        vetenskapliga artiklar angreps Freuds naiva entusiasm fr kokainet.
        Freud frsvarade till en brjan kokainet som lkemedel, men han
        blev verbevisad och tvangs verge kokainstudierna. Freud har
        senare beskrivit denna period som sina mrkaste r.

Fritt kokain, se Kokainbas.

Front loading, term fr att ur en strre spruta dela upp narkotikalsning i
        flera mindre sprutor. (Se Injektionsnarkomani.)

Frsa in, slanguttryck fr att injicera narkotika.

Frsns behandlingshem, hem fr vrd och boende, frmst avsett fr vrd
        utan eget samtycke av alkohol- och narkotikamissbrukare enligt LVU.
        Huvudman r Jmtlands lns landsting.

Fuff, slanguttryck fr hasch.

Fugs, amerikansk poetisk rockgrupp bildad 1964 i New York av Ed Sanders,
        Tuli Kupferberg och Ken Weaver, med gstupptrdanden av bl a Allen
        Ginsberg. The Fugs blev en kultgrupp med rtter i Greenwich
        Village's "beat generation". Deras snger prglades av en r
        anarkistisk humor kring narkotika, sex och politik.

Funny stuff, slanguttryck fr marijuana.

Furetidin, C21H31NO4, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        patenterat 1958, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Fysiologiskt beroende, se Beroende av droger.

Frbundet mot Alkoholskador, se FMA.

Frbundet mot Droger, partipolitiskt och religist obunden organisation
        vars viktigaste uppgift r att bedriva uttriktad propaganda mot
        bruket av droger. Frbundet ger ut tidskriften Drog.

Frbundet Hassela Solidaritet, se Hassela Solidaritet.

Frdomar och sanningar om narkotikamissbrukare. Frdomar och
        vanfrestllningar om narkotikamissbrukare r bde vanliga och
        svra att utrota. Hr fljer ngra av de vanligaste, med
        kommentarer:
        1) De flesta narkomaner ser ut som TV-reportagens trashankar med
        hrjade ansikten och slitna klder och har alltid sprutorna i
        beredskap. Verklighetens narkomaner kan se ut som alla andra unga
        mnniskor. Mnga behller sin sociala propra fasad lngt in i
        missbruket. De kontrollerar detta s att de i mnga situationer, t
        ex infr en rttegng, r nstan drogfria och balanserade.
        2) Narkotikans missbrukare kommer alltidfrn lgre samhllsklasser.
        Detta var mjligen sant i narkotikaepidemins barndom p 1960-talet,
        men de senare rens underskningar visar att narkomanerna kommer
        frn alla samhllsklasser. Gemensamt fr de flesta av dem r att de
        i jmfrelse med sina jmnriga betydligt oftare haft en otrygg
        barndom med psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol i
        familjen.
        3) Narkotikamissbrukare blir aldrig "botade". En gng narkoman,
        alltid narkoman. Detta r helt fel. Av dem som i sin ungdom
        experimenterar med narkotika (oftast hasch) verger 80 procent
        spontant missbruket. Fr de vriga som gr vidare i
        lmissbrukarkarriren och blir etablerade narkomaner anges
        spontanlkningen efter 10 r till ca 20 procent. Av de narkomaner
        som ftt flera rs behandling berknas upp till 60 procent
        frbttras eller tillfriskna.
        4) Narkomaner r farliga. Detta r endast delvis riktigt.
        Narkomaner r farligare fr sig sjlva n fr andra. Av ddsfallen
        bland narkomaner i Sverige r 1-2 procent mord och 30 procent
        sjlvmord. Ptnda narkomaner br man visserligen nrma sig
        frsiktigt och inte provocera. (Se ART-metoden.) Det finns mycket
        vld bland narkomanerna, men det gller frmst narkomaner emellan,
        ven om tendensen i USA visar p en kning av vldet i samband med
        crackepidemin. (Se Vld och droger.) I vrigt frekommer narkomaner
        sllan i polisutredningar om vldsbrott. Alkohol r dremot i
        mycket strre utstrckning frknippat med vld.
        5) Narkomaner r tjuvar. Detta r riktigt nr det gller etablerade
        narkomaner i aktivt missbruk, om n inte "smhaschare". Mnga
        narkomaner frsrjer nmligen sig sjlva och sitt missbruk p
        omfattande stlder. Narkotikabehovet gr med andra ord tjuven. I
        butiker stjls matvaror och klder, i lgenheter allt vrdefullt,
        srskilt smycken och sljbar teknisk utrustning. Oftast r
        kriminaliteten sekundr till missbruket och upphr nr missbrukaren
        blir freml fr behandling. Det finns emellertid ocks de
        missbrukare vars kriminella bana brjade fre missbruksdebuten.
        Dessa fortstter sin genuina kriminalitet ven om de blir befriade
        frn sitt missbruk. (Se Kriminalitet och narkotikamissbruk.)
        6) Narkomaner ljuger och manipulerar. Detta kan i och fr sig vara
        rtt nr det gller allt som hr till sjlva missbruket, men
        missbrukaren r inte ndvndigtvis orlig utanfr denna sfr.
        Narkotikabehovet skapar lgnaren. De flesta narkomaner r dessutom
        pverkbara i positiv riktning, t ex nr det gller att iaktta
        regler om rlighet och uppriktighet, d de sjlva nskar medverka i
        en behandling.
        7) Narkomaner r sjlvdestruktiva. De struntar fullkomligt i sin
        hlsa. P ett stt r detta delvis riktigt, eftersom narkomanen
        spelar ett spel med sitt eget liv som insats. Dden i en verdos r
        ofta inte lngt borta. Samtidigt r narkomaner ofta mycket
        intresserade av sin hlsa och ger noga akt p den. De vill inte ta
        ondiga risker och vill inte grna rka ut fr andra - ur deras
        synpunkt - ondiga sjukdomar. De tycker inte om att ligga p
        sjukhus och bli hindrad i sin rrelsefrihet. Drfr gr det
        alldeles utmrkt att f narkomaner att medverka i sprutbytesprogram
        fr att undvika smittsamma sjukdomar.
        8) Narkomaner r fullblodsegoister och tnker bara p sin egen
        njutning. Det r riktigt att narkomaner bara tnker p sig sjlva
        just nr de r p jakt efter narkotika och nr de intar narkotika.
        Om de har tillrckligt med narkotika kan de visa bde
        medmnsklighet och hjlpsamhet, t ex genom att hjlpa en kamrat i
        abstinens. De har i allmnhet ocks varma knslor fr sina partners
        och sina barn. De vill t ex inte smitta sina anhriga och har
        drfr ven osjlviska motiv fr att skta sin spruthygien och ska
        lkare fr sin hlsa. Dessa frhllanden ligger ofta bakom deras
        vdjan om att bli betraktade som "vanliga mnniskor" som dessutom
        har ett narkotikabegr.

Freningen Artister Mot Narkotika, se FAMN.

Frfljelseider, frfljelsemani, se Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk.

Frnekande. Mekanismen liknar den vid borttrngning, men nu gller det i
        stllet yttre konflikter. ven om det fr alla andra r uppenbart
        att en individ har en konflikt med ngon annan, frnekar
        vederbrande sjlv detta: "Jag r vn med hela vrlden". (Se
        Frsvarsmekanismer.)

Frsvarsmekanismer r enligt Freuds psykoanalytiska lra omedvetna, icke
        viljestyrda psykiska processer som sker kontrollera den
        existentiella ngesten. Hans psykodynamiska modell utgr frn att
        alla mnniskor har impulser eller knslor som kommer i konflikt med
        omgivningens yttre krav eller med de normer man sjlv tillgnat sig
        (inre krav). (Se Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk.)
        Mnniskan lever stndigt i konflikter, och frsken att lsa dessa
        medfr en kontinuerlig utveckling av personligheten. Till en brjan
        r konflikterna som regel ganska diffusa och upplevs nrmast som
        olust. Olusten franleder konfliktlsningar, varigenom man mer
        eller mindre medvetet frsker anpassa sig efter verklighetens
        krav. Om en konflikt stegras och blir hotfull vcker den ngest,
        och drvid utvecklas olika former av frsvar. Var och en har till
        sitt frfogande ett antal frsvarsmekanismer fr att kontrollera
        ngesten, om och nr denna blir fr svr att bra. De viktigaste
        frsvarsmekanismerna r borttrngning, evasion, frnekande,
        isolering, objektfrskjutning, projektion, rationalisering,
        reaktionsbildning och regression. Det r naturligt att anvnda sitt
        frsvar vid psykiska pfrestningar. Neurotiska symtom, t ex
        ngestattacker, tvngstankar och depressioner, uppkommer frst nr
        frsvaret anvnds i en sdan omfattning att det vllar strning av
        en mnniskas vlbefinnande eller sociala funktion. Alkohol- och
        drogmissbrukare r ofta lsta i sina egna positioner och dljer sig
        bakom ett vlutvecklat frsvar. Frst nr patienterna frbttrats
        och knner sig trygga, kan behandlaren om det r lmpligt tillgripa
        konfrontationer fr att hjlpa dem ur Isningarna.

Frteckning ver narkotika, se LVFS.

Frtunning, se Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och andra
        klorerade kolvten.

Frldrafreningen mot narkotika, FMN, organisation bildad 1968 av anhriga
        till narkotikamissbrukare. Organisationen bestod frst av lokala
        frldrafreningar som numera slutit sig samman i en
        riksorganisation. FMN bedriver frebyggande arbete och fungerar som
        en lnkrrelse fr familjer med missbruksproblem. Freningen ordnar
        t ex kurser och seminarier fr att stdja dessa familjer. FMN
        driver ocks behandlingshem i stiftelseform och projekt i samarbete
        med behandlingshem och ppenvrd. Internationellt samarbetar man i
        organsationerna NMN (Norden Mot Narkotika), Eurad (Europe against
        drugs) och Pride Family (internationell frldrarrelse fr drogfri
        ungdom).

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ G ]
-------------------------------------------------------------------------

GABA, gamma-aminosmrsyra, en av hjrnans viktigaste signalsubstanser. GABA
        har en allmnt hmmande verkan p nervsystemet. Bensodiazepiner och
        barbiturater aktiverar GABA:s receptorer, vilket kan frklara dessa
        drogers biokemiska verkningsmekanism.

Gaedecke, Friedrich, tysk vetenskapsman som 1855, genom att lsa upp
        kokablad i alkohol, fick fram en produkt som han kallade
        erythroxylon. Fyra r senare utvann Albert Niemann kristaller ur
        kokablad som han gav namnet kokain - drfr brukar Niemann och inte
        Gaedecke rknas som kokainets upptckare.

Gage, slanguttryck fr marijuana.

Gainesville green, slanguttryck fr marijuana.

Galenik, lkemedelsberedning, lran om beredning av lkemedel. Galenska
        lkemedel r tillredda (rt-)mediciner, i motsats till rvaran
        eller de sammansatta kemikalierna. (Se Lkemedelsberedning.)

Galle, slanguttryck i sdra Sverige fr hasch. Ordet r ett ln frn
        danskan, dr det troligen hrstammar frn det lderdomliga ordet
        gallhampa.

Galledealare, slanguttryck fr haschlangare. (Se dealare.)

Gallhampa, ldre ord fr cannabisplantans hanblommor.

Gammlers, tysk motsvarighet till mods i slutet av 1960-talet.

Gangster pills, slanguttryck fr barbiturater.

Ganja, indiskt och jamaicanskt ord fr marijuana. Ordet anvnds inom
        reggae- och rastafarikulturen ven i USA och Europa fr att
        beteckna hasch och marijuana.

Gas, hr slanguttryck fr lustgas.

Gatulangning, beteckning fr den illegala frsljning av narkotika som sker
        direkt till missbrukare p gator, torg, i hemmen eller andra
        platser dr missbrukare samlas. Termen gatulangning anvnds fr att
        skilja ut denna verksamhet frn den mer omfattande handeln med
        narkotika mellan olika syndikat. Gatulangaren strvar efter att ha
        s litet narkotika som mjligt p sig. Grips han hoppas han snabbt
        kunna gmma narkotikan eller gra sig av med den. Kan han trots
        allt bindas till ngon mindre mngd narkotika, frsker han hvda
        att innehavet endast r fr eget bruk. Pfljden blir d relativt
        lindrig. Termen gatulangning kom i allmnt bruk under 1970-talet,
        d det riktades kritik mot att polisen alltfr ensidigt inriktade
        sig p att jaga s k narkotikakungar och ligor p grossistniv, i
        stllet fr att stra sjlva gatuhandeln med droger. Kritikerna
        menade att marknadskrafterna gr att narkotikakungarna och de
        internationella ligorna alltid snabbt erstts av nya aktrer. Det
        enda oersttliga ledet i narkotikahandeln r missbrukaren och hans
        gatulangare. Genom att g in och stra denna verksamhet kan man,
        menade kritikerna (Bejerot), n bttre resultat n att bara jaga de
        stora narkotikahandlarna. Ett konkret exempel p gatulangning r
        den av heroin i Sverige. I grossistledet importeras heroin frn
        producentlnderna i Gyllene Triangeln (Laos, Burma och Thailand)
        och Turkiet via Holland, Danmark eller det tidigare Jugoslavien.
        (Se Balkanrutten.) Grossisterna har numera ofta internationell
        anknytning till frmst kinesiska och jugoslaviska kriminella.
        Heroinet importeras i block om 200 gram fr 700-800 kronor per
        
        gram. Det utblandas med minst 10 procent druv- eller florsocker och
        sljs sedan till nsta led i 1- eller 2-gramspsar fr mellan 1 000
        och 1 200 kronor per gram. Langaren i sin tur blandar vanligen ut
        heroinet med ytterligare 10-20 procent druvsocker innan det
        frpackas och sljs till missbrukaren. I Stockholmsomrdet sljs
        heroinet vanligen i s k kabbar. Dessa bestr av kapslar som kpts i
        t ex en hlsokostaffr, ppnats och tmts p sitt innehll,
        rengjorts med en ronpinne och fyllts med ca 0,2 gram pulver.
        Pulvret bestr d av ca 50 procent heroin och 50 procent socker
        eller annat utblandningsmedel. Dessa kapslar viras sedan noggrant
        in i plastfolie (Glad-Pack) och vrms s att folien ger ett starkt
        skyddande hlje. Gatulangaren placerar den berknade dagstgngen
        av kapslar i en dep, en s k docka, nra frsljningsplatsen. Han
        tar sedan 5-20 plastade kapslar i munnen och beger sig till
        frsljningsplatsen. Till sin hjlp har han i allmnhet en s k
        springare - en missbrukare som med en provision p vanligen 10
        procent av frsljningen (1 kapsel per 10 slda) finansierar sitt
        eget missbruk. Springaren tar kontakt med kunderna, anger pris och
        kvalitet och tar med sig den som nskar handla till langaren.
        Affren grs upp mycket snabbt. Om polisen skulle ingripa, svljer
        langaren omedelbart de kapslar han har under tungan. ven om
        langaren blir anhllen kan han ofta undg att kapslarna ptrffas.
        Det gr nmligen ofta lng tid innan kapslarna kommer ut och det r
        dessutom besvrligt att upptcka dem i avfringen. ven om langaren
        hlls kvar kan han manipulera genom att msom krka upp och frvara
        kapslarna i munnen, msom svlja dem igen. I sdra Sverige finns
        ett delvis annorlunda uppbyggt langningssystem. Hr sljs vanligen
        turkiskt brunt heroin i privatbostder eller knarkarkvartar.
        Langaren i sista ledet lgger heroinet p en spegel eller marmoryta
        och hackar det till ett fint, dammliknande puder. Pudret, som p
        detta stt fr strre volym, mts sedan upp i s k hattar (verdelen
        av en kanylhylsa) och lggs p en liten pappersbit. Denna viras om
        med plastfolie fr att kunna frvaras i munnen och p samma stt
        som kapslarna dljas vid eventuellt polisingripande. Priset r 1000
        kronor fr en hatt, 500 kronor fr en halv hatt och 300 kronor fr
        en kvarter, dvs en kvarts hatt. Samtliga priser i denna artikel
        avser 1993.

Gatulangningsgrupper, srskilda grupper inom polisen med uppgift att stra
        och ingripa mot frsljningen av narkotika.

Gautier, Thophile, (1811-1872), fransk frfattare och journalist. Han
        bildade p 1840-talet le Club des Haschichins, dr flera av
        dtidens stora konstnrer deltog. Gautier har utfrligt beskrivit
        klubbens verksamhet i olika skrif ter.

GB, slanguttryck fr barbiturater.

Generika, generiska namn, de ursprungliga namnen p olika lkemedel,
        benmningar efter de ingende kemiskt aktiva substanserna. Namnen
        har ofta i tillgg en uppgift om vilken lkemedelsfirma som
        tillverkar preparatet, t ex nitrazepam Kabi. De generiska namnen r
        i allmnhet gemensamma fr olika lnder. Fr de skandinaviska
        lndernas del faststlls de generiska namnen av Nordiska
        Farmakopnmnden (NFN). Man lgger stor vikt vid att de inte s
        ltt skall kunna frvxlas med namnen p andra substanser. NFN
        fljer i stort sett rekommendationerna frn WHO, som ger ut listor
        ver s k INN-namn (International Non-proprietary Names). I
        verensstmmelse med WHO:s lista har t ex fenemal nu ndrats till
        fenobarbital. Utver de generiska namnen har lkemedlen
        fantasinamn, varunamn. S har t ex nitrazepam i Sverige varunamnen
        Apodorm och Mogadon.

Genetiska bakgrunden till alkoholism och narkotikamissbruk, se Arvsmassan,
        Graviditet och narkotikamissbruk och Orsaker till bruk och missbruk
        av droger.

Gestaltterapi, gestaltande terapi, en terapiform som efterstrvar att frm
        patienten att handla i stllet fr att teoretisera. Terapeuten
        lter patienten dramatisera sitt inre material, t ex i dramaform
        bertta innehllet i en drm. Dialogen mste patienten sjlv
        uppfinna. Genom denna teknik kommer konflikterna fram. Mlet i
        terapin r att patienten genom att leva ut det som r
        konfliktladdat skall kunna bli en samlad person som handlar, knner
        och tnker, och som blivit av med sina emotionella lsningar.
        Gestaltterapin utformades av den tyske psykologen Fritz Perls i
        brjan av 1950-talet och var inspirerad av psykoanalytikerna
        Wilhelm Reich och Kurt Goldstein. Terapin fick sitt genombrott
        under 1960-talet och har ftt vidstrckt anvndning bde i
        individuell behandling och gruppbehandling. Metoden r beslktad
        med psykodrama. Bda metoderna anvnds vid s k terapeutiska
        samhllen fr narkomaner och kan ing i encounters och i
        maratongrupper.

Getpors, se Skvattram.

Ghost, slanguttryck fr LSD.

Gift, mne som redan i sm doser verkar skadligt eller ddande p en
        levande organism. I praktiken r det ofta svrt att dra grnsen
        mellan giftiga och icke giftiga mnen, eftersom de flesta kemiska
        mnen har giftverkan om de ges i tillrckligt hg dos. (Jmfr
        uttrycket "Allt r gift, det beror p dosen".) Fre
        narkotikalagstiftningens tid gick de medel som idag kallas
        narkotika in under begreppet gift, och straffansvar fr
        narkotikaspridning reglerades fram till 1923 i Giftstadgan. I lagen
        om kemiska produkter (SFS 1991:640), den moderna "giftstadgan",
        regleras all hantering, import och export av kemiska mnen och
        beredningar. Lagens syfte r att frebygga "att skador p
        mnniskors hlsa eller i miljn frorsakas av kemiska mnens
        inneboende egenskaper". Den som t ex ansvarar fr import av en
        kemisk produkt mste gra egna underskningar "i enlighet med
        vetenskap och beprvad erfarenhet" s att den myndighet som
        regeringen utser kan kontrollera att lagen efterlevs. I en srskild
        paragraf ( 13) finns bestmmelser kring hantering av miljfarligt
        avfall. Lagen gller inte livsmedel och lkemedel, som i stllet
        behandlas i en srskild livsmedelslag respektive
        lkemedelsfrordning. (Se ven Narkotika.)

Giftinformationscentralen i Stockholm besvarar frfrgningar frn
        allmnheten och sjukvrdspersonal angende misstnkt intrffad akut
        frgiftning hos mnniskor och i viss utstrckning ven hos djur.
        Centralen r ppen dygnet runt och ns via larmtelefonnumret 90 000
        ver hela Sverige. Frfrgningarna (cirka 50 000 per r) besvaras i
        allmnhet av apotekare, som i sin tur har mjlighet att kontakta
        lkare med specialistutbildning i intensivvrd.
        Giftinformationscentralen samarbetar med intensiwrdsenheten vid
        Karolinska sjukhuset i Stockholm. Giftinformationscentralen
        inrttades p 1950-talet p initiativ av barnlkare med bidrag frn
        dvarande Medicinalstyrelsen. Till att brja med var centralen
        uteslutande till fr frgor om frgiftningar hos barn, men frn
        slutet av 1960-talet har den ven tagit sig an frgiftningar hos
        vuxna. Giftinformationscentralen har en betydande aktuell produkt-
        och mnesdokumentation. Centralen var tidigare en statlig myndighet
        men tillhr numera Apoteksbolaget. Sedan 1950-talet har
        rdgivningscentraler fr frgiftningar etablerats vrlden ver. De
        har egna samarbetsorganisationer, som European Association of
        Poison Control Centres och World Federation of Associations of
        Clinical Toxicology Centers and Poison Control Centers. ven
        Vrldshlsoorganisationen WHO arbetar med dessa frgor i
        International Programme on Chemical Safety.

Giftstadgan, fram till 1923 den lag som reglerade narkotikaanvndningen i
        Sverige. (Se Gift.)

Giggles-smoke, slanguttryck fr marijuana.

Gin, hr slanguttryck fr kokain.

Ginsberg, Allen, (f 1926), amerikansk diktare, en av de ledande
        beatpoeterna. (Se Beat.) Han fick sitt genombrott med diktsamlingen
        Howl and otherpoems (1956). Hans poesi r starkt pverkad av
        drogupplevelser. P svenska finns urvalen Trgas och solrosor
        (1971) och Sorgsna hyllningar av damm (1976).

Girl, slanguttryck fr kokain.

Glasturk, slanguttryck fr en srskild typ av turkiskt hasch med
        brungulgrn frg, hrt pressad med glansig yta.

Glory seeds, slanguttryck fr frn av Blomman fr dagen.

Glutetimid, C13H15NO2, lugnande och smngivande preparat, patenterat 1954
        av CIBA, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Goa, fre detta portugisisk koloni i Indien som p grund av milt klimat och
        stor gstfrihet blivit ett centrum fr missbrukande
        vsterlnningar. Tidigare handlade det mest om hippiekultur och
        haschrkning, men numera dominerar rkning av heroin av typen brown
        sugar och bruk av ecstacy.

Gola, slanguttryck fr att skvallra om eller fr polisen ange en
        missbrukande kamrat. Ordet anvnds synonymt med tjalla, i
        missbrukargng ett allvarligt socialt brott som inte sllan medfr
        repressalier. Angivare kallas golbg eller goltupp, som r grovt
        nedsttande beteckningar i missbrukarkretsar.

Gold, slanguttryck fr marijuana.

Gold columbian, slanguttryck fr marijuana.

Gold dust, slanguttryck fr kokain.

Goods, slanguttzyck fr heroin och morfin.

Goofballs, slanguttryck fr barbiturater.

Goofbutt, slanguttryck fr smnmedel, i synnerhet barbiturater.

Goon, slanguttryck fr PCP.

Gorilla pills, slanguttryck fr barbiturater.

Grads, slanguttryck fr metamfetamin.

Grads, grass, slanguttryck fr marijuana.

Grand mal, stort epileptiskt anfall med medvetslshet. (Se Epilepsi.)

Grateful Dead, amerikansk psykedelisk rockgrupp bildad 1965, en av de
        viktigaste musikgrupperna under den kaliforniska hippierrelsens
        tid i San Francisco. Gruppen medverkade vid stora
        multimediahappenings, s k acid tests, dr deltagarna intog det d
        nnu inte frbjudna LSD. (Acid r slanguttryck fr LSD.) En av de
        strsta LSD-tillverkarna finansierade 1966-67 en lng rad
        gratiskonserter med gruppen, oftast utomhus. En av grundarna "Pig
        Pen" Ron McKernan dog 1973 ef ter lngvarigt drogmissbruk i
        skrumplever, 27 r gammal. De flesta av gruppens snger r skrivna
        av Jerry Garcia och Robert Hunter och har en surrealistisk,
        drmaktig karaktr som blandar element frn mnga musikaliska
        stilar med ltta och vackra vokalharmonier. Gruppen blev srskilt
        knd fr sina lnga improvisationer. Deras fans kallades Dead
        Heads, dr heads r slanguttryck fr narkotikamissbrukare.


-------------------------------------------------------------------------
GRAVIDITET OCH NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

Gravida kvinnors missbruk av alkohol och narkotika och riskerna fr foster
och barn har under det senaste decenniet uppmrksammats i en rad
vetenskapliga underskningar. Mnga graviditeter hos alkohol- och
narkotikamissbrukare slutar med missfall eller legal abort. Man berknar
att det nd fds omkring 400 barn per r i Sverige med skador som orsakats
av moderns missbruk. I minst 30 procent av fallen rr det sig om
narkotikamissbruk. Se ven under FAS (fetalt alkoholsyndrom). Den
vanligaste fljden av moderns missbruk r att det nyfdda barnet har lg
fdelsevikt och eller fds fr tidigt, ofta med fr litet huvudomfng.
Barnet kan senare, ven om det tas vl omhand, komma att utvecklas
lngsammare n andra barn. Beteendestrningar och koncentrationssvrigheter
(MBD, Minimal Brain Dysfunction) r vanliga symtom hos barn som under sitt
fosterliv skadats av alkohol eller narkotika. ven om en tredjedel av
narkotikamissbrukarna i landet r kvinnor och nstan alla befinner sig i
fertil lder, r graviditeter bland kvinnliga narkomaner relativt
sllsynta. Kvinnliga heroinister i aktivt missbruk fr t ex ofta
menstruationsstrningar - sannolikt p grund av hmmad gglossning. Om de
blir gravida sker detta ofta under en period d de underkastat sig
lngvarig behandling och allmntillstndet har hunnit bli bttre. Fastn
den sociala situationen sllan r den bsta, brukar kvinnorna vilja
fullflja graviditeten. Det mest karakteristiska draget hos unga kvinnliga
narkomaner r att de har dlig sjlvknsla och r oskra p sin kvinnliga
identitet. De kan ha varit utsatta fr sexuella vergrepp i barndomen eller
p annat stt blivit utnyttjade av mn senare i livet. Det mest naturliga
sttet att terf sin sjlvbild som kvinna r att bli gravid. Graviditeten
ger en knsla av vrme och mhet. Det starkaste motivet fr att bli mor kan
vara kvinnans nskan att f knna sig som andra kvinnor. Det finns d till
att brja med inte s mycket utrymme fr tankar och frestllningar om det
vxande fostret och hur man skall kunna vrna om det. Under en graviditet
frsker dock de flesta kvinnliga narkomaner sluta missbruka. I en
Stockholmsstudie har man visat att tre frdedelar av amfetaminmissbrukande
kvinnor fortsatte att missbruka trots graviditeten. En frdedel slutade
missbruka och kunde ocks senare ta hand om sina barn. Den perinatala
ddligheten (dvs under perioden kring frlossningen) var hg (5,7 procent).
Flera barn hade missbildningar. Mnga av barnen fick senare knslomssiga
strningar. Heroinmissbruk under graviditet leder till hmning av fostrets
tillvxt. Barnen blir sm och underutvecklade och kan fdas med
abstinenssymtom, kramper och pverkan av andning och hjrtverksamhet.
Fostren till heroinmissbrukande kvinnor lper strst risk under senare
delen av graviditeten. D fljer nmligen fostret med i moderns
missbruksperioder och fr svra abstinenser. Under dessa dmpas fostrets
syresttning och hjrnskador kan uppkomma. Eftersom riskerna fr fostret r
strre ju senare i graviditeten den missbrukande kvinnan befnner sig, r
det angelget att de narkotikamissbrukande blivande mdrarna tas om hand s
att de lever drogfritt. Heroinmissbrukande mdrar ordineras dock ibland en
lg daglig dos av lmetadon. Detta ger nmligen en jmn koncentration i
moderns och fostrets vvnader, vilket r bttre fr fostret. Dessutom
frebyggs de riskabla terfallen i heroin- missbruk. Inga missbildningar
uppkommer om de heroinmissbrukande mdrarna fr adekvat behandling, vilken
r en specialistangelgenhet. Ett srskilt svrt problem fr o m slutet av
1980-talet r enligt amerikanska rapporter de s k crack-babies som ftts av
kokain- eller crackmissbrukande mdrar. (Se ven Crack och Kokain.)
Kokainanvndning under graviditeten pverkar nmligen tillfrseln av
nringsmnen och syre till fostret. Kokainet framkallar ocks kramper i
livmodervggen s att moderkakan riskerar att lossna, vilket leder till
spontanaborter och bldningar. Barn till crackmissbrukande mdrar fds ofta
fr tidigt och har oftare n andra barn vattenskalle (hydrocephalus) eller
andra brister i hjrnans utveckling. Om de klarar sig genom spdbarnstiden
fr de senare ofta problem med sin utveckling. De blir antingen irriterade
eller sla till sin lggning och har svrt att ta till sig nring. Mnga av
dem blir hyperaktiva, har svrt att lra sig tala och svrt att relatera
till andra. Under crackepidemin i USA har man p ngra r f"att 200 000
crack-babies att ta hand om. Mnga av dessa behver std i olika former
under hela sin uppvxt.

Prevention och behandling. Att hjlpa alkohol- och narkotikamissbrukande
kvinnor som vntar barn r en mycket angelgen uppgift bde fr
mdrahlsovrden, socialtjnsten och den specialiserade narkomanvrden
eller vuxenpsykiatrin. Ett intensivt samarbete mellan dessa instanser r
ndvndigt eftersom det rr sig om riskgraviditeter. Prevention
(frebyggande verksamhet) och behandling bedrivs i frsta hand av
mdravrdscentralerna. Om kvinnan bestmmer sig fr att fullflja
graviditeten erbjuds hon effektiv behandling som syftar till drogfrihet. I
svrare fall tas kvinnorna in p sjukhus eller behandlingshem fr att
drogfrihet skall kunna stadkommas. Oftast gr patienterna sjlva med p
detta eftersom de nskar att barnet skall fdas friskt. Vgrar kvinnan
brukar lagen om vrd av missbrukare (LVM) tillmpas. Under graviditeten ges
kvinnorna all tnkbar medicinsk och psykologisk hjlp fr att kunna hlla
sig drogfria. Samtidigt planeras det fortsatta stdet efter frlossningen.
Utver detta frsker man ofta ocks arrangera vrd av den eventuellt
missbrukande partnern. Mlet fr behandlingen r i frsta hand att fostret
skall f vxa utan pverkan av alkohol och droger (undantag: legal
metadonbehandling) och kan fdas vid en normalt frberedd frlossning. P
Huddinge sjukhus i Stockholm, vid narkomanvrden i Lund och i Gteborg
finns srskilda team som r vana att ta hand om och hjlpa gravida
narkomaner. En senare frga blir om patienten kan ta hand om sitt barn
eller inte. Nr det gller svrt narkotikaberoende kvinnor har
vetenskapliga studier visat att i allmnhet endast var frde av dem frmr
skapa en s socialt vlordnad situation att de kan ta ansvar fr ett barn.
Det r dock synnerligen viktigt att en fosterhemsplacering fr barnet sker
i samrd med den biologiska modern och fadern och att dessa senare fr
beska barnet och flja dess utveckling. ven om den kvinnliga narkomanen
som ftt barn kanske inte helt frmr ta sig ur sitt narkotikamissbruk, kan
hon i allmnhet hlla missbruket nere i samband med de tillfllen d hon
har tillstnd att beska sitt eller sina barn. Efter ngot eller ngra r
kan missbrukarens sociala situation ha frbttrats och missbruket upphrt.
Det gller d som vid andra fosterhemsplaceringar att med barnets bsta fr
gonen avgra om och nr den biologiska frldern skall terf vrdnaden om
sitt barn.

-------------------------------------------------------------------------

Green, slanguttryck fr ketaminhydroklorid.

Green dragons, slanguttryck fr barbiturater.

Greenies, slanguttryck fr kombinationen pentobarbital och metamfetamin.

Grefa, griefo, griffa, slanguttryck fr marijuana.

Grovt narkotikabrott, juridisk term fr de allvarligaste narkotikabrotten.
        Beteckningen avser oftast langning i stor skala eller
        narkotikaverksamhet av srskilt allvarlig eller hnsynsls art.
        Dessa brott kan enligt narkotikastrafflagen ge fngelse i 2-10 r.
        (Se Narkotikastrafflagen.)

Gruppterapi, gruppsykoterapi r en vanlig terapiform inom narkomanvrden.
        Den terapeutiska gruppen kan ses som ett miniatyrsamhlle.
        Tonvikten ligger p samspelet mellan gruppmedlemmarna. Om en
        patient knner sig trygg i gruppen och mts av intresse och
        frstelse, vgar han g in i djupa diskussioner med de andra och
        lr sig d mycket om sitt eget stt att bete sig. Han kan ocks
        stimuleras att ndra sitt upptrdande mot andra mnniskor.
        Grupperna kan vara direkt pedagogiska, kunskapsfrmedlande, eller
        mera analytiska, som i transaktionsanalys. Det kan ocks finnas
        inslag av rollspel och psykodrama. Inom terapeutiska samhllen av
        amerikansk typ (se Synanon, Day Top) frekommer en form av
        gruppterapi som utstrcks ver flera dagar och har mycket intensiv
        karaktr, s k maratongrupper. (Se ven Terapeutiska samhllen och
        Terapi.)

Grnspsykotiskt tillstnd, se Borderline.

Grs, slanguttryck fr marijuana.

Grnt, slanguttryck fr marijuana.

GT-test, mtning av halten av leverenzymet glutamyltransferas vilken r
        frhjd vid leverpverkan, t ex vid alkoholmissbruk. (Se Biologiska
        markrer.)

Guayo, kokablad. Guayo r det namn som den spanske missionren Ramon Pane
        p 1490-talet uppgav att indianerna anvnde fr koka.

Gul, slanguttryck fr att vara smittad av gulsot. (Se Hepatit.)

Guldtorsk, slanguttryck bland prostituerade kvinnliga narkomaner fr kund
        som betalar bra och regelbundet.

Gullibb, slanguttryck fr gult libanesiskt hasch.

Gulsot, se Hepatit.

Gunk, slanguttryck fr sniffbara mnen, t ex thinner.

Gunne, Lars-Magnus, (f 1923), professor i psykiatri och verlkare vid
        Ullerkers sjukhus i Uppsala 1966-1989. Gunne introducerade
        lmetadonbehandling ad modum Dole-Nyswander i Sverige 1966 efter att
        ha studerat metoden vid Rockefellerinstitutet i New York, USA. P
        sin forskningsklinik startade han ocks i slutet av 1960-talet
        avgiftnings- och rehabiliteringsavdelningar fr
        narkotikamissbrukare frn regionen. Tillsammans med medarbetare,
        frmst Olof Blix, Bo Frykholm och Leif Grnbladh har han publicerat
        en rad utvrderingar av svensk narkomanvrd, flera av dem i
        internationella tidskrifter. Gunnes svenska metadonprogram r
        Europas ldsta, synnerligen noga utvrderat och internationellt
        vlknt. Narkomanvrdsforskningen har endast varit ett sidospr i
        Gunnes omfattande forskningsverksamhet inom psykiatri och
        farmakologi. Gunne r knd som expert i lkemedelsfrgor och som
        frelsare inom det medicinska omrdet. Han r ven pedagogiskt
        intresserad och har skrivit boken Narkomani - medicinska fakta
        (1970,1975). Han har varit vetenskapligt rd inom Socialstyrelsen
        och r expert vid Lkemedelsverket.

Gyllene Halvmnen, benmning (i analogi med Gyllene Triangeln) p ett
        omrde i Sydvstasien med en betydande opium- och
        cannabisproduktion. Omrdet strcker sig frn stra Iran via
        Afghanistan till Pakistans nordvstprovins. I dessa bergsomrden
        finns av tradition viktiga leverantrer av opium och cannabis fr
        de lokala marknaderna i Asien. Frn mitten av 1970-talet kades
        produktionen kraftigt, och Gyllene Halvmnen blev en av
        huvudleverantrerna av opium och cannabis till den europeiska
        marknaden.

Gyllene Triangeln, bergigt grnsomrde i Sydostasien mellan Burma, Laos och
        Thailand, viktigt centrum fr illegal opiumodling och
        herointillverkning.

Gshud, kldrysningar, vanligt symtom vid morfin-/heroinabstinens. (Se Cold
        Turkey och Opium, morfinpreparat (opiater)...)

Gngare, slanguttryck fr narkotikalangare.

Ggga, gggare, gggarkvart. Ggga r slanguttryck fr att missbruka
        amfetamin, gggare fr amfetaminmissbrukare och gggarkvart fr
        bostad dr amfetamin missbrukas.

Gngbearbetning, en metod att inom socialt arbete g in i ungdomsgng fr
        att frebygga eller behandla missbruk och kriminalitet. Ledarna fr
        gngen fr individuell behandling hos socialarbetaren, som frsker
        pverka dem till strre insikt och frnuft. Kan ledarna frms att
        ndra sig, splittras nmligen ofta gngen. Ibland frsker man
        ocks inspirera hela gngen att engagera sig i ngot mer
        konstruktivt n missbruk, kriminalitet och skadegrelse.

Gksn, slanguttryck fr kokain.

Gring, Hermann, (1893-1946) tysk militr och politiker. Under frsta
        vrldskriget var Gring en av de mest framgngsrika tyska
        jaktflygarna. P 1920-talet anslt han sig till nazistpartiet, dr
        han gjorde snabb karrir. Sedan sin tid som krigsflygare anvnde
        Gring regelbundet kokain. Fr att lindra smrtorna frn de skador
        han drog sig vid Hitlers kuppfrsk i Mnchen 1923, tillgrep han
        morfin. Under 1920-talet vistades han flera r i Sverige, dr han
        dels var anstlld vid ett privat flygbolag, dels vrdades p
        psykiatriskt sjukhus fr sitt drogmissbruk. Det r ovisst om han
        ngonsin blev botad frn sin morfinism. Flera andra nazistledare,
        bl a Hitler sjlv, anvnde tidvis eller regelbundet droger.
        Samtidigt frdmde den officiella propagandan varje form av
        drogmissbruk, som sattes i samband med allskns promiskuitet.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ H ]
-------------------------------------------------------------------------

H, slanguttryck fr heroin.

Haagkonventionen, internationell verenskommelse om reglering av
        opiathanteringen undertecknad i Haag 1912. Konventionen
        undertecknades av 102 lnder och trdde i full kraft frst 1919,
        sedan den frts in som en del av Versaillesverenskommelsen efter
        frsta vrldskrigets slut. Haagkonventionen gllde fram till 1961,
        d den ersattes av The Single Convention on Narcotic Drugs. (Se
        FN:s Narkotikakonventioner.)

Habituation, ldre engelsk term fr tillvnjning som nnu inte utvecklats
        till ett fullt beroende. (Se Beroende av droger.)

Habituell konsumtion, vanemssig anvndning av droger.

Haight Ashbury, delvis frslummad stadsdel i San Francisco, USA, som i
        brjan av 1960-talet omvandlades till "ungdomsstad". Hr kunde
        collegestudenter, unga konstnrer, musiker och frfattare hitta
        stora och billiga lgenheter. Husgarna insg snart att det var mer
        lnsamt att hyra ut de fallfrdiga gamla husen till ungdomar och
        boendekollektiv n till socialhjlpstagare, asiatiska invandrare
        och svarta. Ngra av de senare stannade dock kvar, och stadsdelen
        blev ett kosmopolitiskt ungdomscentrum. Flera bohemkollektiv frn
        North Beach, beatnikrrelsens centrum, flyttade hit i mitten av
        1960-talet. Haight Ashbury blev 1967 hippierrelsens centrum i "the
        city of love", med drogfrsljning, psykedeliska butiker och olika
        festivaler och happenings. Hundratusentals mnniskor skte sig till
        stadsdelen under somrarna, och praktiskt taget alla ledande
        frfattare och musiker i hippietraditionen trffades i Haight
        Ashbury, som framstod som ideologiskt centrum fr vstvrldens
        unga.

Haight Ashbury Free Clinics, ppenvrdskliniker i San Francisco, USA, som
        ger fri vrd. De uppstod spontant under hippierrelsen 1967, d de
        frsta enkla mottagningarna frlades till Haight Ashbury.
        Initiativtagare var en ung idealistisk lkare, David Smith, som
        intensivt upplevde hur mnga vilsegngna hippies behvde std och
        hjlp. Det karakteristiska fr Smiths vrdfilosofi var att sjukvrd
        skulle vara en rttighet och inte ett privilegium. Fr att f
        gratis vrd skulle man inte behva bevisa att man var utan pengar -
        detta skilde rrelsen frn vanlig socialhjlp och vlgrenhet. Den
        medicinska vrden presenterades i en avdramatiserad form. Hela
        individen betonades, inte bara missbruket eller den enskilda
        komman. versitteri och moraliserande gentemot vrdtagarna fick
        inte frekomma. Flera hundra Free Clinics uppstod snabbt ver hela
        USA. De var och r alltid belgna mitt i slummen i
        storstadsomrden, och de drivs av religisa rrelser eller
        politiska organisationer. Frivilliga, volontrer, hjlper till med
        arbetet. Ibland utgr federala bidrag till klinikerna. David Smith,
        initiativtagaren, r numera professor i toxikomani och knd
        debattr och drogexpert i USA.

Hair, musikal med undertiteln The Tribal Love-Rock-Musical med text av
        James Rado (f 1939) och Gerome Ragni (f 1942) och musik av Gail
        MacDermot (f 1928). Det r den mest framgngsrika musikalen om
        1960-talets hippiekultur. Den skildrar en grupp ungdomar prglade
        av protester mot Vietnamkriget, flower power, haschromantik och en
        blandning av astrologi och sterlndsk mystik kring Vattumannens
        tidslder (the age of Aquarius). Ledmotiv och sngtitlar r bl a
        Aquarius, Let the sun shine in, Walking in space och Good morning
        starshine. Musikalen producerades av Joseph Papp fr hans Festival
        Public Theatre i New York vren 1968, men den fick ett sdant
        genomslag att den redan efter sex veckor gick upp p Broadway dr
        den spelades 1 742 gnger. Hair hade stor framgng ven i London
        efter premiren hsten 1968. Den sattes upp i Stockholm p
        Scala-teatern med titeln Hr samma r. Filmversionen frn 1979 av
        Milos Forman fick ett blandat mottagande och mtte vissa protester
        mot vad som ansgs vara en nattstnden drogromantik.

Hairy, slanguttryck fr heroin.

Halazepam, C17H12ClF3N2O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, analogt med diazepam, patenterat 1969 av
        Schering, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Halcion, varunamn fr triazolam, snabbverkande smnmedel av
        bensodiazepintyp. Medlet har begrnsad anvndning. Det r
        narkotikaklassat enligt frteckning IV.

Haldol, varunamn fr haloperidol.

Hallucinationer, av latinets hallucinatio, tanklst tal, drmmande
        tillstnd, och av halucinari, yra. Det r sinnesvillor orsakade av
        inre retningar, exempelvis drogpverkan. Syn-, hrsel-, lukt- eller
        knselfrnimmelser uppfattas som verkliga, men har uppkommit utan
        vanlig yttre stimulering av respektive sinnesorgan. Man skiljer p
        hallucinationer som helt saknar motsvarighet i verkligheten och
        illusioner som r frvrngning av reella sinnesintryck.
        Hallucinationer r vanliga vid missbruk av hallucinogena droger och
        vid kokainfrgiftning.

Hallucinera, att ha sinnesvillor. (Se Hallucinationer.)

-------------------------------------------------------------------------
HALLUCINOGENA DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Hallucinogena droger (psykedeliska droger, psykotomimetiska droger) r
narkotikaklassade enligt Psykotropkonventionen. (Se FN:s narkotika-
konventioner.) De karakteriseras av att de kan pverka tankelivet, frmgan
till varseblivning och stmningslget, utan att samtidigt ge allmn
psykomotorisk stimulering eller depression. Hallucinogena droger har i
allmnhet den effekten att man upplever att man befinner sig i en drm och
att verkligheten omkring en frvrids. De hallucinogena drogerna indelas
enligt fljande:

1. De som har en kemisk likhet med knda neurotransmittorer (katekolaminer
eller serotonin). I denna grupp finns LSD, psilocybin och bufotenin (som
dock inte r narkotikaklassat). Till denna grupp kan man ocks rkna en
underavdelning av amfetamingruppens preparat som har hallucinogena
egenskaper, t ex MDM, Ice, DOM etc. (Se Amfetamin.)

2. Droger som inte har slktskap med neurotransmittorer, t ex cannabis,
fencyklidin (PCP).

1. LSD, psilocybin och meskalin. Meskalin kommer frn en mexikansk
kaktusvxt och har i rhundraden varit knd fr sina hallucinogena
egenskaper. Meskalin blev bermt genom att dess effekter omnmndes i Aldous
Huxleys bok The doors of perception (1954). Psilocybin kommer frn en svamp
och har liknande egenskaper. LSD r en psykosframkallande eller
psykotomimetisk drog. Den kan ge en kraftig pverkan p det mnskliga
psyket i doser som r mindre n 1 mikrogram per kg kroppsvikt. Kemiskt r
LSD en hrledning ur lysergsyra, som finns naturligt i vissa svampar. LSD
eller lysergsyrediamid syntetiserades av Albert Hoffman, en kemist verksam
p 1940-talet vid lkemedelsfretaget Sandoz industrier. Alla de nmnda
hallucinogena drogerna har likartade effekter, men de av meskalin och
psilocybin r svagare. I djurfrsk har det varit svrt att studera
effekterna. Dock verkar det inte som om preparaten r srskilt
vanebildande. Djuren vill nmligen inte grna fortstta att ta
hallucinogena droger ven om de under en tid matats med dem. I stllet
verkar de undvika drogerna om de har ngot val.

2. Fencyklidin (PCP), cannabis. Fencyklidin syntetiserades ursprungligen
fr att anvndas som narkosmedel inom veterinrmedicinen. PCP kom i stllet
att bli en populr hallucinogen drog bland fattiga, unga missbrukare i USA
under senare delen av 1970-talet och brjan av 1980-talet. PCP r nmligen
enkelt och billigt att framstlla. PCP kan ge upphov till ett rus under
vilket missbrukaren blir helt frvirrad, hallucinerande och vldsam.
PCP-epidemin skapade en viss rdsla hos allmnheten p grund av alla de
mord och sjlvmord som fljde i dess spr. Epidemin har dock nu till stor
del klingat av. Enstaka fall av PCP-intoxikation har beskrivits av svenska
lkare. I vrigt har PCP aldrig etablerats som missbruksmedel i de nordiska
lnderna. Cannabis har hallucinogena egenskaper och kan i likhet med andra
hallucinogena droger i starka beredningar (hascholja) framkalla ett toxiskt
delirium med hrsel- och synhallucinationer. (Se Cannabis.)

Frekomst och missbruk. LSD- och meskalinmissbruket blev utbrett under
1960-talet i USA. Frfattare som Aldous Huxley och Alan Wattes och
psykologprofessorer som Timothy Leary pstod att medlen kunde "frlna
ytterligare en dimension t det egna medvetandet". Denna uppfattning vann
gehr srskilt hos collegeungdom som hade en oppositionell instllning till
materialismen i den omgivande kulturen. Till att brja med trodde man i
allmnhet att riskerna med dessa hallucinogena droger var minimala. Vissa
psykiatriker frskte t o m anvnda LSD fr att g in i och frst
psykoser. Ibland kombinerades LSD med psykoterapi (LSD-terapi - en numera
vergiven behandlingsform). Redan 1967 beskrev professor Herbert Kleber vid
Yaleuniversitetet det orovckande missbruket av hallucinogena droger bland
studenterna. Han skildrade hur "identitetsproblem" var vanliga freteelser
bland collegeungdomen, och att en del frskte klara upp sina svrigheter
med hjlp av hallucinogena droger. Kleber redogjorde fr hur vissa
studenter kunde brytas ned psykiskt genom att de under meskalin- och
LSD-framkallade psykotiska tillstnd kom att konfronteras med s
ngestladdat material i det omedvetna att de inte var i stnd att bearbeta
det. Flera andra psykiatrer rapporterade kvarstende hallucinos efter
anvndning av hallucinogena droger. Intresset fr att anvnda hallucinogena
droger minskade under 1970-talet, fr att s gott som helt frsvinna under
senare delen av 80-talet. I Sverige blev det i brjan av 1970-talet
populrt att ta LSD-tripper (i allmnhet med en styrka mellan 100 och 2 000
mikrogram). Hippies, vars huvuddrog var cannabis, tog d och d
LSD-tripper. Sedan mitten av 1970-talet har LSD-tripper och ven meskalin
endast sporadiskt frekommit p den illegala marknaden i Sverige. I brjan
av 1990-talet mrktes dock ett nytt intresse fr LSD kopplat till
ravepartyn och illegala nattklubbar. Tullen rapporterar att LSD i allmnhet
kommer frn England, dr det fabricerats illegalt av hemmakemister. Ofta
smugglas LSD-tripperna in i form av speciella frimrken dr det p bilderna
finns t ex en bild av Kalle Anka, Gorbatjov eller ngon annan knd figur.
Varje sdan bild p ett litet frimrke innehller en LSD-tripp, en dos p
ca 100 mikrogram. Missbrukaren svljer allts ett sdant frimrke om han
vill g in i ett rus.

Ruset. Effekter av ett LSD-, meskalin- eller psilocybinrus r att alla
konturer blir frvridna och smlter bort som rinnande vax. Sinnena blir
verretbara, ljud kan stimulera till syner, det blir brott i tankekedjan.
Hela kroppen kan knnas tung som bly eller ltt s att man tror att man kan
flyga. Under LSD-inverkan kan freml i omgivningen ndra frg och form,
rummet kan bli grnt, en stol bli rd. Tidigt upptrder s k
inkonstansfenomen, vilket innebr att t ex TV-rutan hela tiden ndrar
storlek, vxer och krymper. Konturerna p freml som man betraktar "rinner
bort". En cigarrett som man tnker aska av p ett fat blir pltsligt till
100 cigarretter i luften. Ljud kan pltsligt ka i volym och upplevas
ptrngande. Samtidigt kan missbrukaren knna sin egen kropp frndras.
"Hela skinnet knns som om det bubblar" eller "Hjrnan knns delad och hr
inte ihop med kroppen" etc. tingestknslor och lyckoknslor frekommer p
en och samma gng. Ibland kan dessa psykotiska upplevelser komma tillbaka
d och d under flera mnader efter ett kraftigt LSD-missbruk, s k
tertrippar. Fruktade r s k snedtndningar eller "bad trips" i vilka
perceptionsstrningarna och hallucinationerna kan pg i veckor.
Missbrukarna brukar sga att ngon "fastnat p en trip". Det har hnt att
personer som missbrukat LSD gtt ver i en permanent kronisk psykos som
liknar paranoid schizofreni. Psykosen kan medfra smre impulskontroll och
vldsamt beteende, ibland ocks leda till sjlvmordsfrsk. Den
allvarligaste komplikationen till LSD-missbruk r att enstaka missbrukare
under ruset tror att de kan flyga, strtar sig ut frn hga hjder och
omkommer.

Behandlingen innebr i allmnhet att den ofta ngestladdade och uppjagade
missbrukaren tas om hand och erbjuds lugn och ro. Symtomen brukar d g
ver av sig sjlv. Emellant kan missbrukaren behva neuroleptika under en
kortare tid.

Prognosen r relativt god. De flesta av alla de unga hippies i Sverige som
under 1970-talet anvnde LSD blev psykiskt terstllda. Ingenting talar fr
att ngon srskild form av beroende uppkommer. Vissa blir snarare
avskrckta frn vidare experiment. LSD-missbruk i kombination med
cannabismissbruk kan leda till kronisk psykos som kan likna schizofreni.

-------------------------------------------------------------------------

Hallucinos en symtombild, karakteriserad av olika sinnesvillor.

Haloperidol, C21H23ClFNO2, ett butyrofenonderivat, antipsykosmedel,
        patenterat 1959 av Janssen, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Haldol.

Haloxazolam, C17H14BrFN2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som
        tillhr gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Halstedt, William Stewart, (1852-1922), "den moderna kirurgins fader",
        utvecklade den s k ledningsanestesin. Han beskrev 1887 i en artikel
        i New York Medical Journal hur kokain framgngsrikt hade anvnts
        vid ver 1 000 operationer, bl a vid amputationer. Om kokain
        sprutas runt en nerv blockeras smrtknslan i hela det omrde som
        frsrjs av nerven, genom att sjlva nervledningen temporrt bryts.
        Detta blev senare banbrytande fr tandlkarna, som genom att
        injicera kokain i tandnerven kunde stadkomma en effektiv
        lokalbedvning. Halstedt utfrde mnga riskfyllda experiment p sig
        sjlv. Flera av hans assistenter dog i kokainverdoser, och nda
        till sin dd var han sjlv svrartat dubbelberoende av kokain och
        morfin.

Halveringstid, hr den tid som gr t fr att halten av ett mne
        (plasmahalten) i kroppen skall sjunka till hlften.

Hampa, Indisk hampa, Cannabis sativa L, r en vxt som odlats i tusentals
        r fr sina kraftiga fibrers skull. Fibrerna i hampvxtens stammar
        anvnds till grova rep inom sjfarten. Man kan ocks vva klder av
        hampa. Nylon och andra plaster har dock kommit att erstta detta
        material. Hampans olika vxtdelar, i synnerhet toppskotten,
        innehller de rusgivande cannabinoiderna. (Se Cannabis.) Att rka
        hampa eller "grs" kan allts vara detsamma som att rka marijuana
        eller hasch.

Hampebladet, dansk tidning med utprglat cannabisromantiskt innehll. Den
        hyllade en livsstil helt uppbyggd kring haschrkning, utkom
        oregelbundet under 1970-talet och spreds frn Christiania.

Hampedyrkerens hndbog, dansk version av Marihuana growers guide av Mel
        Frank och Ed Rosenthal som utkom 1980. Boken frorsakade en
        omfattande debatt kring tryckfrihetens grnser, och om det skulle
        vara tilltet att ge ut handbcker i narkotikaframstllning.
        Hampedyrkarens hndbog r den mest omfattande och detaljerade
        handboken om hemodling av cannabis och har ftt en vid spridning i
        missbrukarkretsar.

-------------------------------------------------------------------------
HANDEL MED NARKOTIKA
-------------------------------------------------------------------------

FN berknade 1991 att vrldens narkotikahandel omstter ca 4 000 miljarder
kronor. Endast den internationella vapenhandeln r strre. ven om
siffrorna av naturliga skl rymmer ett stort mtt av oskerhet och
uppskattningar, s r droghandeln mycket omfattande. Den har central
betydelse i mnga lnders, srskilt producentlndernas, ekonomi.

Odlarledet. Opievallmo fr illegal heroinframstllning odlas i Sydostasien
i den s k Gyllene Triangeln, dvs de bergiga grnsomrdena mellan Burma,
Laos och Thailand. Merparten av opievallmon odlas i de burmesiska delarna
av Gyllene Triangeln. Omfattande opiumodling fr den illegala marknaden
frekommer ocks i Sydvstasien i den s k Gyllene Halvmnen, dvs
grnsomrdena mellan Pakistan och Afghanistan. Viktiga opiumexportrer r
ven bl a Iran, Libanon och Turkiet samt (fr marknaden i USA) Mexico och
Colombia. Cannabis fr den europeiska marknaden odlas frmst i Marocko och
Libanon men ocks i Afghanistan och Indien. Den amerikanska
cannabismarknaden frsrjs frn Mexiko och Colombia, men det frekommer
ocks en mycket utbredd inhemsk odling i USA srskilt i delstaterna
Kalifornien och Texas. Kokaplantan odlas frmst i bergsomrdena i Peru,
Bolivia och Colombia men ven i Ecuador samt i delar av Amazonasdeltat i
Brasilien. I frsta ledet sysselstts och frsrjs hundratusentals bnder
med att s, skta och skrda. Drogerna anvnds ofta som betalningsmedel.
Inte sllan frekommer bland odlarna sjlva ett relativt vl integrerat och
socialt kontrollerat bruk av ursprungsprodukterna t ex opiumrkning,
kokatuggning och cannabisrkning. Bnderna har sllan ngon nskan att byta
till odling av andra grdor, s k ersttningsodling, eftersom dessa oftast
ger en mindre trygg frsrjning. Dessutom ser odlarna sllan konsekvenserna
av anvndningen av sina jordbruksprodukter. De frsk som bl a i FN:s
narkotikafonds regi har gjorts att p olika stt stimulera bnderna att
odla alternativa grdor har i stort sett misslyckats med att pverka
narkotikahandelns grundstrukturer.

Syntetiskt framstllda droger kan tillverkas i de flesta industrilnder.
USA och Storbritannien har en flora av illegala laboratorier som tillverkar
s k designade droger. I Europa har frmst Holland och Polen varit stora
exportrer av illegalt tillverkade amfetaminpreparat.

Frdling och salufring. I vissa delar av vrlden med bristfllig kontroll
av apotek och lkemedelsindustri frekommer ocks ett omfattande lckage
frn den legala till den illegala narkotikamarknaden. De narkotikapreparat
som bygger p vxtalkaloider som opievallmo, kokabusken och hampvxten
frdlas och salufrs p ett likartat stt. Bndernas skrd inhandlas av
lokala kpmn och kringresande uppkpare, som i sin tur transporterar
rvaran till illegala laboratorier dr den frdlas och frpackas. Drefter
exporteras narkotikan till mottagarlnderna, dr den sedan passerar 3-4 led
och oftast blandas ut innan den nr ledet gatulangning och missbrukarna. De
strsta ekonomiska pslagen sker visserligen i de sista leden innan
missbrukaren kper sin narkotika men grosshandeln med narkotika r av en
sdan omfattning att den ven har stor nationalekonomisk betydelse fr
flera av producentlnderna. Eftersom det r den organiserade brottsligheten
som kontrollerar narkotikahandeln i grosshandelsledet, har den ftt stort
ekonomiskt och politiskt inflytande i lnder dr den opererar. Srskilt
svrt att komma till rtta med r korruptionen av polis och militr och av
organ som tillsatts fr att kontrollera och bekmpa narkotikahandeln.
Mutorna r s stora i frhllande till tjnstemannalnerna att de innebr
en mycket stark lockelse. ven i konsumentlnderna har narkotikahandeln
haft stor inverkan p utvecklingen av den organiserade brottsligheten och
den svarta ekonomin.

-------------------------------------------------------------------------

Happy dust, slanguttryck fr kokain.

Hard stuff, slanguttryck fr heroin och morfin.

Harlem, stadsdel p norra Manhattan i New York, USA. Under 1800-talet var
        Harlem en elegant stadsdel med mnga sommarresidens, men kring
        sekelskiftet brjade det frslummas allt mer. Det blev de svartas
        omrde i staden, och hit flyttade jazzmusiker frn New Orleans nr
        Storyville stngdes 1917. De medfrde vanan att rka marijuana, och
        Harlem blev snart New Yorks marijuanacentrum, framfr allt kring
        110:e gatan med en enklav ovanfr 42:a gatan vid Broodway. (Se
        LaGuardiarapporten.) ver hela stadsdelen fanns sm kafer,
        Teapads, dr drogen sldes och rktes - ofta i form av cigaretter,
        reefers. Andra vanliga lokaler fr marijuanarkning var danshallar
        och biografer. Inom jazzmusiken komponerades en lng rad s k
        reefersongs, t ex Louis Armstrongs Muggles, Cab Calloways That
        funny reefer man och Fats Wallers Wiper's drag. Benny Goodman
        spelade in Sweet Marijuana brown.

Harm reduction, ett engelskt namn p en rrelse inom narkomanvrden, vars
        frmsta ml r att minska skadeverkningar av narkotikamissbruk. I
        och fr sig r detta sedan gammalt av intresse fr FN och hr till
        dess narkotikapolitiska mlsattningar. Under senare delen av
        1980-talet, d HIV/AIDS drabbade allt fler injektionsnarkomaner i
        vstvrlden, inleddes en rad aktiviteter p socialtjnstens och
        sjukvrdens omrde. Dessa syftade till att reducera eller minimera
        de sekundra skadorna av narkotikamissbruk fr individ och
        samhlle. I Liverpool, England, som r en stad med stora
        narkotikaproblem, anordnade man 1989 den frsta konferensen med
        temat Minimizing the harm och propagerade fr sprutbytesprogram,
        medicinsk omsorg och begrnsad legal frskrivning. (Se
        Legalisering.) I Australien har idn att med massiva enkla vrdande
        insatser minska infektionsriskerna vunnit stor spridning, och hr
        hlls ocks 1992 en vrldskonferens om harm reduction.

Harrison Act, en lag infrd i USA 1914 fr att motverka det d mycket
        omfattande narkotikamissbruket, frmst av opiumpreparat. Lagen
        jmstllde marijuana med annan narkotika och blev i praktiken
        normgivande fr de internationella narkotikakonventionerna, som
        sedan slutits frn 1920-talet och framt. Grundprincipen var att
        kriminalisera all anvndning av narkotika som inte var ordinerad av
        lkare. P 1920-talet faststllde USA:s Hgsta domstol att ven
        lkarfrskrivning fr underhllsbehandling med narkotika till
        missbrukare mste betraktas som illegal. Lagen - men ocks USA:s
        isolering under frsta vrldskriget ledde till en kraftig minskning
        av antalet missbrukare.

Harry, slanguttryck fr heroin.

Hasan-ibn-Sabah, "den gamle p berget", ledare fr assasinerna.

Hasch (haschisch) har bl a i Sverige blivit det vanliga namnet p den
        beredning av cannabis som finns att tillg p den illegala
        marknaden. Hasch r 6-8 gnger starkare n marijuana och innehller
        3-5 procent THC (tetrahydrocannabinol).

Haschkaka, 1) Hasch, som pressats samman i platta kakor fr att smugglas.
        2) Bakverk som innehller hasch, vanligt i Indien.(Se Cannabis.)

Haschlangning. Svensk polis och tull beslagtar ca 600 kilo hasch per r.
        Detta r endast en brkdel av vad som frs in i landet. Emellant
        smugglas och langas strre partier, uppdelade i platta kakor av
        torkade vxtdelar. I allmnhet sker den illegala kommersen med
        hasch i form av s k myrtrafik. Den innebr att tusentals
        haschanvndare reser t ex till Christiania i Kpenhamn, dr hasch
        sljs helt ppet - uppskattningsvis 20 kilo hasch per dygn. Hr
        kper missbrukarna ett mindre parti, reser hem och sljer haschet
        vidare i bitar om ngra gram. En daglig frbrukning fr en van
        haschanvndare bestr av 1-3 gram. (Se Cannabis, Gatulangning och
        lHandel med narkotika.)

Hascholja, koncentrat av hasch, innehller upp till 60 procent THC. Oljan
        droppas p en cigarett som rks. Drogen har kraftiga hallucinogena
        effekter.

Haschpipa, pipa eller chillo, fr haschrkning. Den kallas ven braja eller
        holk.

Haschpsykos, se Cannabis.

Hassela, Hasselapedagogiken. Hassela r namnet p en ort i Hlsingland.
        Karl Axel (K A) Westerberg (med ett frflutet som reservofficer och
        internatfrestndare) grundade 1969 p Franshammars grd i Hassela
        det frsta svenska familjekollektivet fr tonriga
        narkotikamissbrukare. Metoden var - och r - att handfast lyfta
        normlsa, destruktivt uttagerande och kriminella missbrukare in i
        det konkreta vardagsarbetet p ett skogsbruk lngt frn den
        verhettade storstadsmiljn. Frn brjan leddes Hassela av Karl
        Axel Westerberg, Ove Rosengren och Vidar Andersson. Efter en period
        av interna maktstrider har de tre yrkesmssigt gtt skilda vgar.
        Urvalet av elever till Hassela sker vid Mariapoliklinikens
        ungdomsmottagning i Stockholm. Alla elever r omhndertagna enligt
        lagen om vrd av unga (LVU). Hasselakollektiven, som 1992 var fem
        och spridda ver Sverige, tar hand om ca 60 elever t gngen,
        uppdelade i kontingenter om 12. Det program som tilllmpas inom
        kollektiven r socialistiskt. Hasselaledningen ser ungdomarna dels
        som offer fr samhllets utslagning, dels som brare och frmedlare
        av samhllets frtryck. Ungdomarna beskrivs som djupt olyckliga,
        frvirrade, p flykt in i kaos och livsfrnekelse, p ytan
        bristande i respekt fr sina medmnniskor och fraktfulla mot de
        vanliga arbetarna. Hasselakollektivet vill med fast hand lra
        eleverna god kamratskap, solidaritet med gruppen och respekt fr
        arbetet. I vidare bemrkelse vill Hassela terupprtta
        arbetarklassen. Eleverna fr gra upp med sina tidigare ideal och
        under ett r genomg en kollektiv, strng uppfostran. Hrdande
        fllvandringar och folkdans str p programmet. Drefter vidtar
        vanlig skolgng p folkhgskola under tv r, men alla skollov
        tillbringas i kollektivet. Hasselarrelsen r noga med att ppeka
        att den inte sysslar med terapi eller behandling utan med fostran.
        Hasselas ideologer menar sig ha hjlpt socialdemokratin till rtta
        i det vrdsamhlle som man hll p att g vilse i. De hvdar att de
        "satt sekt- och knarkvnstern p 1960- och 70-talen p plats".
        Hasselapedagogiken utvrderades under en fljd av r i slutet av
        1970-talet av Anders Andrn frn Stockholms socialfrvaltning. I
        sin eherunderskning fann Andrn att mer n hlften av de elever
        som gtt igenom den flerriga behandlingen var missbruksfria och
        levde ett ordnat liv. Under vistelsen p Hassela hade de blivit
        pverkade genom social modellering och positiv bindning till vuxna
        ledare. En annan studie av Hassela utfrdes 1979 av psykolog Ann
        Thelander. Genom deltagande observation kunde hon konstatera en del
        brister i behandlingen. Bl a ansg hon att det fanns en viss risk
        fr att ungdomarna under tiden p Hassela skaffade sig en endast
        tillfllig fasad av ytlig anpassning. En socialarbetare frn
        Karlstad, Kristian Tilander, skrev 1991 en debattbok om Hassela,
        Bakom vr blindhet. Tilander menar att Hasselas kcka socialistiska
        paroller dljer en nymoralism och att de stndiga kraven p
        "hrdare tag" kan uppamma fascistoida stmningar i frhllande till
        utslagna och avvikande grupper i samhllet. En rad elevintervjuer
        vittnar om integritetskrnkande behandling, frtryck, versitteri
        och hrdhet i Hasselakollektiven. Tilander r kritisk mot att den
        offentliga vrden fr utsatta barn och ungdomar verltits till
        privata krafter, t ex Hassela. Hasselamodellen har haft stor
        betydelse fr vrden av tonringar med missbrukarproblem. Den unge
        erbjuds en "familj" med regler, fast struktur, en ideologisk
        verbyggnad och tydliga vuxenfrebilder. Nr denna auktoritra
        uppfostran kombineras med vrme och krlek fr den unge ngot han
        kan ansluta sig till och senare p vanligt stt gra sig fri frn.
        Hasselamodellen fungerar dock inte fr ungdomar med psykisk
        sjukdom. Deras situation kan ibland frvrras av denna pedagogik.
        Modellen fungerar ocks mindre bra fr vuxna missbrukare.

Hassela Solidaritet, Frbundet, ideell organisation som 1983 bildades av
        Hasselakollektivens grundare. Avsikten var att skapa en ny
        folkrrelse byggd p en samhllsmoral i modern tappning dr begrepp
        som demokrati, solidaritet och rttvisa frankras i vardagen.
        Frbundet driver utbildningskollektiv, kamratstdjande verksamhet i
        skolor, frldraverksamhet, rdgivning och utbildning fr kommuner.
        P vissa orter har organisationen ppnat s k folkrrelsebyrer som
        r lokala centra fr verksamheten. Hassela Solidaritet har ca 2 000
        medlemmar i 12 lokalfreningar.

Hatt, mttenhet fr heroin, det heroin som ryms i toppen av en kanylhylsa.
        (Se ven Gatulangning.)

Hawaiian, slanguttryck fr marijuana frn Hawaii.

Hawk, the, slanguttryck fr LSD.

Hay, slanguttryck fr marijuana.

Hayo, spanskt namn p en art av kokabusken, Erythoxylum novogratense.

Haze, slanguttryck fr LSD.

Hazel, aunty Hazel, slanguttryck fr heroin.

Hazelden, namn p det behandlingshem och den ort i Minnesota, dr
        Minnesotamodellen fr behandling av alkoholister och narkomaner
        skapades.

Head, slanguttryck fr narkotikamissbrukare, anvnds ofta i sammansttning
        med drognamn t ex pot-head (cannabismissbrukare), coke-head
        (kokainmissbrukare).

Head shop, affr, ofta tobaksaffr eller liknande, som sljer olika
        drogtillbehr (paraphernalia) som vattenpipor, vgar,
        utblandningsmedel, bcker och tidningar om droganvndning. I vissa
        delstater i USA har man lagstiftat mot frsljning av denna typ av
        tillbehr.

Hearts, slanguttryck fr amfetamin.

Heaven dust, slanguttryck fr kokain.

Heavenly blue, slanguttryck fr LSD.

Heavenly blues, slanguttryck fr morning-glory-seeds.

Heineman, Peter-Paul, (f 1931) lkare, mest knd som "radiodoktor".
        Heineman har bl a engagerat sig fr att frbttra narkomanvrden,
        r aktiv i Frldrafreningen mot narkotika och har skrivit boken
        Skolka frn livet (1985).

Helsingrspiller, folkligt namn p ett mycket populrt bantningsmedel som
        innehller det stimulerande efedrinet och som i tablettform
        frsljs mot recept p danska apotek.

Heminevrin, varunamn fr klometiazol, lugnande och smngivande medel som
        anvnds vid behandling av predelirium och delirium vid alkoholism.
        Medlet ges i tablettform eller i intravenst dropp.

Hemodling, hr illegal odling av vxter i exempelvis blomkrukor,
        trdgrdsland eller ute i skogen i syfte att utvinna
        narkotikaklassade medel. Odlingen avser i Sverige vanligen
        cannabisplantor.

Hemp, (engelska fr hampa), slanguttryck fr cannabis.

Hendrix, Jimmy, (1942-1970), amerikansk gitarrist och sngare, en av
        rockmusikens frmsta och mest inflytelserika elgitarrister. Han
        hade betydande drogproblem.

Henry, slanguttryck fr heroin.

Hepatit, samlingsbeteckning fr en rad olika inflammatoriska sjukdomar i
        levern. Hepatit A, epidemisk gulsot, turistgulsot, r en
        virussjukdom som r mycket spridd i lnder dr tarmsmitta r
        vanlig. Sjukdomen verfrs genom frorenat vatten eller fda, t ex
        genom ostron som levt i smutsigt vatten. Sjukdomen kan ocks smitta
        genom direktkontakt. I Sverige har det frekommit epidemier t ex p
        barnhem och bland narkotikamissbrukare som levt ttt tillsammans
        under ohygieniska frhllanden. Hepatit A-viruset ger efter en
        inkubationstid p tre veckor upphov till leverinflammation med
        feber och ledvrk. Hyn blir gul, och den gula frgen bryter fram
        efter ngra dagars sjukdom. Patienten smittar mest i brjan av
        sjukdomsfrloppet och tillfrisknar snabbt, vanligen inom 2-3
        veckor. Sjukdomen kan frebyggas genom injektioner av
        gammaglobulin, som innehller antikroppar mot sjukdomen. Under 1992
        lanserade en lkemedelsfirma ett vaccin mot hepatit A. Hepatit B
        kallas ocks kanylgulsot eller serumhepatit. Smittan verfrs med
        blod och blodprodukter, infekterade kanyler och sprutor, genom
        sexuell kontakt och frn en gravid kvinna till fostret (vertikal
        smitta). Sjukdomen r srskilt vanlig bland bldarsjuka,
        dialyspatienter och intravensa missbrukare. I tropiska lnder r
        sjukdomen vanlig, och nstan alla barn drabbas ngon gng fre
        vuxen lder. Inkubationstiden r lng, omkring 3-4 mnader.
        Sjukdomen yttrar sig i gulsot, feber och ledvrk som kan vara under
        1-2 mnader. Ofta vervinner patienten sjukdomen utan att ha ftt
        ngra symtom. B-hepatitvirus, som orsakar gulsoten, kan nnu inte
        odlas i laboratorier. Det kan dock pvisas i blod som
        viruspartiklar (Danes partiklar), vilka bl a innehller ett
        ytantigen, HBsAg (sAg = surface antigen). Antigen r i detta fall
        ett ggivitemne i virus som retar bildningen av antikroppar. Det
        kallas ocks Au-antigen, eftersom det frsta gngen pvisades av en
        slump hos en australier. Lkaren kan flja sjukdomsfrloppet genom
        att studera blodets innehll av HBsAg. Hos mer n 90 procent av
        patienterna med akut hepatit B frekommer nmligen dessa
        viruspartiklar. I samband med att sjukdomen lker ut, frsvinner
        partiklarna, och HBsAg blir negativt. I stllet upptrder i blodet
        antikroppar, antiHBs, och patienten har d vervunnit sjukdomen och
        blivit immun. Det finns ytterligare ett antigen, e-antigen (HBeAg),
        som kan pvisas tidigt i sjukdomen och som sedan frsvinner fr att
        ersttas av anti-HBe. Smittsamheten r d lg eller ingen alls.
        Bortemot fem procent av dem som haft hepatit B blir symtomfria
        kroniska brare. Ett ftal fall kan utveckla en kronisk hepatit,
        som med tiden i enstaka fall kan orsaka skrumplever och eventuellt
        levercancer. Fr att frebygga hepatit B mste all sjukhuspersonal
        ha skyddshandskar vid blodprovstagning. Nedblodade freml mste
        omhndertas med stor frsiktighet och med iakttagande av srskilda
        hygieniska rutiner. Det finns ett immunoglobulin som kan ges inom
        48 timmar, om ngon olyckligtvis stuckit sig p ett misstnkt
        smittat freml. Man kan vaccinera sig mot hepatit B, vanligtvis
        med tre doser under ett halvt r. Barn till kvinnor som r kroniska
        brare fr efter frlossningen bde immunoglobulin och vaccin. P
        detta stt kan man frebygga att ven barnen blir kroniska brare.
        Hepatit C, HCV-hepatit, r ytterligare en form av smittsam gulsot,
        som sprids med blod och som kan verfras sexuellt. Smittsamheten
        r dock betydligt mindre n vid hepatit B. Det har nnu inte gtt
        att odla fram det virus som orsakar sjukdomen, men antikropparna
        mot viruset kan pvisas i blodprov. Sjukdomen r mera spridd n man
        tidigare anat. Det har nyligen visat sig att 80 procent av
        injektionsnarkomanerna i sdra Sverige har antikroppar mot hepatit
        C. Det har nnu inte gtt att avgra om de vervunnit smittmnet.
        Det finns nmligen inga test fr att upptcka eventuella kroniska
        brare, men man vet att sdana finns. Sjukdomen r allvarlig. P
        lng sikt fr upp till 50 procent leverinflammationer som kan bli
        bestende och i en del fall ge levercancer. Vissa fall av hepatit C
        kan behandlas med interferoninjektioner. Delta-hepatit, hepatit D,
        kan endast drabba dem som blivit infekterade med hepatit B-virus.
        Sjukdomen yttrar sig vanligen i form av en ny attack av gulsot hos
        en kronisk brare av hepatit B. Specifik behandling saknas.
        Smittmnet verfrs med blodet. Non A non B-hepatit (NANBH) r en
        samlande beteckning fr ett antal hepatitformer som smittar p
        samma stt som de vriga hepatiterna, men som man nnu inte knner
        nrmare till. Det har inte gtt attisolera de virusarter som antas
        ge upphov till sjukdomstillstnden. E-hepatit, gulsot som verfrs
        genom frorenat vatten eller fda, tarmsmitta, finns i andra
        vrldsdelar n Europa, exempelvis i Asien.

Heptabarbital, C13H18N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Herb, slanguttryck fr marijuana.

Herodotos, (ca 480-ca 420 f Kr), grekisk historiker som bl a beskrivit hur
        skyterna, ett nomadfolk i sdra Ryssland, anvnde cannabis t ex fr
        att rena sig vid ceremoniella begravningar. De kastade hampfrn p
        upphettade stenar och inandades de kraftiga ngor som bildades.
        Skyterna bidrog sannolikt till spridningen av cannabisbruket.

Heroin, p latin heroinum, av grekiskans heros, hjlte, eftersom drogen kan
        ge en knsla av makt, styrka och lycka. Heroin, diacetylmorfin
        C21H23NO5, framstlls genom en enkel kemisk process ur morfin. Det
        r narkotikaklassat enligt frteckning I. Ursprungligen var heroin
        ett kommersiellt varunamn fr diacetylmorfin, nr detta lanserades
        av lkemedelsfretaget Bayer som ett icke beroendeframkallande
        morfinersttningsmedel. (Se Opium, morfinpreparat (opiater)...)

Heroinmissbruk, se Opium, morfinpreparat (opiater)...

Hexapropymat, C10H15NO2, lugnande och smngivande preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige var
        Modirax, men preparatet avregistrerades som lkemedel 1989.

Hexobarbital, C12H16N2O3, snabbverkande smnmedel som tillhr gruppen
        barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige numera, men det anvndes frr vid
        intravens narkos (varunamn: Evipan, Enhexymal).

Hibernal, varunamn fr klorpromazin.

Hi-Fi, slanguttryck fr morfin + kokain.

High, 1) Att bli hg, att f en kick av narkotika. 2) Slanguttryck fr
        meskalin och peyote.

High Times, amerikansk tidskrift, drogkulturens frmsta och mest spridda
        tidning. Den brjade ges ut 1975 i en kllare i Greenwich Village,
        New York, och hade "drugs, sex and rock'n'roll" som huvudtema.
        Under 1980-talet hade den en upplaga p ver 300 000 exemplar och
        ndde 2,5 miljoner lsare varje mnad. High Times innehller
        huvudsakligen artiklar med anknytning till droger. Dess utfrande
        r pkostat, i stil med Playboy, men i stllet fr utvikningsbilder
        av nakna kvinnor har den fyrfrgsbilder av droger, frmst cannabis
        och kokain. Den innehller intervjuer med knda
        kulturpersonligheter som utfrgas om sina narkotikavanor och
        drogupplevelser. Hr finns ocks reportage frn odlarnas och
        langarnas verksamheter. Tidskriftens litterra inslag bestr
        huvudsakligen av noveller med stark koppling mellan sex och
        narkotika. Annonserna i den handlar t ex om handbcker i
        narkotikaodling, haschpipor, cigarettpapper fr marijuana och
        kompletta hemodlingspaket.

Him, slanguttryck fr heroin.

Hippierrelsen uppstod p den amerikanska vstkusten i mitten av 1960-talet
        som en protest mot det etablerade samhllet i allmnhet och
        Vietnamkriget i synnerhet. Hippierrelsen brt igenom under den s k
        Summer of love 1967 och spreds snabbt ver vstvrlden. Den hade
        bde kulturella och politiska influenser. Rrelsen pverkades
        starkt av beatgenerationens frfattare och drogfresprkare som
        Timothy Leary samt av sterlndsk filosofi och astrologi. Genom att
        gra "inre resor" med hjlp av cannabis, LSD och andra
        hallucinogena droger skulle man befria sig frn
        konsumtionssamhllets tvng. Genom slagord som flower-power och
        make love - not war uppmanade man mnniskor till fredlig samlevnad,
        fri sexualitet och bejakande av drogernas kraft. Hippierrelsen,
        som hade sitt centrum i Haight-Ashbury-omrdet i San Francisco,
        pverkade starkt ven konst, mode och musik. Drogernas
        synhallucinationer inspirerade psykedelisk konst. En viktig
        frklaring till hippierrelsens uppkomst r att antalet
        universitetsstuderande i USA mer n frdubblades under
        efterkrigstiden. Rockmusiken hade populariserat en friare livsstil,
        och medborgarrttsrrelserna och fredsrrelsen hade samlat mnga
        anhngare som riktade stark kritik mot det etablerade samhllet.
        Hallucinogena droger som LSD, psilocybin, meskalin och cannabis
        fungerade som sociala katalysatorer. De erbjd nmligen en ny
        upplevelsevrld som frstrkte uppfattningarna att det etablerade
        samhllet och dess institutioner var otidsenliga och korrumperade.
        Hippierrelsen revolterade ocks mot krnfamiljen och frordade i
        stllet samlevnad i kollektiv och fri sex. En avslappnad attityd
        till livet frordades, och karrirism och strebermentalitet
        hcklades. Droginslaget var nra kopplat till religiositet och
        mysticism, och inom hippierrelsen hyste man ett starkt intresse
        fr sterlndskt andligt liv som yoga, zen och tibetansk buddhism.
        Det fanns ocks inslag av vsterlndsk vidskepelse som astrologi,
        tarotkortlsning och hxkraft. Hippierrelsen hade inga tydliga
        ledare, eftersom den till sin natur var anarkistisk och
        antiauktoritr. Drogverdoser, ddsfall, vansinnesdd och urartning
        av mnga kollektiv gjorde att rrelsen snabbt frlorade i styrka.
        Hippierrelsens sista stora evenemang var Woodstock-festivalen
        1969, dr ca 400 000 mnniskor samlades fr att lyssna till epokens
        bsta rockmusik. Konserten fick stor uppmrksamhet i media, och det
        talades om att nu hade den nya tidsldern definitivt brutit igenom.

Hirschfeldt, Frank, (f 1924) journalist, grundare av och ordfrande i RFHL
        1965-1968, tidigare sekreterare i Narkomanvrdskommittn.
        Tillsammans med journalisten Roland Hjelte skildrade han de
        intravensa missbrukarnas vrld i TV-programmen Focus och Dokument
        -65, i vilka han ocks avsljade den internationella
        lkemedelsindustrins roll vad gllde tillfrseln av
        centralstimulantia till Sverige. Hirschfeldt grundade RFHL som en
        hjlp- och lnkorganisation och var under sin ordfrandetid mnga
        gnger i strid med social- och polislkaren Nils Bejerot. Dessa
        bda personifierade i en under mnga r pgende polemik
        motsttningarna i narkotikapolitiska frgor under 1960-och
        1970-talen. Hirschfeldt frordade tgrder mot lkemedelsindustrin
        samt hjlp och vrd till missbrukarna, och han kritiserade vad han
        menade vara Bejerots frenklade "epidemiteori".

-------------------------------------------------------------------------
HIV/AIDS
-------------------------------------------------------------------------

Humant immunbristvirus (HIV) r ett retrovirus som verfrs sexuellt men
som ocks sprids via blodtransfusioner och blodrester i begagnade
injektionsverktyg. HIV ger en livslng infektion som drabbar sjlva
immunfrsvaret. Nr detta mobiliseras fr att skydda kroppen, mnfaldigas
ocks virus. Till sist dukar immunfrsvaret under och infektionssjukdomen
manifesterar sig som aids, Acquired Immuno-Deficiency Syndrome (frvrvad
immunbrist). Aids r sledes slutfasen av en lngvarig virusinfektion som
kanske har ett frlopp under mer n 10 r, t o m uppemot 20 r, men risken
r uppenbar att alla infekterade lngsamt och gradvis frsmras fr att
slutligen n det ddliga slutstadiet, aids. Alla patienter med aids
uppvisar ett frsvagat och frstrt immunfrsvar. Frmst ses en minskning
av T-lymfocyterna, en typ av vita blodkroppar som spelar en huvudroll i
kroppens frsvar mot frmmande mnen. Eftersom immunfrsvaret inte lngre
fungerar fr patienten s k opportunistiska infektioner - en rad smittmnen
fr mjlighet att invadera organismen. Ett vanligt symtom vid aids r
svampinfektioner i vre luftvgarna och en viss typ av lunginfektion, PCP
(pneumocystis carinii pneumoni), lymfkrtelsvullnader och i vissa fall en
srskild cancersjukdom i huden (Kaposis sarkom), som manifesterar sig som
runda blaktiga flckar i huden. Neurologiska symtom r vanliga. Sjukdomen
beskrevs frsta gngen 1981. De frsta aidsfallen diagnosticerades i
Sverige 1982. Frn brjan ansgs den nya smittsamma sjukdomen i USA endast
berra homosexuella mn men ngra r senare, 1983 och 1984, upptckte man
att sjukdomen var vanlig ven bland heterosexuella i Afrika.

Den visade sig ocks finnas bland narkomaner i USA:s storstder. Frst 1984
kunde man sl fast att aids orsakas av flera tidigare oknda retrovirus.
Bilden av aidsepidemin mrknade p allvar med upptckten av HIV. Man
brjade kunna HIV-testa 1985 och fann d att mnga till synes friska bar p
viruset. HIV/aids har snabbt utvecklats till en vrldsepidemi som skrdar
srskilt stora offer i Afrika och i USA. I Europa berknar man t ex att
totalt mellan 60 000 och 78 000 mnniskor fram till 1992 kommer att ha
insjuknat eller dtt i aids. Av dessa berknas 23 000-33 000 vara
narkomaner. Narkomaner r en srskild riskgrupp fr HIV/aids genom sin vana
att under ohygieniska former dela sprutor och p s stt sprida smittan
sinsemellan. Narkomaner anses dessutom vara en sprngbrda fr HIV/aids ut
till den vriga befolkningen via deras drogfria partners och barn.

HIV/AIDS och narkotikamissbruk r ett vxande medicinskt och socialt
problem i Europa. Frekvensen HIV-smittade bland underskta narkomaner
varierar starkt mellan olika geografiska omrden. De dystraste rapporterna
om stigande antal aidsfall bland narkomaner kommer frn ett blte vid
Medelhavet - norra Spanien, sydstra Frankrike, norra Italien samt
Belgradomrdet i Jugoslavien. ven Schweiz r mycket hrt drabbat med det
hgsta antalet aidsfall per invnare i hela Europa. Aidsstatistiken idag
speglar i sjlva verket spridningen av HIV-smittan fr 5-10 r sedan. Vid
den tiden verraskades narkomanerna i Sydeuropa av smittan. Lngt innan man
kunde diagnostisera HIV var smittan redan utbredd. En vsentlig faktor fr
epidemins utbredning r tidpunkten d smittan kommer in i olika
narkomanpopulationer. Om smittan vl ftt fotfste sprider den sig nmligen
mycket snabbt. Frn flera hll i Europa (Edinburgh, Dublin och Warsawa)
rapporteras att frekvensen HIV-smittade bland sprutnarkomaner p halvtannat
r kan har stigit frn noll till 50 procent. Troligen beror antalet
HIV-smittade ocks p narkomanernas lokala injiceringsmnster. I
Storbritannien varierar frekvensen HIV-smittade narkomaner mellan en
procent i Liverpool, dr man tidigt startade preventiva tgrder, upp till
60 procent i Edinburgh. I genomsnitt r 20 procent av de vsttyska
sprutnarkomanerna HIV-smittade. Finland och Island r skonade, men
heroinmissbruk och drmed ocks HIV-smitta finns i Norge, Danmark och
Sverige och d koncentrerat till huvudstderna. I Oslo berknar man att
frekvensen HIV-smittade heroinister r 5-8 procent, i Danmark 10-20
procent. I Stockholm har man de svraste frhllandena d upp till 60
procent av heroinmissbrukarna i staden r HIVsmittade. Smittspridningen har
fortsatt i Stockholmsomrdet. Under ren 1988,

1989 och 1990 smittades varje r mellan 40 och 50 nya narkomaner, nstan
alla i huvudstadsregionen. HIV-smittan har nu ocks gtt ver till en annan
kategori narkomaner, nmligen amfetaminmissbrukare. Drefter har frre
nysmittade registrerats av SBL (Statens Bakteriologiska Laboratorium). Frn
1986-1992 har antalet HIV-smittade narkomaner i Sverige (enligt SBL)
frdubblats frn totalt 300 till ver 600. Enligt den senaste officiella
statistiken br sex procent av Stockholms amfetaminmissbrukare p
HIV-infektion. Merparten av de smittade r fortfarande heroinmissbrukare.
Sveriges narkomaner HIV-testas regelbundet i en utstrckning som inte
frekommer i andra lnder. Stickprovsunderskning av vrdskande narkomaner
i Lund visar att 94 procent HIV-testats, 80 procent mer n en gng. I
Sverige har vstra Skne med stderna Helsingborg, Lund och Malm i centrum
flest narkomaner per 100 000 invnare. I omrdet bor minst 3 000
injektionsnarkomaner. Under sex r (1986-1992) har dock endast tio fall av
ny HIV-smitta bland narkomaner intrffat i regionen. Hr ligger frekvensen
HIV-smittade narkomaner p omkring en procent, dvs lgre n i lika
narkomantta omrden i Europa. En aktiv kamp fr att ge
narkotikamissbrukarna kunskap och lra dem bttre spruthygien torde vara
tv orsaker till det gynnsamma lget. Av 3 055 knda HIV-smittade i Sverige
fram till den 31 mars 1992 var 606 intravensa narkomaner. Antalet aidsfall
var 675, av dem var 42 narkomaner. Ddligheten i aids bland Stockholms
narkomaner kade kraftigt i slutet av 1991- en narkoman i veckan avled i
aids. Under de nrmast fljande ren berknas 200 injektionsnarkomaner
insjukna i aids i Sverige och d frmst i Stockholmsomrdet.

Frebyggande tgrder. Det r rena sprutor, metadon och information som kan
hjlpa narkotikamissbrukare att ndra livsstil. WHO har alltsedan 1986
rekommenderat att narkomaner skall ha tillgng till rena sprutor och till
metadonbehandling. Mottgrderna mot HIV-/aidsepidemin bland narkomaner i
Europa bestr kortfattat av fljande:

        1) Srskilt riktad information till narkomanerna med hjlp av TV,
           video och serietidningar. Informationen innehller positiva
           budskap om det vrdefulla i att ndra livsstil.
        2) Lgtrskelstationer (lttillgngliga enkla mottagningar) som
           erbjuder medicinsk hjlp, sprutbyte, HIV-test,
           hepatitvaccination, upplysning om skrare injektionsteknik och
           skrare sex. (Se Sprutbytesprogram.) Mlet fr denna verksamhet
           r att samtidigt bromsa HIV-epidemin och minska
           skadeverkningarna av narkotikamissbruket. Det anses srskilt
           positivt om narkomanernas egna organisationer, t ex RFHL, kan
           hjlpa till i det frebyggande arbetet.
        3) Utkad metadonbehandling.
        4) Fortsatt utbyggnad av narkomanvrden. Uppskande vrd fr att
           frm narkomanerna att genomg behandling.
        5) Srskilda riktade program fr att frmedla hjlp till speciella
           grupper bland narkotikamissbrukarna. Sdana grupper r t ex
           etniska minoriteter, prostituerade, ungdomar i riskzonen och
           gravida kvinnor, samt de missbrukare som finns inom
           kriminalvrden.

-------------------------------------------------------------------------


Hjrnbldning. Risk fr hjrnbldning finns vid kraftig pverkan av
        centralstimulantia, srskilt amfetamin. Den pltsliga
        blodtrycksstegringen som tfljer intoxikationen
        (frgiftningstillstndet) kan sprnga blodkrl i hjrnan.

Hjrtarytmi kan bl a best i hjrtfladder och hastiga hjrtslag (200-400 i
        minuten). En annan variant av hjrtarytmi r hjrtflimmer, som
        karakteriseras av mycket hastiga sammandragningar hos hjrtat
        (400-700 i minuten) och ofta r lokaliserat till frmaken. Bda
        formerna av oregelbunden hjrtrytm frekommer vid
        frgiftningstillstnd (intoxikationer), srskilt av
        centralstimulerande medel. Tillstndet r livshotande.

Hjrtnoja, hypokondriska frestllningar om hjrtsjukdom. Vid
        frgiftningstillstnd av cannabis eller centralstimulantia utlses
        ofta en vldsam hjrtklappning. Den narkotikapverkade kan d tro
        att det r ngot fel p hjrtat, att det skall stanna osv. Symtomet
        kallas bland narkomanerna sjlva fr hjrtnoja.

Hoarse, horse mycket vanliga slanguttryck fr heroin. Slanguttrycket hoarse
        har sannolikt uppkommit genom att den som anvnder heroin ltt fr
        en hes rst (engelskans hoarse = hes).

Hocus, slanguttryck fr morfin.

Hofmann, Albert, kemist som vid arbete vid lkemedelsfretaget Sandoz
        laboratorier i Geneve 1943 upptckte LSD:s hallucinogena effekter.
        Han fick vid ett tillflle oavsiktligt i sig sm kvantiteter LSD,
        blev rastls och gick hem, dr han "upplevde en oavbruten strm av
        fantastiska bilder, extraordinra skepnader med ett intensivt
        kaleidoskopiskt frgspel; efter cirka tv timmar klingade
        tillstndet av." Han beskriver i boken LSD: My Problem Child (1980)
        ingende LSD-rusets karakteristika: "Jag frlorade all
        tidsuppfattning. Jag noterade frskrckt att hela min omgivning
        frndrades. Mitt synflt bljade och allting frefll deformerat
        som i en missvisande spegel. Jag greps av rdsla fr att jag hll
        p att bli galen. D och d kndes det som om jag befann mig
        utanfr min egen kropp. Jag trodde att jag hade dtt. Det frefll
        som om mitt jag svvade i rymden och att jag drifrn blickade ner
        p min dda kropp som lg p soffan." Han noterade ocks hur
        "ljudupplevelser under ruset frvandlades till synintryck, vatten
        frn en kran eller talade ord tranformerades till optiska
        illusioner".

Hoffman-La Roche, ett av vrldens strsta lkemedelsfretag grundat 1920
        med huvudkontor i Basel, Schweiz. Fretaget r ledande tillverkare
        av bl a bensodiazepiner med varumrkena Librium och Valium.

Hog, slanguttryck fr PCP.

Holding, psykologisk term fr metoden att med trnad personal hlla
        patienten kvar i en vrd han behver. Holding inom narkomanvrd
        frutstter goda kunskaper om verfringsmnster.

Holk, slanguttryck fr haschpipa.

Holmes, Sherlock, fiktiv person i litteraturen, privatdetektiv i
        gonlkaren och frfattaren Arthur Conan Doyles klassiska
        detektivromaner. Doyle beskrev 1886, genom den likas fiktive dr
        Watson, sin hjltes kokainvanor i inledningen till berttelsen De
        fyras tecken: "Sherlock Holmes tog den lilla flaskan frn dess
        plats p spiselkransen och injektionssprutan frn det prydliga
        marokngetuiet. Med sina lnga vita, nervsa fingrar passade han in
        den fina nlen och vek upp vnstra skjortrmen. En liten stund
        senare vilade hans blickar tankfullt p den seniga underarmen som
        var alldeles prickig av mrken efter nlens stick. Slutligen stack
        han in den vassa nlspetsen, pressade in kolven och sjnk tillbaka
        i lnstolen med en lng suck av vlbehag. Under flera mnader hade
        jag tre gnger om dagen bevittnat denna ceremoni, men vanan hade
        inte frsonat mig med den... - Kanske du har rtt Watson, sade han.
        Det r troligt att kokain har ett dligt inflytande p ens fysik.
        Men  andra sidan verkar det s andligt stimulerande och gr mig s
        klar i hjrnan, att dess sekundra effekt inte spelar ngon roll. -
        Vilket lttsinne! sade jag allvarligt. Tnk p vad det kan komma
        att kosta dig! Det r mycket mjligt att din hjrna blir eggad och
        upplivad, som du sger, men det r en patologisk och osund process
        som medfr degeneration av cellerna och slutligen leder till
        permanent fysisk och psykisk svaghet...".

Holmr, Hans, (f 1930) chef fr skerhetspolisen 1970, polismstare i
        Stockholm 1976, ordfrande i regeringens narkotikakommission 1983,
        lnspolismstare i Stockholm 1984-1987, FN-expert i narkotikafrgor
        1988-89. Han har skrivit boken Narkotikaproblemet - en annorlunda
        polisrapport (1981).

Hombrecitos, slanguttryck fr psilocybin.

Homosexualitet och droger. Man ser av och till i litteraturen pstenden om
        att avancerat kokainmissbruk skulle leda till homosexuellt beteende
        hos tidigare heterosexuella. Vetenskapligt har detta fenomen inte
        bekrftats. Dremot kan manliga narkomaner komma att bli indragna i
        homosexuell prostitution fr att f pengar till narkotika. San
        Francisco, den amerikanska stad som haft den mest liberala
        instllningen till minoriteter (se Hippie-rrelsen) blev p 1970-
        och 1980-talen centrum fr den aktivistiska homosexuella
        gayrrelsen. I denna, som koncentrerades kring Castro Street,
        experimenterades mycket med droger, srskilt snabbverkande
        centralstimulantia i samband med anonym sexualitet (se Designade
        droger och Amylnitrit). Dessa drogvanor spred sig sedan med
        gaykulturen till vriga vstvrlden.(Se i vrigt Sexualitet och
        droger.)

Honey oil, slanguttryck fr hascholja.

Hooch, slanguttryck fr marijuana.

Hooked, fast p kroken, att ha blivit tvngsartat beroende av heroin. (Se
        Opium, morfinpreparat (opiater)...)

Hop, slanguttryck fr opium.

Horse, slanguttryck fr heroin. (Se Hoarse.)

Horse tranquilizer, slanguttryck fr PCP.

Huallagadalen i Peru, omlastningsplats fr stora mngder kokapasta frn
        kokaodlingar i vriga Sydamerika till djungellaboratorierna i
        Colombia.

Huanuco, boliviansk koka, Erythroxylum coca, den kokabuske som odlas mest.
        Arten frekommer inte utanfr Sydamerika. Den trivs i tropiskt
        klimat och jrnrik mylla. Vxten har stora, ovala, mrkgrna blad.
        (Se Kokain.)

Huatari, slanguttryck fr meskalin eller peyote.

Hudhallucinationer, taktila hallucinationer. Adjektivet taktil betyder det
        som avser knsel eller berring. Dessa hallucinationer r vanliga
        fenomen vid kraftig kokainpverkan och kokainfrgiftning. Det knns
        d som om djur kryper i skinnet. (Se Kokain.)

Huvudvrk r ett vanligt symtom vid intag av en stor dos
        centralstimulantia. Vrken sammanhnger troligen med den kraftiga
        blodtrycksstegring som ger rum vid detta tillflle.

Huxley, Aldous, (1894-1963), engelsk frfattare som tvingades avbryta sina
        medicinstudier i Oxford p grund av en gonsjukdom. Huxley var en
        av mellankrigstidens viktigaste samhllskritiska frfattare. Hans
        roman Brave new world (Du skna nya vrld 1932) r en skrmmande
        framtidsvision med mnga referenser till droger. Under senare delen
        av sitt frfattarskap sg han sig sjlv som en "hallucinogenernas
        profet". Han menade att dessa droger var en genvg till
        transcendentala upplevelser och inre resor. I boken The doors of
        perception (En port till andra vrlden, 1954) beskrev Huxley hur
        meskalin bryter ned "hjrnans reduceringsmur", som i normala fall
        tonar ned vra upplevelser, s att "tankarna flyter frbi den inte
        lngre vattentta muren". Den "nya yttre vrlden" som meskalinet
        gav intrde till var "inte en vrld av syner, den existerade
        utanfr, i vad jag kunde se med mina ppna gon. Den stora
        frndringen var ett kungarike av objektiva fakta". Boken hade
        stort inflytande p den psykedeliska kulten under 1960-talet.
        Rockgruppen the Doors hmtade t ex sitt namn frn bokens titel.

Hydrokodon, dihydrokodeinon, C18H21NO3, morfinderivat, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Hydrokon, morfinderivat, varunamn fr hydrokodon.

Hydromorfinol, morfinderivat, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Hydromorfon, C17H19NO3, morfinderivat, narkotikaklassat enligt frteckning
        II. Varunamn i Sverige r Dilaudid-Atropin.

Hydroxitetrahydrocannabinoler, hydroxi-3-pentyl-6,6,9-trimetyl-6a,7,10,10a-
        tetrahydro-6H-dibenso[b,d]-pyranol-(1)cannabispreparat,
        narkotikaklassade enligt frteckning I. Dessa finns inte p den
        illegala narkotikamarknaden i Sverige.

N-hydrox MDA eller N-OH MDA, N-[alfa-metyl-3-4-metylendioxi)fenetyl]
        hydroxilamin, en opioid, narkotikaklassad enligt frteckning I.

N-hydroxiamfetamin, C9H13NO3, centralstimulerande medel, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Hydroxypetidin, C15H21NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Hyoscyamin, C17H23NO3, alkaloid som finns bl a i potatisvxterna belladonna
        och datura stramonium. Preparatet ingr i fljande registrerade
        svenska lkemedel: Atropin (injektionsvtska och gondroppar),
        Dilaudid-atropin (injektionsvtska), Isopto-Atropin (gondroppar).
        Hyoscyamin ingr i Egazil duretter, ett lkemedel som ordineras vid
        magkatarr.

Hyperkinesi, verskott av muskelrrelser, yttrar sig i svrighet att sitta
        stilla och koncentrera sig. Detta r ett typiskt symtom vid
        missbruk av centralstimulantia som amfetamin och kokain. (Se
        fladder, chorea.)

Hyperreflexi, livliga reflexer, vanligt fenomen vid missbruk av
        centralstimulantia.

Hypnos, av grekiskans hypnos, smn. Hypnos r ett p konstlad vg
        framkallat smnliknande tillstnd. Man talar ocks om trans,
        transtillstnd eller hypnotisk trans. S lngt tillbaka man knner
        mnniskans historia har transfenomen framlockats av medicinmn,
        shamaner, medier och "helare" i olika kulturer. Religis extas
        tfljs av eller r en form av trans. Hypnos och hypnosbehandling i
        medicinsk mening kan frstrka andra former av psykoterapi, t ex
        den stdjande och teruppfostrande terapin inom missbrukarvrden.
        Den hypnotiserade sover inte, hans medvetande r endast inskrnkt.
        EEG (elektroencefalogram, registrering av hjrnans elektriska
        aktivitet) r t ex normalt och liknar inte det vid smn. Patienten
        r mindre kritisk n nr han r helt vaken. Drfr r han mer n
        annars utlmnad till terapeuten, som allts br vara en person som
        r vl utbildad och erfaren i psykoterapi. Exempelvis kan en
        persons inre konflikter komma fram i hypnos och gra lngre
        avslutande samtal p medveten niv ndvndiga. En stor frdel med
        hypnosbehandling r att patienten snabbt kan komma att lita till
        terapeutens beskydd, erfar lttnad i sin ngest och tillfrisknar
        snabbare. Hypnosterapi anvnds inom missbrukarvrden t ex i form av
        jagstrkande suggestioner. Bl a behandlas nikotinberoende p detta
        stt. Patientens sug efter att rka kan minskas genom
        posthypnotiska suggestioner, vilket innebr att patienten fr
        direkta rd som gr in i det undermedvetna, och som han sedan
        okritiskt fljer i det dagliga livet.

Hypnotika, hypnotisk, smnmedel respektive smngivande.

Hypoglykemi, lgt blodsocker.

Hypokondri, inbillningssjuka, vanligt symtom under abstinens.

Hypomani, lttare grad av mani, manisk upprymdhet.

Hr, den svenska versionen av musikalen Hair.

Hktesunderskningar. 1) Uttrycket kan generellt anvndas om alla former av
        underskningar av personer i hkte, t ex sinnesunderskningar. 2)
        Specifikt betecknar ordet den kontroll och underskning av intagna
        med stickmrken (dvs injektionsnarkomaner), vilken sedan lnge
        stndigt pgr vid Stockholmshktet, landets strsta. (Se
        Stickmrkesunderskningen, SMU.) Bde i Gteborg och i Oslo har man
        tagit upp idn om lpande hktesunderskningar.

Hlso- och sjukvrdslagen (HSL). Denna lag frn 1982 sger att en god
        hlso- och sjukvrd skall bygga p respekt fr patientens
        sjlvbestmmande och integritet. Vrden och behandlingen skall s
        lngt det r mjligt utformas och genomfras i samrd med
        patienten. Patienten skall vidare upplysas om de behandlingsmetoder
        som str till buds. Om upplysningarna inte kan lmnas till
        patienten, skall de i stllet ges till en nra anhrig - med de
        begrnsningar som sekretesslagen freskriver.

H, slanguttryck fr marijuana.

Hg, 1) slanguttryck fr PCP, 2) slanguttryck fr att vara berusad av
        narkotika, ptnd. Ordet har ven ftt en mer allmn betydelse av
        starkt upprymd, hejdlst glad.

Hgrisksituationer, situationer som inbjuder en fre detta
        narkotikamissbrukare eller alkoholist till terfall. (Se
        Prevention, frebyggande verksamhet, Pseudoabstinens och
        terfallsprevention.)

Hrselhallucinationer, hrselvillor, upplevelsen av inbillade ljud. Detta
        r ett symtom vid frvirringstillstnd. Fenomenet r vanligt vid
        kraftig amfetamin- eller kokainpverkan (sound of coke). (Se ven
        Hallucinationer och Hallucinogena droger.)

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ I ]
-------------------------------------------------------------------------

Iatrogen, framkallad av lkare. Termen anvnds fr att beteckna exempelvis
        sdant lkemedelsmissbruk som uppsttt genom lkares
        receptfrskrivning.

Ibogain, C20H26N2O, hallucinogen drog, narkotikaklassad enligt frteckning
        I. Det r den viktigaste av de s k iboga-alkaloiderna och finns i
        stammen, bladen och i synnerhet roten av den afrikanska busken
        tabernanthe iboga. Drogen renframstlldes ur plantan 1901 och
        syntetiserades 1966. I lga doser verkar ibogain
        centralstimulerande, men hga doser har ocks anvnts som
        bedvnings medel. I Vstafrika och Kongo anvnder vissa folkgrupper
        ibogaextrakt eller tuggar ibogartter under jakt fr att hlla sig
        lugna nr de ligger p lur och vntar men samtidigt snabbt skall
        kunna angripa villebrdet. Preparatet frekommer inte p den
        illegala narkotikamarknaden i Sverige.

Ice, slanguttryck fr en rkbar form av kristalliserad metamfetamin.
        Preparatet r starkt beroendeframkallande och kan ge allvarliga
        lung- och njurskador. (Se Designade droger.)

Idiot pills, slanguttryck fr barbiturater.


-------------------------------------------------------------------------
IDROTT OCH DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Idrottsmn och -kvinnor har i alla tider anvnt droger fr att frska dva
smrta och ka prestationsfrmgan. Redan under antikens olympiska spel
beskrevs hur idrottsmnnen t olika hallucinogena svampar. Gladiatorerna p
Cirkus Maximus i Rom gavs centralstimulerande medel fr att eggas i sin
kamp mot vilddjuren. Under 1800-talet anvnde mnga lngdistanslpare,
srskilt p maratondistansen, morfinpreparat fr att dva smrtor. Under
denna tid anvndes ocks sm doser stryknin som stimulantia. Cykelsporten
har varit srskilt utsatt nr det gller droger. Under lnga cykellopp har
det ofta varit av avgrande betydelse att kunna tvinga kroppen ver de
normala utmattningsgrnserna genom att p kemisk vg "stnga av" kroppens
varningssignaler. 1896 vann walesaren Arthur Linton det bermda cykelloppet
mellan Bordeaux och Paris, men dog eftert av vad som senare visade sig
vara strykninfrgiftning. Hans trnare "Choppy" Warburton avstngdes p
livstid frn sporten och blev ett av de frsta exemplen p
idrottsorganisationernas frsk att stvja drogmissbruket. Droganvndningen
inom idrotten kan indelas i ngra olika huvudtyper:

        1. Lugnande medel fr att motverka nervositet. Det klassiska
           exemplet r skyttar som anvnder en mindre mngd alkohol fr att
           bli stadigare p handen. ven anvndning av beta-blockerare
           frekommer fr att motverka stressymtom.
        2. Smrtstillande medel fr att kunna utva idrott trots smrtsamma
           skador.
        3. Centralstimulerande medel fr att tillflligt ka
           prestationsfrmgan och aggressiviteten. Srskilt i lagsporter
           som ishockey, basketboll och amerikansk fotboll har anvndning
           av amfetamin och kokain varit relativt vanligt frekommande.
        4. Hormonpreparat, frmst anabola steroider, fr att ka
           muskeluppbyggnaden och aggressiviteten. Anvndning av dessa
           droger frekommer frmst bland kroppsbyggare och i kraftsporter
           som tyngdlyftning och styrkelyft men ven inom friidrotten.
        5. Droger fr attfira segrar eller drnka sorger efter frluster.
           Alkoholtraditionerna inom idrotten, srskilt inom lagsporterna,
           r starka. Flera underskningar har pekat p att aktiva
           idrottare i allmnhet har en hgre drogkonsumtion n andra
           jmnriga.

P elitniv exempelvis inom tennisen har kokainmissbruket varit utbrett.
Det kan sannolikt delvis frklaras med att dessa idrottare oha fr extrema
inkomster och p fritiden rr sig i miljer dr kokain och olika syntetiska
designade droger frekommer. Under 1990-talet har Internationella Olympiska
Kommittn och de inter nationella och nationella idrottsorganisationerna
avsevrt skrpt sina regler. Bde systematiska och slumpmssiga tester har
infrts fr att avslja illegal droganvndning inom idrotten. (Se i vrigt
Anabola steroider.) Det kvantitativt strsta problemet under senare r r
den kande anvndningen av anabola steroider fr att ka muskelmassan. Frn
brjan ett dopingproblem har det under 1990-talet vuxit till ett
missbruksproblem bland unga mn. Preparaten vller in frn den kemiska
industrin i ststaterna, produceras ofta i det forna Sovjetunionen men
sljs via de baltiska staterna och Polen. Priserna sjunker. S k ryssfemmor
med preparatet metandienon kunde 1992 kpas fr en tioring per tablett.
Marknaden r svart. Som lkemedel anvnds numera steroider knappast alls.
Steroiderna har nda sedan slutet av 1980-talet frslts i smyg och i
kande omfattning via gym-anlggningar. Nu r det inte lngre frga om
idrottsliga prestationer utan om att se "snyggare ut p badstranden".
Skadorna kan bli stora. De frsta symtomen p att kroppen inte mr vl av
den kade tillfrseln av manliga steroider r av psykisk natur. Mnnen som
anvnder steroiderna riskerar att bli aggressiva, i synnerhet under
alkoholpverkan. Det hnder att deras kvinnliga sllskap ringer till
personalen vid dopinglaboratorierna och berttar att de blivit
misshandlade. Drefter kommer de fysiska skadorna. Mnnen riskerar att
tappa hret och bli impotenta. I stllet kan det brja vxa hr p ovntade
stllen - t ex p insidan av hnderna. I ett frsk att stoppa missbruket
av anabola steroider frbjds 1 juli 1992 innehav och frsljning av
steroider och testosteron (manligt knshormon). Straffet fr sdan
hantering kan bli tv rs fngelse. Bruket r dremot nnu inte olagligt.

-------------------------------------------------------------------------

Ikterus, gulsot, se Hepatit.

Illegal narkotikahandel, olaglig hantering av narkotika, dvs med alla de
        mnen som str upptagna i Lkemedelsverkets narkotikafrteckning.
        Endast polisen och srskilda laboratorier fr bevara narkotika som
        tagits i beslag. (Se i vrigt under de enskilda preparaten och
        Gatulangning, Haschlangning, l Lagstiftning om narkotika och Handel
        med narkotika.)

Illegalt bruk, anvndning av illegala, narkotikaklassade droger som heroin,
        kokain osv. Som illegalt bruk betraktas ocks all den anvndning av
        t ex lugnande lkemedel som gr utanfr lkarens givna
        ordinationer. (Se vidare lDefinitioner av narkotika och
        narkotikamissbruk, Injektionsnarkomani och Lagstiftning om
        narkotika.)

Illusion, felregistrering (vantolkning) och frvrngning av sinnesintryck,
        jmfr hallucination.

Imipramin, depressionslsande medel, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Tofranil (tabletter).

Inadekvat personlighetsstruktur, se Personlighetsstrningar vid
        narkotikamissbruk.

INCB, International Narcotic Control Board.

Indian hay, slanguttryck fr marijuana.

Indian Hemp Drugs Commission, den engelska underskningskommission som i
        slutet av 1800-talet fick i uppdrag att kartlgga anvndningen av
        cannabis, srskilt bhangdrickandet, i den d engelska kolonin
        Indien. Slutrapporten publicerades 1894 i ett tiotal band och
        betraktas n idag som den mest kompletta beskrivningen av cannabis
        och dess verkningar. Kommissionen drog slutsatsen att ett
        cannabisfrbud i Indien var meningslst, eftersom bruket dr var s
        utbrett och kulturellt integrerat. Man ansg dessutom att skadorna
        vid ett moderat bruk var mttliga. I stllet fr frbud freslogs
        ett beskattningssystem. Engelsmnnen i Indien verkade sjlva
        frhlla sig kallsinniga till cannabisbruket. I varje fall spreds
        det inte i ngon strre omfattning bland kolonisatrerna.

Indian oil, slanguttryck fr hascholja.

Indisk hampa, cannabis.

Individualprevention, se Prevention, frebyggande verksamhet.

Individualterapi, se Terapi.

Infektioner, se Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk.

Inflammationer, se Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk.

Information, se Prevention, frebyggande verksamhet.

Inhalation, inhalera, inandning respektive inandas, sniffa, exempelvis fr
        att f ner ett flyktigt mne i luftrren dr det kan tas upp i
        blodet.

Injektion, insprutning i kroppen, kan vara intrakutan (in i huden),
        subkutan (under huden), intramuskulr (in i en muskel) eller
        intravens (in i en ven).

Injektionsnarkomani. Anledningen till att narkomaner, som t ex sniffar
        heroin eller kokain, gr ver till att injicera r att de s fort
        som mjligt vill bli kvitt sina abstinenssymtom. Dessutom kommer
        den s k kicken snabbare vid injicering. Narkotikan gr nmligen
        direkt till hjrnan och utnyttjas hundraprocentigt. Armen stasas
        med en hopvriden skjortrm eller ett blte/skrp innan injektionen
        tas. En del av narkomanerna fredrar att ngon vn "stter"
        injektionen p dem. Eftersom kvinnor oftast har tunna, fina
        blodkrl som ltt gr snder, kan just kvinnliga narkomaner med
        tiden f svrt att komma in i de rrade armvenerna och tar d i
        stllet injektionerna i halsvenerna, i lrens eller stjrtens
        muskler - ofta under orena frhllanden med blder som fljd. I
        narkomanins "barndom" kunde det vara en rit att dela spruta, att
        blanda blod. Den som brjade med intravenst missbruk fick sin
        "jungfrusil" av en mer erfaren missbrukare. Numera frsiggr
        intravens injicering oftast utan speciella ritualer i s k kvartar,
        p offentliga toaletter eller i det egna hemmet. Med tiden blir
        narkomanen beroende av bde drogen och sjlva sprutan (needle
        habit) och fr lustfyllda associationer enbart av att sticka in
        nlen i armbgsvecket. Emellant sker injektionerna i stor brdska
        under rriga och ohygieniska frhllanden. Beryktade r de
        "shooting galleries" i New York, dr missbrukarna mot en blygsam
        ersttning kan lna begagnade verktyg fr engngsbruk. Via dessa
        spreds p sin tid HIV/aids snabbt. Svenska motsvarigheten till
        "shooting galleries" r kvartarna dr en "bjudspruta" kan g laget
        runt. Ibland tar den narkoman som r informell ledare, eller den
        som slt narkotikan, och fyller sin egen spruta med en
        narkotikalsning, varefter han med denna laddar de andras sprutor
        (front loading). Detta kan frefalla mer renligt, men det r
        naturligtvis lika smittsamt som att anvnda en gemensam spruta.
        Eftersom det r lustfyllt att g in i armvenen, skljer
        narkomanerna ibland sprutan om och om igen med blod som aspireras
        (sugs upp) och p nytt trycks in i blodomloppet (booting). Ibland
        sger de sig knna kicken redan nr de ser "svaret", dvs det
        aspirerade blodet i sprutan. Suggestionseffekterna r stora. Det
        har beskrivits hur missbrukare i avsaknad av narkotika kunnat
        "kicka" enbart genom att injicera vanligt vattenledningsvatten. I
        och med spridningen av hepatit B under 1970- och 80-talen brjade
        en del av de svenska narkomanerna - srskilt heroinisterna i sdra
        Sverige - att vid besk i Danmark frse sig med egna sprutor fr
        att ha tillgng till rena verktyg och drigenom undvika smitta.
        Numera r injektionsnarkomanerna vl upplysta om smittoriskerna med
        orena sprutor och frsker i allmnhet koka eller tvtta dem. Ofta
        har de egna verktyg i fickan. De narkomaner som inte har s
        fixerade vanor fredrar att i stllet sniffa t ex heroinet eller
        amfetaminet. Debuterande narkomaner drar sig ofta fr att inleda
        ett injektionsmissbruk p grund av alla riskerna. (Se ven
        Sprutbytesprogram.)

Injektionsspruta, medicinskt instrument fr injicering av lkemedel och
        ven narkotiska preparat. Den brjade anvndas inom sjukvrden
        under senare delen av 1800-talet. Frn brjan var kolven
        (vtskebehllaren) gjord av hllfast glas, medan andra detaljer
        (pumpen, kanylen dvs injektionsnlen) var tillverkade av rostfritt
        stl. Hela sprutan mste kokas eller autoklaveras (vrmebehandlas)
        mellan varje anvndning. Numera anvnds allmnt i vstvrlden
        engngssprutor av plast, som efter anvndningen kastas i srskild
        behllare fr att sedan frstras. I verkligheten kan dessa sprutor
        anvndas flera gnger, vilket narkomanerna r vl medvetna om. De
        anvnder drfr dessa sprutor tills nlarna blivit sla och drfr
        obrukbara. nda fram tills HIV/aids-epidemien blev allmnt knd var
        det vanligt att narkomanerna delade sprutor sinsemellan. ven i
        utvecklingslnderna dr det r ont om allt sjukhusmaterial anvnds
        nnu engngssprutorna flera gnger, och d kanske till olika
        patienter med risk fr smittoverfring. Bristande hygien och
        anvndning av redan begagnade orena sprutor kan drfr leda till
        HIV-epidemier inte bara bland narkomaner utan ven i lnder med
        primitiva hygieniska frhllanden. Sedan slutet av 1980-talet har
        en rad uppfinnare skt patent p olika slag av sprutor som frstrs
        genom en enda anvndning, och sledes inte kan teranvndas ven om
        man skulle nska. Dessutom sker man skapa sdana sprutor som har
        skydd fr nlen, s att sjukhuspersonalen inte av misstag skall
        rka sticka sig sjlva eller andra.

Injicera, spruta in ett mne i kroppen.

Inkariket, ett vlorganiserat indianrike i nordvstra Sydamerika, som
        ervrades av spanjorerna p 1530talet. Det hade d existerat i
        hgst 400 r, men dess kultur hade sina frutsttningar i andra och
        betydligt ldre kulturformer. Uppgifterna om kokabladstuggningens
        sociala och politiska roll under inkaperioden r motstridiga. Vissa
        historiker menar att kokan var frbjuden fr vanliga medborgare och
        att kokabruket var frbehllet samhllets politiska och religisa
        elit. Undantag gjordes dock fr soldater i krig och inkans
        (hrskarens) bermda "casquis", kurirer som sades kunna avverka 25
        mil om dagen till fots. Andra historiker menar att kokabruket var
        utbrett och att "adeln" hade som privilegium att skta handeln.
        Vissa forskare hvdar att det fanns ett nra samband mellan
        kokatuggningen och de kolossala monument som byggdes under
        inkatiden. Ngra historiker har frskt frena dessa motstridiga
        uppfattningar genom att hvda att kokabruket under frsta delen av
        inkaperioden var strngt reglerat och frbehllet verklassen, men
        att bruket rhundradet fre den europeiska ervringen hade spridits
        till alla samhllsklasser.

Inkoordination, bristande samverkan, i allmnhet mellan muskelrrelser. I
        samband med kraftig berusning talar man i medicinska sammanhang om
        att gngen r inkoordinerad eller okoordinerad.

INN, WHO:s lkemedelslista. (Se Generika.)

Inokulation, inympning, hr infrsel av smittsamt mne i kroppen.

Inokulationshepatit, hepatit-B, gulsot som sprids med blodet. (Se Hepatit.)

Insomnia, svrighet att falla i smn, vanligt symtom vid drogabstinens.

Instant zen, slanguttryck fr LSD.

Intensifierat missbruk, se Injektionsnarkomani och Definitioner av
        narkotika och narkotikamissbruk.

Intensivvrd, akuta livrddande tgrder p sjukhus.

Intentionstremor, darrningar som stter in vid frsk att utfra
        finmotoriska rrelser, dvs rrelser av precisionskaraktr.
        Darrningarna kommer srskilt om man knner sig observerad. Denna
        form av tremor kan vara av nervs natur. Det finns ocks en
        rftlig, familjr form av intentionstremor. Slutligen kan man se
        symtomet vid Parkinsons sjukdom. Symtomet r socialt besvrande och
        kan vara en orsak till anvndning/missbruk av bensodiazepiner,
        eftersom dessa medel har en viss effekt p symtomet.

Interaktion, samverkan av tv eller flera farmakologiskt aktiva mnen i
        kroppen. Om exempelvis alkohol kombineras med cannabis frdrjs
        utsndringen av bda substanserna. (Se ven Cannabis, Blandmissbruk
        och Lkemedelsinteraktion.)

International Narcotic Control Board (INCB), Internationella
        Narkotikakontrollstyrelsen. (Se FN:s narkotikaorgan.)

Interpol, frkortas ven ICPO (engelska) och OICP (franska), den
        internationella kriminalpolisorganisationen med ste i Lyon i
        Frankrike. Organisationen r en sammanslutning med ca 150
        medlemslnder. Genom Interpol kan polisen i ett land f hjlp av
        polisen i ett annat att efterspana och gripa misstnkta, ordna
        frhr med vittnen etc. Interpol samordnar ocks stora aktioner mot
        internationella brottsorganisationer. Narkotikarenden utgr en
        stor del av Interpols arbete. Intoxikation, frgiftning, hr
        detsamma som verdos.

Intraartiell, intramuskulr, intravens, tre adjektiv som betyder inuti en
        artr, inne i muskelmassan respektive inuti en ven (latinets intra,
        innanfr). Intraartiell injektion grs i en pulserande artr dr
        blodtrycket r hgt. Intravens injektion sker i venerna som fr
        blodet frn kroppen till hjrtat och drfr har lgre tryck.
        Intramuskulr injektion lggs direkt inne i muskelmassan - oftast i
        verarmen, lren eller stjrtpartiet. Narkomanerna fredrar den
        intravensa injektionen i armveckets bla och ltttkomliga ven.
        (Se Injektionsnarkomani och Injektionsspruta.)

Intravens administrering, se Injektionsnarkomani.

Intravenst missbruk, se Injektionsnarkomani.

Intubation, medicinsk metod inom intensivvrden. Man stter ned en tub i
        svalget fr garantera fria luftvgar.

Invandrare och narkotikamissbruk (narkotikamissbruk bland etniska
        minoriteter). Narkomaner r sig i stort sett lika frn land till
        land. Personlighetsstrukturen hos de missbrukande invandrarna
        skiljer sig inte nmnvrt frn de "svenska" missbrukarnas. De
        komplexa psykologiska orsakssammanhangen r likartade. Dremot har
        invandrarna ofta en i grunden helt annorlunda social, kulturell,
        sprklig och religis bakgrund. Drtill kommer att mnga bde
        frsta och andra generationens invandrare knner sig rotlsa,
        frvirrade och oaccepterade av det svenska samhllet, de rr sig
        stndigt mellan olika vrldar. De befinner sig i vad psykologer och
        sociologer kallar en marginalkonflikt. I invandrarlandet USA r det
        vl knt att det hos andra generationens invandrare frekommer
        problem som inte finns hos deras frldrar. Underskningar dr
        visar att ungdomar med invandrarbakgrund har flera gnger strre
        narkotikamissbruk n de ursprungliga invandrarna. Missbruket har
        trngt in ven dr kulturen varit traditionellt drogfientlig. De
        invandrare som kom till Sverige p 1950- och 60-talen var
        rekryterade av den expanderande svenska industrin och hade f eller
        inga missbruksproblem, men deras numera vuxna barn lper en viss
        strre risk att brja anvnda narkotika. Invandrargrupperna frn
        brjan av 1990-talet innehller mnga krigsflyktingar, och bland
        dem finns psykiskt och fysiskt sargade mnniskor som i
        krigssituationer blivit beroende av narkotika. Flyktingstrmmarna
        har allts ndrat karaktr och drmed ven missbrukarbeteendet.
        Missbruk av narkotika bland frsta generationens invandrare
        frekommer s gott som uteslutande bland mnnen, nstan inte alls
        bland kvinnorna. Detta hnger samman med de traditionella
        knsrollerna i deras hemlnder. En viss ndring tyeks dock vara p
        vg. Stockholms lokalavdelning av RIFFI, den internationella fr
        eningen fr invandrarkvinnor, har nmligen ppekat att kulturellt
        isolerade och pressade invandrarkvinnor grna gr till doktorn och
        fr lugnande medel, vilka de sedan ibland missbrukar. En av
        orsakerna till narkotikaproblemen bland invandrare r att dessa
        upplevt politisk terror, frfljelse, tortyr och hrda
        fngelsevistelser. Mnga flyktingar kommer direkt frn krigsfronter
        dr narkotikamissbruk r vanligt. Bland de heroinmissbrukande
        invandrarna finns t ex unga iranier och irakier som brjat sitt
        missbruk under krigen i hemlnderna. Fr att st ut med att dda
        och stndigt se kamrater d har de tagit heroin. Men inte s f har
        kunnat sluta med heroin sedan de kommit i trygghet i Sverige,
        srskilt om slktingar tagit hand om dem och hjlpt dem med
        anpassningen i det nya landet. Andra har fortsatt ett sporadiskt
        missbruk, underhllet av tristessen i flyktingfrlggningarna och
        ovissheten om framtiden. I verkligheten har allts krigen i
        Mellanstern, som pgtt i femton r, inte bara producerat dda och
        invalider utan ocks skapat drogmissbrukare. Heroinmissbruk
        bestraffas med dden i vissa lnder, t ex i Iran, och fr en del
        asylskande kan huvudanledningen till flykten ha varit att familjen
        velat rdda dem undan bde missbruket och straffet. Bland
        heroinmissbrukare i Sverige r inslaget av invandrare stort, enligt
        Stockholmspolisen. Exakt hur stort vet man inte. En del av dem som
        polisen griper har sysslat enbart med smuggling och langning, andra
        r bde frsljare och missbrukare. Hlften av dem som grips i
        Sverige i samband med heroinbeslag r utlndska medborgare -
        bofasta i Sverige eller tillflliga beskare. Den svenska polisen
        ser allvarligt p den under 1991 och 1992 kande rkningen av
        heroin bland flyktingar och andra generationens invandrare.
        Erfarenhetsmssigt vet man att en del av heroinrkarna med tiden
        kommer att tillgna sig det mer vsterlndska sttet att i stllet
        injicera narkotikan. Drogberoende invandrare kommer ofta frn
        narkotikaproducerande lnder och kan drfr ltt ordna import av
        droger, d frmst heroin, cannabis, kokain och khat. Krigen p
        Balkan (tidigare Jugoslavien) har t ex 1992 medfrt att rkheroin
        till billiga priser via den s k Balkanrutten slts direkt till den
        illegala marknaden i Malm, och vidare upp i Mellansverige till
        Gteborg och Stockholm. Endast f invandrare och flyktingar nr
        fram till den svenska narkomanvrden. Det finns rader av hinder i
        vgen. Fr det frsta har Invandrarverkets handlggare och de
        kommunala flyktingmottagningarna otillrckliga kunskaper om hur
        pass vanligt drogmissbruket r och hur det yttrar sig. De
        narkotikamissbrukande invandrarna/flyktingarna hyser ofta en
        lttfrklarlig och stark skrck fr att deras missbruk skall
        uppmrksammas. De tror att missbruket rapporteras till polisen och
        att de kommer att utvisas. De vill heller inte dra skam ver
        familjen. De upplever ofta de svenska socialtjnstemnnen som ngon
        sorts poliser och frstr inte att dessa vill frmedla hjlp. Mnga
        av de svenska behandlingsformerna fr missbruk saknar adekvata
        behandlingsmetoder fr att hjlpa invandrare. Vrden bygger p
        symboliska och pedagogiska metoder som fungerar endast fr den som
        behrskar sprket. Ofta ligger invandrarnas kvinnosyn i vgen fr
        behandlingen - att yppa sina innersta problem och hemligheter fr
        en kvinna r frmmande fr dem. Detta skapar svrigheter, eftersom
        vrdpersonalen ofta r kvinnlig. SIMON, den svenska
        invandrarfreningen mot narkotika, bildades 1990 av Riyadh Al
        Baldawi, irakisk lkare vid Sabbatsbergs sjukhus, och Gundi
        Gabrielsson, psykolog vid Danderyds narkomanvrdsavdelning.
        Freningen hoppas bli en lnk mellan den svenska narkomanvrden och
        de dolda missbrukarna bland invandrarna.

IOGT-NTO, nykterhetsorganisation med ca 70 000 medlemmar organiserade i 2
        000 lokala avdelningar. Organisationen bildades 1970 genom en
        sammanslagning av IOGT (bildat 1879) och NTO (bildat 1922).
        Organisationens ml r att skapa ett mnniskovrdigare samhlle
        fritt frn alkohol och andra droger genom ett vrldsomfattande
        broderskap, folklig kultur och frdjupad demokrati. IOGT-NTO ger ut
        tidningen Accent.

Ipomoea Purpurea, se Blomman fr dagen.

Isolering, psykologisk term som innebr att den knslomssiga laddningen i
        en hndelse isoleras genom att den skiljs frn den intellektuella
        vetskapen om det intrffade. S kan t ex den vldtagna mycket vl
        minnas sjlva hndelsen, men tillflligt "stoppa undan" de
        svruthrdliga knslorna. (Se Frsvarsmekanismer.)

Isomer, kemiska freningar med samma molekylvikt, men med olika anordning
        av atomerna i molekylen.

Isometadon, isodanone, C21H27NO, smrtstillande preparat som tillhr
        gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Iterera, upprepa, frnya. Det r en medicinsk term fr att upprepa ett
        recept - lkaren skriver p receptet att patienten kan kpa ut
        lkemedel flera gnger p det (exempelvis bis iter = tv gnger,
        ter iter = tre gnger). Lkaren kan ven p receptet ange
        tidsintervall fr dessa kp.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ J ]
-------------------------------------------------------------------------

J, slanguttryck fr marijuana.

Jaget, egot, r enligt Freud den del av personligheten som har att
        kompromissa mellan verjagets moral och budord och detets (det
        undermedvetnas) drifter och knslor. Till jagets resurser rknas
        frsvarsmekanismerna mot ngest.

Jagstrkande terapier, terapeutiska metoder som syftar till att strka
        patientens jag eller egoresurser. Omkring hlften av all
        psykoterapeutisk verksamhet inom psykiatrin r av jagstrkande
        natur. Frhllandet r detsamma inom l ppenvrden fr missbrukare.
        Terapeuten mste i behandlingen arbeta med fljande fem moment:
        1) Kontinuitet och regelbundenhet. Mnga mnniskor r besvikna p
        andra, de har slutat att vnta sig ngonting av mnniskor och
        avvisar drfr nya kontakter. Redan det att en terapeut regelbundet
        ger dem tid minskar deras otrygghet och misstnksamhet.
        2) Verbalisering. Att patienten fr uttrycka knslor kan ltta det
        inre trycket. Genom att upplevelser av smrtsam natur kan frsts
        av en annan mnniska (terapeuten) blir de mer allmngiltiga och
        mindre skrmmande.
        3) Strukturering. Patienten fr avlasta sina bekymmer p
        terapeuten, som str utanfr och drfr inte dras med i
        knslosvallet. Drigenom kan denne lngre fram i behandlingen
        hjlpa patienten att p nytt nalkas sina problem och att d se
        dessa i en annan dager. Det knslomssigt laddade materialet har
        ftt en tydlig och gripbar struktur.
        4) Modell. Terapeuten tjnar som identifikationsobjekt genom sitt
        stt att resonera och fresl lsningar p problem. Terapeuten kan
        i bsta fall - nr han vunnit knnedom om patienten - hjlpa denne
        att sjlv finna realistiska lsningar.
        5) Kroppsknnedom. Mnga har dlig kontakt med sin kropp, vilket
        bidrar till en svag identitetsknsla. Sjukgymnastik som lr
        patienten att uppleva och behrska sin kropp r en form av
        jagstrkande terapi.

Jarl, Stefan, (f 1941), filmregissr som tillsammans med Jan Lindqvist
        gjorde de uppmrksammade filmerna Dom kallar oss mods (1968) och
        Ett anstndigt liv (1979).

Jay, slanguttryck fr marijuana.

Jazz, musikstil som i seklets brjan fddes i New Orleans bordell- och
        njesdistrikt. Jazzmusiker kom tidigt att anvnda nstan alla p
        marknaden frekommande droger - centralstimulantia fr att kunna
        spela hela ntterna, marijuana och opiater fr att koppla av etc.
        Bland jazzmusiker med omfattande heroinproblem mrks Dexter Gordon,
        Tadd Dameron, Art Blakey, J J Johnson, Sonny Rollins, Jackie
        McLean, Miles Davies, Freddy Webster, Charlie Parker, Sonny Sitt,
        Bud Powell, Fats Navarro, loe Guy och Billie Holiday. (Se ven
        Harlem.)

Jelly babies, jelly beans, slanguttryck fr amfetamin.

Jidder, jiddra, struntprat respektive prata strunt eller prata sig ur en
        knipa.

Jidderpelle, slanguttryck fr narkotikamissbrukare med srskild frmga att
        dupera sin omgivning med ordsvada.

Jimson weed, slanguttryck fr spikklubba.

Jive, slanguttryck fr marijuana.

Johansson, Bengt, pseudonym fr frfattaren till boken Sara.

Johansson, Kjell E, (f 1933) ordfrande i IOGT-NTO. Han har skrivit ett
        20-tal bcker i alkohol och narkotikafrgor.

Joint, slanguttryck fr marijuana- eller haschcigarett.

Jollybeans, slanguttryck fr amfetamintabletter.

Jonk, jonkad, jonkare, slanguttryck fr heroin, att vara pverkad av heroin
        respektive heroinmissbrukare. Jonkare r en frsvenskning av
        engelskans junkie.

Jonkhora, jonkluder, prostituerad kvinnlig heroinmissbrukare.

Joy powder, slanguttryck fr marijuana.

Jug, slanguttryck fr amfetamin.

Jungfru, jungfrusil, slanguttryck fr frsta narkotikainjektionen. I
        missbrukarkretsar har ordet tidigare haft en rituell verton. Ofta
        var det nmligen en erfaren narkoman som "satte jungfrun" p en
        nybrjare, vilken drigenom upptogs i gruppen och fick
        narkomanidentitet. (Se ven Injektionsnarkomani.)

Jungle drug, slanguttryck fr yage.

Junk, slanguttryck fr heroin eller morfin.

Junker, dansk beteckning fr opiatmissbrukare.

Junkie, amerikansk beteckning fr opiatmissbrukare, p svenska jonkare.

Junkie-Bonden, hollndsk klientorganisation fr narkomaner, motsvarigheten
        till Sveriges RFHL. Det r en samhllspolitiskt aktiv organisation
        som redan fre HIV-epidemins brjan omkring 1983 brjade dela ut
        rena sprutor till narkomaner, fr att dessa skulle kunna undg
        gulsot och andra smittsamma sjukdomar

Jnger, Ernst, (f 1895) tysk frfattare, deltog i frsta vrldskriget dr
        han kom i kontakt med kokain. Han var ledande konservativ skribent
        i tysk press. Jnger hyllade i flera bcker under 1920-talet
        individualismen mot "kollektivets barbari". Han godtogs av den
        nationalsocialistiska regimen, som han dock med tiden tog avstnd
        ifrn. Han skte t o m kontakt med olika motstndsgrupper. Efter
        kriget plderade han fr ett enat Europa p grundval av individuell
        frihet. I boken Psykonauterna: rus och droger (1970) utvecklade han
        sina teorier om drogernas inverkan p sjlen.

Jmtlandsunderskningen, en fortlpande underskning av receptutkp bland
        17 000 invnare (en sjundedel av befolkningen) i Jmtlands ln.
        Jmtlandsunderskningen, som pbrjades 1970, r en av de f
        receptunderskningar i vrlden dr man registrerat varje individs
        receptutkp ver tid. Pionjren bakom denna underskning var
        professor Barbro Westerholm, och den fullfljs kontinuerligt av
        Apoteksbolaget. Bl a har anvndningen av hypnotika/sedativa i
        befolkningen studerats fortlpande i ver 20 r. Det har d visat
        sig att incidensen (nya fall av frskrivningar) av
        bensodiazepiner/smnmedel 1990 var 0,6 procent bland mnnen och 0,8
        procent bland kvinnorna. Frskrivningarna var vanligare i
        ldersgruppen ver 80 r. Anvndningen av smnmedel och lugnande
        medel har minskat under en tiorsperiod, bde nr det gller
        incidens och prevalens (frekvensen receptutkp ver tid). Nedgngen
        r mest uttalad efter 1988. Den jmtlndska frbrukningen av
        lugnande medel och smnmedel ligger 6 procent under
        riksgenomsnittet. Intressant r att den strsta minskningen av
        frskrivningen av dessa medel har skett i gruppen patienter med
        enstaka frskrivningar. Antalet individer med ett regelbundet uttag
        p recept r dremot ofrndrat. Detta tyder p att patienter med
        svrare psykiatriska besvr verkligen fr sin ndvndiga
        lkemedelsbehandling. Minskningen har huvudsakligen skett bland de
        tillflliga lkemedelskonsumenterna, allts i den grupp dr
        alternativa behandlingstgrder har satts in i stllet fr
        mediciner.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ K ]
-------------------------------------------------------------------------

Kabak, beteckning p hasch.

Kabbe, slanguttryck fr plastkapslar eller plasthljet till en
        injektionsnl, anvnds som mttenhet och/eller frpackning bland
        missbrukare. (Se Gatulangning.)

Kackerlacka, se la cucaracha.

Kaffe. Ordet betecknar dels frna (bnorna) i kaffetrdets br, dels den
        dryck som bereds av bnorna. Kaffebnorna innehller koffein, ett
        allmnt stimulerande medel. Kaffets hemland anses vara de hgre
        belgna delarna av Afrika vster om Rda Havet, dr man ocks lr
        ha varit frst med att bereda en dryck av kaffebnorna. Hrifrn
        spred sig bruket p 1400-talet till Arabien, dr hamnstaden Mocca
        blev centrum fr kaffehandeln. P 1500-talet gick kaffets segertg
        vidare ver Egypten och Frmre Orienten. Nr turkarna 1683
        belgrade Wien, medfrde de frn Konstantinopel stora mngder
        kaffesckar. Turkarna besegrades, flydde i all hast och lmnade
        kvar sina frrd. Krigsbytet gav impulsen till att etablera de
        frsta kaffehusen i Wien. Till Sydamerika kom kaffet med de
        europeiska kolonisatrerna. I Sverige brjade man dricka kaffe
        frst i brjan av 1700-talet. Under flera perioder under 1700-och
        1800-talen frbjds av handelspolitiska skl importen av kaffe.
        Konsumtionen av det stimulerande kaffet varierar idag frn land
        till land. Sverige och Danmark r bland de lnder som har strst
        konsumtion. Effekten av att dricka kaffe r stimulerande, vilket
        beror p det koffein som finns i drycken. En del mnniskor r mera
        knsliga n andra fr koffeinet och kan f skakningar och
        hjrtklappning av att dricka kaffe. ldre mnniskor rapporterar att
        de sover bttre efter en kopp kaf fe. Hjrnan r ofta dligt
        genombldd hos ldre, vilket ger orolig smn. Eftersom koffeinet
        hjer blodtrycket och ger bttre genombldning av hjrnan, blir
        resultatet att ven smnen blir bttre. Kaffetrdet tillhr slktet
        Coffea av familjen krappvxter (Rubiaceae). Av praktiska skl odlas
        vxten i plantagerna som en 2-3 meter hg buske, grn ret om. Den
        har vita, vlluktande blommor, som efter befruktningen bildar
        krsbrsliknande stenfrukter. Bnorna brukar ligga tv tillsammans
        med de plana sidorna mot varandra. Den vanligaste arten r Coffea
        arabica. Den odlas framfr allt i Brasilien och Colombia och
        skrdas en eller flera gnger om ret. Kaffebnorna rostas efter
        skrden, varvid en eterisk olja, kaffeoljan, frigrs. Kvar i bnan
        finns koffein och garvsyra. Att dricka kaffe eller te (som ocks
        innehller koffein) ger ett milt psykologiskt beroende som inte r
        speciellt skadligt vare sig fr individen eller samhllet. Den som
        r van att dricka mycket kaffe och pltsligt upphr med det, kan
        knna sig olustig och f huvudvrk.

Kafur, beteckning p hasch.

Kaif, slanguttryck fr marijuana.

Ka-ka, slanguttryck fr heroin.

Kaktus, slanguttryck fr meskalin.

Kalmus, acorus calamus, en meterhg flerrig vxt som frekommer i diken
        och lngs strnder i Syd- och Mellansverige samt ver stora delar
        av Europa, Asien och Nordamerika. Den blommar i juli och knns igen
        p sin gulgrna kolv och sina skarpt kantade blad. Vxtens
        jordstam, den s k kalmusroten, innehller den verksamma substansen
        asarone som har likheter med meskalin och amfetamin. Dess psykiska
        effekter har beskrivits som stimulerande, avslappnande och
        hallucinogena. Kalmusrot har anvnts inom folkmedicinen som
        lsning, sirap, tinktur, extrakt eller uppblandat i vin frmst mot
        matsmltningsbesvr, krkningar, bldningar och gikt. I vissa
        lnder har kalmusroten ocks anvnts som lkrydda. Rituellt bruk av
        kalmusrot i sdana doser som ger psykedeliska effekter frekommer
        frmst hos Cree-indianerna i Norra Alberta i Kanada. D och d
        sedan 1960-talet har olika grupper "terupptckt" kalmusroten och
        jmfrt dess psykedeliska effekt med ett milt LSD-rus. Dess
        skadliga effekter r ofullstndigt kartlagda. En vanlig initial
        effekt r kraftiga krkningar.

Kalmusrot, se Kalmus.

KALV-organisationerna, gemensam beteckning fr organisationerna
        Kamratfreningen Lnken, ALRO och Verdandi.

Kamazepam, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr gruppen
        bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Kamonga, beteckning p hasch.

Kanapes, beteckning p hasch.

Kanel, den skalade barken av kaneltrdet Canellaceae. Barken, som har en
        angenm och aromatisk lukt och en bde st och brnnande smak, ger
        den vrdefulla hushllskryddan. I medicinen anvnds kanel
        huvudsakligen som smakfrbttrande medel i form av kaneldroppar
        (kaneltinktur) och kanelvatten. Intag av 5-20 droppar koncentrerad
        olja som pressats ur kanelvxten kan ge hallucinationer men ocks
        epilepsiliknande kramper och allvarliga skador p njurar och lever.
        De mngder som anvnds vid normal kryddning i matlagningssammanhang
        ligger dock mycket lngt frn de doser som ger hallucinogena
        effekter eller skador p inre organ.

Kanna, slanguttryck fr narkotikaspruta.

Kanon, slanguttryck fr narkotikaspruta.

Kantaridin, se Spansk fluga.

Kanyl, tunn ihlig nl, sprutspets i injektionsspruta.

Kanylgulsot, se Hepatit.

KAOS, kamrat- och syskongrupper, beteckning fr stdgrupper inom
        Frldrafreningen mot narkotika.

Kapsel, liten ask eller lda. I detta sammanhang: 1) En typ av
        lkemedelsberedning dr den verksamma substansen innesluts i ett
        gelatinhlje, en kapsel. 2) Kapsel fr frvaring av kanyl, vilken
        anvnds som mttenhet i narkotikasammanhang. (Se Kabbe och
        Gatulangning.)

Karaktrsneuros, knslomssiga strningar som r inbyggda i personligheten.
        Olsta konflikter, dlig sjlvknsla, ngest, spnning och
        depressioner r de vanligaste symtomen. Det finns ofta uppgifter om
        en traumatiserande barndom.

Karaktrsstrningar, synonym till personlighetsavvikelser. (Se
        Personlighetsstrningar vid missbruk och Psykodynamiska aspekter p
        missbruk.)

Karfentanil, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Kassab beteckning p hasch.

Kat, se Khat.

Katatont syndrom, spnningstillstnd med stelhet i musklerna vid vissa
        psykiska sjukdomar, speciellt schizofreni. Det kan ocks sllsynt
        frekomma vid svra toxiska psykoser eller vid missbruk av
        Designade droger.

Katin, norpseudoefedrin, C9H13NO, aktiv substans i khat, narkotikaklassat
        enligt frteckning II.

Kauii, slanguttryck fr marijuana.

Kava, kava-kava, milt centralstimulerande dryck frn Polynesien. Den bereds
        av kavapepparbusken Piper methysticum, vars rtter tuggas, vanligen
        av unga flickor, och sedan fr jsa med kokosmjlk. Kavadrickandet
        hade tidigare en stor rituell och social betydelse bl a p
        Samoaarna.

Keif, se Kif.

Kemoterapi, behandling med kemiskt framstllda lkemedel.

Kerouac, Jack, (1922-1969), amerikansk frfattare med fransk-kanadensisk
        bakgrund. Han var en av den anarkistiska beatnikrrelsens grundare
        och ledande gestalter p 1950-talet. Srskilt romanen On the road
        (p svenska P drift), frn 1957 har blivit en av droglitteraturens
        klassiker. Den skildrar ett kringflackande gng som frsker dva
        tillvarons meningslshet med droger och anarkistiska upptg. Boken
        har inspirerat mnga senare berttelser i samma stil, exempelvis
        Ulf Lundells generationsroman Jack. I Kerouacs senare romaner finns
        ocks ett starkt inslag av mysticism och zen-buddhism, exempelvis i
        De underjordiska (1958) och Dharmagnget (1958).

Kesey, Ken, (f 1935), amerikansk roman- och filmmanusfrfattare. Keseys
        genombrottsroman r Gkboetfrn 1962 (filmatiserad 1975, ven
        dramatiserad). Genom boken Sometimes a Great notion (1964,
        filmatiserad 1971) blev han knd som en hngiven fresprkare fr
        LSD.

Ketama, centralort fr cannabisodling och haschframstllning i Rifbergen i
        Marocko.

Ketazolam, C20H17ClN2O3, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1970 av Upjohn,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Ketobemidon, C15H21NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Varunamn i
        Sverige r Ketogan.

Ketogan, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider, innehller
        ketobemidon och dimetylaminodifenylbutenhydroklorid.

-------------------------------------------------------------------------
KHAT (KAT)
-------------------------------------------------------------------------

Khat r bladen och stjlken p trdet Chata edulis (Celastraceae).
Khattrdet odlas i stafrika, huvudsakligen i lnderna kring Rda havet.
Khatbladen tuggas. Sedan de befriats frn mittstrngen packas de samman
till en bulle av ett hnsggs storlek, som lggs innanfr ena kinden.
Bladens innehll avges sakta i saliven och svljs ned. Bladen anvnds
frska, eftersom de snabbt frlorar sin kraft, dvs innehllet av de
verksamma bestndsdelarna katinon och katin sjunker vid lagring. Det gr
ocks att bereda ett te av khat, och det kallas d abessinskt te. Bladen
kan ven rkas. Farmakologiskt har khat likheter med bde amfetamin,
efedrin och kokain. Ngot srskilt beroende utvecklas dock inte, och
doserna lr inte kas. Det har nd beskrivits att khat kan orsaka bl a
magkatarr, frstoppning, anorexi, smnsvrigheter och i sllsynta fall
psykoser. De socioekonomiska effekterna av khattuggningen r stora. I
genomsnitt berknas khattuggaren lgga ned 25 procent av sin inkomst p
drogen. Under inbrdeskriget i Somalia p 1990-talet har en del
vansinnesdd som ddsskjutningar av civila och hjlparbetare satts i
samband med khattuggning. Fram till slutet av 1980-talet frblev khatbruket
lokaliserat nra odlingsomrdena, men som en fljd av de snabbare
kommunikationerna smugglas nu khat ver hela vstvrlden. De ovanjordiska
delarna av khatplantan r sedan 1989 narkotikaklassade i Sverige enligt
frteckning I. Beslagen som grs i den svenska tullen kar r fr r i
storlek och antal, vilket oroar tullmyndigheterna. I Danmark r khat nnu
inte narkotikaklassat, vilket medfr att den sydsvenska tullen fr en ensam
kamp. Inom narkotikabekmpningen oroar man sig fr att katinon skall brja
framstllas i strre skala. Katinon ger effekter som liknar kokainets.

-------------------------------------------------------------------------

Khun Sa, (f 1933), gerillaledare i Shan-staten i norra Burma som berknas
        kontrollera 80 procent av opium- och heroinhanteringen i Gyllene
        Triangeln.

Kick, slanguttryck fr hastigt insttande lustknsla vid drogtillfrsel.

Kif (keif), marockansk blandning av tobak och marijuana eller hasch.
        Uttrycket anvnds i Marocko ven fr att beteckna cannabisplantan.

Kif-hach, beteckning p hasch.

Kilen, kooperativt institut fr lkemedelsberoende, bildat 1991 inom RFHL.
        Institutet bedriver konkret hjlpverksamhet frmst fr personer som
        r beroende av bensodiazepiner. Det disponerar ett srskilt center
        i Stockholm.

Killer weed, slanguttryck fr PCP, fencyklidin, ett hallucinogent preparat.

King-Kong-pills, slanguttryck fr barbiturater.

Kinin, febernedsttande medel, anvnds ibland som utdrygningsmedel av
        narkotika p den illegala narkotikamarknaden.

Kitt, slanguttryck fr hasch.

KJ, slanguttryck fr PCP.

Klinisk lkemedelsprvning, se Lkemedelsprvning.

Klobazam, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr gruppen
        bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Klometiazol, C6H8ClNS, ngestdmpande och lugnande preparat som bl a
        anvnds vid deliriumtillstnd efter alkoholmissbruk,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige r
        Heminevrin.

Klomipramin, depressionslsande medel som ocks har god effekt vid
        ngesttillstnd med panikattacker. Det r inte narkotikaklassat.
        Varunamn i Sverige r Anafranil.

Klonazepam, C15H10ClN3, antiepilepsimedel som tillhr gruppen
        bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i
        Sverige r Iktoviril (injektionskoncentrat, droppar och tabletter).

Klonisk kramp, grova, snabba och korta krampryckningar i kroppen, i
        allmnhet i samband med epileptiskt anfall. Det kan ocks vara ett
        symtom vid verdos av centralstimulerande medel. Dess motsats r
        tonisk kramp.

Klonitazen, C20H23ClN4O2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Klopentixol, neuroleptika, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige var
        Sordinol, som avregistrerades 1983.

Kloralhydrat, C2H3Cl3O2, mixtur, lugnande och smngivande preparat av ldre
        typ, anvndes ofta frr som smnmedel p fngelser. Kloralhydrat r
        narkotikaklassat enligt frteckning V. Varunamn i Sverige r
        Ansopal (tabletter).

Kloralodol, klorhexadol, C8H15Cl3O3, lugnande och smngivande preparat som
        tillhr gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning
        V.

Klordiazepoxid, C16H14ClN3O, ngestdmpande och lugnande preparat som
        tillhr gruppen bensodiazepiner, patenterat 1959 av Hoffman-La
        Roche, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige
        r Librax (inte narkotikaklassat) och Librium.

Klorerade kolvten, se Sniffning.

Klormezanon, C11H12ClNO3S, spnningslsande medel, inte narkotikaklassat.
        Varunamn i Sverige r Lobak (tabletter) och Trancopal (tabletter).

Kloroform, triklormetan, CHCl3, sammansttning av namnet p grundmnet klor
        och en frkort ning av formye, myrsyrans radikal. Kloroform r ett
        av de ldsta bedvningsmedlen vid operationer. Det har nu ersatts
        av andra mindre giftiga narkosmedel. ven missbruk av kloroform har
        frekommit, men det har helt upphrt eftersom ruset r obehagligt
        och kloroform mycket giftigt.

Klorpromazin, C17H19ClN2S, antipsykosmedel, inte narkotikaklassat. Medlet
        r mer knt som Hibernal.

Klorprotixen, milt lugnande medel, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Truxal.

Klotiazepam, C16H15ClN2OS, ngestdmpande och lugnande medel som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Kloxazolam, C17H14Cl2N2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

KMA, kristalliserat metamfetamin (ICE), centralstimulerande
        amfetaminpreparat. Metamfetamin r narkotikaklassat enligt
        frteckning II. (Se Designade droger.)

Knapra, slanguttryck fr att ta tabletter i berusningssyfte.

Knark, knarka, knarkare, slanguttryck fr narkotika, att anvnda narkotika
        respektive narkotikamissbrukare.

Knarkarkvart, kvart slanguttryck fr lokal dr missbrukare uppehller sig
        och/eller dr narkotika sljs. Ofta handlar det om en
        bostadslgenhet.

Knarkhundar, se Narkotikahundar.

Kniv och gaffel, slanguttryck fr injektionsspruta med nl. Uttrycket
        anvnds bl a p svenska fngelser. Ett annat liknande slanguttryck
        r "verktyg" (p engelska work).

Knockout-droppar, slanguttryck fr barbiturater (kloralhydrat).

Knuda, sydsvenskt slanguttryck fr en bit hasch.

Knullsil, narkotikainjektion i samband med samlag, vanligen
        amfetamininjektion.

Kocka, slanguttryck fr kokain.

Kodein, C18H21NO3H2O, morfinmetyleter, hostdmpande morfinderivat,
        narkotikaklassat enligt frteckning III. Kodein r receptbelagt
        lkemedel i Sverige. Det r ett populrt medel bland heroinister.
        Fram till 1992 fanns kodein med som ingrediens i Magnecyl Kodein,
        ett smrtstillande medel som inte var receptbelagt. Preparatet
        drogs in p grund av risken fr missbruk. 10 procent av kodeinet
        bryts i kroppen ned till morfin.

Kodoxim, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Koffein och koffeinhaltiga lkemedel och drycker. Koffein fnns (tillsammans
        med teofyllin) i tre olika naturprodukter, nmligen i kaffe, te och
        kolantter. Koffein finns ocks renframstllt som koffeintabletter.
        Ibland anvnds koffein tillsammans med andra lkemedel fr att
        dessa inte skall ha en alltfr stark lugnande effekt. Kemiskt r
        koffein ett purin-derivat och har formeln 1,3,7-trimetyl-1,2,3,6-
        tetrahydropurin-2,6-dion. Det r kemiskt beslktat med teofyllin,
        ett svagt stimulerande preparat som frmr utvidga bronkerna och
        som anvnds vid hjrtbesvr och astma. Mngden koffein i en dos av
        ett koffeinhaltigt lkemedel brukar vara 50 eller 100 mg. En
        ordinr kopp kaffe innehller mellan 100 och 150 mg koffein. I te
        kan innehllet variera efter odlingsstlle och beredning, men
        koffeinhalten r ofta bara hlften av kaffets. Ett dricksglas
        Coca-Cola innehller ca 30 mg. Hlften av det koffein man intar
        utsndras inom tre timmar. Koffeinet stimulerar alla vitala organ,
        dvs hjrna, hjrta, muskler, lever och njurar. Associationerna kar
        och sker snabbare. Koffein motverkar ocks smn. Med stigande doser
        kan ett obehagligt psykiskt eller fysiskt spnningstillstnd uppst
        med tendens till tremor (darrning). Hjrtat slr snabbare och
        kraftigare, vilket kan ge extrasystolier (extraslag). Njurarna
        utsndrar mer koksalt och vatten, mnesomsttningen kar. Allt
        detta kan frklaras med att koffein frstrker effekten av
        adrenalin och noradrenalin. Koffein finns i vissa smrtstillande
        lkemedel och i medel mot migrn. Koffeinet har utan tvekan en viss
        effekt p kta migrn, d det kan verka sammandragande p vissa av
        hjrnans krl. Att dricka en kopp kaffe fre snggendet kan hjlpa
        ldre personer till bttre smn, genom att koffeinet hjer
        blodtrycket och drigenom ger bttre blodcirkulation i hjrnan.
        Vissa personer r lngt mer n andra knsliga fr koffein och fr
        redan av sm doser symtom som skakningar och hjrtklappning. Vid
        stndig anvndning av koffein och koffeinhaltiga drycker brukar
        dock de flesta f minskad knslighet. Underskningar visar ocks
        att den som r van att dricka t ex fem koppar kaffe om dagen, kan
        bli olustig eller f huvudvrk om han pltsligt skulle bryta sin
        vana. I enstaka fall har mnniskor blivit beroende av tillfrsel av
        s stora mngder koffeinhaltiga drycker (oftast Coca-Cola) att de
        ftt frgiftningssymtom.

Koka, kokablad. Torkade blad frn busken erythroxylum coca r
        narkotikaklassat medel enligt frteckning II.


-------------------------------------------------------------------------
KOKABLADSTUGGNING
-------------------------------------------------------------------------

Kokabladstuggning r en tusenrig traditionell metod bland Sydamerikas
indianstammar att genom tuggning av kokabuskens blad tillgodogra sig
kokain och andra alkaloider. En vanemssig kokatuggare anvnder i
genomsnitt ca 60 gram kokablad per dag, vilket innebr att kroppen varje
dag tillfrs mellan 300 och 400 mg kokain. Det finns tv olika
anvndningsstt: det andinska och det amazonska. Den frstnmnda metoden r
vanligast. Den bestr i att kokabladen, som frvaras i en srskild vska
(coquero), befrias frn mittstrngen och lggs ett t gngen mellan
kindernas insida och tnderna. Allt fler blad lggs in s att det blir en
rejl dos. Drefter tillfrs en srskild kalkhaltig blandning med en sticka
(lilipata). Framstllningen av denna "kalkaska" varierar, men ofta bestr
den av aska frn brnda plantor och snckor. Preparatet innehller vanligen
pottaska, natrium, katrium, kalcium, magnesium, fosfor och rester av jrn
och antimon. I den tmligen rikhaltiga litteraturen kring det traditionella
kokatuggandet finns ett flertal frklaringar till att indianerna anvnder
koka:

En frklaring r att det anvnds som ersttningfrfdomnen. Bristen p mat
har varit en av de viktigaste orsaker som angetts fr kokatuggning.100 gram
kokablad innehller 305 kalorier, ca 19 gram protein, 46 gram kolhydrater
samt dagsbehovet av kalcium, jrn, fosfor och vitaminerna A, B och E. Det
r dock omstritt i vilken utstrckning kroppen p detta stt verkligen kan
tillgodogra sig vitaminer, mineraler och kolhydrater. Forskare har
underskt de bladrester kokatuggaren spottar ut och funnit att en betydande
del av nyttigheterna finns kvar. Moderna forskningsresultat tyder p att
betydelsen som fdomne och vitaminklla starkt verskattats av ldre
forskning. Det har framfrts teorier om att kokans huvudsakliga verkan r
att den helt enkelt hjer glukoshalten i blodet, men inte genom kokainet
utan genom inverkan av andra alkaloider i bladet. Att kokabladstuggarna
ter litet och sllan r hungriga beror sledes inte p att kokan r
nringsrik utan frmst p kokainets pverkan p centrala nervsystemet.
Dessutom lokalbedvas munnen s att lukt och smak frsvinner. Avmagring och
aptitlshet r typiska effekter av kokain. En annan frklaring r att
kokablad anvnds som arbetsfrmjande stimulantia. Kokatuggning som en i det
nrmaste obligatorisk freteelse i den andinska gruvdriften r vl
dokumenterad. Rapporterna om denna skiljer sig dock starkt mellan dem som i
frsta hand sett till det ekonomiska utbytet av gruvdriften och dem som
underskt gruvarbetarnas hlsotillstnd. Koka som medicinalvxt har
traditionellt anvnts av schamanerna (prsterliga lkekonstnrer och
magiker), dels i olika ceremonier fr att befrmja kontakt med gudarna,
dels som smrtstillande medel fr exempelvis srade soldater. Vid den
smrtsamma trepaneringen (hltagning i skallen) anvndes kokablad som
smrtlindrare. De utnyttjades ocks fr vardagliga kommor som huvudvrk
och tandvrk. Kokabladstuggning som sexuell stimulantia r ett annat
anvndningsomrde. De spanska ervrare som kom till Sydamerika rapporterade
att de sett sodomistiska, homosexuella och bestialiska perversioner under
kokapverkan. I vissa indianstammar, t ex Cabaga och Kogi, har
kokatuggningen fortfarande starka rituella kopplingar till sexualitet. Koka
anvnds ibland ocks som en ersttning fr mnsklig sexuell samvaro. I
Kogi-kulturen i Colombia r det ideala livet att ta koka, aldrig sova,
prata och dansa natten igenom fr att hylla de avlidnas andar, men att
undvika samlag. Unga mn initieras i kokatraditionen genom att rituellt
gifta sig med koka och lova att leva i celibat. Under 1900-talet har
meningarna om den sydamerikanska indianbefolkningens traditionella
kokabladstuggande gtt starkt isr. Bde de som velat acceptera och de som
bekmpat kokabladstuggning har hnvisat till att de kmpar fr
indianbefolkningens bsta. De som talar fr kokabladstuggningen brukar
framhlla att den jmfrt med annat missbruk r relativt harmls och ingr
som en integrerad del av gamla kulturer. De som bekmpat kokatuggningen
framhller att den har en frdande inverkan p kostvanor, hlsotillstnd
och livslngd. De menar ocks att talet om kulturtradition r verdrivet,
eftersom koka huvudsakligen anvnts som ett instrument av utomstende
maktgrupper och ekonomiska intressen fr att utnyttja indianerna som billig
arbetskraft i bl a gruvarbete. Kokabruket var frr betydligt mer utbrett n
idag, vilket har ett nra samband med att de gamla indiankulturerna allt
mer trngts undan och i mnga fall helt utrotats. Vid den spanska
ervringen odlades koka frn floden Rio Plata p grnsen mellan nuvarande
Argentina och Uruguay till de karibiska arna i Vstindien. Det
traditionella kokatuggandet r idag starkt koncentrerat till det andinska
hglandet. Huvuddelen av kokatuggarna r jordbruksarbetare, gruvarbetare,
herdar, fabriksarbetare, brare och arbetslsa. Etniskt tillhr
kokatuggarna vanligen quecha eller aymara. Kokatuggarna har lg status
utanfr sina egna byar. Uppgifterna om hur mnga kokatuggare det finns r
ytterst varierande och oskra, men en antydan om omfattningen ger de
uppskattningar som myndigheter och forskare gjort i Peru. Dessa varierar
mellan 2,8 och 4,6 miljoner tuggare enbart inom Perus grnser.
Sydamerikanska forskare har delat in de kokatuggande indianerna i tre
grupper: Sporadiska tuggare anvnder koka vid srskilt tungt arbete eller
vid religisa ceremonier, fester och familjehgtider. Dagliga vanetuggare
tar relativt sm dagliga doser p i genomsnitt 10-50 gram kokablad. Tunga
vanetuggare tar hga dagliga doser p i genomsnitt 100-500 gram kokablad.
Den tredje gruppen defnieras ocks av den egna befolkningen som narkomaner.
Deras andel har uppskattats till ca 20 procent av kokatuggarna. De r ofta
analfabeter och "eventuales", vilket innebr att de inte tillhr ngon
indiangemenskap eller ngot kooperativt jordbruk och att de sllan lyckas
f fast arbete. En lng rad tgrder har vidtagits fr att sanera
kokamarknaden i Bolivia och Peru. Det har gllt statlig kontroll och
frsljningsmonopol, licensiering och begrnsning av odlingsarealer,
nedbrnning och kemisk bekmpning av illegala odlingar, belningar till de
kokaodlare som odlar andra grdor etc. Inget av detta har dock p ngot
avgrande stt pverkat indianbefolkningens kokatuggning. En av de mer
knda lagstiftningstgrderna r det s k 1 500-metersfrbudet, som infrdes
i Peru 1964 sedan landet undertecknat 1961 rs FN-konvention. Avsikten var
att tillta frsljning och bruk av kokablad endast fr dem som befann sig
minst 1 500 meter ver havet. Bde de internationella och nationella
tgrderna fr att begrnsa odling av kokabusken avser frmst att hindra
kokablad frn att n de illegala laboratorierna fr utvinning av kokapasta
och kokain. Dremot accepteras indianbefolkningens traditionella
kokabladstuggning. Den verhettade internationella kokainmarknaden har
emellertid gjort att delar av de kokablad som var avsedda fr den inhemska
marknaden i stllet gtt till kokainframstllning. Odlarna har slt till
kokainlaboratorierna i stllet fr till det statliga kokainmonopolet och
indianbefolkningen. Priset p kokablad har flerdubblats. De indiangrupper
som tuggar kokablad kontrollerar i allmnhet inte odlingen sjlva.
Kokabusken odlas p dalarnas sluttningar, medan kokatuggarna ofta bor p
hgre hjd. S lnge som koka odlas i de mngder som behvs fr flera
miljoner kokatuggare, lr det bli utomordentligt svrt att frhindra att
delar av skrden gr till kokainframstllning. Kokainmarknadens kraftiga
boom under 1980- och 1990-talet, med den tfljande verproduktionen av
kokain, gav nya missbruksproblem bland Sydamerikas befolkning. Kokapasta,
en mellanprodukt vid kokainframstllning, brjade sljas uppblandad med
tobak eller marijuana. Missbruket av dessa s k bazokas blev ett stort
problem, srskilt i storstdernas slumomrden, i brjan av 1980-talet. I
den allmnna debatten grs ofta ingen skillnad mellan de olika
missbruksformerna, vilket skapar frvirring och ibland skenbara
motsttningar.

-------------------------------------------------------------------------
KOKAIN
-------------------------------------------------------------------------

Kokain r ett stimulerande narkotiskt preparat som framstlls ur
kokabuskens blad, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det sljs p den
illegala marknaden i form av ett vitt pulver, som missbrukarna brukar snusa
eller sniffa. Tre vgor av kokainmissbruk har svept ver den rika vrlden
med ca 50 rs mellanrum, 1880, 1930 och 1980. Den senaste och kraftigaste
ndde Sverige i slutet av 1980-talet.

Historik. Arkeologiska fynd har visat att man odlade koka i Peru redan
1900- 1750 f Kr. Indianerna i Sydamerika trodde att koka var en gudomlig
vxt, d bladen lindrade trtthet och dmpade hungerknslor. Koka kunde
anvndas av kolonialtidens exploatrer fr att utnyttja indianerna som
billig arbetsraft, t ex i gruvorna. I vissa delar av Sydamerika betalas n
idag en del av lnen i form av kokablad, som formas till tuggbussar.
Fortfarande r kokabladstuggande vanligt i Sydamerika och d srskilt i
Andernas hglnder. En tysk kemist, Albert Niemann, lyckades 1860
renframstlla kokain ur kokablad. Under de drp fljande decennierna
lanserades kokain som bedvningsmedel inom den dtida kirurgin. Det fick
ocks stor anvndning vid en rad sjukdomstillstnd som depressioner,
syfilis, tuberkulos etc. Extrakt av kokablad var den aktiva uppiggande och
"strkande" substansen i ett tonikum, Vin Mariani och en dryck, Coca Cola.
En av dem som frordade anvndningen av kokain var den unge lkaren Sigmund
Freud. Han gav i sin bermda ess ber Coca r 1885 en initierad versikt
av kokans och kokainets vrde som lkemedel vid olika sjukdomstillstnd.
Freud ivrade t ex fr att man skulle anvnda kokainet vid depressioner,
eftersom han ansg att kokainet hjlpt honom sjlv ur en depression. Mot
slutet av 1890-talet upptckte man dock de risker som var frenade med
kokainets anvndning - pltsliga ddsfall i frgiftning,
frvirringstillstnd och missbruk. Kokainet giftklassades, och anvndningen
begrnsades i flertalet lnder i brjan av 1900-talet, s ocks i Sverige.
Under 1920- och 30-talen uppstod en betydande svartabrshandel med kokain i
framfr allt Tyskland, Frankrike och sterrike. ven i Stockholm existerade
kokainmissbruk och en begrnsad illegal marknad. Under ett halvt rhundrade
var kokain praktiskt taget frsvunnet som missbruksmedel, men under
1970-talet blev det bland "innefolket" i USA populrt att sniffa kokain.
Detta var inledningen till en mycket omfattande kokainepidemi som under
1980-talet ndde Europa. Sniffningen av kokain bland de vuxna i USA var som
mest omfattande 1986 men har sedan gtt ned, till och med halverats. I
stllet har tonringar i vissa av USA:s storstder brjat missbruka crack,
ett rent kokain som rks i cigarretter eller vattenpipor. Man berknar att
det 1991 fanns cirka en miljon crackmissbrukare i USA. Den vxande
efterfrgan p kokain har gett upphov till allt mer vidstrckta odlingar i
Sydamerika. Den rliga produktionen berknas nu till 400 ton. En frdedel
av denna smugglas till Europa. Vinsterna frn kokainhandeln r s betydande
att de ftt stora nationalekonomiska och inrikespolitiska effekter i
Colombia, Bolivia och Peru. Kokainmaffian med dess mnga frgreningar inne
i samhllet har vxt sig stark, korruptionen frodas bland polis och
militr, men framfr allt r mnga fattiga bnder helt beroende av sin
kokaodling fr sin existens. Det pgr en nnu oavgjord kamp mellan
kokainmaffian och flera av de sydamerikanska staterna, framfr allt
Colombia. I Sverige etablerades kokainmissbruket under 1980-talet till att
brja med framfr allt i Stockholm och Gteborg. Antalet registrerade
narkotikabrott som omfattar kokain har sedan dess kat r fr r ven i
andra delar av landet. Polisen har haft stora svrigheter att f grepp om
den svenska kokainhandeln men har nd nystat upp ett antal kokainhrvor
dr flera knda artister och restaurangfolk frekommit. r 1990-92 gjorde
polisen ocks stora beslag av kokain hos langare.

Botanik. Namnet koka eller Erythoxylum avser 250 arter av kokabusken.
Endast Sydamerika och java har en lmplig berggrund och tjnligt klimat fr
att odla kokabuskar. Flera arter av kokabusken vxer vilt i sydamerikanska
bergsomrden. Den vanligaste arten r boliviansk koka. Trujillokoka, som
odias i norra Peru, anvnds fr att framstlla extrakt som kan smakstta
Coca Cola. Buskarna kan bli ett par meter hga. Bladen innehller en
procent kokain. De r kraftiga, nstan lderartade, och skrdas tre till
fyra gnger per r. En del av skrdarna gr till inhemsk kokatuggning, men
det allra mesta sljs till illegala laboratorier dr man framstller det
vita kokainpulvret.

Kemi. Kokainet, vars kemiska namn r bensoylmetylekgonin (C17H21NO4),
har en struktur som har vissa likheter med atropin och skopolamin. Det r ett
kristalliskt pulver med bitter smak. Eftersom det r fga hllbart, frvandlar
de illegala kemisterna det till ett mer stabilt salt, kokainhydroklorid.

Farmakologi. Kokainet r det frst uppfunna lokalbedvningsmedlet, och alla
de bedvningsmedel som idag anvnds inom medicinen utgr frn dess
struktur. Kokainet kan absorberas genom alla kroppens slemhinnor. Det kan
administreras p olika stt, nmligen genom: 1) tuggning av kokablad, 2)
snusning eller sniffning (intranasal administrering), 3) injicering av
kokainlsning, 4) rkning av kokain i vattenpipa, s k freebase-rkning, 5)
rkning av kokapasta, 6) rkning av crack, dvs kemiskt rent kokain fr
gonblickligt bruk. Effekterna p centrala nervsystemet r komplexa och
nnu till stora delar outforskade. S mycket str emellertid klart att
kokainet gr direkt in i transmissionen (verfringen) av impulser frn den
ena nervcellen till den andra. Effekterna av de lsignalsubstanser som
normalt stimulerar det sympatiska nervsystemet frstrks av kokain. Det
beror p att terupptaget av signalsubstansen noradrenalin och sannolikt
ocks av andra signalsubstanser, nmligen dopamin och serotonin, blockeras.
Man kan frestlla sig att de mottagande nervcellerna bombarderas av och
stndigt sker vidarebefordra stimulerande impulser nda tills de till sist
blir s uttrttade att de inte "orkar" reagera p alla signalsubstanserna.
Resultatet av stimuleringen med kokain blir bl a frhjd puls, frhjt
blodtryck och vidgade pupiller. Det r troligt att kokainet - just genom
att det gr in direkt i verfringen av impulser mellan nervceller (se
ovan) - str balansen av vitala funktioner i hjrnan, som reglering av
trst, hunger, kroppstemperatur, smnrytm och sexualliv. Kokainet bryts
snabbt ned i kroppen - halveringstiden r en timme. Mindre n 20 procent
utsndras ofrndrat i urinen. Efter ngot dygn kan man oha inte alls spra
substansen, inte heller i urinen. Nedbrytningen av kokainet fortstter
efter dden, och drfr blir en del akuta ddsfall i kokainfrgihning
odiagnosticerade. Den som sniffar kokain brukar anvnda 10-20 mg per dos.
Den ddliga dosen fr en mnniska berknas vara 1,2 gram, men ddsfall har
intrffat redan vid sniffning av 25 milligram. P grund av den snabba
nedbrytningen brukar kokainisterna under sina missbruksperioder tillfra
sig nytt kokain minst en gng i timmen.

Ruset. De omedelbara effekterna av att sniffa en mttlig dos kokain r
starkt frhjt stmningslge, vllust (eufori), sexuell stimulering,
stegrad vakenhet och kat sjlvfrtroende. Slemhinnan i nsan knns
lokalbedvad. I brjan av ett missbruk dominerar de positiva effekterna.
Effekten r emellertid dubbel, bifasisk. Efter en knapp timme av berusning
kommer knslor av beklmning och ngest, en krasch. Dessa negativa
upplevelser finns med frn brjan, men negligeras. S smningom driver de
emellertid missbrukaren att terigen ta kokain fr att f en ny "kick".
Sigmund Freud beskriver ruset p fljande stt: "De psykiska effekterna av
kokain bestr av upprymdhet och eufori, som ej p ngot stt skiljer sig
frn den normala vllusten hos en frisk person. Man knner ett kat
sjlvfrtroende och en kad vitalitet och arbetsfrmga." Frfattaren Ernst
Jnger skildrar hur kokainet pverkar honom i mera poetiska ordalag: "Om
'snn' kommer i berring med en intakt fysik, installerar den intellektet i
en nykter kyla, dr det i ensamhet fr njuta av sin egen existens och
slipper knna av kroppen. Intellektet kan veckla ut sig likt en nckros i
en nattlig tjrn som trffas av mnstrlarna". Frfattaren Gottfried Benn
hyllar kokainet i fljande rader: "En allt genomtrngande kyla, upphjd och
isande, uppstr i systemet, medan mittaxeln glder... Samtidig frfining av
medvetandetrskeln: en flodvg av intryck, en stimulans infr det
frmmande, inriktad p ngot universellt, en allknsla: 'Middagsknsla

Kokainmissbruket karakteriseras av intensiva missbruksperioder, efter vilka
missbrukaren r helt utmattad och ngestfylld. Alkohol, opiater eller
lugnande mediciner tillgrips d fr att dmpa kraschen. Ett blandmissbruk
blir fljden.

Kroppsliga skador (se ven Kroppsliga komplikationer till
narkotikamissbruk) av kokainmissbruk r framfr allt irritation av nsans
slemhinna, svr huvudvrk, pltsliga svimningar och epileptiska anfall.
Oregelbunden hjrtrytm r vanlig. Den sexuella upphetsning och stimulans
som kokainet ger till att brja med, frbyts efter en tids missbruk i sin
motsats och kokainkicken blir nu mer trvrd n samlaget. Kokainet skapar
nmligen kaos i hjrnans lustcentra som trttas ut. verdos av kokain
medfr cirkulationskollaps och epilepsi. verdosen kan leda till dden.
Symtomen kommer snabbt, ibland ven efter mindre doser, och ofta hinner
patienten inte till sjukhus.

Psykiska skador av kokain liknar dem eher amfetaminmissbruk, dvs
smnsvrigheter och paranoida vanfrestllningar ("nojor") (Se Psykiska
komplikationer till narkotikamissbruk). Typiskt fr kokainmissbruket r
depressioner och en speciell kokainpsykos med livliga syn- och
knselhallucinationer. Den psykotiske tycker att det knns som om insekter
kryper under skinnet eller som om snkristaller fastnat p huden. Detta
syndrom kallas fr Magnans syndrom (signe de Magnan) efter Valentin Magnan,
som upptckte det p 1800-talet.

De sociala skadeverkningarna r svra, eftersom missbruket leder till en
kning av vldsbrott och personliga haverier, inte minst ekonomiska. I
crackepidemins spr har fljt en kning av bde vldsbrott och
barnaddlighet. Gravida kvinnor som missbrukar crack riskerar frtidsbrd,
bldningar m m. De nyfdda kan ha mer eller mindre allvarliga hjrnskador,
de r onormalt skrikiga och har svrt att relatera till vrdare. (Se
Graviditet och narkotikamissbruk och Vld och droger.)

Behandling. Avgiftning och behandling av depressioner som brukar flja i
kokainmissbrukets spr sker ofta inne p de psykiatriska klinikerna. Den
inledande lavgiftningen fljs av en lngvarig och tt eftervrdskontakt i
ppen vrd med terfallsprevention. Ofta sker behandlingen med std av
vrdkontrakt. (Se Kontraktsvrd.) Enligt de f utvrderingar som finns kan
minst hlften av kokainisterna lmna sitt missbruk bakom sig. Lnkrrelser,
t ex Cocaine Anonymous, har utvecklats p senare r. (Se ven Kokain,
romantik och fakta av Nordegren/Tunving, Natur och Kultur 1990.)

-------------------------------------------------------------------------

Kokainbas, 1) Rkokain, en mellanprodukt i framstllningen av kokain. I
        primitiva djungellaboratorier i Sydamerika blandas kokablad med
        vatten, fotogen och kalk s att en bottensats av rkokain eller
        kokainbas uppstr. Denna frdlas sedan till kokainhydroklorid, som
        blir handelsvaran.
        2) Rent kokain, den rena basen (freebase) kallas "fritt kokain"
        drfr att kokainet spjlkats (skilts) frn hydrokloridjonen och
        blivit ett fritt mne. Vid freebasing, dvs rkning av fritt kokain,
        har missbrukaren frst genom en enkel metod framstllt flockiga
        kristaller av rent kokain ur kokainhydroklorid som kpts p den
        illegala marknaden. De lggs p ett stltrdsnt ver en
        vattenpipa, varefter de antnds och ngorna inandas genom
        vattenpipan, som kyler ned dem. Efiersom uppsugningen av
        kokainngorna sker mycket snabbt genom lungornas totala yta (ca 75
        kvadratmeter), nr kokainet via blodet det centrala nervsystemet p
        tta sekunder. Kicken kommer nstan omedelbart och blir mycket
        kraftig. (Se i vrigt Kokain.)

Kokaindjur, beteckning fr de vid kokainpsykos typiska hallucinationerna av
        djur som krlar p eller under huden. Fenomenet kallas efter
        upptckaren fr Magnans syndrom. (Se Kokain och Magnans syndrom.)

Kokainhydroklorid, ett salt av kokain, ett grovkornigt vitt pulver som r
        slutprodukten vid de illegala laboratoriernas kokainframstllning.
        Pulvret r en stabil frening lmplig fr transporter och
        smuggling. Det r kokainhydroklorid, ofta utblandad med druvsocker
        eller mjlksocker, som sljs p den illegala marknaden.
        Missbrukaren i sin tur finhackar pulvret och sniffar det. ven en
        amatr kan ur kokainhydroklorid ltt framstlla rent och kemiskt
        mer obestndigt kokain, dvs material till freebasing eller crack.
        (Se Kokain.)

Kokainmaffian, en handfull vlorganiserade sydamerikanska grupper av
        kokainhandlare som till sitt frfogande har militra styrkor,
        flygplan, fiygplatser, btar - allt fr att behrska den
        inkomstbringande kokainhandeln. Handlarna har opererat sedan brjan
        av 1970-talet och dragit samman enorma frmgenheter. De har stort
        inflytande ver olika sydamerikanska staters politik och ekonomi.
        Huvudparten av dem finns i Colombia. (Se Kokain och Handel med
        narkotika.)

Kokainpsykos, frvirringstillstnd med syn- och hrselhallucinationer samt
        paranoida vanfrestllningar som kan flja efter en period av
        intensiv anvndning av kokain. Den frvirrade tror att han har djur
        som kryper under skinnet (kokaindjur, Signe de Magnan). (Se Kokain,
        Magnans syndrom och Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk.)

Kokapasta, mellanprodukt vid framstllningen av kokain ur kokablad. I
        primitiva laboratorier i djungeln fr kokabladen jsa tillsammans
        med svavelsyra, varvid man fr en massa som neutraliseras med kalk.
        Denna kokapasta sljs illegalt i Colombia, Peru och Bolivia och dr
        srskilt till stdernas fattiga befolkning. Kokapastan innehller
        upp mot 80 procent kokain i form av kokainsulfat men r ocks
        starkt frorenad av bl a blyhaltig bensin. Den sljs i form av
        cigaretter, s k bazokas, som kallats Sydamerikas crack. (Se
        Kokain.)

Kokavin, patentmedicin frn slutet av 1800-talet som innehll extrakt av
        kokablad. (Se Vin Mariani.)

Koks, slanguttryck fr kokain.

Kolantter, tliga rd-gul-vita frn av ett slkte av kakaovxter. Den
        viktigaste arten r Cola acuminata, som hrstammar frn regnskogen
        i det tropiska Vstafrika. Odlingen som brjade i slutet av
        1800-talet frekommer frutom i Vstafrika ven i Brasilien och p
        Jamaica. Trden blir 6-10 meter hga och br frukt i upp till 50
        r, ibland tv gnger om ret. Kolantterna som r rika p koffein
        (ca tv procent) tuggas bde i Sydamerika och i Afrika,
        fretrdesvis bland den fattigare befolkningen, fr att motverka
        hungerknslor och trtthet. De r en viktig exportvara fr
        smaksttning av lskedrycker (t ex Coca-Cola) och som rvara till
        lkemedelsindustrins koffeinpreparat.

Koller, Carl, (1857-1944) gonlkare i Wien, den moderna lokalbedvningens
        fader. Han beskriver sjlv sina upptckter av kokainets unika
        lokalbedvande frmga: "dr Engle delade lite (kokain) med mig frn
        spetsen av sin pennkniv och anmrkte: 'S, det bedvar tungan'. Jag
        sade: 'Ja, det har noterats av alla som har smakat det.' Och i det
        gonblicket blixtrade det till i mig och jag insg att jag i fickan
        bar det lokalbedvningsmedel som jag hade skt efter ngra r
        tidigare." Koller skildrar hur han omedelbart begav sig till sitt
        laboratorium och behandlade en grodas hornhinna med kokain och
        sedan stack i gat med nlar utan att grodan reagerade. Han
        fortsatte experimenten p marsvin, kaniner, hundar och slutligen p
        sig sjlv. Kollers upptckt vckte sensation vid en
        gonlkarkonferens i Heidelberg och innebar en revolution fr
        gonoperationer, vilka tidigare varit oerhrt smrtsamma. Sigmund
        Freuds far var en av de frsta som opererades med kokain som
        lokalbedvningsmedel, vid en starroperation dr Freud assisterade
        Carl Koller. I sina memoarer har Freud uttryckt bitterhet ver att
        det blev hans vn och kollega Koller som fick ran fr upptckten
        av kokainet som lokalbedvningsmedel. Freud ansg att det var han
        som satt Koller p spren i sina kokainstudier. Sjlv hade Freud
        valt att beska sin fstm och drfr avslutat sina experiment i
        frtid utan att utfra de ndvndiga experimenten. (Se Freud,
        Sigmund.)

Koma, djup medvetslshet, bl a vid frgiftningar.

Kombinationspreparat, ett preparat (lkemedel) som bestr av mer n ett
        mne, vart och ett med skilda egenskaper. S kan t ex p-piller
        innehlla olika typer av kvinnliga knshormoner, bde strogen och
        progesteron (gulkroppshormon). Greenies, ett narkotiskt preparat p
        den amerikanska illegala marknaden, kan innehlla bde
        barbitursyrederivatet pentobarbital och metamfetamin, allts bde
        ett dmpande och ett stimulerande preparat.

Kompott, polskt opiumpreparat, framstlls genom kokning av inhemskt odlade
        opiumfrhus. ttika tillstts fr att rena brygden, som sedan
        injiceras. I Warszawa finns ca 4 000 intravensa
        kompottmissbrukare.

Kompulsivt missbruk, tvngsartat missbruk, dvs bruk av droger; heroin,
        amfetamin eller stora doser cannabis - som har blivit en del av
        missbrukarens vardag. Denne r psykiskt och fysiskt bunden till
        drogen, ofta ocks till verktygen, dvs sprutan och kanylen, vilka
        anvnds p ett tvngsmssigt stt, som en lustfylld ritual. (Se
        Missbrukarkarriren.)

Konfrontationsterapi, (encounters, encounter group therapy). Detta r en
        gruppterapimetod som 1958 uppstod i det frsta Synanonsamhllet,
        och som fortfarande anvnds inom praktiskt taget alla terapeutiska
        samhllen fr narkomaner. Gruppmtena fungerar som interna ventiler
        i ett slutet samhlle. Sm grupper om 7-10 personer mter varandra
        i gruppsamtal tre gnger i veckan. Gruppsammansttningen varierar
        frn gng till gng - man lter t ex de personer som mest hatar
        varandra mtas fr att "sjunga ut". Ledaren r ofta en ldre fre
        detta narkoman. Under gruppsamtalen kritiserar deltagarna varandra
        hrt. ppenhet och rlighet r ndvndiga, vilket leder till att
        samtalen ofta blir verbalt aggressiva med utbrott, skrik och trar
        som normala ingredienser. Den som blir hrt ansatt mste eftert
        ofta trstas och stdjas av ledaren. Medlemmarna kan genom att ta
        till sig all kritik p sikt modifiera sina vanor och sitt beteende.
        Under perioderna mellan konfrontationsgrupperna skall medarbetarna
        kunna strva efter samfrstnd och lugn. Konfrontationer i grupp
        anvnds idag inom all narkomanvrd. Gng p gng str behandlaren
        infr ndvndigheten att konfrontera en missbrukare, dvs angripa
        hans tidigare personliga lsningar p problemen. P sikt mste den
        som vill komma ifrn sin missbrukaridentitet gra upp med den egna
        frljugenheten och bristen p verklighetsanpassning. (Se ven
        Attackterapi och Synanon.)

Konfusion, frvirring.

Konjugera, binda. Det r en kemisk term som anvnds t ex om lkemedel som
        binder syror och drigenom blir vattenlsliga och kan utsndras med
        urinen.

Kontaktperson, se Kontaktverksamhet.

Kontaktsmitta, se Psykosocial kontaktsmitta.

Kontaktverksamhet, 1) benmning p den organiserade stdverksamhet som
        Riksfrbundet fr hjlp t lkemedelsmissbrukare (RFHL) bedrivit
        sedan slutet av 1960-talet. Narkotikamissbrukare erbjuds std och
        hjlp genom en frivillig kontaktperson utan missbruksproblem.
        Kontaktpersonen brukar f regelbunden handledning och kan ofta med
        std av den gra en insats i rehabiliteringen.
        2) kontaktverksamhet av helt professionell art som r vanligt
        frekommande inom missbrukarvrden. Narkotikamissbrukare som r
        intagna p vrdenhet tilldelas t ex en eller tv kontaktpersoner
        bland personalen, och dessa gnar sina patienter (gster, klienter)
        srskild uppmrksamhet och ger std.

Kontraindicera, kontraindikation. Nr det finns skl fr att en viss
        medicinsk behandling inte skall genomfras, talar man om
        kontraindikation. Att kontraindicera r sledes att inte tillta en
        annars lmplig behandling. Om en patient r allergisk mot
        penicillin, r det kontraindicerat att ordinera denna medicin, ven
        om vederbrande har halsfluss. Inom narkomanvrden kan det t ex
        vara kontraindicerat att anvnda konfrontationsterapi, om patienten
        r skr och nra ett psykotiskt genombrott.

Kontraktsvrd. Med denna term avses en vrd som i frvg verenskommits
        genom ett skriftligt avtal mellan vrdgivare och vrdtagare.
        Domstolen kan t ex tillta att en kriminell narkotikamissbrukare
        fr byta sitt fngelsestraff mot en tids vistelse p behandlingshem
        eller i familjevrd. Kontraktet stts upp lika noga som om det vore
        ett affrskontrakt, och vrdtagaren fr d ocks veta vilka
        konsekvenserna blir om kontraktet bryts. Kontraktsskrivning r
        dessutom vanligt frekommande inom all narkomanvrd. (Se t ex
        Transaktionsanalys och terfallsprevention.)

Kontrollpolitik, beteckning fr de tgrder som en stat vidtar fr att
        kontrollera bruket av t ex narkotika. (Se Narkotikapolitik i
        Sverige.)

Kooperativt institut fr lkemedelsberoende, se Kilen.

Korstolerans innebr att tolerans utvecklats ven fr ett annat
        beroendeskapande medel n det som missbrukas. Korstolerans uppstr
        t ex ofta mellan alkohol och vissa bensodiazepiner. Den som vant
        sig vid att dagligen konsumera stora mngder alkohol och utvecklat
        en tolerans fr detta medel, tl ofta ven strre doser
        bensodiazepiner. Denna korstolerans kan anvndas som
        behandlingsprincip vid nedtrappning under lavgiftning. Psykologiskt
        kan det vara betydelsefullt att preparat som patienten varit
        fixerad vid inte anvnds i behandlingen, och lkaren kan d
        ordinera en nedtrappning med hjlp av ett annat korstolerant
        preparat. En patients psykologiska fixering vid t ex alkohol som
        lugnande medel kan brytas genom att patienten i stllet fr alkohol
        fr bensodiazepiner nr abstinensbesvren kommer. Dessas lugnande
        verkan liknar alkoholens. Doseringen av det lugnande medlet sker d
        under terapeutisk kontroll, och det kan drfr inte missbrukas. (Se
        ven Beroende av droger och Toleransutveckling.)

Korltidsterapi, se Psykoterapi.

Kosmisk upplevelse, benmning p upplevelsen av att bli ett med den
        omgivande naturen, ett med vrldsalltet, vilket hallucinogena
        droger kan ge. (Se ven Psykedelisk.)

Kramp, i detta sammanhang muskelkramp i extremiteterna, vanligt symtom
        under heroinabstinens. (Se ven Epilepsi.)

Krasch, r det bakrus som fljer omedelbart efter kokainruset. Kraschen ger
        knslor av beklmning, ngest och retlighet. Den kan vara s svr
        att kokainmissbrukaren antingen tillgriper nnu mer kokain fr att
        p nytt bli stimulerad, alert och euforisk eller medicinerar sig
        med olika ngestdmpande preparat (bensodiazepiner, alkohol eller
        heroin). Neurokemiskt kan man inte helt frklara den
        vertrtthetoch den krasch som fljer p kokainfrgiftningen.
        Uppenbarligen har en vldsam obalans i verfringen av nervimpulser
        uppsttt, normala system fr lust och olust har rubbats.
        Missbrukaren fr betala ett hgt pris fr den tillflliga
        uppbyggnaden av sjlvfrtroendet och den psykiska styrkan -
        trttheten tar till slut verhanden.

Kriminalitet och narkotikamissbruk. Frekvensen av vanliga brott som t ex
        snatteri, inbrott, checkbedrgeri, bilstlder och rattfylleri r
        ngot hgre hos manliga narkotikamissbrukare n hos vriga
        kriminella. Genom Nils Bejerots stickmrkesunderskningar vet man
        att bland alla hktade gr det att urskilja en grupp, dr varje
        individ som dessutom r injektionsnarkoman har gjort sig skyldig
        till bde bilstlder och narkotikabrott (samvariation). Tillgrepp i
        bilar (t ex av radioapparater) begs ofta av nedgngna alkoholister
        och narkomaner som snabbt omstter stldgodset i alkohol eller
        andra droger. Typiskt fr de kriminella som uppvisar stickmrken
        nr de grips fr frsta gngen r att just dessa personer
        fortstter att beg olika brott. De r unga "kroniker". Bejerot
        visar att under en femrsperiod r det endast ca 10 procent av de
        hktade inom denna grupp som upphrt med sitt missbruk nr de nsta
        gng grips av polisen. Bland dem som upphrt med sitt missbruk har
        brottskurvan gtt nedt. I den grupp som begr narkotikabrott
        "avviker" de som sysslar med smuggling och frsljning av cannabis.
        Dels r de sjlva injektionsnarkomaner, dels gnar de sig oftast
        inte t ngon annan brottslighet. Grova narkotikabrottslingar r
        sllan sjlva narkomaner. Av dem som gr s stora illegala affrer
        att de kan f upp till 10 rs fngelse r endast en av 10
        missbrukare. Deras motiv fr den kriminella verksamheten r sledes
        frmst ekonomiskt. Svra vldsbrott och vlplanerade, strategiskt
        insatta rn begs mycket sllan av narkomaner. Dremot frekommer
        det ofta ett internt vld (grov misshandel) narkomaner emellan, men
        detta polisanmls sllan. Regelrtta avrttningar frekommer vid
        knarkaffrer p "hg niv", dr det omstts stora penningsummor.
        Dessa brott har polisen ofta svrt att klara upp eller ens
        upptcka. (Se Vld och droger). Av andra underskningar (av Leif
        Grnbladh, Uppsala och Kerstin Tunving, Lund) framgr att av de
        narkomaner som fljts under 10 r har praktiskt taget alla som
        upphrt med sitt missbrukeller kommit in i en stabiliserande
        metadonbehandling - ocks upphrt med sin kriminalitet. De
        kvinnliga narkomanernas kriminalitet r delvis av en annan art n
        mnnens. De r mindre vldsbengna, och nr det gller grova
        narkotikabrott fredrar de att arbeta tillsammans med en man, i
        regel som dennes kurir. Dremot begr de ofta stlder, ibland
        inbrott men oftast snatterier. Som butikssnattare specialiserar de
        sig grna p guld, smycken och fint porslin. Att kvinnornas
        brottslighet r relativt lg beror huvudsakligen p att de r frre
        n mnnen och att de oftast i stllet frsrjer sig p
        prostitution. (Se Kvinnliga narkomaner och Prostitution och
        droger.) Kriminalvrd. Kriminalvrdsstyrelsen r central myndighet
        fr kriminalvrden i Sverige, som r indelat i sju
        kriminalvrdsregioner.1990 fanns 4 328 anstaltsplatser frdelade p
        19 riksanstalter och 62 lokalanstalter, dessutom 29 hkten med 1
        344 platser och 6 I frivrdsmyndigheter med cirka 13 000 klienter
        under vervakning. Av de intagna berknades 28 procent ha ett
        aktuellt narkotikamissbruk (dvs har missbrukat narkotika ngon gng
        under den senaste tvmnadersperioden). Inom kriminalvrden
        bekmpas narkotikamissbruket genom en kedja av insatser. I
        Stockholm, Gteborg och Malm finns srskilda hktesprojekt, dr
        specialutbildad personal tar kontakt med missbrukaren.
        Motivationsarbetet fortstter p anstalten, dr missbrukaren tas
        emot av en motivatr vars uppgift r att slussa ver missbrukaren
        till en motivationsavdelning. P denna avdelning skall missbrukaren
        f hjlp och std att frbereda sig fr ngon form av behandling
        efter anstaltsvistelsen. Inom frivrden finns srskilda
        metodutvecklare som fljer upp de insatser som gjorts p hkten och
        anstalter. Det fanns 1991 17 motivationsavdelningar med sammanlagt
        296 platser p riks- och lokalanstalter. Inom kriminalvrden
        arbetade 38 motivatrer och 58 metodutvecklare. Inom det s k
        sterkersprojektet drevs ett srskilt pverkansprogram. (Se ven
        Kriminalvrd och narkotikamissbruk.)

Kriminalvrd och narkotikamissbruk, se s 227. :) [ En PageDown duger ]

Kring midnatt, filmtitel, se Round midnight.

Kronisk, lngvarigt utdragen, vanligen mer n sex mnader.

Kronisk leverskada, se Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk och
        Hepatit.

Kronsprngning, tandpressning, innebr att friska kindtnder bryts snder
        genom tuggande och vridande rrelser i kkmuskulaturen, ett symtom
        vid amfetaminmissbruk.

Kroppsliga komplikationer till narkotikamissbruk, se s 228. [PageDown]

Kubla Khan, dikt inspirerad av assasinmyten om "den gamle p berget". (Se
        Coleridge, Samuel.)

Kulfi, beteckning p hasch.

Kutan, adjektiv med betydelsen avser eller hr samman med huden.

Kvart, slanguttryck fr lgenhet dr man missbrukar narkotika.

-------------------------------------------------------------------------
KRIMINALVRD OCH NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

Varje r i april grs en kartlggning av hur mnga narkotikamissbrukare som
just d finns i de svenska fngelserna och inom den s k frivrden. I
allmnhet brukar 25 procent av de 4 000 intagna p fngelserna
karakteriseras som grava narkotikamissbrukare. Av de 12 000 som fr
kriminalvrd i frihet (vervakning eller skyddstillsyn) har 23 procent
missbruksproblem. Narkotikamissbrukare som r intagna inom kriminalvrden
har i strre utstrckning n andra kriminella varit freml fr tgrder
frn socialnmndens sida, varit intagna p ungdomsvrdsskolor eller
tidigare dmts till frihetsstraff. Oftare n andra lider de av personliga
problem och nervsa besvr. Tidigare var amfetamin det vanligaste
missbrukspreparatet, men nu har mnga missbrukare gtt ver till cannabis,
opiater och blandmissbruk. Svensk kriminalpolitik baserar sig p att de
intagna - tminstone mot slutet av strafftiden - skall kunna ha
kontinuerliga kontakter med personer, organisationer och myndigheter som
kan hjlpa dem att frbereda den kommande vistelsen utanfr anstalten.
Besksreglerna r genersa, vilket anses motverka fngelsevistelsens
negativa verkningar. Tyvrr gr det alltfr ltt att via beskare eller p
annat stt smuggla in narkotika p anstalterna - och att missbruka
narkotika inne i fngelset. Drfr mste narkotikakontrollerna p
fngelserna vara ganska strnga. Narkotikakontroller p fngelserna utfrs
bl a av specialiserade visitationspatruller med narkotikahundar.
Mjligheterna att kroppsvisitera de intagna och kontrollera beskare har
utvidgats. Sedan 1982 har det varit mjligt att tvinga de intagna att lmna
urinprov fr analys (se Narkotikaanalyser i urin och blod). P
lokalanstalterna har vissa r upp till tio procent av de lmnade
urinproverna visat positivt utslag, oftast fr cannabis. Om man upptcker
att ngon missbrukar narkotika kan detta leda till indragna frihetsfrmner
och eventuellt till verflyttning till annan mer sluten anstalt. Det finns
en stark inriktning p behandling inom kriminalvrden, vilket lett till att
900 personer i Sverige 1990 i stllet fr fngelsestraff fick behand- ling
fr missbruk enligt Kriminalvrdens behandlingslag ( 34). Dessa
missbrukare r placerade i behandlingshem eller i familjevrd. Resultaten
r relativt goda, tminstone fr dem som placerats i familjevrd.
sterkerprojektet som pbrjades 1978 erbjuder narkomanvrd inom ett
fngelse. Under strng kontroll fr grava narkotikamissbrukare med minst
tta mnader kvar av verkstllighetstiden delta i ett
rehabiliteringsprogram med terapi, studier, idrott m m. Att notera r att
endast 2,2 procent av permissionerna frn sterkerprojektet misskts. Av
de kriminella som fullfljt behandlingen klarar sig hlften - de har i alla
fall inte dmts fr nya narkotikabrott under en drp fljande
tvrsperiod, vilket fr anses vara ett gott resultat.

-------------------------------------------------------------------------
KROPPSLIGA KOMPLIKATIONER TILL NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

De kroppsliga skadorna vid narkotikamissbruk sammanhnger med olika
faktorer:

  1) De narkotiska medlens farmakologiska effekter.
     (Se Amfetamin, Opium, morfinprepart (opiater)..., Cannabis, Kokain,
      Bensodiazepiner.)
  2) Administrationssttet, dvs det stt p vilket medlet intas.
  3) Narkotikamissbrukarnas livsfring.

Allmnt kan sgas att sttet som narkotika intas p spelar en stor roll fr
uppkomsten av olika skador. Injektionsmissbruk r srskilt riskabelt,
vilket beror p att de medel som injiceras kan vara orena eller uppblandade
med andra mnen. Dessutom r preparatets styrka ofta oknd, och sprutor,
nlar och injektionsomrden kanske inte steriliseras. (Se
Injektionsnarkomani.) Allehanda infektioner r vanliga vid
injektionsmissbruk. De bakteriella infektionerna kan t ex vara allmn
blodfrgiftning, stelkramp, infektion i hjrta och krl (endokardit,
vasculit eller tromboflebiter), infektion i lungorna som luftrrskatarr och
lunginflammation (bronkit, bronkopneumoni, tuberkulos) eller infektion i
bindvv, i muskler eller i huden. Missbrukarna kan visserligen f i sig
bakterier utifrn genom de orena lsningarna, men oftast rkar de skrapa av
sina egna varbakterier (stafylokocker) frn huden och spruta in dem i
blodbanan. Bland alla de bakteriella komplikationerna till
narkotikamissbruk fruktar man srskilt infektioner med tuberkulosbakterien.
Tuberkulos har blivit allt vanligare bland narkotikamissbrukare i t ex New
York och Sydeuropa, dr den fljt i spren av HIV-/aidsinfektionerna. I
Sverige finns nnu ingen utbredd tuberkulos bland sprutnarkomaner. De
bakteriella infektionerna gr i allmnhet bra att behandla och lker ut. Om
missbrukarna dremot inte fr vrd i tid kan de d av sina infektioner.
Bland virusinfektionerna dominerar olika leverinflammationer, dvs olika
former av gulsot. Det rr sig om hepatit A, B eller C. Det finns sannolikt
fler nnu ej fullstndigt utforskade hepatitformer. Det finns inga
egentliga botemedel, och mnga missbrukare riskerar drfr att utveckla
kronisk leverinflammation. Andra kroppsliga skador r t ex lverdoser. (Se
ven de enskilda preparaten.) Ofta rkar missbrukare ut fr olycksfall, tex
i trafiken. D de r pverkade av narkotika minskar eller frsvinner de
reflexer som skulle frmtt dem att stta sig i skerhet. Bland narkomaner
lika vl som bland alkoholister r det drfr vanligt med benbrott och
andra skador som krver kirurgiska ingrepp. Listan kan gras mycket lngre.
Exempelvis frekommer det neurologiska skador och tandskador vid missbruk
av centralstimulantia. Frgiftningsskador p njurar och lever r en vanlig
freteelse. Bde vid missbruk av heroin och andra opiater samt vid
centralstimulantiamissbruk frekommer en dmpning av sexualdriften och
sexuella strningar. Det har visat sig att kvinnliga narkomaner lper om
mjligt nnu strre risk fr kroppsliga skador n vad de manliga gr. D 70
procent av dem frsrjer sig genom prostitution riskerar de att i tillgg
ocks f gynekologiska kommor och att bli utsatta fr misshandel och vld.
Det r allts uppenbart att sprutnarkomaner ofta drabbas av svra
kroppsliga komplikationer till sitt missbruk. Frhllandet r annorlunda
nr det gller t ex cannabismissbruk. Eftersom cannabis intas genom rkning
bortfaller alla de skador som sammanhnger med injicering. Skadorna r
mindre dramatiska och svrare att hrleda till missbruket, men det finns en
rad forskningsresultat som visar att cannabismissbruk har lngsiktiga
skadeverkningar. Det gller d direkta skador p luftrr och lungor,
nedsttning av immunfrsvaret, effekter p hormonbalansen och framfr allt
lngdragna psykiska problem. (Se Cannabis.) Narkomaner lever ofta utanfr
samhllet i den kriminella subkulturen. De r ofta hemlsa, de fr frysa,
och mltiderna blir oregelbundna. Vldsyttringar r vanliga i deras
kretsar. Smittsamma sjukdomar sprids lttare bland dem. Sjlva livsfringen
medfr ohlsa.

-------------------------------------------------------------------------
KVINNLIGA NARKOMANER
-------------------------------------------------------------------------

De kvinnliga narkotikamissbrukarna r i minoritet inom narkomanvrden. I de
flesta studier av missbrukargrupper utgr kvinnorna 25-30 procent av
personerna. Vad man allmnt vet om  missbrukarkarriren r till strsta
delen baserat p underskningar av stora populationer manliga narkomaner
som man fljt under lng tid. Underskningar frn senare r visar dock att
den kvinnliga missbrukarkarriren i en del avseenden skiljer sig frn den
manliga. Liksom de manliga narkomanerna har kvinnorna i regel haft en
otrygg barndom och ftt en bristfllig skolutbildning. Strningar i
personlighetsutvecklingen kan ha funnits redan fre missbruket. Ofta har de
kvinnliga narkomanerna levt i stark konflikt med sina mdrar. I
vrdsituationen frnekar och undertrycker de grna sin egen kvinnlighet.
Kvinnornas debut i narkotikamissbruk kommer tidigt. Mnga blir redan i
tonren, kanske till fljd av oskerhet och dligt sjlvfrtroende,
beroende av ldre mn med erfarenhet av narkotika och brott. De frestas d
att sjlva prva narkotika. Kvinnliga narkomaner gr tidigt in i ett
avancerat injektionsmissbruk (se Injektionsnarkomani) och fljer nstan
alltid mnnen i sitt preparatval. Om en kvinna t ex hller ihop med en
amfetaminmissbrukare skaffar han i allmnhet fram just detta preparat bde
till sin partner och till sig sjlv. Emellant frsrjs kvinnliga
narkomaner av mn som sysslar med illegal langning, och d blir de mycket
beroende av dessa. Nr mnnen hamnar i fngelse har kvinnorna pltsligt
inga mjligheter att f narkotika fr sitt dagliga behov och mste drfr
fly in p sjukhus. Omkring 70 procent av de kvinnliga narkomanerna,
srskilt de heroinberoende, r dock "sjlvfrsrjande" genom att vara
prostituerade. Ofta mste de genom sin prostitution frsrja ven sin
partner. (Se ven Prostitution och droger. ) De gatuprostituerade kvinnliga
narkomanerna lever under starkt frtryck. En mngd sociologiska studier
visar att "junkiehoran" (junkie, slang fr opiatmissbrukare) alltid r den
som far illa och misshandlas. Hon r den som sist fr komma i tnjutande av
knarket i den begagnade injektionssprutan. Dessa kvinnor tar stora
hlsorisker. Fre 30 rs lder har 25 procent av dem gjort mer eller mindre
allvarliga sjlvmordsfrsk, 30 procent har upplevt depressioner eller
frvirringstillstnd, och 40 procent har varit med om olyckshndelser eller
blivit misshandlade i samband med narkotikaaffrer. Till deras vardagsliv
har ocks hrt upprepade infektioner, t ex gulsot eller lunginflammation
och gynekologiska kommor. Endast 10 procent av kvinnliga narkomaner som
sker vrd uppger sig vara helt friska. (Se Kroppsliga komplikationer till
missbruk.) En mindre grupp av kvinnliga narkomaner, kanske 20-30 procent,
har en stark integritet och vgrar trots beroendet av narkotika att
underkasta sig prostitutionens hrda villkor. De blir i stllet avancerade
tjuvar - oftast av guld, porslin och vrdefreml och samtidigt
professionella butikssnattare. De fr ofta lnga fngelsestraff om de ker
fast. I Sverige hamnar de oftast p kvinnofngelset Hinseberg utanfr
rebro. (Se Kriminalitet och narkotikamissbruk.) Prognosen fr narkomani
hos kvinnor r trots allt ngot bttre n fr den hos mn. Kvinnorna
medverkar nmligen mycket ambitist i lnga vrdsatsningar, och enligt
10-rsuppfljningar lyckas hlften av dem att ta sig ur sitt missbruk. Ofta
finner de vgen ut ur missbruket i samband med graviditet och frlossning.
Emellant kan de tillfriskna genom bestmda, tvingande ingrepp frn
samhllets sida. I motsats till mnnen mr nmligen kvinnliga narkomaner
ofta vl av ett positivt vrdtvng. Detta kan bli det som rddar dem undan
en destruktiv situation i missbrukarkretsar. P mnga behandlingshem i
Sverige finns idag srskilda kvinnogrupper. Dr tas hnsyn till att
kvinnorna behver srskild hjlp bde med sin oskerhet p sig sjlva och
med att forma sin kvinnoroll. Nr de vl lmnat drogmissbruket bakom sig
behver kvinnliga narkomaner under lng tid stdinsatser i lppen vrd och
dessutom ofta kvalificerad hjlp av psykiater och psykolog.

-------------------------------------------------------------------------

Kvveoxidul, se Lustgas.

Kken, slanguttryck fr fngelse.

Knslomssig strning, se Orsaker till bruk och missbruk av droger samt
        Personlighetsstrningar vid narkotikamissbruk.

Krkort, krskicklighet och narkotikamissbruk. Den som r pverkad av
        narkotika eller av strre doser lugnande lkemedel r inte lmplig
        som bilfrare. I bilsimulatorfrsk har man kunnat visa att
        krfrmgan r nedsatt under minst tv timmar efter cannabisintag.
        (Se Cannabis.) Man har dock frhllandevis f exakta kunskaper om
        hur droger pverkar krskickligheten. (Dremot r frhllandet
        mellan alkohol och trafik vl utforskat.) Andra faktorer som lder,
        kn, tidigare erfarenheter av droger och vana vid att framfra
        motorfordon spelar ocks in. De som redan i tonren utvecklat ett
        narkotikamissbruk lyckas i allmnhet inte f lmplighetsintyg fr
        krkort. De klarar i regel inte den obligatoriska
        lkarunderskningen eller den slutliga granskningen p
        lnsstyrelsen, eftersom denna har tillgng till straffregistret -
        dr narkomanerna ofta finns registrerade. Situationen r en annan
        fr en person som visserligen tidigare haft krkort, men dr
        lnsstyrelsens krkortsavdelning dragit in detta p grund av
        rattfylleri eller narkotikabrott. Fr denna person kan det drja
        fiera r innan han fr tillbaka krkortet, och nr han fr det r
        det ofta med frbehll i form av inbyggda intygskontroller. Det nya
        krkortet kan t ex vara frsett med en klausul som tvingar
        innehavaren att med jmna mellanrum visa upp sig fr en
        missbruksspecialiserad psykiater som kan kontrollera nykterheten
        respektive drogfriheten. (Se ven Trafikfara...)

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ L ]
-------------------------------------------------------------------------

LAAM, levo-alfa-acetyl-metadol, eller levometadylacetat, C23H31NO2,
        lngverkande opiat. Medlet har i USA prvats som alternativ till
        metadon vid underhllsbehandling av heroinister. Det intas d vart
        tredje dygn, men eftersom preparatet ger en ojmn narkotikapverkan
        har det ansetts smre n metadon. Det r narkotikaklassat som
        opioid i USA.

L A turnabouts, slanguttryck fr amfetamin.

Lagen om omhndertagande av berusade, se LOB.

Lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga, se LVU.

Lagen om psykiatrisk tvngsvrd, LPT, se Psykiatrisk tvngsvrd.

Lagen om rttspsykiatrisk vrd, LRV, se Psykiatrisk tvngsvrd.

LaGuardiarapporten, en rapport publicerad i USA 1944 om sambandet mellan
        kriminalitet och marijuanarkning. Det var New Yorks borgmstare
        Fiorelllo LaGuardia som 1938 tog initiativet till underskningen,
        vilken kom att f stor betydelse fr den amerikanska
        cannabispolitiken. Rapporten byggde i huvudsak p intervjuer med 77
        fngar och blev i praktiken ett std fr dem som bagatelliserade
        cannabisproblemen. Den anvndes flitigt som referens i de grupper
        som p 1970-talet arbetade fr avkriminalisering av cannabis. I sin
        sammanfattning skrev experterna i rapporten att "marijuana brukas i
        stor omfattning i Manhattandistrikten men problemen r inte s
        akuta som i andra delar av Frenta Staterna". Man slog fast att
        Harlem var centrum fr bruk och distribution av marijuana, och att
        majoriteten av rkare var svarta och latinamerikaner. Man menade
        att verksamheten inte kontrollerades av ngon srskild grupp.
        Drogen var inte den avgrande faktorn vid grvre brottslighet, och
        ungdomsbrottsligheten kunde inte sttas i samband med vanan att
        rka marijuana. Viktigt var att man ansg sig kunna faststlla att
        rkning av marijuana inte leder till beroende i ordets medicinska
        betydelse, inte heller till morfin-, heroin- eller kokainberoende.
        Lagen om vrd av missbrukare i vissa fall, se LVM.

-------------------------------------------------------------------------
LAGSTIFTNING OM NARKOTIKA
-------------------------------------------------------------------------

Den svenska narkotikalagstiftningen grundar sig i stor utstrckning p de
internationella konventioner som Sverige ratificerat, dvs godknt och
drmed stllt sig bakom. Innan dessa kom till stnd hade narkotikan ingen
specialreglering utan behandlades som gih. (Se FN:s
narkotikakonventioner.)

Narkotikalagstiftningens utveckling. Enligt 1864 rs strafjlag kunde en
person stllas till ansvar endast om ngon fick svr kroppsskada eller dog
av gift han slt. Straffet var d hgst tv rs straffarbete. De mnen som
betraktades som gift fanns frtecknade i srskilda frfattningar.

1876 rs frordning angende vrd och frsljning av arsenik samt andra
giftiga mnen upptog bl a indisk hampa (cannabis), opium och morfin. Enligt
giftstadgan 1906 fick endast apotekare handla med giftklassade droger.
Straffet fr vertrdelse var bter 10-500 kronor. Bter kunde omvandlas
till fngelse fr den som inte kunde betala. I giftstadgan frtecknades
olika mnen efter giftighet. P lista I som omfattade de giftigaste mnena
fanns bland annat opium, kodein, morfin, heroin och indisk hampa. Nr
Sverige hade anslutit sig till 1912 rs Haagkonvention uppstod behov av en
svensk narkotikareglering, och en srskild narkotikakungrelse utfrdades.
I 1923 rs narkotikakungrelse frbjds privat import och export av droger.
Straffet fr brott mot detta var bter med hgst 10 000 kronor.

I 1930 rs narkotikakungrelse kriminaliserades ven innehav.
I 1925 rs Genvekonvention hade kokablad och cannabis upptagits i
narkotikafrteckningen. Som en fljd av detta utvidgades 1930 rs svenska
narkotikakungrelse till att omfatta ven kokablad, cannabis och flera
opiumderivat. Enligt 1933 rs narkotikakungrelse kunde lkare som
verfrskrev droger straffas.
I 1958 rs narkotikakungrelse blev maximistraffet sex mnaders fngelse.
Det blev mjligt fr polisen att gra husrannsakan och kroppsvisitation.
I 1962 rs narkotikafrordningblev maximistraffet tv rs fngelse.
I brottsbalken frn 1965 snktes maximistraffet till ett rs fngelse.
1968 rs narkotikastrafflagfreskrev hgst fyra rs fngelse. Straffet fr
frseelse var bter, fr brott fngelse hgst tv r och fr grovt brott
fngelse i hgst fyra r.
Enligt 1969 rs narkotikastrafflag var maximistraffet sex rs fngelse.
Narkotika infrdes i varusmugglingslagen.
I 1972 rs narkotikastrafflag var maximistraffet 10 rs fngelse.
Enligt 1981 rs narkotikastrafflag skulle brott straffas med hgst tre rs
fngelse och grovt brott med minst tv r.
I 1983 rs narkotikastrafflag blev bearbetning, frpackning, transport,
dljande och frvaring av narkotika ocks straffbart, liksom frmjande av
dess anvndning.
1985 rs narkotikastrafflag innebar att ven narkotikakonsumtion
kriminaliserades. Ringa brott ersatte frseelse, och maximistraffet hjdes
hr frn bter till sex mnaders fngelse.

  I den nu gllande narkotikalagstiftningen anges det som brottsligt att:

- inneha, bruka eller ta annan befattning med narkotika
- verlta narkotika
- framstlla narkotika (t ex odla cannabisplantor)
- skaffa narkotika i syfte att verlta den
- anskaffa, bearbeta, transportera och/eller frvara narkotika fr annans
  rkning
- bjuda ut narkotika till frsljning eller frmedla kontakt mellan sljare
  och kpare av narkotika.

Narkotikalagstiftningens rekvisit har successivt byggts ut fr att passa in
i alla tnkbara situationer och fr att frhindra att narkotikahandlarna
genom olika manipulationer undandrar sig straff.

  Brott mot lagen indelas i olika svrighetsgrader:

* Ringa narkotikabrott - bter eller fngelse i hgst sex mnader
* Vrdslshet med narkotika - bter eller fngelse i hgst ett r
* Narkotikabrott - fngelse hgst ett r
* Grovt narkotikabrott - fngelse i lgst tv och hgst tio r

Storleken p straffet bestms av olika faktorer. Mngden av beslagtagen
narkotika r viktig. Domstolen frsker ocks bedma om narkotikan varit
avsedd fr eget missbruk, eller om dess hantering varit "ett led i en
verksamhet, antingen yrkesmssig eller bedrivits i strre omfattning,
oavsett mngd narkotika". Man frsker ocks bedma om brottet varit
"hnsynslst eller srskilt farligt".

  Narkotikabrott som inneburit smuggling indelas i:

* ringa varusmuggling
* varusmuggling
* grov varusmuggling

r 1989 lagfrdes 6 097 personer fr brott mot narkotikastrafflagen: 72
procent avsg cannabis, 32 procent centralstimulerande medel och 7 procent
opiater. (Summan blir hgre n 100 procent beroende p att vissa domar
avsg preparat ur mer n en grupp.)

-------------------------------------------------------------------------

Laktos, mjlksocker, vanligt utblandningsmedel vid frsljning av narkotika
        i vit pulverform.

Langa, langning, se Gatulangning.

Laryngospasm, kramp i struphuvudets passage, komplikation till
        narkotikafrgiftning. (Se verdos.)

Laudanum, opium lst i alkohol, vanlig apoteksberedning av opium fram till
        brjan av 1900talet. (Se De Quincey.)

Laughing gas, engelska fr lustgas.

LD5O, term som anger hur giftigt ett mne r. Det r en frkortning fr
        halva ddliga (letala) dosen, dvs den dos som ddar 50 procent av
        frsksdjuren i en serie.

L-dopa, en kemisk frening i den process som leder till bildandet
        (syntesen) av lsignalsubstanserna dopamin, noradrenalin och
        adrenalin. L-dopa som lkemedel kan ka halten av dessa substanser
        i hjrnan och anvnds drfr vid behandling av dopaminbrist i
        samband med Parkinsons sjukdom. Medlet har endast sporadiskt
        frekommit i missbrukssammanhang.

Leaf, slanguttryck fr kokain.

Leaf of gold, slanguttryck fr calea.

Lealgin, varunamn fr fenoperidin.

Leapers, slanguttryck fr metamfetamintabletter.

Leary, Timothy, amerikansk psykolog och universitetslrare, fresprkare
        fr LSD-anvndning och den psykedeliska rrelsens frmste ideolog
        under 1960-talet. Han myntade slagorden "turn on, tune in and drop
        out". Leary bildade organisationen League of Spiritual Discovery
        (LSD) och beskrev hur "en psykedelisk resa r en resa till nya
        riken av medvetande. Syftet och innehllet i resan r grnslst,
        men dess karakteristiska inslag r transcendensen av verbala
        begrepp, rymd-tidsdimension och identitetens ego".

Ledningsanestesi, lokalbedvning dr man stadkommer avbrott i
        nervledningen frn en viss region genom insprutning av
        bedvningsmedlet p eller i omgivningen av omrdets knselnerv. (Se
        Kokain.)

Lehder, Carlos, ledare fr en av Colombias mest inflytelserika
        kokainkarteller. Han utlmnades 1989 till USA och dmdes till 140
        rs fngelse.

Lefetamin, C16H19N, smrtstillande medel som har stora stereokemiska
        likheter med morfin, patenterat 1960. I hydrokloridformen kallas
        det SPA, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Legal frskrivning, lkares ordination av droger p recept. (Se
        Legalisering.)

-------------------------------------------------------------------------
LEGALISERING
-------------------------------------------------------------------------

Legalisering innebr att gra - eller frklara - laglig, hr i betydelsen
att gra bruket av narkotika lagligt. Debatten om vad som skall vara
lagligt p narkotikaomrdet frs mellan mnga olika grupper med skilda
argument. Bruk av droger r i alla kulturer underkastad formell och
informell kontroll. I Europa och USA betraktades narkotikamissbruk fram
till brjan av 1900-talet frmst som ett medicinskt problem. Bruk av
narkotika ansgs vsentligen rra frhllandet mellan lkare och patient.
Lkarna hade en vidstrckt frskrivningsrtt. Missbruk var huvudsakligen
individens problem, inte samhllets. Frsljning av droger utanfr
apoteksvsendet kunde i vissa fall straffas enligt lagstiftning mot
spridande av gift, men straffen var i allmn- het lga. I samband med
opiatmissbrukets snabba spridning i slutet av 1800-talet uppstod en stark
opinion fr strngare reglering av narkotikahanteringen. Den amerikanska
lagstiftningen Harrison Act 1914 blev tongivande fr de internationella
narkotikakonventionerna. Dessa lade alla undertecknande lnder att
kriminalisera ickemedicinsk anvndning av narkotika. En kontroversiell
frga var redan frn brjan om det skulle gras ngon differentiering av
olika drogers farlighet, s att mindre farliga, "ltta" droger skulle kunna
bedmas mildare n "tunga". I praktiken handlade det i de internationella
verlggningarna frmst om synen p cannabis. Representanter fr lnder med
utbredd cannabisrkning menade att viss kulturell hnsyn mste tas, och att
cannabisrkning snarast borde jmstllas med alkoholanvndning. Den
strngare synen som i princip jmstller alla narkotikaklassade medel
segrade dock. Narkotikakonventionerna har sedan genom ren byggts ut till
att omfatta ett stort antal kemiskt skilda medel. I samband med
kriminaliseringen av ickemedicinskt bruk av narkotika framfrdes stark
kritik mot en alltfr strng kontrollpolitik. Kritikerna menade att en
betoning av polisira insatser mot narkotika endast skulle driva upp
priserna, tvinga missbrukarna in i kriminalitet och frsvra fr mnniskor
att ska vrd fr sitt missbruk. Denna kritik har funnits alltsedan de
internationella kontrollsystemen byggdes upp i brjan av 1900-talet, och
den har varit starkast i slutet av 1960-talet och p 1990-talet. I
internationell debatt talar man fortfarande om det amerikanska respektive
brittiska synsttet. I England har man nmligen i strre utstrckning n i
mnga andra lnder tilltit lkare att frskriva narkotika till missbrukare
p indikationen "narkomani". I den s k legaliseringsdebatten om narkotika
framfrs mnga skilda motiv. Det finns ocks olika definitioner av
legaliseringsbegreppet och olika frslag till hur narkotikapolitiken br
utformas. Hr fljer en kort genomgng av ngra av de viktigaste begreppen.
Avkriminalisering av innehav av cannabis r det krav som de flesta
legaliseringsgrupper driver. Detta har ocks i praktiken infrts i lnder
som exempelvis Holland och i ngra av USA:s delstater. Fresprkarnas
viktigaste argument r att cannabisrkningen r s utbredd och relativt
harmls att det inte r moraliskt frsvarbart att behandla cannabis som
tung narkotika, och att en avkriminalisering av cannabis stter en mer
trovrdig grns mot annan narkotika. Legal frskrivning av narkotika
innebr att lkare eventuellt p licens tillts skriva ut narkotika till
missbrukare. Syftet r att avhlla dessa frn kriminalitet, frska f in
dem i ett ordnat socialt liv och motivera dem fr behandling eller p sikt
drogfrihet. I England, och dr srskilt i Liverpool, har man traditionellt
haft en mindre restriktiv instllning till frskrivning av exempelvis
morfin och heroin till opiatmissbrukare. P 1960-talet frskrevs ven
amfetaminpreparat till centralstimulantiamissbrukare. Den svenska
Medicinalstyrelsen genomfrde ett frsk med legal frskrivning av
centralstimulantia och morfin till en grupp narkomaner i Stockholm 1965- 67.
Frsket urartade dock snabbt p grund av dlig kontroll, brister i
journalfring och en orimlig stegring av de frskrivna doserna. Lkarna i
frga kunde inte st emot trycket frn narkomanerna och skrev ut fr mycket
narkotika. Missbrukarna slde eller verlt i mnga fall sina doser till
andra. Efter flera uppmrksammade skandaler och ddsfall stoppades denna
verksamhet. I dag finns i praktiken en enda form av legal frskrivning av
narkotika till missbrukare som r accepterad av Socialstyrelsen. Det r
underhllsbehandling med lmetadon, en behandling som sakta vuxit i
omfattning och som anvnts i landet sedan 1966. Genom att opiatmissbrukare
fr en instlld underhllsdos av metadon i form av dryck, har goda
behandlingsresultat uppntts. Ngra f missbruksspecialiserade psykiatriker
i Stockholm, Uppsala, Lund och Malm fr p licens skriva ut metadon till
opiatmissbrukare under behandling. vriga lkare i landet fr inte skriva
ut metadon p diagnosen narkomani. r 1992 fanns ca 370 metadonpatienter i
landet. Total legalisering och avkriminalisering av narkotikamarknaden
frordas frmst av ekonomer och fretrdare fr den s k nyliberala
rrelsen. Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi, och den ekonomiska
tidskriften The Economist hr till dem som under slutet av 1980-talet
brjade hvda att den nu dominerande "kriminaliseringslinjen" i grunden
misslyckats. Man menar att vrldens lnder satsat miljarder p polis, tull,
militr, domstolar och fngelser fr att bekmpa narkotikamissbruket, men
att detta i sjlva verket haft rakt motsatta effekter mot de avsedda. Ofta
grs jmfrelser med alkoholfrbuden i olika lnder. Analysen grundar sig
p ett marknadsekonomiskt resonemang om att staternas mottgrder i sjlva
verket bara hjt priserna och gjort drogerna attraktivare samt kat
korruptionen och stimulerat den organiserade brottsligheten. En
legalisering av narkotika skulle enligt detta resonemang leda till lgre
priser, minskad gatukriminalitet, minskad makt fr brottssyndikat och
minskade utgifter fr polis, kriminalvrd etc. Olika nyliberala rrelser
har frmst ur ett frihetsperspektiv argumenterat fr legalisering av
narkotika. Det r varje enskild mnniskas rttighet att anvnda vilka
droger hon vill s lnge hon inte skadar andra, menar man. Ett vanligt
begrepp som anvnds av dem som frordar olika former av legalisering och
avkriminalisering av narkotika r det engelska harm reduction. Med detta
avses att narkotikapolitikens tgrder frmst borde syfta till att minska
skadorna av missbruket. Genom att missbrukare behandlas humant, fr bde
droger p recept och goda rd om hur de skall hantera dem, minimeras enligt
detta resonemang skadorna bde fr missbrukarna sjlva och fr samhllet.
Legaliseringsfresprkare brukar ocks framhlla att narkotikabekmpare -
nykterhetsorganisationer, behandlingshem, socialarbetare, poliser,
tulltjnstemn, journalister, myndighetspersoner och politiker - har starka
intressen av att sjlva fra ett "narkotikakrig" som ger dem pengar och
makt. (Se Orsaker till bruk och missbruk av droger.) I USA finns flera
organisationer som arbetar fr legalisering av droger. Mest knd r
National Organization for Reform ofMarijuana Laws (NORML), men hr fnns
ocks Business Alliancefor Commercial Hemp (BACH), Cannabis Action Network
(CAN), National Drug Strategy Network, Freedom Fighters ofAmerica och
Citizens Against Prohibition. Exempel p europeiska organisationer som
arbetar fr legalisering av narkotika r Reducing drug-related harm, Drug
reform, Legalise cannabis campaign, The International Anti-Prohibitonist
League, Coordinamento Radicale Antiprohibizionista (CORA) och Verein
Schweizer HanfFreunde. Argumenten mot legalisering och avkriminalisering r
frmst att dessa tgrder sannolikt skulle leda till en avsevrd kning av
missbruket, och att det r en alldeles fr enkel lsning p ett komplicerat
problem. Legaliseringsfresprkarna brukar ocks ha svrt att definiera hur
en legalisering eller avkriminalisering skulle fungera i praktiken. Skulle
staten ha monopol p droghandeln? Hur skulle prissttningen ske? Skulle de
som slde utanfr monopolen straffas? Hur skulle frgorna om produktansvar
lsas? Vilka ldersgrnser skulle glla, och vad skulle hnda om man brt
mot dem? Vilka droger skulle f sljas ppet? Hur skulle
kvalitetskontrollen ske? Skulle det krvas lkarrecept, eller skulle vem
som helst f kpa fritt? Blir inte lkare som skriver ut narkotikarecept
manipulerade av missbrukarna? Hur skall lkare kunna skriva ut recept p t
ex ett s giftigt och snabbverkande preparat som heroin i ddliga doser,
och vems fel r det sedan om patienten dr? I Sverige har
legaliseringsfresprkarna aldrig ftt ngot strre std i opinionen. Med
undantag fr enstaka debattrer i slutet av 1960-talet har opinionen fr en
restriktiv narkotikapolitik varit helt dominerande bde i ideella och
politiska organisationer. Lkarfrbundet tog t ex i slutet p 1970-talet
stllning mot alla tendenser till att frklara cannabis som en oskyldig
drog och menade att den p goda grunder skulle fortstta vara
narkotikaklassad. Den "kompromisslsa" instllningen till narkotika har
till och med vrderats s hgt, att vissa tgrder som lmetadonbehandling
och lsprutbytesprogram fr att frhindra spridning av HIV har motarbetats,
med motiveringen att de skulle kunna luckra upp den negativa attityden till
droger. Under brjan av 1990-talet har emellertid vissa nyliberala
grupperingar ven i Sverige vckt frgan om legalisering av narkotika. Det
gller bl a inom organisationen Frihetsfronten och Moderata
samlingspartiets ungdomsfrbund. P den motsatta sidan har mnga uttryckt
farhgor fr att en nrmare anslutning till EG kan medfra en mer liberal
narkotikapolitik.

-------------------------------------------------------------------------

Lemonade, slanguttryck fr heroin av dlig kvalitet.

Lennon, John, (1940-1980), engelsk popmusiker, ledande medlem i rockgruppen
        Beatles. Han var beroende av droger under strre delen av sin
        karrir - amfetamin, cannabis, LSD och heroin. Lennon har skildrat
        heroinavvnjningens smrtor i sngen Cold Turkey.

Leodrin, varunamn fr phenopromin, ett amfetaminpreparat, tillverkat av
        lkemedelsfretaget LEO. Medlet blev indraget som lkemedel i
        oktober 1958.

Leptanal, varunamn fr fentanyl ett narkotikaklassat narkosmedel som
        kemiskt tillhr opioiderna.

Lergigan, antihistaminpreparat, svagt lugnande, inte vanebildande, inte
        narkotikaklassat. Medlet anvnds ofta inom missbrukarvrden.

Letal, ddlig. Letal dos = ddande dos.

Levamfetamin, 1-amfetamin, den vnstervridande formen av amfetamin,
        centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Levervrden. I levern frsiggr viktiga processer inom socker-, fett och
        proteinomsttningen. Dess verksamhet strs vid missbruk av alkohol
        och droger. Levervrdena (vrden frn provtagning) r ett mtt p
        denna pverkan eller skada. Laboratoriemssigt anges de som
        serumbilirubin, serumaminotransferaser (S-ASAT och S-ALAT),
        serumglutamyltranspepsidas (S-GT) och serumets alkaliska fosfataser
        (S-ALP). (Se ven Biologiska markrer.)

Levi Petrus-stiftelsen, vanligen frkortat till LP-stiftelsen, r det
        kristna alternativet i den svenska alkoholist- och narkomanvrden.
        Den har funnits i trettio r, och dess mlsttning r att "ge hjlp
        till hela mnniskan, bde andligt, medicinskt och socialt".
        LP-stiftelsen har tre stora familjeanlggningar med sammanlagt 400
        vrdplatser. En av dem r belgen p Venngarns slott, tidigare
        alkoholistanstalt. Dessutom finns nrmare 200 platser fr enskilda
        mn och kvinnor p olika hem i landet, samt ett brett kontaktnt av
        s k gemenskapsgrupper fr uppfljning och fortsatt std.
        LP-stiftelsen har sitt huvudkontor i Stockholm.

Levoalfaacetylmetadol, se LAAM.

Levofenacylmorfan, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Levomepromazin, neuroleptika av fentiazintyp, inte narkotikaklassat.
        Varunamn i Sverige r Nozinan (tabletter, mixtur och
        injektionsvtska). (Se Psykofarmaka.)

Levometamfetamin, 1-metamfetamin eller vnstervridande formen av
        metamfetamin, C10H15N. Hydrokloriden av detta preparat C10H16ClN,
        frekommer utomlands under en rad varunamn som bantningsmedel.
        Slangord fr dem r speed och meth. Centralstimulerande medel,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Levometorfan, C18H25NO, hostlindrande preparat som tillhr gruppen
        opioider, kan vara vanebildande, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Medlet frekommer i lkemedel mot hosta i bl a USA.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Levomoramid, 1-moramid, vnstervridande moramid, C25H32N2O2. D-moramid r
        knt under varunamnet Palfium. Smrtstillande preparat som tillhr
        gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Levonantradol, hallucinogent preparat, hr till gruppen cannabinoider, har
        testats mot illamende, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Levorfanol, C17H23NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Li Shih-chen, kinesisk botanist, se Pen-ts'ao kang mu.

Libanes, libb, slanguttryck fr hasch odlad i Libanon. Den indelas i
        rdlibb, gullibb och tigerlibb, efter frg och kvalitet.

Librium, varunamn fr klordiazepoxid.

Licenspreparat, lkemedel som inte r registrerade eller hller p att
        prvas ut fr kliniskt bruk. Sdana lkemedel fr endast anvndas
        fr en viss patient eller en viss klinik, och d med srskilt
        tillstnd frn Lkemedelsverket.

Lidokain, ett lokalbedvningsmedel som upptcktes i Sverige 1943. (Se
        Xylocain.)

Lid-poppers, lid-proppers, slanguttryck fr centralstimulantia.

LIF, Lkemedelsindustrifreningen, intresseorganisation fr de svenska
        lkemedelsproducerande fretagen. Den utger bl a
        lkemedelskatalogen FASS tillsammans med RUFI.

Lightning, slanguttryck fr amfetamin.

Lilipata, sticka med kalkhaltigt pulver, anvnds av kokabladstuggare i
        Sydamerika. Stickan hlls i munnen samtidigt som tuggbussen av
        kokablad vilar dr. Kalken och pottaskan i lilipata lser ut
        kokainet ur bladen. (Se Kokabladstuggning.)

Line, slanguttryck fr en strng av kokainpulver.

Linde, Peter, bibliotekarie och frfattare som skrivit boken Droger och
        diktare (1989).

Lions, vrldsomfattande ideell organisation med bl a narkotikabekmpning,
        u-landshjlp och vlgrenhet p sitt program. Lions har bl a
        utvecklat och lanserat ett pedagogiskt program mot narkotika fr
        skolbarn, sknkt medel till narkotikahundar och teknisk utrustning
        till narkotikaspanare m m.

Litarex, varunamn fr litiumcitrat.

Lithionit, varunamn fr litiumsulfat.

Litium, ett kemiskt grundmne, en vit metall.

Litiumbehandling anvnds inom psykiatrin fr att frebygga manodepressiva
        sjukdomstillstnd, periodiska manier och periodiska depressioner.
        Patienterna fr dagligen inta ett litiumsalt i en individuell dos.
        lkaren efterstrvar en viss niv av litium i serum. terfallen i
        manier eller depressioner kan med hjlp av denna medicinering
        minska frn 60 till 20 procent. Patienternas liv stabiliseras d de
        slipper tta skov av sin grundsjukdom. Det fnns dock vissa
        biverkningar med medicinen, framfr allt en finvgig tremor
        (darrning) i hnderna. Litiumbehandling kan bli aktuell i samband
        med behandling fr kokainmissbruk. Kokainister kan nmligen efter
        sitt missbruk komma in i svra manodepressiva tillstnd.

Litiumkarbonat, ett salt av litium som liksom Litarex och Lithionit anvnds
        som lkemedel inom psykiatrin.

Litteratur, kultur och droger. I den vsterlndska kulturen r motiven frn
        den antika mytologins Dionysosfester och backanaler vanliga. Redan
        p 700-talet f Kr beskrev Homeros i Odyssen hur Helena mter
        droghandlaren Polydamna som sljer drogen nephetne, sannolikt
        opium. Vergilius (70-19 f Kr) nmner opium isin dikt Aeniden. I
        slutet av 1200-talet frde handelsmn med sig olika droger frn
        st. Marco Polos berttelse om assasinerna och "den gamle p
        berget" vckte ett intresse fr cannabis. Motivet terkommer p
        1300-talet i Boccaccios Decamerone. Efter Napoleons egyptiska
        flttg 1798-1799 fljde ett starkt intresse fr cannabis bland
        intellektuella i Frankrike. Arabiska berttelser som Tusen och en
        natt fascinerade det tidiga 1800-talets romantiker. Frfattare som
        Samuel Taylor Coleridge och Edgar Allan Poe var intresserade av
        drogernas inverkan p drmmar och fantasier. Hasch och opium var
        ltt att f tag p och opiumberoendet utbrett. Den franske
        psykiatern Jacques-Joseph Moreau studerade mentalsjukdomarnas
        uppkomst genom att efterlikna psykoser med s k modellpsykoser genom
        att ge sig sjlv och sina patienter hallucinogena droger. Moreau
        utvidgade sina experiment till en grupp mlare, poeter och
        frfattare i Le Club des Haschichins, en sammanslutning bildad av
        frfattaren Theophile Gautier och som hade bl a Alexandre Dumas
        Victor Hugo och mlaren Eugene Delacroix som medlemmar. Under
        klubbens sessioner t man haschischsylt, experimenterade med opium
        och utbytte erfarenheter av rusupplevelser och drmmar. En annan
        medlem av gruppen, Charles Baudelaire experimenterade flitigt med
        cannabis och opium och beskrev sina upplevelser i boken Les paradis
        artifciels. Han redogr dr bl a ingende fr rusets betydelse fr
        upplevelsen av ljus, musik och rum, men ansg att de narkotiska
        preparaten huvudsakligen hade en negativ effekt p fantasin och
        intellektet. Ocks i England fanns vid samma tid ett stort intresse
        fr droger bland de intellektuella, delvis som en fljd av det
        utbredda opiummissbruket. Thomas De Quincey publicerade 1821
        Confession ofan English Opium Eater. Boken inspirerade i sin tur
        kompositren Hector Berlioz att skapa sin Symphonie Fantastique.
        Charles Dickens anvnde opium som lkemedel men blev aldrig
        beroende. Dremot skildrar han i sin sista roman Mysteriet Edwin
        Drood Londons opiumhlor. I den amerikanska litteraturen var det
        frmst Edgar Allan Poe som ingende beskrev opiumberoendet bl a i
        Huset Uschers undergng. Poe sjlv drack stora mngder alkohol och
        anvnde opium. Poeten John Greenleaf Whittier jmfrde 1854 i
        dikten Haschisch individens frslavning under cannabis med de
        svartas frslavning i bomullsindustrin. Bayard Taylor skrev
        romantiskt bl a om hasch i sina reseskildringar frn Mellanstern
        och Fjrran stern t ex i Land ofthe Saracens. Louise May Alcott
        beskrev marijuana i novellen Perilous Play medan Thomas Bailey
        Aldric i dikten Hascheesh redovisade hur cannabisrusets njutbara
        effekter efter en tid hade frbytts i monstrusa mardrmmar. Nr
        den romantiska eran p 1840-talet fljdes av den dekadenta och
        riktningen l'art pour l'art fortsatte drogerna att vara ett viktigt
        inslag i litteraturen. Den irlndske poeten Thomas Butler Yeats
        anvnde cannabis och meskalin i likhet med Havelock Ellis och
        Ernest Dowson. Den senromantiska periodens lysande stjrnor i
        Frankrike poeterna Arthur Rimbaud och Paul Verlaine blandade
        flitigt absint och hasch. Efter frsta vrldskriget uppstod ett
        starkt intresse fr kokain i konstnrskretsar i Paris och Berlin.
        Frfattare som Ernst Jnger och Gottfried Benn lovordade hgstmt
        kokainet. I slutet av 1950-talet prvade mnga unga intellektuella
        amfetamin. I den litterra Metamorfosgruppen i Stockholm
        experimenterades mycket med injicering av amfetamin i Rimbauds
        anda. Den amerikanska beatgenerationen med Jack Kerouac och Allen
        Ginsberg som ledande fretrdare anvnde mnga olika droger och
        satte in dem i ett ideologiskt sammanhang av anarkistiskt uppbrott
        och protest. Vid slutet av 1960-talet blev cannabis och LSD viktiga
        delar av hippierrelsens protest mot etablissemanget i allmnhet
        och Vietnamkriget i synnerhet. En hel generation rockmusiker m fl
        var starkt influerade av denna drogkultur. Kaleidoskopiska
        psykedeliska synhallucinationer var ocks en viktig
        inspirationsklla fr bildkonst, mode och reklam. P 1970-talet
        utvecklades delar av punken till en mer sjlvdestruktiv riktning
        med starkt inslag av droger som heroin. 1980-talets diskokultur var
        influerad av kokain. P 1990-talet har acid-house och
        techno-kulturen p nytt intresserat sig fr LSD, andra
        hallucinogener och olika typer av designade droger. Den s k
        brat-pack generationen av unga desillusionerade frfattare som Jay
        McInerny och Bret Easton-Ellis skildrar ett storstadsliv bland
        tonringar i vre medelklassen, dr tillvaron kretsar kring kokain.

Little children/men/women, slanguttryck fr psilocybin.

Ljudhallucinationer, ett tillstnd d man tycker sig hra inbillade ljud.
        Fenomenet r vanligt vid alla former av toxiska psykoser eller
        delirier. (Se Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk.)
        Under hjdpunkten av amfetamin- eller kokainpverkan kan
        missbrukaren tycka sig hra ljud runt omkring sig fastn det r
        tyst. Man talar om kokainistens "sound of coke".

LOB, lagen om omhndertagande av berusade. Den anvnds av polisen fr att
        omhnderta personer som r berusade och strande p allmn plats.
        Ofta sker en medicinsk underskning i samband med att lagen
        tillmpas. Om det r mjligt med hnsyn till vrdresurser, brukar
        en LOB-patient hllas kvar p sjukhus fr observation. Polisen
        mste efter sex timmar slppa den som omhndertagits.

Locoweed, slanguttryck fr spikklubba och marijuana.

Lofepramin, antidepressivt medel, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige
        r Tymelyt (tabletter).

Lokalbedvning, lokal anestesi, bedvar endast ett begrnsat omrde.
        Framstllningen av kokain innebar ett viktigt genombrott fr
        effektiv lokalbedvning. Kokainets kemiska struktur har bildat
        utgngspunkt vid framtagning av moderna, mindre riskabla
        lokalbedvningsmedel, t ex Xylocain. (Se Kokain och Koller, Carl.)

Lombo, beteckning fr hasch.

Loprazolam, C23H21ClN6O3, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Lorazepam, C15H10Cl2N2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Varunamn i Sverige r Temesta (tabletter).

Lormetazepam, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr gruppen
        bensodiazepiner, ger lorazepam som huvudmetabolit, narkotikaklassat
        enligt frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Lossen, William, tysk kemist som efter kokainets upptckare Albert Niemanns
        dd 1861 fortsatte att utforska kokainets effekter.

Love drug, slanguttryck fr MDA.

Love pills, slanguttryck fr MDA.

Love weed, slanguttryck fr marijuana.

LP-stiftelsen, se Levi Petrus-stiftelsen.

LPT, lagen om psykiatrisk tvngsvrd. (Se Psykiatrisk tvngsvrd.)

LRV, lagen om rttspsykiatrisk vrd. (Se Psykiatrisk tvngsvrd.)

LSD, lysergsyredietylamid, C16H16N2O2, syntetiskt hallucinogent preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning I, syntetiserad av Hoffman-La
        Roche 1938. Medlet frekommer av och till p den illegala
        narkotikamarknaden i Sverige. (Se Hallucinogena droger.)

Lucy in the Sky with Diamonds, 1) slanguttryck fr LSD, 2) titel p starkt
        psykedeliskt inspirerad sng av Paul McCartney och John Lennon, i
        originalinspelning p The Beatles LP Sergeant Pepper (1967).

Luds, slanguttryck fr metakvalon (i USA Quaalude).

Ludiomil, varunamn fr maprotilin.

Luftembolier. Vid oskicklig intravens injicering kan luftbubblor flja med
        injektionsvtskan in i blodbanan. Rr det sig om f och sm
        luftbubblor lses dessa i allmnhet upp utan komplikationer.
        Luftbubblorna kan ocks fungera som en blodpropp genom att stnga
        till viktiga blodkrl.

Lugnande medel, se Psykofarmaka och Bensodiazepiner.

Lundell, Ulf, (f 1949), rockmusiker, poet och prosafrfattare. Hans
        debutroman Jack (1976) blev det svenska 1970-talets stora
        generationsroman, inspirerad av Jack Keroacs burleska stil i On the
        road. I boken Jack finns trffskra skildringar av haschrkning, bl
        a en munter skildring av en nattlig rd mot den botaniska
        trdgrden i Visby p jakt efter hampvxter. Huvudpersonen r en
        modern antihjlte med medelklassbakgrund som verger pliktmoralen
        fr att dra ut i vrlden och gna sig t sex, sprit och droger.
        lack blir dock alkoholist, och flera av hans bekanta dr av
        verdoser. ven i romanen Vinter i paradiset (1979) r
        huvudpersonen avhoppare och vagabond. P vg frn Norge blir han p
        ett brutalt stt av med sina tv kilo kokain men blir omhndertagen
        av norskan Gro, men det hela slutar i en tragedi. Personerna i Ulf
        Lundells bcker r ofta desperata, rotlsa, fyllda av spritbegr
        och sug ven efter andra droger. Som rocksngare blev Lundell fr
        mnga unga under 70-talet symbolen fr kampen mot det frstockade
        "Frbudssverige", till frmn fr den glada, galna berusningen. Med
        tiden engagerade sig Lundell mot narkotika och har i sina senare
        bcker bl a skildrat kampen mot alkoholism.

Lustcentrum r belget i de ldre djupare delarna av storhjrnan (det
        limbiska systemet) och pverkas av signalsubstanserna dopamin och
        noradrenalin. Nr t ex kokain pverkar hjrnan kar mngden
        stimulerande signalsubstanser, och lustcentrum stimuleras kraftigt.
        ven amfetaminet har liknande effekter. Kokainet r knt fr att ge
        en omedelbar vllust ven av sexuell natur. Lustcentrum ingr i
        hjrnans belningssystem.

Lustgas, kvveoxidul, N2O, icke brnnbar gas, relativt ofarlig vid
        kontrollerad anvndning, milt bedvande, inte narkotikaklassad. Den
        anvnds frmst som smrtlindring vid frlossningar och inom
        tandvrden eller fr att inleda full narkos med annat mne.
        Farmakologiskt r lustgas en relativt sker drog d den anvnds
        inom vrden och uppblandad med syre inandas i mask. I slutet av
        1700-talet upptcktes att lustgas kunde frndra medvetandet, ge
        berusning och stilla smrtor. Gasen blev en tid mycket populr,
        srskilt i intellektuella kretsar. Det arrangerades lustgasfester i
        societeten, oeh frfattare hyllade lustgasens himmelska effekter.
        Resande tivolin erbjd publiken att mot avgift f inandas lustgas
        och lovade att t o m den blygaste skulle skratta, sjunga, dansa
        eller slss. Lustgas har ven under tidigare delen av 1900-talet
        anvnts som partydrog, srskilt bland studerande och anstllda inom
        sjukvrden som har lustgas lttillgnglig p arbetsplatsen. En
        vanlig metod har d varit att fylla ballonger med lustgas och sedan
        inandas den med lagom luftblandning. Skador har dock intrffat,
        frmst d gasen inhalerats direkt frn lustgastuber. Gasen r d
        mycket kall och kan, utan att man mrker det p grund av
        bedvningen, ge frostskador i nsan, p lpparna, p stmbanden och
        i de vre luftvgarna. P grund av syrebrist har ddsfall intrffat
        vid inandning av ren lustgas. Berusningen har d gjort att man
        "glmt" att andas vanlig luft. Detta kan dock inte intrffa vid
        anvndning p sjukhus, efiersom lustgasen dr uppblandas med syre.
        P den gr drogmarknaden, srskilt i USA, sljs lustgas i s k
        head-shops eller p postorder i sprayfrpackningar eller i kapslar,
        ofta under beteckningen drivgas fr vispgrdde.

Lustknslor, synonym till eufori. De flesta beroendeskapande droger
        stimulerar centrala nervsystemet (CNS) s att man upplever
        lustknslor. Stimuleringen frmedlas i CNS av dopaminerga
        lsignalsubstanser eller av endorfiner.

Luvatren, varunamn fr moperon.

LVFS, Lkemedelsverkets frfattningssamling, de freskrifter som, frutom
        lagar och frordningar, reglerar frhllandet inom
        lkemedelsomrdet och de vriga produkter som omfattas av
        Lkemedelsverkets kontroll och tillsyn. I LVFS terfinns bl a
        tillmpningen av narkotikafrordningen och frteckningar ver
        narkotika. Lkemedelsverket skall enligt narkotikafrordningen
        upprtta frteckningar ver narkotiska mnen. Vissa av mnena r
        klassade som narkotika enligt internationella verenskommelser,
        medan vriga mnen har frklarats som narkotika av regeringen.
        Frteckningarna r indelade i fem grupper, I-V. mnen som finns
        upptagna i frteckning I fr inte finnas i landet annat n efter
        srskilt tillstnd frn Lkemedelsverket, och d endast fr
        anvndning i medicinsk och vetenskaplig forskning. Frteckningarna
        finns i Lkemedelsverkets freskrifter om frteckningar ver
        narkotika (LVFS 1990:47). Man kan i vissa skrifter se benmningen
        SOSFS 1987:2, eftersom Socialstyrelsen tidigare hade ansvaret fr
        kontrollen av narkotika. Bda dessa benmningar avser samma
        narkotikafrteckningar.

LVM, lagen om vrd av missbrukare i vissa fall. Detta r en tvngslag inom
        socialtjnsten. Den ersatte r 1981 den gamla nykterhetsvrdslagen.
        Det r lnsstyrelserna som skall utreda mjligheterna att bereda
        ngon vrd enligt LVM. Om skl finns ansker lnsstyrelsen sedan
        hos lnsrtten om vrd enligt LVM. Till anskan bifogas en
        beskrivning av missbrukarens frhllanden samt en redogrelse fr
        tidigare vidtagna tgrder och den planerade vrden. I utredningen
        ingr ven ett lkarintyg som beskriver missbrukarens aktuella
        hlsotillstnd och sociala situation. Det r lnsrtten som fattar
        beslutet om vrd enligt LVM. Generalindikationen (det frmsta
        sklet) fr omhndertagande enligt LVM r ett trngande behov av
        vrd orsakat av fortgende missbruk av alkohol eller narkotika.
        Vrdbehovet skall vara sdant att det inte kan tillgodoses med std
        av SoL (socialtjnstlagen), HSL (hlso- och sjukvrdslagen), LVU
        (lagen om vrd av unga) eller LPT (lagen om psykiatrisk
        tvngsvrd). Vrd enligt LVM r sledes en sista mjlighet. Detta
        behver dock inte innebra att vrd enligt de vriga nmnda
        vrdlagarna frst mste ha prvats och misslyckats.
        Specialindikationerna, av vilka ngon mste glla, r:1) Allvarlig
        fara fr den fysiska eller psykiska hlsan. 2) Risk att
        missbrukaren allvarligt skall kunna skada sig sjlv eller ngon
        nrstende. Innan LVM kom hade man inom socialtjnsten inte haft
        ngon mjlighet att tvngsomhnderta narkomaner. Att alkoholister
        kunde tas in fr anstaltsbehandling var dock ingen nyhet. Utomlands
        anses de svenska tvngslagarna mot missbrukare vara hrda, och
        ngon motsvarighet till dem finns knappast i andra europeiska
        lnder. Normalt varar tvngsomhndertagandet i tv mnader,
        varefter det kan frlngas med ytterligare tv mnader eller "tills
        syftet med vrden uppntts." Efter rsskiftet 1988/1989 trdde en
        ny lag i kraft som skiljer sig frn den gamla, bl a genom att tiden
        fr tvngsomhndertagandet utstrckts till sex mnader. Vem som
        helst kan begra att en missbrukare skall omhndertas enligt LVM.
        Flest anmlningar kommer dock frn de sociala nmnderna, fljt av
        lkare och polis i nmnd ordning. Mnga anmlningar kommer ocks
        frn anhriga eller andra nrstende. En del anskningar avskrivs
        under den byrkratiska processen - missbrukare kan ha flyttat eller
        lagt in sig p sjukhus fr frivillig vrd etc. Det tar i allmnhet
        en och en halv mnad mellan anskan och en dom som frpliktigar
        till vrd. I det fall d missbrukarens hlsotillstnd allvarligt
        frsmras om han inte fr omedelbar vrd, kan svl polis som
        socialnmnd begra omedelbart omhndertagande. Fr att ett sdant
        skall kunna ske, mste det dock finnas en plats fr vederbrande p
        ett LVM-hem (se LVM-vrd). Frsvarare av tvngslagen brukar
        framhlla att man i Sverige inte vill se mnniskor g under i
        missbruk. Man vill kunna ingripa och hjlpa, om det s behvs med
        tvng. Kritiker menar att man hittills inte kunnat visa att
        tvngsvrden ger positiva resultat. I bsta fall har socialtjnsten
        som har huvudansvaret kunnat initiera annat omhndertagande, t ex
        lmetadonbehandling eller vistelse p drogfria behandlingshem,
        omedelbart efter LVM-vrden. Enligt Statistiska Centralbyrn r det
        endast 15 procent som gr vidare till frivillig vrd.

LVM-vrd. De flesta av dem som omhndertas och vrdas enligt LVM (1 370
        fall r 1990) r alkoholmissbrukare. En tredjedel r narkotika-
        eller blandmissbrukare. LVM-vrden fr 1992 betraktas som utbyggd i
        den omfattning som tillskyndarna av LVM-lagen har nskat. Det finns
        36 LVM-hem i landet, och sex av dem vrdar enbart narkomaner.
        Trycket p LVM-platser r numera inte s hrt som under slutet av
        1980-talet. Lgkonjunkturen 1991-1992 har sannolikt medfrt att
        kommunerna drar sig fr LVM-anmlningar. Vrden r dyr - kostnaden
        ligger p mellan 3 000 och 4 000 kr per dygn. Det mste nmligen
        finnas vlutbildad personal tillgnglig dygnet runt. Det frsta
        LVM-hem som vnde sig enbart till narkotikamissbrukare var Serafen
        mitt i Stockholm, med Stadshuset som nrmaste granne. Hemmet
        ppnade 1985/86 men avvecklades redan 1988. Den klientgrupp som kom
        att vrdas p hemmet var de mest nedgngna och desperata
        narkomanerna frn Stockholms innerstad, mnga av dem HIV-smittade.
        Vrdsituationen fr dem blev, trots goda insatser, tidvis kaotisk.
        Fr FoU-byrn (Forsknings- och utvecklingsbyrn) vid Stockholms
        socialfrvaltning fljde Anna Fugelstad, psykolog och forskare, de
        frsta 152 LVM-vrdade narkomanerna till hsten 1988. Resultaten
        var nedslende. En grupp om 25 hade gtt vidare till
        metadonbehandling, 22 hade avlidit och resten var under vrd eller
        kvar i sitt missbruk. Senare studier har dock visat ngot bttre
        resultat. Enligt statistik frn senare r vrdas varje r ca 200
        narkomaner frn Stockholmsomrdet enligt LVM. Motsvarande siffra
        fr Skne, som har lika stort antal narkomaner, r 40. Lika mnga
        kvinnor som mn omhndertas, men detta motsvararar inte den
        verkliga knsfrdelningen (en tredjedel r kvinnor). Bland de
        narkomaner som vrdas enligt LVM i Stockholmsregionen har hlften
        svra psykiska strningar. Detta faktum har satts i samband med att
        de psykiatriska sjukhusen avvecklats och inte lngre kunnat hjlpa
        dem. LVM-vrd har d blivit det enda terstende alternativet.

LVU, lagen om vrd av unga. Lagen kom 1980 och reglerar mjligheterna att
        mot frldrarnas vilja bereda vrd t barn. Sdan vrd fr, enligt
        lagtexten, beredas den som r under 18 r och d en social
        utredning konstaterat "brister i omsorger eller ngot annat
        frhllande i hemmet som medfr fara fr barnets hlsa och
        utveckling". Omhndertagande av barn kan ocks ske "vid missbruk av
        beroendeframkallande medel, kriminalitet eller annat jmfrbart
        beteende som medfr allvarlig fara fr barnets hlsa och
        utveckling". Vrd enligt den senare indikationen fr ven beredas
        den som fyllt 18 men nnu inte 20 r, om vrden inom socialtjnsten
        r lmpligare n annan vrd. Beslut om vrd meddelas av lnsrtten
        efter anskan av socialnmnden. Vrden brukar medfra att den
        omhndertagna skiljs frn sin hemmilj, men vrden omprvas i
        lnsrtten en gng varje halvr. (Se Paragraf 12-hem.)

Lysergid, lysergsyra, lysergsyredietylamid, se LSD och Hallucinogena
        droger.

Lgdosberoende, en psykologisk fixering vid och mjligen ven ett fysiskt
        beroende av en daglig tillfrsel av lga doser bensodiazepiner.
        Rdsla fr abstinensbesvr och eventuella smnsvrigheter gr att
        den tablettberoende inte vgar bryta eller minska sitt missbruk.
        Detta bestr i den dagliga tillfrseln av bensodiazepiner i
        terapeutiska, av lkare ordinerade doser. Termen lgdosberoende r
        vetenskapligt kontroversiell och inte accepterad av WHO.
        Socialstyrelsen anvnder den emellertid i sina rd och anvisningar,
        d just denna form av beroende uppebarligen r en realitet fr
        mnga mnniskor, som frst efter lngvarigt std lyckats komma bort
        frn sitt missbruk. (Se TUB-projektet.)

Lkare mot Aids (Swedish Physicians Against Aids, SPAA) r en opolitisk,
        ideell organisation fr lkare och medicine studerande. Freningen
        har 600 medlemmar och grundades 1984 av infektionslkarna Linda
        Morfeldt-Mnsson och Lars Moberg. Syftet r att ka medvetenheten
        och kunskaperna om HIV/aids inom sjukvrden, hos social- och sjuk-
        vrdande myndigheter och hos journalister. Viktiga frgor fr
        Lkare mot Aids r:
        1) Prevention. Man vill genom information och omsorgsfull
        rdgivning kring HIV-testning ge all tnkbar upplysning om HIV/AIDS
        i takt med vetenskapens framsteg. BI a har man gett ut
        informationsbroschyren 226 frgor och 225 svar samt en folder om
        rdgivningen kring HIV-testning. Lkare mot Aids stder sedan 1984
        tgrder som god metadonbehandling och rena sprutor till narkomaner
        fr att bromsa HIV-spridningen bland dessa. Freningen har i dessa
        frgor sedan 1988 std av Lkarfrbundet och Svenska
        Lkaresllskapet. Till de preventiva tgrderna hr ocks
        information till tonringar om riskerna med oskyddad sex samt
        rekommendation om HIV-testning vid partnerbyte.
        2) Optimalt std och god omvrdnad till HIV-smittade och aidssjuka.
        3) Forskning kring HIV/aids och d srskilt forskning kring
        prevention och behandling. 1987 etablerade Lkare mot Aids en
        srskild forskningsfond fr detta ndaml.
        4) Lkare mot Aids vill ocks verka fr strre ppenhet i sexuella
        frgor och mot all tnkbar diskriminering av HIV-smittade, srskilt
        dem som hr till minoriteter.
        5). Internationellt utbyte med liknande organisationer i andra
        lnder. Exempelvis har organisationen startat ett "Polen-projekt"
        fr kunskapsutbyte med universitetskliniker och
        sjukvrdsmyndigheter i Polen. Lkare mot Aids har i mnga frgor
        sttt de svenska tgrderna fr att bekmpa HIV/aids men har
        motsatt sig lngvarig isolering enligt smittskyddslagen, en tgrd
        som mest berrt narkomaner, och hvdat att brottsbalken br
        utvidgas till att omfatta de fall dr ngon med bertt mod utstter
        andra fr smitta. (Se ven HIV/AIDS. )

Lkarintyg inom alkoholist- eller narkomanvrden. Nr en lkare i intyg
        frmedlar medicinska och sociala uppgifter till sociala eller
        rttsvrdande myndigheter mste han flja vissa allmnna
        freskrifter. Bl a fr en lkare uttala sig endast om sdana
        frhllanden som han har tillrcklig knnedom om. Drfr krvs i
        regel en personlig, aktuell underskning av patienten. Vidare mste
        ndamlet med intyget vara klart definierat. Kllmaterialet skall
        redovisas. Lkaren skall strva efter att vara opartisk i sina
        uttalanden och undvika sdana psykiatriska termer som ftt en
        nedsttande klang, t ex hysterika eller psykopat. Drfr anses det
        i mnga fall vara lmpligt att lta patienten sjlv f lsa intyget
        och kommentera det innan det fr sin slutliga form.

Lkemedel, se Farmakon.

Lkemedelsberedning, galenik (apotekarnas konst att finna lmpliga
        beredningar), syftar till att ge varje lkemedel den sammansttning
        och form som bst tjnar syftet att bota och/eller lindra smrta
        eller sjukdom. Beredningen grs med hnsyn till det bsta
        administrationssttet (sttet att tillfra lkemedlet till kroppen)
        mjligheterna att f exakt dosering och den biologiska
        tillgngligheten (dvs den mngd lkemedel som kroppen frmr ta
        till sig). Den verksamma substansen skall inte kunna frndras
        under frvaringen. Beredningsformerna r fasta (pulver, tabletter,
        kapslar), halvfasta (krm eller salva), flytande (iampuller eller i
        liniment) samt gasformiga (i sprayer) lkemedel.

Lkemedelsbiverkningar r onskade reaktioner p lkemedel. De r av olika
        slag och skall alltid redovisas under preparatnamnet i
        lkemedelskatalogen FASS. Om en lkare iakttar ovanliga eller mer
        anmrkningsvrda biverkningar av ett preparat mste han rapportera
        detta till en srskild statlig biverkningskommitt.

Lkemedelsboken, som hittills kommit ut i 9 upplagor (den senaste 1993/94),
        ges ut av Apoteksbolaget. Den ger en god allmn information om
        lkemedlen p den svenska marknaden. Boken delas ut till alla
        lkare och innehller ocks korta avsnitt om behandlingen vid de
        flesta vanliga sjukdomar (terapidelen).

Lkemedelsexanthem, hudutslag frorsakat av lkemedel, en vanlig form av
        allergi. Den som fr sdana utslag mste avbryta medicineringen och
        kontakta den lkare som utfrdat receptet.

Lkemedelsfrskrivning. Endast lkare samt i viss utstrckning tandlkare
        och barnmorskor fr frskriva sdana lkemedel som skall anvndas
        av mnniskor. Det r inte ndvndigt att lkaren i alla lgen
        omedelbart fre frskrivningen personligen underskt en patient.
        Lkaren kan nmligen redan ha lngvarig och ingende knnedom om
        fallet. Andra medlemmar av personalen som inte r legitimerade
        lkare fr aldrig pbrja eller avsluta behandling med lkemedel
        utan att frst ha kontaktat lkaren.

Lkemedelsfrordningen definierar vad lkemedel r och anger hur lkemedel
        skall tillverkas och hanteras. Denna frordning kommer 1992/1993
        att ersttas av en lkemedelslag (SFS 1992:859), som i detalj
        reglerar hanteringen av lkemedel samt Lkemedelsverkets
        befogenheter att utfra kontroll ver omrdet.

Lkemedelsindustrin och drogerna. Under 1800-talet gjorde kemister stora
        framsteg med att renframstlla de aktiva bestndsdelarna
        (alkaloiderna) i olika medicinalvxter som morfin (1806), stryknin
        (1817), kinin (1820), atropin (1833) ochkokain (1860). Isoleringen
        av dessa och andra aktiva bestndsdelar var viktiga farmakologiska
        milstolpar av flera skl. Man kunde berkna dosen av ett lkemedel
        mer ndamlsenligt - tidigare hade man aldrig exakt vetat
        innehllet i de olika apoteksberedda lkemedlen. Gifteffekter p
        grund av orenheter i medicinalvxterna och deras beredningar kunde
        elimineras. Kartlggning av de kemiska strukturerna hos
        traditionellt knda lkemedel gjorde ocks att det i laboratorier
        gick att syntetiskt framstlla lkemedel, och att man fck kunskap
        som mjliggjorde framtagning av helt nya lkemedel. Tillverkning av
        lkemedel kunde nu ske mer rationellt och skert i industriell
        form. Lkemedelsindustrier utvecklades dels frn apotek, dels frn
        den kemiska industrin. Redan vid sekelskiftet hade mnga av dagens
        stora transnationella lkemedelsfretag etablerats. Framstllning
        av moderna lkemedel krver mycket stora investeringar. Det kan ta
        10 r att ta fram ett nytt lkemedel frn idstadiet till ett
        frdigt registrerat och godknt lkemedel. Fr att finansiera denna
        verksamhet r patentrttigheter av stor betydelse. Genom att ta ut
        relativt hga priser p substanser som r billiga att tillverka,
        kan lkemedelsfretagen gra vinster som finansierar arbetet med
        att utveckla nya lkemedel. Det stod tidigt klart att det mste
        fnnas regler fr tillverkning och frsljning av lkemedel, fr att
        mortverka missbruk och skadeverkningar. Lkemedelsfretagen vill
        framhva sina preparats positiva effekter och f s breda
        anvndningsomrden som mjligt. P motsvarande stt vill de tona
        ned negativa effekter, risker, biverkningar och missbruk.
        Lkemedelsfretagens intresse av att slja s mycket som mjligt av
        sina varor mste drfr balanseras av en stark kontrollmyndighet,
        som faststller vilka lkemedel som fr sljas i ett land, hur de
        fr marknadsfras och nr de skall dras in frn marknaden.
        Rapporter om biverkningar mste samlas in. Det mste ven finnas en
        vervakning ver frskrivningen av lkemedel, s att personer med
        rtten att frskriva inte missbrukar den. I Sverige r det
        Lkemedelsverket och Socialstyrelsen som har hand om dessa
        uppgifter. P lokal niv finns p mnga sjukhus
        lkemedelskommitter, som ger rekommendationer om vilka lkemedel
        som br anvndas vid olika sjukomstillstnd. Lkemedelsindustrins
        frhllande till missbruk har ofta varit komplicerat, eftersom nya
        medel som lanserats ibland haft en stark missbrukspotential. Heroin
        lanserades 1896 som ett "ofarligt" ersttningsmedel fr morfin. De
        centralstimulerande medlen lanserades som harmlsa
        bantningspreparat och uppiggande medel p 1940-talet. Nr
        bensodiazepinerna kom i brjan av 1960-talet, marknadsfrdes de p
        ett okritiskt stt. Karakteristiskt fr lkemedelsfretagens
        marknadsfring r att den r indirekt och riktar sig till dem som
        frskriver lkemedel snarare n till dem som anvnder dem.
        Lkemedelsfretagens annonsering, konsulentverksamhet, kliniska
        prvningar, sponsring av vetenskapliga sammankomster etc har skapat
        ngot som av kritikerna kallar det "medicinindustriella komplexet".
        Det r ett svrverskdligt ntverk av tjnster, gentjnster,
        ekonomiska och andra beroenden. I ett litet land som Sverige r det
        ocks svrare att upprtthlla grnserna mellan de olika rollerna.
        I USA str kontrollmyndigheten Food and Drug Administration i ett
        tydligare motsatsfrhllande till lkemedelsindustrin. I Sverige
        har man valt en mer samarbetsinriktad modell. Strvan har varit att
        i samarbete med de olika aktrerna och intressegrupperna stadkomma
        goda frhllanden. Neurosedynkatastrofen p 1960-talet, dr barn
        missbildades eftersom deras mdrar under graviditeten tit det d
        nyintroducerade smnmedlet thalidomid, ledde till vsentliga
        skrpningar av de svenska reglerna fr registrering av nya
        lkemedel. Under senare r r det frmst i debatten om
        bensodiazepinerna som mnga kritiserat lkemedelsindustrin fr att
        medverka till en alltfr hg frskrivning. ven internationellt har
        lkemedelsindustrin ftt kritik fr att den utnyttjar den dliga
        kontrollen av lkemedel i utvecklingslnderna.
        Vrldshlsoorganisationen, WHO, har frskt motverka detta genom
        verenskommelser med lkemedelsindustrins internationella
        samarbetsorganisationer, genom att bist utvecklingslnder i
        uppbyggnaden av en lkemedelskontroll och genom att rekommendera
        vissa bassortiment. I Sverige samarbetar lkemedelsfretagen i
        Lkemedelsindustrifreningen (LIF) och i representantfreningen fr
        utlndska farmaceutiska industrier (RUFI). De utarbetar bl a etiska
        riktlinjer fr lkemedelsfrsljning och annonsering samt utger
        lkemedelskatalogen FASS.

Lkemedelsindustrifreningen, se LIF.

Lkemedelsinteraktion, en sdan samverkan i kroppen mellan tv olika
        lkemedel att dessa fr en ndrad och oftast onskad effekt.
        Behandlingseffekten av ett insatt lkemedel kan genom den samtidiga
        existensen av ett annat medel minska eller ka, i en del fall t o m
        bli helt annorlunda. Interaktion frekommer inte bara mellan olika
        lkemedel utan ocks mellan ett lkemedel och fdomnen i kosten.
        Interaktion kan ga rum vid sjlva upptagningen (absorptionen) av
        ett lkemedel. Exempelvis minskar medicinskt kol
        lkemedelsupptagningen p grund av sina ytbindande (absorberande)
        egenskaper. Interaktion kan ocks frekomma d lkemedlet skall
        frdelas i kroppen eller utva sin effekt p verkningsstllet
        (interaktion p receptorniv). Exempel p interaktion av det senare
        slaget r den frstrkning (potentiering) som sker mellan alkohol
        och smnmedel. ven lkemedlets nedbrytning och utsndring kan
        pverkas om andra lkemedel intas samtidigt. Eftersom de flesta
        lkemedel utsndras i urinen, kan en frskjutning i urinens pH
        (surhetsgrad) - som i och fr sig kan orsakas av andra lkemedel -
        ha stor betydelse fr utsndringen av just det lkemedel eller den
        narkotiska substans man nskar kontrollera. Ibland utnyttjas
        kunskaperna om interaktionen i behandlingssyfte. S kan t ex
        utsndringen av amfetamin pskyndas hos en amfetaminfrgiftad genom
        att ett lkemedel som ammoniumklorid (salmiak) eller askorbinsyra
        (C-vitamin) surgr urinen.

Lkemedelskommitter brukar finnas vid varje strre sjukhus. Kommitterna
        har verinseende ver valet och anvndningen av lmpliga och
        billiga preparat inom vrden samt skter informationen till
        lkarna. I kommitterna sitter ofta farmakologiska experter. Samrd
        sker med sjukhusapotekarna.

Lkemedelskontroll utvas av apotek och av Lkemedelsverket.
        Tillsynsenheten vid Socialstyrelsen har hand om kontrollen av
        lkarnas frskrivningsvanor i olika regioner i Sverige. Lkare som
        verfrskriver (skriver ut fr mycket av ngot) lkemedel kan bli
        anmlda till dessa socialstyrelserepresentanter. S sker i ca 50
        fall per r. Den anmlde lkaren blir freml fr utredning, t ex
        genom att nrbelgna apotek ombeds kontrollera de recept lkaren
        skrivit ut, Socialstyrelsens tjnstemn kan kontrollera lkarens
        journaler osv. Lokalt r det i praktiken apotekare och
        sjukskterskor som har till uppgift att upprtthlla ordningen
        kring utlmningen av lkemedel frn apotek respektive de
        medicinskp som finns p varje sjukvrdsavdelning. Det finns
        srskilda kontroller fr situationer dr narkotikapreparat anvnds
        i vrden. Exempelvis mste all narkotika som finns i en avdelnings
        medicinskp och som inte frbrukats i vrden lmnas tillbaka till
        apoteket. Det grs stndigt dubbelkontroller s att det inte kan
        "frsvinna" morfin ur lkemedelsfrrden.

Lkemedelslagen, se Lkemedelsfrordningen.

Lkemedelsmissbruk, se Psykofarmaka och Bensodiazepiner.

Lkemedelsprvning. Nya lkemedel mste genomg en lng testprocedur innan
        de slpps ut p marknaden. Frst gr forskarna inom
        lkemedelsindustrierna noggranna djurfrsk fr att underska hur
        giftig substansen r. Efter neurosedynkatastrofen (se Thalidomid)
        p 1960-talet mste alla nya lkemedel dessutom testas p gravida
        djur. Nr dessa grundlggande farmakologiska underskningar r
        klara, brjar farmakologerna att tillsammans med lkare prva
        preparatet p frivilliga friska frskspersoner (den s k fas
        I-prvningen). Drefter prvas det p ett mindre antal frivilliga
        sjuka frskspersoner (fas II-prvningen). Om denna prvning ger
        positiva resultat gr man vidare och ger det nya lkemedelet till
        ett strre antal patienter som r under vrd (fas III-prvningen).
        Det finns bestmda regler fr hur den kliniska prvningen skall g
        till. Bl a mste det finnas en kontrollgrupp som parallellt
        behandlas med placebopreparat dvs ett verkningslst medel. Fr att
        en eventuell behandlingseffekt rtt skall kunna vrderas br varken
        sjukhuspersonalen eller patienterna veta ngot om lkemedlet, eller
        vem som fr det verksamma medlet respektive placebopreparatet.
        Koden bryts frst nr studien r frdig. En sdan studie kallas en
        dubbel-blind-underskning. Lkemedelsprvningar r alltid ett
        grupparbete dr farmakologer, apotekare, kliniskt verksamma lkare
        och statistiker samarbetar.

Lkemedelsverket var tidigare en avdelning inom Socialstyrelsen. r 1991
        blev det ett eget verk, en central frvaltningsmyndighet som bl a
        vetog ansvaret fr godknnande och kontroll av lkemedel och fr
        narkotikakontroll. Verket finns i Uppsala och har ca 190 anstllda.
        Lkemedelsverket har vidare hand om tillsynen av all
        lkemedelsanvndning i landet, ger bl a tillstnd till industrierna
        att slja olika lkemedel och meddelar licenser (se
        Licenspreparat). Lkemedelsverket upprttar ocks de svenska
        frteckningarna ver narkotika. (Se LVFS.)

Lnkrrelser, benmning p organisationer fr sjlvhjlp mellan mnniskor
        med missbruksproblem. Syftet r att de genom att hjlpa varandra
        skall bibehlla drogfriheten. Lnkorganisationer etablerades frst
        p alkoholomrdet, men numera finns ven organsationer
        specialiserade p olika droger. (Se AA.)

Ltt narkotika, motsvarar engelskans soft drugs, avser droger som
        marijuana, hasch och lkemedel. Motsatsen r tung narkotika. (Se
        Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.)

Lsningsmedel, se Sniffning av thinner, solution...
-------------------------------------------------------------------------
                                   [ M ]
-------------------------------------------------------------------------

M, slanguttryck fr morfin.

Mach, slanguttryck fr marijuana.

Macka, slanguttryck fr narkotikainjektion, vanligen av amfetamin. Att ta
        en macka r att injicera amfetamin.

Macohna, 1) slanguttryck fr marijuana, 2) cannabisplanta frn Brasilien.

Maggie, slanguttryck fr marijuana.

Magic mushroom, slanguttryck fr psilocybin.

Magnan, Jacques Ioseph Valentin, (1835-1916) fransk psykiater som
        genomfrde banbrytande studier om alkoholism och absintism. Han
        publicerade 1889 en artikel om "det allt vanligare" kombinerade
        missbruket av morfin och kokain och har gett namn t Magnans
        syndrom.

Magnans syndrom, signe de Magnan, beteckning fr de vid kokainpsykos
        typiska hallucinationerna av djur som krlar p eller under huden.
        Magnan beskrev 1889 tre fall ur sin praktik p fljande stt: "Det
        frsta fallet, kpmannen, klste sin tunga eftersom han tyckte att
        svarta maskar krlade ut frn tungan. Den andre patienten,
        apotekaren, klste sig i skinnet eftersom han frestllde sig att
        han mste ta bort krlande mikrober med naglarna och genom att
        grva i huden med spetsen av en skerhetsnl. Den tredje patienten,
        medicinaren, frskte klsa fram kokainkristaller som han menade
        fanns under huden. Dessa strningar, yttringar av verknslighet i
        skinnet, var de symtom som frst upptrdde hos dessa sjuka
        mnniskor. Syn-, hrsel- och lukthallucinationerna upptrdde frst
        senare". Magnans iakttagelser har bekrftats av mnga senare
        kliniska iakttagare. Drfr anvnds fortfarande beteckningen
        Magnans syndrom.

Magnecyl-Kodein, se Kodein.

Mahfouz, Nagib, (f 1911), egyptisk frfattare, nobelpristagare i litteratur
        1988. I romaner och noveller beskriver han livet i Kairo. Han har
        skildrat narkotikahandeln och haschrkningens ritualer och
        konsekvenser.

Mainline, injicering av narkotika i blodbanan.

Maja, slanguttryck fr marijuana.

Makarenko, Anton Semjonovitj, (1888-1939), rysk pedagog som efter frsta
        vrldskriget fick i uppgift att ta hand om frvildade, frldralsa
        barn och tonringar p en uppfostringsanstalt i Ukraina. Makarenko
        var en praktisk person som upprttade en egen plan fr att lsa sin
        uppgift. Sitt arbete har han beskrivit i litterrt berttande,
        sjlvbiografiska och pedagogiska bcker som blivit bermda. I
        svensk versttning finns Frelsningarfrfrldrar (1945).
        Makarenko menade att inga av dtidens psykologiska metoder frslog
        nr det gllde teruppfostran av "vrstingar". Praktisk
        konsekvenspedagogik var enda alternativet. Ett bermt exempel p
        denna r hans och gruppens ankomst i 30 grader kyla till det
        utkylda vinterhuset i Sibirien. Sjlv satte Makarenko sig i en
        gungstol, och p elevernas frga hur de skulle f varmt svarade
        han: "Det r bara att hugga ved!" I den stilen fortsatte
        verksamheten - eleverna tvingades av de yttre hrda
        omstndigheterna att sjlva lsa sina problem och sjlva arbeta fr
        att kunna uthrda och verleva. Makarenko har i Sverige ftt sina
        efterfljare i Hasselakollektivens ideologer. (Se Hassela,
        Hasselapedagogiken.)

Mallorol, varunamn fr tioridazin, ett fentiazinpreparat. (Se
        Psykofarmaka.)

Mama Koka, mytologisk gudinna i Sydamerikas indiankulturer. Enligt en
        religis myt frn Inkaperioden (1200-1500 e Kr) planterade Mama
        Koka (ven kallad Mama Luna och Mama Quilla) den heliga kokabusken
        p solguden Intis uppdrag. Vxtens blad fick endast nyttjas av inka
        - den hrskande klassen som ansg sig vara gudarnas avkomlingar. I
        andra liknande berttelser ger gudarna kokabusken till folket utan
        klassmssiga begrnsningar fr nyttjandet. (Se Inkariket.)

Mandragora officinarum, se Alruna.

Mandrake, slanguttryck fr alruna.

Mandrakes, slanguttryck fr metakvalon (Mandrax), ett smnmedel som numera
        inte anvnds i Sverige.

Mandrogin, se Alruna.

Mani, besatthet, galenskap. Mani innebr 1) sjukligt fasthllande vid en
        id eller 2) en psykisk strning som yttrar sig i verdriven
        munterhet, motorisk oro (ofrmga att hlla sig stilla), sjukligt
        stegrad id- och tankeflykt, storhetsvansinne, retlighet och
        affektlabilitet. Mani kan upptrda (manifestera sig) utan ngon som
        helst pvisbar anledning hos en person som r disponerad fr det.
        (Se Manodepressiv strning.) Sjukdomstillstndet kan ocks utlsas
        av ptagliga stressfaktorer och genom missbruk av kokain.

Manodepressiv strning. Den som har en manodepressiv lggning (bengenhet
        fr cykliskt frlpande sjukdomstillstnd) har omvxlande maniska
        tillstnd och depressioner. Detta syndrom (sjukdomsbild) kan ven
        utlsas av missbruk av kokain.

MAO-hmmare, lkemedel mot depression som hmmar monoaminoxidas (MAO), ett
        enzym i hjrnan som bryter ned vissa signalsubstanser, framfr
        allt serotonin. Medlet anvnds inte i missbrukssammanhang.

Maprotilin, antidepressivt preparat, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Ludiomil.

Maratongrupper, samtalsgrupper dr trffarna oftast r dygnslnga och leds
        av professionella terapeuter, i regel psykologer. Det r en
        behandlingsform som spontant uppstod i det frsta Synanonsamhllet
        och som sedan ftt st modell fr andra terapeutiska samhllen fr
        narkomaner. I de vanliga konfrontationsgrupperna uppehller sig
        vrdtagarna mycket vid hr- och nusituationen. I de mer sllan
        frekommande maratongrupperna tillts de dremot att g tillbaka
        till tidigare frhllanden och erfarenheter frn missbrukarren.

Mardrmmar och narkotikamissbruk r en vanlig konstellation. Narkomaner
        lever ett hrt liv och fr ofta vara med om skrckupplevelser, t ex
        att vakna ur ett rus och finna att kamraten bredvid avlidit i en
        frgiftning. De kan ha ndgats bevittna vldsscener och de kan
        sjlva ha hotats eller blivit misshandlade. Dessa minnen kan dyka
        upp i form av mardrmmar. Den vanligaste mardrmmen tycks dock rra
        sig om sjlva narkotikaintaget. Samma nrmast stereotypa drm
        terkommer hos de flesta injektionsnarkomaner i de perioder d de
        inte knarkar. De drmmer d att de har en narkotikafylld spruta som
        de stuckit i sig. Just som de "ftt svar", dvs lyckats aspirera
        blod som ett tecken p att de r inne i krlet, vaknar de
        otillfredsstllda, ngestladdade och svettdrypande.

Marginalkonflikt kallas den konflikt som uppstr hos en narkoman nr han
        skall verge sin identitet som narkoman, lmna vnnerna i
        missbrukarkulturen och frska bli som andra "vanliga" medmnniskor
        med arbete och familj. Den fre detta narkomanen fr problem som
        liknar invandrarnas. Hans eget sprk, knarkarnas sprk, r inte
        gngbart lngre, och hans allmnna kunskaper om hur "vanligt folk"
        har det r ytterst begrnsade. Han knner sig ltt utanfr och blir
        drfr osker och missmodig. Under ngra r lever han i en form av
        marginaltillvaro och behver under denna tid mycket std fr att
        inte terfalla till det gamla knarkarlivet, som ju r ett
        emotionellt mindre komplicerat alternativ. (Se ven
        Missbrukarkarriren.)

Mariamottagningarna, Mariakliniken, startade 1945, d den dvarande
        sjukhusdirektionen fr S:t Eriks sjukhus tillsammans med Stockholms
        nykterhetsnmnd inrttade en specialavdelning fr medicinsk
        behandling vid alkoholism. Frst 1955 fickverksamheten namnet
        Mariapolikliniken, senare Mariamottagningarna. Avdelningen p S:t
        Eriks sjukhus var den frsta moderna specialavdelningen fr
        missbrukare i landet, och den gav omgende till resultat att
        tvngsvrden minskade. Ditintills hade alkoholism betraktats som
        ett rent socialt problem. Nu gav den medicinska behandlingen goda
        resultat i 50 procent av fallen. Vrden bestod av humanitrt
        omhndertagande, psykoterapi, insulinkurer och ibland kurer med
        skldkrtelpreparat. Dessutom kom 1948 mjligheterna att frebygga
        terfall genom att ge antabus. De frsta svenska frsken med
        detta medel utfrdes av Mariamottagningarnas lkare, pionjren Rune
        Dimberg. Verksamheten vxte kraftigt, eftersom mottagningarna
        alltid frskte ta hand om alla hjlpskande. Nattmottagning
        infrdes under 1950-talet. En srskild alkoholklinik fr ungdomar,
        Maria ungdomsenhet, ppnade 1966. Denna, som numera ven tar hand
        om narkotikamissbrukare som r yngre n 20 r, har dubbelt
        huvudmannaskap. Enheten bestr av en sjukvrdande del med sex
        avgiftningsplatser och en socialvrdande del som samtidigt r
        vrdbas, dvs har ledningsansvar fr tgrder som syftar till att
        slussa de unga missbrukarna genom olika vrdkedjor. Mariakliniken
        betj nar 1992 sdra Stockholm med frorter och delvis ocks de
        sydvstra frorterna (Hgersten). Den tar i genomsnitt emot 100
        akutpatienter per dygn, varav de som r i smst skick lggs in p
        tv akutenheter (11 vrdplatser), tre vrdavdelningar (64
        vrdplatser) eller en kvinnoavdelning (14 vrdplatser). Per r blir
        omkring 3 000 vrdskande inlagda. Mariamottagningarna r den
        psykiatriska enhet i landet som har flest ppenvrdsbesk - under
        1991 hela 86 000. Ca 20 procent av alla psykiatriska
        ppenvrdsbesk inom Stockholms lns landsting sker p dessa
        mottagningar. Kliniken i sin helhet har organiserat samarbete med
        socialtjnsten, primrvrden, den akuta kroppssjukvrden och de
        allmnpsykiatriska klinikerna. Den har en egen forsknings- och
        utbildningsenhet och sysslar dessutom med omfattande
        informationsverksamhet. Den av enheterna som ltit tala mycket om
        sig - inte minst genom kraftfulla narkotikapolitiska
        stllningstaganden - r Maria ungdomsenhet. Den har en omfattande
        ppenvrdsverksamhet och ger std till unga narkotikamissbrukare
        och deras familjer. Dessutom samarbetar den med Hasselakollektiven
        och placerar varje r mellan 50 och 70 ungdomar i fostrarkollektiv.
        Ideologiskt str Maria ungdomsenhet nra RNS och FMN och
        fresprkar en ortodox narkotikapolitik med fast hllning mot
        narkotika och lngvarig tvngsvrd av ungdomar med missbruksproblem
        nr det bedms vara lmpligt.

Mariani, Angelo, korsikansk kemist och affrsman som p 1800-talet vann
        stor framgng med frsljning av kokavin. (Se Vin Mariani och
        Patentmediciner.)

Mariguana, slanguttryck fr marijuana.

Marihuana intensive, ett speciellt vrdprogram i USA som vnder sig till de
        ldre missbrukare som har insett att marijuanarkning r "ett stt
        att undvika livet, att prestera minimalt och samtidigt filosofera
        maximalt omkring de f saker man utrttar". Under gruppterapi i
        tta veckor slutar de marijuanaberoende att rka. De mste hela
        tiden ha intensiv kontakt med sin terapeut, till vilken de har en
        "het linje" per telefon.

Marijuana r den form av cannabispreparat som sljs illegalt i USA.
        Marijuana, som framstlls av hela haschplantan och sledes r
        mycket skrymmande, odlas och framstlls i Mexiko och Colombia. Den
        smugglas till den amerikanska marknaden, oftast p mindre lastbtar
        eller lyxjakter. Omlastning sker i regel p ngon av de karibiska
        arna. Marijuana sljs och rks i form av cigaretter. THC-halten r
        of tast lgre n en procent. Marijuana r 6-8 gnger svagare n det
        starka hasch som frekommer p den illegala svenska marknaden. I
        vrigt r effekterna desamma som fr cannabis. Marijuanarkning i
        USA och Kanada bredde ut sig bland tonringar under hippietiden,
        dvs ren kring 1970. Att rka marijuanacigaretter blev ett vanligt
        inslag i sllskapslivet, "p alla bjudningar under nivn
        50-rskalas". Genom stora epidemiologiska studier (studier av
        brukets utbredning) utfrda p nationell basis, med professor Lloyd
        Johnston som ledare, har man r fr r nda sedan 1971 kunnat
        pvisa den enorma utbredningen av marijuanarkning. Underskningar
        av collegestuderande visade t ex att 60 procent ngon gng hade
        rkt marijuana men att endast 9 procent av dem rkte dagligen.
        Oftast rrde det sig om ett tillflligt rkande i
        sllskapssammanhang, men de som brjat rka dagligen tenderade att
        behlla vanan. Under senare delen av 1980-talet halverades
        marijuanarkningen i USA. De tta drogtesterna i arbetslivet har
        medfrt att mnga ftt intresse av att begrnsa konsumtionen av
        droger. Fortfarande r dock marijuanarkning mycket vanlig i USA
        och Kanada.

Marijuana Tax Act, en federal frbudslag mot marijuana som infrdes 1937 i
        USA. Vid denna tidpunkt hade den organiserade brottsligheten nnu
        inte brjat intressera sig fr cannabis. Marijuanarkning frekom
        endast sporadiskt bland fattiga och bland etniska minoriteter. Det
        var d enkelt att infra en frbudslag. Harry Anslinger, chef fr
        USA:s federala narkotikabyr, drev en hrd linje mot marijuana bde
        nationellt och internationellt. Han trodde att det fanns ett direkt
        samband mellan cannabis och vldsbrott. Anslingerepoken beredde
        vgen fr den skrpning av den internationella kontrollpolitiken
        som beslts av FN 1961.

Marockan, Maroc, Moroc, slanguttryck fr hasch frn Marocko.

Marshmallow red, slanguttryck fr barbiturater.

Marvel, slanguttryck fr amfetamin.

Mary, slanguttryck fr marijuana.

Mary Ann, Mary Jane, Mary Werner, slanguttryck fr marijuana.

Matchning, socialpedagogisk term fr underskningar av en klients bakgrund
        och missbrukssituation med syfte att finna den rtta behandlingen
        och vrdnivn fr just honom. Inom medicinen kallas samma
        frfarande utredning, diagnostik och behandlingsfrslag. Den
        amerikanska termen screening anvnds ocks synonymt med matchning.

Mauii, slanguttryck fr marijuana.

Maxad, slanguttryck fr att vara pverkad av droger.

Mazindol, C16H13ClN2O, centralstimulerande medel, anvnt som bantningsmedel
        fr dess aptitnedsttande effekt, patenterat 1969 av Sandoz,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

MBD, minimal brain dysfunction.

McCoy, Alfred, amerikansk journalist och frfattare som bl a skrivit The
        Politics ofHeroin in South East Asia (1972), med svensk titel
        Heroin, pengar och politik (1976).

McInerny, Jay, amerikansk frfattare. Genombrottsromanen Neon (1987)
        skildrar en ungjournalists liv i New Yorks kokainmiljer i mitten
        av 1980-talet. Romanen filmatiserades 1988.

MDA, (2-amino-1-(3,4-metylendioxifenyl)propan), centralstimulerande medel,
        narkotikaklassat enligt frteckning I. Medlet frekommer sllan p
        den illegala narkotikamarknaden i Sverige. ven N-hydrox MDA eller
        N-OH MDA r narkotikaklassat enligt frteckning I.

MDB, slanguttryck fr pemoline.

MDE eller N-etyl MDA, N-etyl-alfa-metyl-3,4-(metylendioxi)fenetylamin,
        centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt frteckning I.

MDMA, (3,4-Metylendioximetamfetamin (1-(3,4-metylendioxifenyl)-2-metyletyl-
        amin)) hr till gruppen hallucinogena amfetaminpreparat. (Se
        Designade droger och Ecstacy.) Medlet r narkotikaklassat enligt
        frteckning I. Det frekommer knappast p den illegala
        narkotikamarknaden i Sverige.

Medazepam, C16H15ClN2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV,
        patenterat 1963. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Medellinkartellen, brottssyndikat som sedan 1970-talet kontrollerat
        huvuddelen av kokainhandeln i Colombia. Kartellens politiska
        ambitioner och dess vldsanvndning har under 1990-talet lett till
        starka konflikter med den colombianska regeringen. Kartellen r
        uppkallad efter sitt centrum i Colombias nst strsta stad,
        Medellin, dr vldet enbart under 1992 krvde ver 6 000
        mnniskoliv. Ledaren Pablo Escobar gick 1991 med p att sttas i
        husarrest mot lfte att han inte skulle utlmnas till USA. Han
        rymde dock drifrn i juli 1992.

Medicin, slanguttryck fr metadon.

Mefenorex, C12H18ClN, centralstimulerande medel som anvnds som
        bantningmedel, patenterat 1966 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Meklokvanol, C15H11ClN2O, lugnande och smngivande medel, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Melankoli, djup depression. (Se Depression, depressivt syndrom och
        Depressionslsande medel, antidepressiva, typoleptika.)

Mellow Drug of America, slanguttryck fr MDA.

Mellow yellow. 1) Torkat avskrap frn insidan av stekta bananers skal,
        vilket rks blandat med tobak eller marijuana. Under 1960-talet
        spreds myten om att man frn skalen av vanliga bananer kunde f ett
        kraftigt psykedeliskt rus ("fattigmans-LSD"), som dessutom hade
        frdelen att vara helt legalt. Vissa kemister hvdade att det
        torkade bananskalsavskrapet d det rktes frvandlades till
        DMT-liknande substanser. Vid vetenskapliga frsk har dock inget
        sdant kunnat styrkas. De pstdda psykiska effekterna kan troligen
        frklaras med sjlvsuggestion i kombination med hyperventilering
        och/eller de preparat som bananskalsavskrapet blandats upp med fre
        rkningen. 2) Titel p en populr sng (som anspelar p 1) av och
        med balladsngaren Donovan, inspelad 1967. 3) Slanguttryck fr LSD.

Melperon, neuroleptikum, ngestdmpande, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Buronil (injektionsvtska, tabletter).

Menish, slanguttryck fr barbiturater (Nembutal).

Menstruationsrubbningar r vanliga symtom hos kvinnliga narkomaner. Aktivt
        heroinmissbruk brukar medfra att menstruationerna helt uteblir.
        (Se Graviditet och narkotikamissbruk.)

Meofolket, bergsfolk i Gyllene Triangelns grnsomrden mellan Thailand,
        Burma, Laos och Kina. Opiumodling genom svedjebruk r en av deras
        viktigaste inkomstkllor.

Meprobamat, C9H18N2O4, lugnande
        och smngivande preparat, patenterat 1955, narkotikaklassat enligt
  frteckning IV. Varunamn i Sverige r Restenil (tabletter).

Mesc, slanguttryck fr meskalin.

Mescal buttons, slanguttryck fr meskalin.

Meskalin, 3,4,5-trimetoxifenetylamin, en hallucinogen substans som r en av
        de verksamma mnena i mexikansk kaktus (peyote) och kemiskt r nra
        beslktad med hjrnans transmittorer. Substansen r
        narkotikaklassad enligt frteckning I. Meskalin ger upphov till
        lngvariga hallucinationer och krkningar. Det har endast ytterst
        sllan frekommit p den illegala narkotikamarknaden i Sverige. (Se
        Hallucinogena droger.)

Metaboliseras, brytas ned i kroppens mnesomsttning, omsttas.

Metabolism, mnesomsttning.

Metabolit, omsttningsprodukt. Mnga lkemedel och droger metaboliseras,
        bryts ned, i kroppen. Levern r det viktigaste organet fr
        metabolism av droger. Mnniskor har olika frmga att bryta ned
        droger, vilket gr att samma dos kan ha skilda effekter p olika
        personer. Metabolismens hastighet kan ocks ka efter lngre tids
        missbruk. Oftast bildas inaktiva mnen, men det finns ven medel
        som aktiveras i kroppen. Metaboliterna innebr ett problem vid
        analys av droger i blod och urin, eftersom det kan vara svrt att
        avgra den exakta halten av den aktiva metaboliten.

4-metylaminorex, cis-4,5-dihydro-4-metyl-5-fenyl-2-oxazolamin,
        narkotikaklassat enligt frteckning I.

-------------------------------------------------------------------------
METADON, METADONBEHANDLING, METADONUNDERHLLSBEHANDLING
-------------------------------------------------------------------------

Metadonhydroklorid (6-dimetylamino-4,4-difenyl-3-heptanon-hydroklorid), med
varunamn Metadon, r ett syntetiskt morfinliknande mne, en sk opioid. Det
r narkotikaklassat enligt frteckning II. Nr man under andra vrldskriget
led brist p opium som smrtstillande medel lyckades tyska kemister
syntetisera ett ersttningspreparat - metadon. Detta patenterades sedan av
lkemedelsfirman Merck. Det sljs p recept i Sverige av Kabi. Saltet av
metadon, metadonhydroklorid, finns i injektionslsning eller i tabletter.
Apoteket Liljan i Uppsala bereder enligt tradition i Sverige den
stamlsning av metadonhydroklorid som anvnds vid
metadonunderhllsbehandling enligt Dole-Nyswander (se nedan). Metadon kan
injiceras men r ocks verksamt nr det intas via munnen (peroralt). Det
har som andra opioider vanebildande egenskaper, men jmfrt med andra
morfinpreparat stter effekten in lngsamt och utan kick vid peroral
tillfrsel. Utsndringen av preparatet sker lngsamt, och halveringstiden
r 24-36 timmar. Metadon anvnds inom medicinen nr man nskar ge patienten
en lngvarig smrtlindring, t ex vid svr cancer. Det kan anvndas vid
skonsam avgiftning av narkomaner intagna p sjukhus. Socialstyrelsen har
bestmt att inga lkare utver det ftal som vid vissa kliniker i landet
sysslar med metadonunderhllsbehandling enligt Dole-Nyswander fr lov att
ordinera metadon i ppen vrd p diagnosen narkomani.

Metadonunderhllsbehandltng (enligt Dole-Nyswander), behandling av
narkotikamissbrukare med metadon. Metadonbehandling beskrevs frsta gngen
1965 av forskarna Vincent Dole och Marie Nyswander vid
Rockefellerinstitutet i New York. Hr har metoden vidareutvecklats och
praktiserats av professor Mary Jeanne Kreek. P 1960-talet, nr metoden
lanserades, hade USA drabbats av en svr heroinepidemi, och behandlarna
knde sig maktlsa. Trots alla frsk med drogfri vrd kunde man
framgngsrikt behandla endast en av tio heroinister. Dole-Nyswander
upptckte att om missbrukare fck en daglig dos metadon, normaliserades de
p ett ovntat stt. De slapp suget efter heroin och brjade arbeta och
leva ett vanligt liv. Den frut s dystra prognosen kunde ndras - tta av
tio blev missbruksfria. P 1960-talet knde man inte till att hjrnan har
egna endorfiner och morfinreceptorer. Kunskapen om dessa gr att man
numera bttre frstr de positiva effekterna av metadon. Man tror att
hjrnan hos personer som varit heroinister i mnga r kan ha en alltfr
svag egen endorfinproduktion och drfr behver tillfrsel av
morfinpreparat utifrn. Man har ocks frsttt att det tillfrda metadonet
helt enkelt blockerar patienternas egna morfinreceptorer, vilket r orsaken
till att ett eventuellt terfall i heroinintag oftast inte ger ngon eller
endast en svag kick. Man talar hr om metadonets blockerande effekt mot
andra morfinpreparat. Den som fr metadonbehandling upptcker att det r
verlcningslst att lgga pengar p det dyra heroinet och avstr.
Behandlingsmetoden har ftt stor anvndning vrlden ver. Enbart i USA
behandlas 115 000 heroinmissbrukare med metadon. Det finns naturligtvis
bde bra, vlsktta metadonprogram och smre sdana. Metadon r nmligen
ingen undermedicin utan endast ngot som kan understdja en rehabilitering.
Det har emellertid visat sig att nr det finns goda kriterier fr att en
narkotikamissbrukare "kvalificerat sig" fr att brja delta i ett
metadonprogram, och behandlingstrukturen r den lmpliga, har resultatet
oftast blivit lyckat. Behandlarna mste dock vara vltrnade
narkomanvrdare, psykologer eller psykiatrer. Den komplicerade behandlingen
r flerrig - ibland livslng. Den leder till att sjukligheten bland
patienterna minskar och att ddligheten sjunker dramatiskt. (Se Ddlighet
bland narkotikamissbrukare.) Metadon har i fiera aktuella uppmrksammade
studier ocks visat sig indirekt kunna hindra att patienterna drabbas av
HIV-infektion. Missbrukarna slutar nmligen med att injicera sig med lnade
orena sprutor och dricker i stllet sitt narkotiska mne. En del patienter
- kanske 20-30 procent - avbryter programmen genom missktsamhet i form av
vld, brottslighet eller sidomissbruk av t ex alkohol, lugnande tabletter
eller kokain (vanligt i USA). Det r drfr viktigt att patienterna fr
underg tta urinkontroller, s att ett eventuellt sidomissbruk upptcks i
tid och kan stoppas. Ett svrlst problem r risken fr lckage av metadon
till den illegala marknaden - patienten kanske tar en mindre dos n den
ordinerade och sljer resten. I Sverige medfr i allmnhet ett sdant
beteende uteslutning ur programmet. ver huvud taget mste
metadonpatienterna kunna ta ett personligt ansvar fr sin behandling.
Metoden r drfr lmplig frmst fr de mngriga heroinister som insett
att metadonet r deras enda mjlighet att undvika en fortsatt prostitution,
stndig kriminalitet eller en fr tidig dd. I Sverige har professor Lars
Gunne med medarbetare sedan 1966 bedrivit metadonbehandling vid Ullerkers
sjukhus i Uppsala. Detta metadonprogram r drmed Europas ldsta. Det r
ett av de bst strukturerade och vl utvrderade programmen i vrlden, men
det var lnge kontroversiellt och blev mycket hrt kritiserat av den
icke-medicinska narkomanvrden i Sverige. Av politiska skl tvingades det
stnga under ren 1979-84. Av de narkotikamissbrukare som under dessa r
frgves stod p vntelistan dog 50 procent. Sedan 1983 har
metadonbehandling av Uppsalamodell bedrivits ocks vid andra
universitetsorter. Sedan 1992 pgr metadonbehandling enligt
Socialstyrelsens medgivande vid beroendeklinikerna inom psykiatrin i
Uppsala, Stockholm, Lund och Malm. I Stockholm har man tvingats att
hastigt bygga ut programmet p grund av HIV-situationen, och 1992 hade
Stockholm ca 250 metadonpatienter. I vriga regioner r antalet sammanlagt
ca 100. Socialstyrelsens tak fr antalet behandlingar i hela landet r 450.
Metadonbehandling r idag, framfr allt genom pionjrarbetet vid Ullerkers
sjukhus, en vetenskapligt vl beprvad och dokumenterad metod. Soci
alstyrelsen har drfr kunnat ge klara riktlinjer (SOSFS 1990:16 med
ndring 1991:33) fr hur metoden skall anvndas. Den som kan komma ifrga
fr metadonbehandling mste vara minst 20 r och ha ett dokumenterat
heroinmissbruk sedan minst fyra r. Patienten br, d han bestmmer sig fr
att g in i programmet, ha "en acceptabel valfrihetssituation", dvs inte
knna sig pressad till beslutet i en tvngssituation (fngelsevistelse,
LVM-vrd). Blandmissbruket fr inte heller vara fr avancerat. En sjlvklar
frutsttning r ett gott samarbete mellan sjukvrden och socialtjnsten,
bde nr det gller intagning i programmet och den vidare rehabiliteringen.
Behandlingen gr i korthet till s att patienterna frst avgiftas p
sjukhus, och drefter fr en individuellt anpassad kande dos av metadon.
Medicinen dricks i juice en eller tv gnger dagligen. Blodprov visar nr
metadonkoncentrationen i blodet r p lagom niv och stabil. Till att brja
med fr patienterna hmta ut sin medicin p sjukhuset eller p en
mottagning med speciellt ppenvrdsprogram. Senare kan de bde hmta sina
doser och lmna urinprov p ett verenskommet apotek, som d tar ver en
del av kontrollfunktionen. Samtidigt fr patienterna delta i en intensiv
rehabilitering. I individuella samtal kan de ta upp och bearbeta alla
dystra erfarenheter frn missbrukarren. Parallellt med detta mste de i
grupp trna sig att upptrda socialt. Beteendeterapi tillmpas. Lkare,
terapeuter och socialsekreterare r tvungna att i ratal hlla tt kontakt
med patienterna. Sedan kan, som vid all annan psykiatrisk rehabilitering,
kontakten tilltas att glesna. Efter mnga rs behandling har en del
patienter uppntt en sdan stabilitet att de lngsamt under std kan ta
bort sin medicin. Detta gller i Sverige ca 25 procent av de patienter som
ftt metadonunderhllsbehandling.

-------------------------------------------------------------------------

Metadonintermediat, (2,2-difenyl-4-dimetylaminopentannitril)
        metadonderivat, tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Metakvalon, C16H14N2O, lugnande och smngivande medel, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det salufrdes tidigare under namnet Mandrax
        men anvnds inte lngre som lkemedel i Sverige.

Metamfetamin, C10H15N, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Det frekommer p den illegala narkotikamarknaden i
        Sverige.

Metamorfos, litterr grupp bildad 1951 i Stockholm. Genom sin romantiska
        instllning till droger fck Metamorfos stor betydelse fr den
        intellektuella verbyggnaden kring frmst amfetaminmissbruket.
        Medlemmarna, de flesta i 20-rsldern, trffades p restaurang
        Tunneln, men ven diktupplsningar till jazzmusik p Nalen
        arrangerades. Bland medlemmarna mrktes Paul Andersson, yvind
        Fahlstrm och Birgitta Stenberg. Vissa kritiker ironiserade ver
        gruppens existentialism och drogromantik och kallade dem
        "metamorfinister". Metamorfos var ocks namnet p gruppens frlag,
        som gav ut stencilerade dikter och tidskrifter. 1954 gav FIB:s
        lyrikklubb ut en Metamorfosantologi med titeln Sex unga lyriker.
        Gruppen splittrades i olika fraktioner, dr instllningen till
        centralstimulantia blev en av de skiljande frgorna.

Metanol, trsprit, se Teknisk sprit.

Metazocin, C15H21NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Meter, slanguttryck fr kubikcentimeter, anvnds i narkotikasammanhang fr
        att ange mngd. "Att skjuta i sig tv meter" innebr att injicera
        tv kubikcentimeter vtska. Det sger dock ingenting om mngden
        narkotika, eftersom koncentrationen kan variera.

Meth, slanguttryck fr metamfetamin.

Methedrinal, varunamn fr metamfetamin, tillverkat av Burroughs. Preparatet
        blev indraget som lkemedel i Sverige 1968.

Metohexital, C14H17N2NaO3, snabbverkande bedvningsmedel, patenterat 1959
        av lkemedelsfretaget Lilly, narkotikaklassat enligt frteckning
        V. Varunamn i Sverige r Brietal (injektionssubstans).

Metopon, C18H21NO3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Metyldesorfin, C18H20NO2, morfinderivat, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Metyldihydromorfinon, C18H21NO3, morfinpreparat, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Metylfenidat, C14H19NO2, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Metylfenobarbital, C13H14N2O3, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det
        r ett antiepileptiskt smnmedel men anvnds inte som lkemedel i
        Sverige.

Metylpentynol, C7H11NO2 lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Metyprylon, C10H17NO2 (Noludar) lugnande och smngivande preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds inte lngre som
        lkemedel Sverige.

Mex, mexican, slanguttryck fr mexikansk marijuana.

Mexican calea, se Calea.

Mexican mud, slanguttryck fr mexikanskt heroin.

Mexican reds, slanguttryck fr barbiturater (seconal sodium capsules).

Mezz, slanguttryck fr marijuana.

Mezzrow, Milton, "Mezz", (1899-1972 ) amerikansk jazzklarinettist som i
        boken Dans till svartpipa (1946, p svenska 1953 och 1982) har gett
        en klassisk skildring av jazzmiljerna och drogvanorna i dessa.
        Mezzrow var sjlv opietare och marijuanarkare. Hans skildring har
        stora litterra kvaliteter och anses vara jazzlitteraturens frmsta
        klassiker.

Miami, stad i Florida, centralort fr exilkubanska och sydamerikanska
        frgreningar av de maffialigor som lagt under sig den illegala
        grossisthandeln av marijuana och kokain. Miamis hamn och flygplats
        fr ta emot stora mngder insmugglad narkotika.

Micro dots, slanguttryck fr LSD.

Midazolam, C18H13ClFN3, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1976 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Varunamn i Sverige r
        Dormicum (injektionsvtska).

Militr anvndning av droger. Droger har alltid fascinerat militrlkarna.
        Redan myterna om assasinerna berttar om hur haschberusade
        soldater kunde bringas att utfra bestialiska grymheter. Alkohol
        och cannabis har traditionellt anvnts fr att gjuta mod i
        soldater. I slutet av 1800-talet gjordes experiment med att ge
        stridande frband kokain fr att ka aggressiviteten. Under frsta
        vrldskriget anvndes kokain srskilt inom flygmedicinen fr att
        hlla piloterna alerta vid t ex lnga nattflygningar. Under andra
        vrldskriget experimenterades p bda sidor med amfetaminpreparat.
        Under Vietnamkriget och kriget Irak/Iran var det vanligt att
        soldater i stridslinjen anvnde heroin.

Miljterapi r ett vanligt frekommande inslag inom missbrukarvrden och
        inom den psykiatriska vrden ver huvud taget. Terapin innebr att
        man frutom annan behandling systematiskt utnyttjar och diskuterar
        de sociala relationerna inom vrdenhetens milj. Dessa resonemang
        kan d ge en trning i att klara mnskliga relationer ven i
        vrlden utanfr dessa vggar. I ett terapeutiskt samhlle (se
        Synanon, Daytop och Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr
        vuxna missbrukare) r redan det frhllande att man befinner sig
        dr en vsentlig del av behandlingen. Mlet fr denna r att ka
        individens frstelse fr hur han handlar mot sig sjlv och andra.
        Det viktigaste inslaget i behandlingen r analysen av vad som sker
        "hr och nu" i grupper sammansatta av bde personal och patienter.
        Fr patienterna har miljterapin karaktren av en jagstdjande
        pedagogisk psykoterapi. Fr dem som tillhr personalen innebr den
        att de mste skaffa sig strre nrhet till sina egna problem.
        Drfr kan miljterapin vara mer krvande men samtidigt mer
        stimulerande n deras traditionella vrdarroller.

Mini-bennies, slanguttryck fr metamfetamintabletter.

Minimal brain dysfunction, eller damage, MBD, lindrig
        hjrnfunktionsstrning (CP-skada) eher frlossningsskada eller
        annan tidig skada. MBD yttrar sig bl a i dlig finmotorik, motorisk
        oro och tendens att snubbla.

Minimizing the harm, minska skadeverkningarna av narkotika. (Se Harm
        reduction.)

Minnesfrlust, blackout, vanligt symtom hos missbrukare, srskilt hos
        alkoholister. Under en blackout kan beteendet vara starkt
        irrationellt. Hjrnans kritiska funktioner r urkopplade.

Minnesotamodellen, en behandlingsform som infrdes fr ett trettiotal r
        sedan i delstaten Minnesota, USA. Den vnder sig frmst till
        alkoholberoende. Modellen bygger p AA:s tolvstegsprogram fr
        alkoholister. (Se Tolv stegen.) Den grundlggande tanken r att
        alkoholism r en sjukdom, obotlig men behandlingsbar. Mlet r
        livslng avhllsamhet. Alkoholisterna uppmanas att efter den
        inledande behandlingen g p AA-mten fr att moraliskt stdja
        varandra i kampen mot terfall. Syftet med dessa mten r ocks att
        den fre detta alkoholisten eller narkomanen skall kunna hitta ett
        nytt livsmnster som tillgodoser bde sociala och andliga behov.
        Den som behandlas enligt Minnesotamodellen fr lra sig att bde
        infr sig sjlv och andra erknna att han r alkoholist, och att
        han genom omvndelse kommit in i ett nyktert liv. Det finns ett
        brande moment av stark gudstro inom bde Minnesotamodellen och
        AA-rrelsen. Man behver dock inte alltid anvnda Guds namn. Ofta
        talas det diffust om en hgre makt. Metoden lanserades i Sverige i
        brjan av 1980-talet. Det r framfr allt Provita med behandlings
        hem i Skne och Mellansverige som anvnder metoden. Ocks
        Nmndemansgrden utanfr Lund drivs enligt samma modell. (Se
        Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna missbrukare.)
        Provita rekryterar sin personal huvudsakligen ur "de egna leden",
        dvs bland tidigare aktiva missbrukare eller anhriga till dessa. De
        missbrukare som sker hjlp lggs in fr heldygnsvrd under 28-35
        dagar och fr genomg en intensiv behandling med gruppterapi och
        avslappningsvningar. Samtidigt bedrivs individualterapi. ven ett
        veckolngt program fr de anhriga ingr. (Se Terapi.) Efter denna
        inledande vrd fortstter behandlingen i AA-grupper. Kostnaden fr
        att delta var 1992 50 000 kr fr det inledande programmet. I tv
        tredjedelar av fallen r det den hjlpskandes hemkommun som
        betalar kostnaden. AA r kostnadsfritt. Tv svenska studier av
        vrden, dels vid Nmndemansgrden, dels vid Provitas behandlingshem
        Bellevue i Malm, publicerades under 1992. Bda visar att ca
        hlften av de behandlade ett r eftert fortfarande var helt eller
        i det nrmaste nyktra, samt att de ftt en bttre psykisk och
        social anpassning. Inte ovntat gick det betydligt bttre i de fall
        dr anhriga ocks medverkat i behandlingen. Smsta utfallet
        noterades fr yngre personer som saknade arbete och social
        frankring. Den bsta effekten ses hos de alkoholister i
        40-45-rsldern i goda sociala omstndigheter, vilka fr ett
        realistiskt std av sina anhriga. I dessa fall kan behandlingen
        tydligen helt vnda en tidigare dyster utveckling. Mnga anhriga
        till alkoholister vittnar om hur viktigt det varit fr dem att
        sjlva f en realistisk syn p sina anfrvanters alkoholproblem.
        Det har bl a inneburit att de sluppit ifrn sina knslor av skuld.
        Minnesotamodellen r vrdefull, men den kan lika litet som ngon
        annan behandling bli en universalmetod. Det r t ex svrt att
        frestlla sig att metoden annat n undantagsvis skulle kunna
        hjlpa personlighetsstrda och svrt utslagna narkotikamissbrukare.
        Fr dessa behvs mer lngvarig behandling vid institution.

Mios, pupillsammandragning eller sm pupiller, ses vid heroinpverkan.
        Motsatsen r pupilldilatation.

Missbruk av narkotika, allt ickemedicinskt bruk av narkotika. (Se
        Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.)

-------------------------------------------------------------------------
MISSBRUKARKARRIREN
-------------------------------------------------------------------------

(drug career). Det finns en allmnt utbredd uppfattning att narkomaner r
"hopplsa", att de aldrig blir friska, och att vrdarna inom narkomanvrden
mste ha en trstls uppgift. Stora underskningar dr man under decennier
fljt olika grupper av narkomaner visar dock att dessa antaganden inte
stmmer. I stllet r faktiskt narkomani ett tillstnd som i allmnhet gr
ver av sig sjlvt, ven om det kan drja mnga r - och om narkomanen
verlever. Narkomaner genomgr en rad olika stadier, och det r denna
utveckling som brukar kallas missbrukarkarriren. I de flesta fall strcker
den sig ver ungefr tio r. Narkomanerna genomgr i allmnhet under sin
"karrir" fljande stadier: l. Vgen in i missbruket, dvs experiment- och
adaptationsstadiet. Mnga narkomaner anser att en av orsakerna till att de
brjade experimentera med droger var nyfikenhet eller kamratpverkan. I en
del av fallen finns det dock djupare orsaker. En del har kanske som barn
haft f mjligheter att tala med vuxna om sina personliga problem, och de
kan ha saknat vuxna frebilder. I en period av tristess under tonren har
droger hjlpt dem att fly undan verkligheten. De flesta (ca 80 procent)
kommer inte lngre n till experimentstadiet. De har under en period anvnt
narkotika fr avkoppling men inte blivit vanemssigt beroende. Andra lr
sig dock mer och mer att efterstrva berusning och stimulans. De anvnder
alkohol och tobak och dessutom narkotika. De blivande missbrukarna har nu
kommit in i adaptationsstadiet. Med detta menas att de av kamrater och
vnner lr sig narkotikamissbrukets alla tekniska detaljer. (Ett annat ord
fr denna inlrningsprocess r socialisering.) Under vergngen till nsta
fas f rmar sig de blivande missbrukarna allt mer frn sina familjer och
det vriga samhllet. De sker sig till eller dras in i de kretsar dr
drogerna finns och dr de finner spnning i tillvaron. 2. Tvngsstadiet. Nu
har bruket av droger - det m vara heroin, amfetamin eller stora doser
cannabis, ofta tillsammans med alkohol - kommit att hra till vardagen.
Heroinmissbrukarna sger att de blivit "hooked", allts fastnat p kroken.
I detta stadium r missbrukarna psykiskt och fysiskt bundna till drogen,
"radarstyrda" av den. Det uppstr en kraftig psykologisk bindning, inte
bara till sjlva narkotikan utan ocks till verktygen, dvs sprutan och
kanylen. Dessa attribut anvnds ofta p ett tvngsmssigt stt, som en
lustfylld ritual. Drtill kommer det rent fysiska mberoendet av narkotika.
I denna tvngsfas r drogen en integrerad del av narkomanens personlighet,
den ger identitet. Missbrukaren blir knd hos polisen och p sjukhusens
narkomanvrdsavdelningar, blir freml fr en rad vrdinsatser och fr
fngelsestraff. Allt detta knns ofia bttre n att vara ingen alls eller
en nolla i samhllet. Nr narkotikamissbrukarna kommit in i tvngsstadiet
lever de ett mer oskert liv. Ibland fr de tag p narkotika till "rimligt
pris", men ofta fr de vara utan och knna av abstinenser. Fr att f
pengar bestjl de och lurar, manipulerar och bedrar ven mnniskor som de
r fsta vid. De kvinnliga narkomanerna brukar oftast prostituera sig.
Endast en mindre del av narkomanerna r s skickliga i att skta sina
affrer att de lyckas hlla sig nra distri- butionscentra och sjlva
alltid ha god tillgng till narkotika. I denna fas r narkomanerna som mest
kriminella, och drfr frekommer tta avbrott i knarkarlivet i form av
hktningar och fngelsestraff. Sjukdomar, oftast infektioner och av dessa
oftast gulsot, kan fra narkomanerna till sjukhus fr vrd. Psykiska
besvr, depressioner eller psykoser, gr att de kanske kommer till den
psykiatriska vrden. Fr de missbrukare som inte lyckas ta sig ur sitt
tvngsartade beroende r prognosen dlig. verddligheten r hg. (Se
Ddlighet bland narkotikamissbrukare.) 3. Vndpunkten. Livet hinner ifatt
ven narkomanerna, och nr de blivit 23-30 r brjar de ofta ifrgastta
sitt stt att leva. De r nu mitt i missbrukar- karriren men brjar snart
knna sig verriga och sjuka. Otryggheten i tillvaron skrmmer dem.
Positiva faktorer som kan frm narkomanerna att upphra med missbruket kan
vara att de t ex mter mnniskor som engagerar sig fr dem, eller att
drogfria anhriga hller fast vid dem och stndigt frsker hjlpa dem. Det
kan ven vara en knsla av att vrderas p en arbetsplats, ett totalt
ombyte av yttre milj, en frlskelse eller en religis omvndelse. Under
vndpunkten r missbrukarna mer bengna att lyssna till narkomanvrdares
argument. De fr en bttre insikt i sin situation. De knner ruelse och
ngest fr sin situation. Depressioner och sjlvmordstankar blir vanligare.
(Se  Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk.) Den kande insikten
leder till att missbrukarna ofta stannar kvar i behandling under lngre
tider. 4. Drogfri med std och utan std. Under den fortsatta utvecklingen
kan de fre detta narkomanerna kanske leva drogfritt men kan fortfarande ha
svrt att klara stressfaktorer. De r fortfarande under mnga r i behov av
psykologiska eller sociala stdinsatser. Ett ftal missbrukare byter
tillvaro lika enkelt som nr man lgger av sig en kappa. De gr
problemfritt ver till en annan livsfring och upphr helt med
narkotikamissbruket. Fr de flesta fre detta missbrukare gller att de
inte lngre orkar vara narkomaner. De klarar inte heller av att bli "vanlig
Svensson" utan "flyter omkring", missbrukar d och d vin och lkemedel och
blir socialt isolerade, "marginal men" (mnniskor som lever i samhllets
utkanter). En del av dem som lmnat narkomantillvaron, uppskattningsvis
omkring 15 procent, fr i stllet betydande alkoholproblem. Nr de aktiva
narkomanerna, och de som tidigare varit det, kommit upp i 35-40-rsldern
blir bilden tminstone vad gller kriminalitet och samhllsingripande
lugnare. Med massiva vrdinsatser kan minst hlften av de etablerade
narkotikamissbrukarna hjlpas till en ordnad tillvaro och ett fortsatt
normalt liv. En srskild komplikation utgr spridningen av HIV/aids bland
narkotikamissbrukare. Utsikten att bli drogfri fr att sedan insjukna och
d i aids frsvrar rehabiliteringen. Detta understryker vikten av att
dagens unga missbrukare inte smittas av HIV. verddligheten r dock stor
(se Ddlighet bland narkotikamissbrukare). Den hgsta ddligheten ses hos
unga manliga heroinister.

Kvinnliga narkomaner beskriver en liknande karrir som mnnen. De debuterar
dock tidigare i tvngsartat missbruk. Sjukligheten r mycket hg. De
medverkar ambitist i vrden och har flera och lngre vrdtillfllen n
mnnen. (Se  Kvinnliga narkomaner och Graviditet och narkotikamissbruk.)
Mnga forskare som studerat missbrukarkarriren framhller att narkomanerna
inte knarkar oavbrutet. Snarare r det vanligast att de missbrukar
periodvis, men d under lng tid. Mellan perioderna vill de flesta
narkomaner ta fatt i sin egen personliga utveckling, t ex skaffa sig ett
yrke eller bilda familj. Mnga frsk att p nytt etablera sig i samhllet
trasas dock snder av hftiga terfall i narkotikamissbruk, hktningar,
fngelsevistelser, sjukhusvistelser etc. Narkomanernas livslopp blir
hackigt och ojmnt.

-------------------------------------------------------------------------


Miss Emma, slanguttryck fr morfin.

Missfall, se Graviditet och narkotikamissbruk.

Missionrsprojektet, projekt inom RFHL dr man genom att aktivt ska upp
        missbrukare p hkten och fngelser vill motivera dem att bryta
        sitt missbruk och ska behandling.

Mist, slanguttryck fr PCP.

Mjldryga. Secale cornutum kallas vitkroppen av scksvamparna Claviceps
        purpurea, som ftt sitt svenska namn av att de under fuktiga somrar
        frekommer p sd, srskilt rg, och drmed "drygar ut" mjlet. De
        innehller flera starkt giftiga alkaloider, bl a ergotamin. nda
        sedan antiken har man knt till att mjldryga i brd kunde
        frorsaka svra epidemiliknande frgiftningar
        (mjldrygefrgiftning, ergotism, dragsjuka, antoniuseld). Genom
        moderna rensningsmetoder och skrpt utsdeskontroll r
        mjldrygeangrepp numera sllsynta i lnder med avancerat lantbruk
        som Sverige. Ergotaminet i mjldrygan framkallar sammandragning av
        muskulaturen i blodkapillrernas vggar, vilket medfr att
        blodfrsrjningen frsvras. Detta har i folkmedicinen anvnts fr
        att stta igng frlossningsarbetet och stoppa livmoderbldningar.
        Preparat som farmakologiskt liknar mjldrygans ergotamin anvnds
        fortfarande inom frlossningsvrd och mot migrn. Dremot har
        bruket av mjldryga i folkmedicinen praktiskt taget upphrt p
        grund av de livshotande frgiftningarna, vilka ger kramper, mentala
        strningar och i vissa fall leder till dden. Det var under studier
        av mjldrygorna och en av dess organiska syror, lysergsyra, som det
        syntetiska LSD upptcktes p 1940-talet.

MMDA, (5-Metoxi-3,4-metylendioxiamfetamin ( 1-(5-metoxi-3,4-metylen-dioxi-
        fenyl)-2-metyletylamin)) hr till gruppen hallucinogena
        amfetaminpreparat. (Se Amfetamin.) MMDA r narkotikaklassat enligt
        frteckning I. Medlet frekommer knappast p den illegala marknaden
        i Sverige.

Modde, slanguttryck fr mods, ven namnet p tecknad serie i tidningen
        Bildjournalen.

Modirax, varunamn fr hexapropymat, ett smnmedel, avregistrerat 1989.

Mods, frn engelskans modern, ett "modernt" svar p raggar- och
        knuttekulturen. Medan raggarna och knuttarna var nrmast
        apolitiska, dyrkade lder, motorer och alkohol var modsen mer
        uttalat politiska. Lngt hr, slitna armjackor, en
        beatnikinspirerad livsstil och haschrkning var typiska
        knnetecken. Modsrrelsen fick sitt genombrott i Storbitannien 1963
        genom TV-programmet Ready Steady Go, det frsta renodlade
        popmusikprogrammet. Musikgrupper som The Who, Yardbirds och Small
        Faces blev idoler. Modsrrelsen hade en tysk motsvarighet,
        gammlers. Stilen slog snabbt igenom ocks i Sverige, dr grna
        US-army-jackor och lngt hr syntes ver hela landet.
        Ungdomstidningen Bildjournalen anknt till trenden med den tecknade
        seriefiguren Modde.

Moffe, moffebas, moffenisse slanguttryck fr morfin, morfinbas respektive
        morfinist.

Mogadon, varunamn fr nitrazepam.

Mohasky, slanguttryck fr marijuana.

MoNa, stiftelse inom Frldrafreningen mot narkotika som arbetar med
        behandling och anhrigverksamhet fr vuxna missbrukare.

Monardes, Nicolas B, (1493-1588), italiensk lkare som efter resor i
        Sydamerika utfrligt beskrev kokabruket, bl a i skriften Gldande
        nyheter frn den nyfunna vrlden.

Monkey dust/monkey tranquilizer, slanguttryck fr PCP.

Montegazza, Paulo, italiensk lkare verksam i Argentina. Han beskrev 1859
        efter terkomsten till Europa mycket entusiastiskt kokabladens
        effekter: "Frd av vingarna av tv kokablad flg jag i en rymd av
        77438 vrldar, den ena mer fantastisk n den andra. Jag fredrar
        att f leva tio r med koka hellre n att f leva hundratusen r
        utan det. Jag knde mig skild frn vrlden och jag skdade de
        besynnerligaste bilder med s vackra frger att det omjligt gr
        att frestlla sig". Hans tidstypiska entusiasm hade betydelse fr
        strvandena att renframstlla det aktiva mnet ur kokabladen.

Moon, slanguttryck fr meskalin.

Moperon, ett neurolepticum inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Luvatren. (Se Psykofarmaka.)

Moramidintermediat, (2,2-difenyl-3-metyl-4-morfolinosmrsyra)
        morfinderivat, narkotikaklassat enligt frteckning 11. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Mord, se Vld och droger.

Moreau de Tours, Jacques-Joseph, (1804-1884), fransk lkare och
        vetenskapsman. Han var den frste att korrekt beskriva bde
        haschpsykoser och det tillstnd av psykisk avtrubbning som kallas
        amotivationssyndrom. Under sina lnga utlandsresor, bl a i
        Orienten, ftck han rikliga tillfllen att studera utbredningen av
        haschisch, srskilt hos araberna. Av vad han senare berttat om
        resorna framgr att han d sjlv prvade drogen. Han beskrev
        nmligen lyriskt de upplevelser "detta fantastiska mne"
        framkallade och som det var omjligt att frst "speciellt fr
        ngon som inte prvat det". Hemkommen pbrjade han en
        experimentell forskning ver de psykofarmakologiska verkningarna av
        extraktet frn indisk hampa. Han tillredde en grn pasta, en slags
        sylt (elektuarium), en numera vergiven form av farmaceutisk
        beredning. Det bestod av hasch, kanel, kryddnejlika, muskot,
        pistage, socker, apelsinjuice, smr och spansk fluga. Moreau
        prvade medlet bde p sig sjlv och andra, inte minst sina
        entusiastiska elever som fick ta det i varierande doser. Med
        vetenskaplig noggrannhet genomfrde han tv parallella studier och
        jmfrde resultaten. Alla hade detaljrikt och sakligt ftt redovisa
        sina upplevelser, och Moreau hade dessutom gjort exakta
        observationer av de haschpverkades beteenden och yttranden. I
        boken Du Haschisch et de I'Alienation Mentale (1845) beskrev han
        ingende medlets verkan och de sinnesupplevelser det gett upphov
        till. Drigenom blev Moreau skaparen av psykofarmakologin. Moreaus
        studier innefattade dels symtomen hos haschruset jmfrt med
        symtomen vid mentalsjukdomar, dels terapeutiska frsk. De senare
        var i stort sett misslyckanden. Genom sina experiment kom Moreau
        fram till uppfattningen att mentalsjukdomar hade organiskt
        ursprung. Cannabisruset anvnde han som en modellpsykos varigenom
        han skte vinna kunskap om de organiskt-kemiska frndringarna i
        hjrnan vid mentalsjukdomar ett n i dag olst problem. Moreaus
        verksamhet inspirerade frfattaren Thophil Gautier att bilda den
        med tiden bermda Le Club des Haschischins. Drigenom drogs en hel
        generation franska frfattare och konstnrer in i
        haschexperimenten. Bde Gautier, Alexandre Dumas och Charles
        Baudelaire har beskrivit verksamheten p klubben, som hll till p
        Htel Pimodan (nuvarande Htel Lauzun) i Paris, dr Moreau varje
        mnad tog emot medlemmarna, stende hgst uppe i hotelltrappan
        serverande dem den grna sylten ur en kristallskl.

Morf, slanguttryck fr morfin.

Morferidin, C20H30N2O3, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

Morfin, C17H19NO3, narkotikaklassat enligt frteckning II, det klassiska
        smrtstillande narkotiska medlet som utvinns ur opievallmon. (Se
        Opium, morfinderivat (opiater)...) I den grekiska mytologin var
        Morfeus smnens gud, "formaren av drmbilder".

Morfinabstinens, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinbas, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinderivat, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinism, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinist, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinklorid, se Opium, morfinderivat (opiater)...

Morfinmetylbromid, Morfosan, C18H22BrNO3, morfinderivat, narkotikaklassat
        enligt frteckning II. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige,
        hr till veterinrmedicinen.

Morfin-N-oxid, C17H19NO4, morfinderivat, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Morfin-skopolamin, kombinationspreparat av morfin och skopolamin.
        Skopolamin r en alkaloid i frna hos vxter frn familjen
        Solanaceae. Alkaloiden har atropinliknande egenskaper och torkar ut
        slemhinnorna. Kombinationspreparatet anvnds som premedicinering
        vid narkos.

Morning-glory seeds, frna till ipomoea purpurea, som innehller ett
        LSD-liknande hallucinogent mne. (Se Blomman fr dagen.)

Morphie, morphy, slanguttryck fr morfin.

Mors subita, pltsligt ddsfall.

Mortalitet, se Ddlighet bland narkotikamissbrukare.

Motah, slanguttryck fr hasch.

Mother's little helpers, slanguttryck fr bensodiazepiner, srskilt
        diazepam.

Motivationshem, behandlingshem som tar emot klienter direkt frn sjukhusens
        avgiftningsavdelningar och sker frm (motivera) dem att g vidare
        till drogfri behandling i behandlingshem eller inom familjevrden.
        Vrdtiden brukar vara 1-3 mnader. Nr motivationshemmen utvecklar
        en god terapeutisk milj fr de sjlva karaktren av
        behandlingshem. Detta mellanled i behandlingen r drfr kanske
        inte ndvndigt fr alla patienter, men det borgar fr att en
        slutgiltig behandling verkligen blir av och att patienten inte
        pltsligt ger sig ivg och avbryter vrden.

Moto, slanguttryck fr marijuana.

Motoriska strningar, se Extrapyramidala symtom.

MPPP, syntetisk hallucinogen drog, narkotikaklassad enligt frteckning I.
        Den finns inte i Sverige.

MPTP, metylfenyltetrahydroperidin, nervgift som skadar de nerver som
        innehller signalsubstansen dopamin. Genom att stra dessa system
        ger giftet upphov till neurologiska symtom som liknar dem som
        drabbar patienter med Parkinsons sjukdom. Giftet upptcktes 1979
        sedan ngra narkotikamissbrukare som intagit ett felaktigt
        tillverkat meperidin drabbades av Parkinsons sjukdom.

MTA, gerillaarm i Shanprovinsen i Burma som kontrollerar en stor del av
        opiumhandeln i Gyllene Triangeln.

Mu, slanguttryck fr marijuana.

Mud, slanguttryck fr morfin.

Muggle, slanguttryck fr marijuana.

Mujeritas, (Las Mujeritas) slanguttryck fr psilocybin.

Mushroom, slanguttryck fr psilocybin.

Musik och droger. Mnga droger inklusive alkohol har frmgan att pverka
        mnniskors upplevelse av musik, dels genom att verka
        hmningslsande, dels genom att skrma av uppmrksamheten. Vissa
        droger, srskilt hallucinogenerna, kan ocks omvandla
        hrselupplevelser till synhallucinationer, s att musiken fr en
        visuell (psykedelisk) dimension. Inom den klassiska musiken
        inspirerades t ex Hector Berlioz av Thomas De Quinceys bok
        Confessions of an English Opium-Eater nr han komponerade sin
        Symphonie Phantastique. I brjan av 1900-talet var jazzmusiken
        starkt frknippad med cannabis och opiater. I 1960-talets
        hippierevolt fanns ett starkt samband mellan droger och musik.
        Cannabis och LSD men ven heroin anvndes i stor omfattning av de
        populraste rockbanden, och uttrycket "sex, drugs and rock'n roll"
        myntades. P rockkonserterna p 1970-talet lg ofta haschdimman
        tt, och det kollektiva cannabisruset blev en viktig del av
        konsertupplevelsen. Lngst i integrationen av droger, religion och
        musikalisk uttrycksform ndde reggaemusiken. Discokulturen anknt
        till kokainsniffning. Punken var mer heroininriktad, medan
        rapmusiken ofta har starkt drognegativa budskap. Med acid-house och
        techno vaknade i brjan av 1990-talet ett nytt intresse fr
        hallucinogener som LSD och ecstacy.

Muskulra fibrillationer, smryckningar i muskulaturen, vanligt fenomen vid
        missbruk av centralstimulantia.

Mutah, slanguttryck fr marijuana.

Mydriasis, pupillvidgning. Vida pupiller ses bl a vid kokainrus och vid
        kraftig pverkan av bensodiazepiner.

Myrofin, C38H51NO4, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Myrtrafik, narkotikahandel som karakteriseras av att sm partier narkotika
        smugglas eller langas vidare av ett stort antal kurirer. Dessa r
        ofta sjlva missbrukare.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ N ]
-------------------------------------------------------------------------


N-[1-(alfa-metylfenetyl)-4-piperidyl]acetanilid, N-[1-(alfa-metyl-fenetyl)-
        4-piperidyl] propionanilid, N-[1-(alfa-fenetyl)-4-(3-metylpiperi-
        dyl)] propionanilid r fentylanaloger som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassade enligt frteckning I. Medlen anvnds inte i
        Sverige.

NA-grupper, se AA.

Nabilon, C24H36O3, hallucinogent preparat, antikrkmedel, patenterat 1975
         av Lilly, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
         som lkemedel i Sverige.

NAD, Nordiska nmnden fr Alkohol- och Drogforskning, sedan decennier ett
        forskningsorgan under Nordiska Rdet. Sekretariatet finns i
        Helsingfors. Nmnden, som har tre ordinarie ledamter frn vart och
        ett av de fem nordiska lnderna, sammantrder tre eller fyra gnger
        rligen. NAD anordnar forskarseminarier kring olika frgor med
        teman som kvinnor och rusdrycker, tvnget vid behandling av
        missbrukare eller lkemedelsfrgan i Norden. Nmnden kan ocks ge
        kortvariga arbetsstipendier fr att initiera forskning som helst
        br ha ett nordiskt perspektiv. Vidare spelar NAD en viktig roll
        fr att stimulera den pgende alkoholoch drogforskningen i Norden
        och har genom ren mjliggjort fr forskare att sammanstlla och ge
        ut en rad vetenskapliga publikationer. NAD:s sprkrr r
        tidskriften Alkoholpolitik utgiven i Finland.

Naloxon, C19H21NO4, motgift (antidot) mot morfin. Medlet anvnds vid
        behandling av verdoser.

Nankingtraktaten, se Opiumkrigen.

Narcissism, narcissistisk konflikt. Termen anknyter till den antika sagan
        om den skne ynglingen Narkissos, som ser sin egen bild i en klla
        och frlskar sig i den, varefter han trnar bort och dr. I modern
        psykologi betecknar narcissism en mer eller mindre abnorm bjelse
        fr sjlvbespegling, yttre eller inre - en frlskelse i den egna
        bilden, den egna personligheten. Freud anvnde termen i sin lra
        fr att beteckna en tidig fas i personlighetens utveckling. Leon
        Wurmser, den psykoanalytiker som frmst skt skildra psykodynamiken
        vid narkotikamissbruk, anser att det finns tv centrala men
        motsatta narcissistiska teman hos narkomaner. Fr det frsta finns
        en nskan att smlta samman med objektet (det kan glla t ex
        anhriga eller den man lskar) genom idealisering, frskning av
        detta. Fr det andra finns en samtidig rdsla att utplnas, att
        uppslukas av fremlet fr krleken. Ett annat narcissistiskt tema
        rr jagets vanmakt. Man tror att man skall bli frdmjukad,
        genomskdad. I sin sjlvupptagenhet vntar man sig alltid det
        vrsta. Narcissistiska konflikter handlar alltid om sjlvknslan
        och om att f knna sig uppskattad. Narcissistiska personer blir
        extremt beroende av andra mnniskor, eftersom dessa anvnds fr att
        reglera inre brister. Den narcissistiskt strde narkomanen spelar
        ut andra, projicerar p omgivningen fr att dlja sin egen brist p
        sjlvtillit.

NARCONON, organisation som driver behandlingshem och ppenvrd fr
        narkotikamissbrukare. P grund av sin anknytning till
        Scientologikyrkan r den starkt kontroversiell. Terapeuterna r
        fre detta missbrukare som gnar sina liv t Narconon. Man anvnder
        sig av metoder som grundar sig p Scientologikyrkans grundare L Ron
        Hubbards principer. Organisationen grundades 1966 av William
        Benitez, en gng fnge i Arizona, USA. Den svenska verksamheten
        startade 1972 och omfattar bl a ett behandlingshem i Skne och ett
        i Stockholmstrakten. Avgiftningen fr nyanlnda bestr av
        mineraler, rter och lngvariga bastubad. Kollektivet som driver
        vrden utvecklar en stark gemenskap.

Narcoticum, se Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.

Narkis, slanguttryck fr narkoman.

Narkoanalys, klargrande eller utredande samtal under inflytande av
        smnmedel.

Narkolepsi, av grekiskans lepsis, gripande, anfall. Det r ett neurologiskt
        tillstnd med obetvinglig smn som upptrder i korta anfall. Dessa
        utlses av att den sjuke kommer i naturlig affekt, t ex skrattar
        hjrtligt - d han pltsligt faller i smn. Narkolepsi behandlas
        genom medicinering med amfetamintabletter, som vid dessa sllsynta
        sjukdomstillstnd fr skrivas ut p licens frn Lkemedelsverket.

Narkomani, se Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk.

Narkomanvrd, se bl a Avgiftning vid narkotikamissbruk, Behandlingshem och
        vrig institutionsvrd fr vuxna missbrukare, Familjevrd,
        terfallsprevention och ppenvrd fr narkotikamissbrukare.

Narkomanvrdare, (behandlingsassistenter) kan vara socionomer,
        mentalsktare, sjukskterskor, psykologer, pedagoger eller lkare.
        Utver sin grundutbildning mste de alla lra sig effekten av olika
        droger, hur dessa bryts ned och utsndras samt hur sjlva beroendet
        uppstr, yttrar sig och behandlas. Det r ndvndigt att de har
        goda kunskaper om missbrukets bakgrundsfaktorer s att de kan
        frst patienternas (gsternas) situation och visa medknsla. I
        allmnhet fordras det lng trning fr att en behandlare skall lra
        sig att hlla en stadig och tt kontakt med missbrukare. Det
        innebr en vning i konsten att stta grnser fr patientens
        (gstens) utagerande beteende och destruktivitet. Tlamod r
        nyckelordet. I allmnhet utvecklar narkomanvrdarna frdigheter i
        att hantera grupper och grupprocesser. De mste drfr kunna
        bearbeta ven sina egna konfliktmnster s att de kan hlla sig
        neutrala i terapin. Meningsmotsttningar inom personalgruppen fr
        inte drabba patienterna (gsterna) utan skall lsas fr sig. Fr
        vrdtagarnas bsta r personalmedlemmarna tvungna att vara eniga i
        frga om ml och medel och dessutom solidariska med varandra.
        Narkomanvrden r ett utprglat lagarbete dr man gemensamt
        upprtthller regler och bekmpar utagerande och primitiva
        reaktioner. I detta lagarbete kan man med frdel ta hjlp av fre
        detta missbrukare, som d blir en frebild genom att de sjlva
        lyckats kmpa sig ur missbruk. Frutsttningen r dock att ven de
        genomgtt en liknande utbildning som den vriga personalen. Enligt
        en amerikansk tumregel br inte mer n 50 procent av personalen
        vara fre detta missbrukare.

Narkomanvrdsbas, team av socialsekreterare som specialiserat sig p
        uppskande arbete och HIV-prevention bland narkotikamissbrukare.
        Socialdepartementet satsade i slutet av 1980-talet under ngra r
        300 miljoner kronor fr att ute i kommunerna bygga upp
        narkomanvrdsbaser, och fr att utka mjligheterna att vrda
        narkotikamissbrukare. Samarbetet mellan kommunerna och
        kriminalvrden frbttrades. Ett tjugotal narkomanvrdsbaser
        upprttades inom de tttbefolkade kommuner, dr det fanns stora
        narkotikaproblem. Det politiska budskapet var att alla narkomaner
        skulle ns av erbjudande om vrd och behandling. Genom sdana
        insatser skulle bde HIV-epidemin och narkomanin effektivt
        bekmpas. Nr statsbidragen i brjan av 1990-talet minskade, lades
        en del narkomanvrdsbaser ner, andra krympte. terigen andra har
        skt samverkan med sjukvrden.

Narkomanvrdskommittn, statlig utredning tillsatt 1968. (Se
        Narkotikapolitik i Sverige.)

Narkomanvrdsnytt, nyhetsbrev som utges av Narkomanvrdsenheten vid
        Toxikomanikliniken, Danderyds sjukhus.

Narkos, nedsvning av kroppen till knslolshet. Vid s k allmn narkos svs
        patienten ned infr en operation, vilket kan ske genom att
        patienten andas in ett visst medel, inhalationsnarkos. Det kan ven
        ske genom att narkosmedel sprutas in i ett blodkrl, intravens
        narkos. Ibland anvnds bda dessa metoder, och d talar man om
        kombinerad narkos. En patient kan ocks t ex svas ned genom att
        narkosmedel gjuts in i ndtarmen, rektal narkos eller i
        ryggmrgskanalen, epiduralanestesi.

Narkotika, av grekiskans narke, narkotikos, narkosis, som betyder smn,
        dvande respektive bedvning, knslolshet. Ordet betecknade
        ursprungligen smngivande och bedvande medel frmst av morfintyp,
        men det anvnds numera fr att beteckna alla beroendeframkallande
        droger. Dessa kan vara av mycket olika karaktr, frn uppiggande
        till smngivande, frn naturliga vxtdelar till helt syntetiskt
        framstllda mnen. I den svenska lagstiftningen r narkotika i
        frsta hand en juridisk term och definieras som de mnen som
        regeringen beslutat skall anses vara narkotika. Dessa anges i
        Lkemedelsverkets narkotikafrteckningar (se LVFS) som successivt
        kompletteras. Frteckningarna grundar sig i sin tur huvudsakligen
        p de frteckningar som FN:s narkotikakommission rligen
        faststller. Sverige har tagit sig att flja dessa i och med att
        landet undertecknat de internationella narkotikakonventionerna:
        1961 rs allmnna narkotikakonvention och 1971 rs konvention om
        psykotropa mnen. (Se ven lDefinitioner av narkotika och
        narkotikamissbruk och FN:s narkotikaorgan.)

-------------------------------------------------------------------------
NARKOTIKAANALYSER I URIN OCH BLOD
-------------------------------------------------------------------------

Anvndningen av narkotikaanalyser (drogtester) inom sjukvrden,
socialtjnsten och kriminalvrden har i Sverige kat under de senaste ren.
Syftet med att ta prov p patienter, klienter och anstllda - i regel
urinprov - r att man nskar att p ett objektivt stt fastsl om ngon
anvnt ett narkotiskt preparat eller inte. Det har blivit vanligt bland
svenska fretag att anvnda narkotikaanalyser fr att garantera drogfria
arbetsplatser. Redan 1985 infrdes obligatoriska urinprov fr nyanstllda
vid Saab-Scania i Sdertlje. Efter en dom i Arbetsdomstolen 1990 r det
ppet fr svenska fretag att gra narkotikaanalyser p prov frn
anstllda.

Analysmetoder. Noggranna och helt plitliga laboratorieanalyser av prov fr
att ptrffa narkotika r tekniskt komplicerade och dessutom dyra. Man
anvnder en kombination av gaskromatografi och mass-spektrometri. Tillgng
till dessa avancerade metoder finns i allmnhet endast p centralt belgna
laboratorier i klinisk kemi inom regionsjukvrden, t ex i Huddinge och Lund
eller p Statens Rttskemiska Laboratorium i Linkping. De
gaskromatografiska metoderna anvnds d det t ex gller att bekrfta
(verifiera) ett tidigare prov som gjorts med en annan enklare metod. Detta
kan vara aktuellt d stor skerhet r ndvndig, t ex i rttsliga
sammanhang. Sedan mitten av 70-talet har billigare analysmetoder med
immunologisk teknik helt kommit att dominera. Dessa bygger p det faktum
att alla frmmande substanser - t ex bakterier, virus eller kemikalier -
som rkat komma in i organismen, ger upphov till antikroppar. P
laboratorierna har man tillgng till antikroppar mot olika typer av
narkotika. Dessa har framstllts fr ndamlet med hjlp av frsksdjur.
Antikropparna anvnds som en reagens fr att pvisa narkotika i en patients
urin eller blod. Man tar ett prov av patientens kroppsvtskor (i allmnhet
urin) och blandar detta med antikroppar mot ett speciellt narkotiskt mne.
Om mnet finns i provet uppstr en jmnvikt i lsningen. Detta
jmnviktslge kan bestmmas antingen med hjlp av ett enzym (EMIT-metoden)
eller genom att man studerar ndringen av vridningen i polariserat ljus,
som fr sila genom lsningen (ABBOTT, TDX). Det finns speciell apparatur
fr ndamlet, som gr att analyser kan g snabbt. P marknaden finns idag
ocks tester som liknar graviditetstester. Ett urinprov appliceras p en
reagensplatta, och efier en viss tid lser man av en eventuell
frgfrndring. Alla dessa enkla tester med immunologiska metoder ger skra
svar i ca 95 procent av fallen. Det finns en strvan hos producenterna av
EMIT, ABBOTT, TDX att gra metoderna nnu skrare. Man fr ett kvalitativt
svar, dvs man fr veta om narkotika finns eller inte finns i provet. Man
kan dremot inte samtidigt f ngot som helst besked vare sig om, nr eller
hur narkotikan intagits eller hur stora mngder det rrt sig om. Ett
positivt svar mste, om det skall rknas som skert i juridiska sammanhang,
bekrftas med en annan, oberoende metod. Antikropparna som anvnds i
immunologiska tester kan nmligen ge utslag ven fr andra mnen som r
kemiskt beslktade med det narkotikum man vill underska. S ger t ex ett
test fr amfetamin utslag ven fr fenylpropanolamin, som r en bestndsdel
i mnga mediciner mot allergi. Morfintestet ger utslag ven fr kodein som
kan finnas i vrktabletter etc. Om ngon tit en bulle med vallmofrn kan
det kanske bli utslag i urinanalysen. Fr en anstlld kan det innebra en
katastrof att bli oskyldigt utpekad som narkoman. Fr en idrottsman kan ett
positivt dopingtest medfra slutet p hans karrir. Skerheten mste drfr
vara stor.

Provtagning och provhantering I allmnhet grs narkotikanalyser p urin.
Mjligheten att pvisa frekomsten av ett narkotiskt preparat r nmligen
mycket strre i urinen n i blodet, eftersom de narkotiska preparaten och
deras nedbrytningsprodukter koncentreras i njurarna fre utsndringen. Ofta
frekommer narkotika i blodet endast under en kortare tid. S kan t ex THC
(tetrahydrocannabinol, den viktigaste av cannabinoiderna i cannabis) mycket
vl pvisas i blodet med hjlp av speciella metoder, men bara under ngra
f timmar efter det att en frsksperson rkt cannabis. I urinen dremot
kan nedbrytningsprodukter av cannabis pvisas nda upp till 70 dagar efter
intaget. Analyser av narkotika eller lkemedel i blod anvnds inom
sjukvrden, t ex d man nskar veta om ett lkemedel sugits upp i tarmen
och finns i kroppen p terapeutisk niv (dvs den niv ett lkemedel mste
ha fr att kunna pverka en viss sjukdom). Man kan ocks vid
narkotikafrgiftning vilja faststlla vilka olika bensodiazepiner som
patienten intagit och i hur stora mngder dessa finns i kroppen. Sdant r
ocks mjligt att faststlla genom analys av blodprov. Sedan slutet av
1980-talet har det inom socialvrden och kriminalvrden blivit vanligt att
gra drogtester av urinprov eller att gra s k screening. Drfr har man p
mnga hll skaffat billiga EMIT-apparater och utan alltfr stor
laboratorievana brjat testa urinprov. Detta r dock inte helt
problemfritt, i all synnerhet som mnga mnniskor utan missbruksproblem kan
komma att testas "p fltet" (dvs under primitiva frhllanden, utanfr
lkare- och skterskemottagningar). Ett av de etiska grundkraven vid
narkotikascreening r att patienten/klienten i frvg informeras om att
testning ska utfras och ges mjlighet att vgra lmna prov - med de
konsekvenser detta kan innebra. Ett problem kan t ex vara sjlva
provhanteringen. Det r nmligen svrare att under kontroll samla in
urinprov n blodprov. Fr ett plitligt analyssvar mste bde provtagningen
och provhanteringen vara helt invndningsfriinget manipulerande med
urinprovet skall kunna ha gt rum. Ett annat problem r att man kan f
falskt positivt svar. P grund av riskerna med en ohmmad anvndning av
narkotikaanalyser, mste det finnas kompetent personal som kan vervaka att
testens kvalitet r acceptabel och att eventuellt positiva utfall bekrftas
p laboratorier eller ge- nom ytterligare provtagning innan
patienten/klienten konfronteras med uppgifter om resultatet.

Syftet med drogtester. P sjukvrdens akutmottagningar r syftet med
urinprov ofta diagnostiskt, dvs de tas fr att man mste kunna utesluta
eller bevisa att narkotikamissbruk ligger bakom ngestreaktioner eller
frvirringstillstnd.

Diagnosen haschpsykos kan t ex inte stllas utan att man kan pvisa
cannabis i kroppen hos den frvirrade. Annars r ett av huvudsyftena med
urinanalyser inom sjukvrden och socialvrden terapeutiskt, nmligen att
hjlpa narkomanen att bryta missbruket. Dessutom vill fre detta
missbrukare p ett skert stt visa att de lmnat missbruket bakom sig, och
drfr r kapabla att t ex ta krkort. Hr r urinanalyser av stort vrde,
d de med stor skerhet kan visa p drogfrihet. Nr urinanalyser anvnds
inom socialvrden och kriminalvrden r kontrollsyftet mer uppenbart. Den
som r intagen p en fngvrdsanstalt r enligt lag skyldig att p begran
lmna urinprov fr narkotikaanalys. Ett positivt utfall av ett sdant test
kan f konsekvenser fr den intagne i form av indragna permissioner eller
frflyttning till annan anstalt. Inom socialtjnsten kan positiva utfall av
narkotikaanalyser t ex leda till att klientens umgngesrtt med sitt barn
ifrgastts.

Drogtester i arbetslivet. Ett syfte med urinanalyser eller drogtester kan
vara att undvika att personer med nedsatt koncentrationsfrmga p grund av
narkotikamissbruk fr utva sdan verksamhet (t ex skerhetstjnst), dr de
kan utstta sig sjlva eller andra fr fara. Detta kan glla personal vid
krnkraftverk, flyget och SJ men ocks inom sjukvrden. Inom industrin vill
man inte att anstllda med narkotikaproblem skall ha hand om dyrbar
utrustning eller vervaka tekniska processer. Olika drogtester, i frsta
hand alkoholtester, har i viss utstrckning frekommit sedan lng tid p
svenska arbetsplatser. Vanligtvis har de anvnts nr en anstlld varit
pverkad p arbetet. P senare tid har mnga fretag infrt urintest fr
att spra missbruk av narkotika, frmst cannabis. Saab-Scania i Sdertlje
har nda sedan 1985 utfrt urinanalyser bland de arbetsskande, dr det har
visat sig att mellan tre och sex procent haft cannabis i urinen. P mnga
arbetsplatser har numera sdant frfarande blivit rutin. Frgan om att
infra drogtester i form av stickprov p arbetsplatser r dremot mera
kontroversiell. Krav p sdana stlls dock p mnga hll och r redan rutin
i USA. De svenska fretag som arbetar multinationellt och har samarbete med
industrier i USA har drfr redan sedan flera r tillbaka infrt
regelbundet terkommande drogtester av anstllda. Problemet r
integriteten. Har den anstllde rtt till sin egen kropp? Skall
arbetsgivaren misstro sina medarbetare? I en uppmrksammad dom har
Arbetsdomstolen slagit fast att det r vik- tigt att vrna om skerheten p
arbetsplatsen. Domstolen har ocks framhllit att en grundlggande princip
mste vara att den som missbrukar narkotika skall f behlla sin
anstllning om han eller hon medverkar till behandling och rehabilitering.

I snabb takt infrs sedan brjan av 1990-talet drogtester p mnga stora
arbetsplatser, t ex inom Flygvapnet, SJ och multinationella fretag. Mnga
menar att hlften de av svenska arbetstagarna med tiden kanske kommer att
behva lmna urinprov p sina arbetsplatser. Den allmnna mlsttningen r
naturligtvis att minska arbetsskadorna, att eliminera riskerna fr brott
mot skerheten och att minska produktionsbortfall - allt negativa effekter
av narkotikamissbruk. Av etiska skl mste dock arbetsgivaren och det
lokala facket p frhand vara verens om p vilket stt drogtest kan
genomfras. Vidare fr ingen fllas fr ett falskt positivt urinprov. Samma
hga krav p skerhet som utvecklats inom idrottsrrelsen br stllas p
drogtester i arbetslivet. Det mste vidare finnas klara riktlinjer fr vad
som skall hnda anstllda med skerstllda positiva provsvar, allts hur
deras eventuella narkotikaproblem skall hanteras. Stora arbetsplatser
utarbetar srskilda alkohol- och drogprogram fr hjlp t de drabbade och
erbjuder ocks utbildning av arbetsledare i hur dessa skall mta
drogproblem. (Se ALNA-rdet.)

-------------------------------------------------------------------------

Narkotikabrott, juridisk term fr narkotikalagstiftningens normalbrott. Det
        kan ge fngelse i hgst tre r. (Se Lagstiftning om narkotika. )

Narkotikafrordningen, lag frn 1962 som reglerar den lagliga anvndningen
        av narkotika inom t ex sjukvrd och forskning. (Se Lagstiftning om
        narkotika.)

Narkotikafrseelse, fram till 1985 lagens beteckning fr lindrigare brott
        mot narkotikalagstiftningen Numera r beteckningen ersatt av "ringa
        narkotikabrott". Denna ndring gjordes fr att markera att
        domstolarna skulle se allvarligare p denna typ av brott.

Narkotikafrteckningar, se LVFS.

Narkotikahandel, se Handel med narkotika och Gatulangning.

Narkotikahundar, specialtrnade hundar som kan spra narkotika ven dr
        detta r vl gmt och svrtkomligt. Tullens narkotikahundar
        utbildas vid Statens hundskola, som ocks lr upp en del av
        polisens hundar i den mn dessa inte tas om hand av polisens egna
        hundfrare. Det r hundens starka jaktinstinkter och dess otroligt
        knsliga luktsinne som gr det mjligt att utbilda en
        narkotikahund. Egentligen skulle vilken hundras som helst kunna
        trnas till detta ndaml men man brukar nstan alltid anvnda
        raserna labrador och schfer. Hur lnge en hund frmr att lukta
        efter narkotika r i mycket en trningssak. Det brukar rra sig om
        en halv till en timma. Drefter mste hunden vila, men efter en
        kort stund kan den arbeta igen. I Sverige finns tjugofem
        specialtrnade narkotikahundar. Dessutom har polisen s k
        kombihundar, som behrskar hela registret frn narkotikaspaning
        till sprning av freml eller mnniskor.

Narkotikakommissionen tillsattes av regeringen 1982 under ordfrandeskap av
        Hans Holmr. Kommissionen lmnade sitt slutbetnkande Samordnad
        narkotikapolitik 1984 (SOU 1984:13). (Se Narkotikapolitik i
        Sverige.)

Narkotikakonventioner, de verenskommelser som reglerar den internationella
        kontrollen av droger och som styr de nationella lagarna om
        narkotika. (Se FN:s narkotikakonventioner och Narkotikapolitik i
        Sverige.)

Narkotikalagstiftningen, se Lagstiftning om narkotika.

Narkotikapolitik, beteckning fr de tgrder som stater och internationella
        organ vidtar fr att frska pverka mnniskors anvndning av
        narkotika. I den allmnna debatten anvnds termerna liberal eller
        permissiv narkotikapolitik fr att beskriva en tilltande politik
        med f restriktioner. Termerna restriktiv eller repressiv
        narkotikapolitik anvnds fr att beteckna motsatsen. Den
        internationella narkotikapolitiken styrs till stor del av FN:s
        narkotikakonventioner. Jmfrt med andra europeiska lnder har
        Sverige hga straffsatser fr narkotikabrott och lgger ned
        betydande resurser bde p frebyggande verksamhet, polisir
        bekmpning av narkotikahandeln och behandling av missbrukare. Inom
        EG r spnnvidden i synen p narkotikapolitiken mycket stor. I
        England lgger sig myndigheter i allmnhet inte i hur lkarna
        skter narkomaner, och om ngon lkare skriver ut heroin till
        missbrukare mste han sjlv rapportera detta till det brittiska
        socialdepartementet (Home Office). Lkarnas frhllningsstt
        dikteras av deras egna etiska regler som r vl utvecklade och ett
        mnster fr lkaresocieteter i vriga Europa, sledes ven fr
        Svenska Lkaresllskapet. Sedan mnga r har enstaka engelska
        lkare skrivit ut heroin t ngot hundratal patienter. I Liverpool
        finns t ex en frsksverksamhet med legal frskrivning av heroin
        och kokain till ett hundratal missbrukare. I vriga Storbritannien
        kan missbrukare i allmnhet inte f ut heroin p recept. I lnder
        som Holland och Danmark har man starkt betonat vikten av en mjuk
        linje, genom att i praktiken skilja mellan starka (hard) och milda
        (soft) droger. Man betonar hr ocks missbrukarens rtt till
        frivillig behandling och vrdinsatser mot narkotikans
        skadeverkningar (harm reduction).

-------------------------------------------------------------------------
NARKOTIKAPOLITIK I SVERIGE
-------------------------------------------------------------------------

En svensk narkotikapolitik i egentlig mening utformades i Sverige frst p
1960-talet. Dessfrinnan betraktades narkotikamissbruk frmst som ett
tmligen begrnsat medicinskt problem och en ensak mellan lkare och
patient. Inte desto mindre vidtog staten tgrder mot narkotikamissbruket
ven i ldre tid. I 1864 rs strafflag,1876 rs frordning angende vrd
och frsljning av arsenik samt andra giftiga mnen samt 1906 rs
giftstadga infrdes bestmmelser om droger. I samband med att Sverige
anslt sig till 1912 rs Haagkonvention om narkotikakontroll frband sig
Sverige ocks att utfrda en srskild narkotikalagstiftning. 1923 rs
narkotikakungrelse straffbelade hantering av opium, morfin, heroin och
vissa andra opiater samt kokain. I 1930 rs narkotikakungrelse frdes
kokablad, cannabis och flera opiumderivat in under speciallagstiftningen,
liksom brottet olaga innehav. 1933 rs narkotikakungrelse infrde
fngelsestraff vid frsvrande omstndigheter kring brotten. Hr gavs ocks
utrymme fr att straffa lkare, veterinrer och tandlkare som verskred
sin frskrivningsrtt. (Se vidare Lagstiftning om narkotika.) Nr
amfetaminpreparaten introducerades under slutet av 1930-talet steg
frsljningen av dessa mycket snabbt, samtidigt som fall av vanebildning
och psykosliknande tillstnd rapporterades. Medicinalstyrelsen gjorde d en
underskning i syfte att faststlla antalet narkomaner i Sverige.
Resultatet var att man fann ett 70-tal narkotikamissbrukare i landet.1939
infrdes recepttvng fr amfetaminpreparat. Efter att detta 1943 fljts upp
av ett cirkulr frn Medicinalstyrelsen, sjnk frsljningen till hlften.
1944 jmstlldes amfetaminpreparaten i narkotikalagstiftningen med
narkotika. Fram till andra vrldskrigets slut var dock de flesta
missbrukarna av centralstimulantia enstaka personer som fastnat i ett
missbruk sedan de anvnt de populra uppiggande medel och bantningspreparat
som innehll amfetamin. ren 1946-47 uppstod en fr Sverige ny typ av
missbruk, som var gngbaserat med viss ideologisk och kulturell
verbyggnad. I det litterra sllskapet Metamorfos samlades en blandning
av utslagna och intellektuella. Hr fanns ocks ngra personer med
betydande kunskaper i farmakologi och med ett starkt intresse fr
narkotika. Det var i denna grupp som man vergick frn att ta tabletter
genom munnen till att lsa upp och injicera dem i blodet. Tidigare hade
visserligen enstaka opiatmissbrukare injicerat morfin, men nu spred sig
injiceringen av centralstimulantia mycket snabbt frn gruppen kring
Metamorfos till en strre grupp av utslagna och kriminella. Det intravensa
missbruket av centralstimulantia hade 1954 ntt en sdan omfattning att det
uppmrksammades i den allmnna debatten. Riksdagsmannen Einar Rimmerfors
(fp) stllde en enkel frga till justitieministern, dr han ville ha besked
om vilka tgrder som vervgdes fr att komma tillrtta med
narkotikaproblemet. Svaret blev att Medicinalstyrelsens underskningar inte
tydde p ngot anmrkningsvrt. Inte heller Stockholmspolisen ansg att
missbruket ftt en sdan omfattning att ngon allvarlig fara frelg. Samma
r kallade Medicinalstyrelsen till en konferens dr ven Skolverstyrelsen
och Socialstyrelsen deltog. Man redovisade bl a en underskning av eleverna
p ungdomsvrdsskolorna, dr vissa elever skaffat amfetaminpreparat genom
att systematiskt uppska flera lkare men ven genom receptfrfalskningar
och apoteksinbrott. Medicinalstyrelsen gjorde ocks en utredning om hur
mnga med diagnosen narkomani som vrdats p landets mentalsjukhus. Man kom
fram till att det rrde sig om 146 personer under 1954, men lugnades av
uppgiften att det endast i 23 procent av fallen rrde sig om missbruk av
centralstimulantia. I merparten av fallen var det frga om traditionell
morfinism bland sjukvrdspersonal. Vid denna tid hade missbrukarna av
centralstimulantia endast i liten omfattning kommit i kontakt med
sjukvrden. 1955 gjorde Stockholms barnavrdsnmnd en underskning av
ungdomar med lkemedelsmissbruk. Man fann 17 personer som betecknades som
narkomaner. 1958 reagerade polis och klagare, d det blev en mycket
markant kning av apoteksinbrotten. Efter ett inbrott p apoteket Storken i
Stockholm sommaren 1958, dr det stals stora mngder narkotika, beslt
statsklagaren i Stockholm att en srskild klagare skulle handlgga
samtliga brott som hade samband med narkotika. 1959 frdes
amfetaminpreparaten upp p den svenska narkotikafrteckningen. 1960 beslt
riksdagen om en ny varusmugglingslag, dr det bland annat blev mjligt att
tillmpa hktning vid olovlig infrsel av narkotika i Sverige. 1962 kom en
ny narkotikafrordning. 1964 inleddes en intensiv diskussion i tidningar,
radio och TV. Flera debattrer angrep polisens syn p narkotikafrgan och
ansg att missbrukarna var sjuka och behvde hjlp och vrd snarare n
straff. Vissa debattrer stdde i stllet Medicinalstyrelsens
frsksverksamhet med s k legal frskrivning. Sedan slutet p 1950-talet
hade flera lkare skrivit ut relativt stora mngder amfetaminpreparat till
missbrukare, eftersom de ansg att det var bttre att dessa fick sina
missbruksmedel p lkarrecept n att de tvingades in i kriminalitet. Tanken
var att de genom en regelbunden kontakt med lkaren s smningom skulle
motiveras att upphra med sitt missbruk. Denna praxis ansgs ligga inom
ramen fr lkarnas frskrivningsrtt och prvades i efterhand av
Medicinalstyrelsen. I samband med att narkotikaproblemet uppmrksammades
alltmer brjade klagare vcka tal i sdana fall dr frskrivningen
uppenbarligen stred mot vetenskap och beprvad erfarenhet.
Medicinalstyrelsen inledde drfr en frsksverksamhet dr man lt vissa
lkare frskriva relativt stora mngder narkotika till missbrukare.
Verksamheten stoppades dock efter ngra uppmrksammade ddsfall. 1965
bildades Riksfrbundet fr hjlp t lkemedelsmissbrukare, RFHL.
Organisationen betonade att narkotikamissbrukarna i frsta hand behvde
vrd, hjlp och solidariskt std. Man organiserade ppenvrdsmottagning och
lnkverksamhet och stod i stark opposition till klagare och polis. Samma
r gjorde TV en rad uppmrksammade reportage om narkotikamissbrukarnas
situation. Man avsljade hur lkemedelsfretag och apotekare frn utlandet
deltog i handeln med centralstimulantia, och man argumenterade fr hjlp t
lkemedelsmissbrukare. I samband med den nya brottsbalken 1965 snktes
straffmaximum enligt narkotikafrordningen till ett rs fngelse. r 1966
frdes LSD upp p den svenska narkotikafrteckningen. De tilltagande
missbruksproblemen ledde till att Medicinalstyrelsen 1965 tillsatte en
expertgrupp som 1966 omvandlades till den statliga utredningen
Narkomanvrdskommittn. Under 1967 avlmnade Narkomanvrdskommittn tv
betnkanden, Kartlggning och vrd (SOU 1967:25) och Kontrollsystemet (SOU
1967:41). P grundval av dessa beslt riksdagen 1968 att infra srskilda
statsbidrag fr att stimulera utbyggnaden av vrden fr
narkotikamissbrukare. Samtidigt infrde riksdagen en ny narkotikastrafflag,
vilken bl a innehll en hjning av maximistraffet fr grovt narkotikabrott
till fyra rs fngelse. Samma r lade regeringen fram ett tiopunktsprogram
fr att bekmpa narkotikamissbruket. Det innehll bl a frstrkning av
polis och tull, kade vrdresurser och kade anslag fr information.
Polisen fick ocks strre mjligheter att anvnda telefonavlyssning vid
misstanke om grova narkotikabrott. 1969 markerade riksdagen terigen
narkotikaproblemets allvar genom att hja straffmaximum fr grova
narkotikabrott frn fyra till sex rs fngelse. Det infrdes ven en
ndring i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vrd som innebar ett
frtydligande av mjligheterna att bereda narkotikamissbrukare vrd mot
deras vilja. Ett srskilt samarbetsorgan SBN (Samarbetsorganet fr
bekmpning av narkotikamissbruk) inrttades av regeringen med uppgift att
noga flja utvecklingen, samordna myndigheternas insatser och ta initiativ
till nya tgrder. Narkomanvrdskommittn lmnade sitt slutbetnkande 1969
(SOU 1969:52-53). Dr freslogs bl a ytterligare utbyggnad av
narkomanvrden och kad information. 1972 beslt riksdagen p regeringens
frslag att hja maximistraffet fr grovt narkotikabrott och fr grov
varusmuggling betrffande narkotika till 10 rs fngelse. Samma r
utvidgades narkotikabegreppet kraftigt, d flertalet lugnande medel och
smnmedel frdes upp p den svenska narkotikafrteckningen. 1973 tillsatte
regeringen den s k brottskommissionen med uppgift att minska brottsligheten
och frbttra den allmnna ordningen. I sitt betnkande freslog
kommissionen kade bidrag till vrd av narkotikamissbrukare samt bidrag
till frsksverksamhet med social jourverksamhet. Kommissionen freslog
ocks att ett centralt rd skulle bildas fr att samordna samhllets
insatser mot brott. Riksdagen beslt drfr att inrtta Brottsfrebyggande
rdet (BR). En av rdets uppgifter blev att i en speciell narkotikagrupp
samordna myndigheternas tgrder p narkotikaomrdet, och det tog drmed
ver SBN:s tidigare uppgifter. Den borgerliga regeringen tillsatte 1977 en
srskild ledningsgrupp med uppgift att fresl ytterligare insatser mot
narkotikamissbruket. Samtidigt utsgs en srskild utredare att gra en
kartlggning av narkotikamissbrukets omfattning.1982 infrdes lagen om vrd
av missbrukare (LVM) och lagen om vrd av unga (LVU), vilket kade
mjligheterna att gripa in med tvngstgrder mot missbrukare. Samma r
infrdes den nya socialtjnstlagen. 1982 tillsatte den nytilltrdda
socialdemokratiska regeringen en srskild kommission med uppdrag att lmna
frslag om tgrder mot narkotikamissbruket, Narkotikakommissionen.
Kommissionen kom med sitt slutbetnkande 1984 (SOU 1984:13). Det
resulterade i att regeringen bl a inrttade ett srskilt samordningsorgan,
SAMNARK, fr narkotikafrgor inom regeringskansliet. Parallellt arbetade
ocks en grupp inom socialdepartementet med att utveckla narkomanvrden.
Gruppens rapport fick rubriken Offensiv narkomanvrd, ett slagord som sedan
kommit att prgla Sveriges officiella narkomanvrdspolitik. r 1985 gjorde
uppmrksamheten kring spridningen av aids att regeringen gav extra resurser
till narkomanvrden. Samma r kungjordes ett nordiskt handlingsprogram mot
narkotika. Narkotikastrafflagen ndrades 1985 s att ocks sjlva
konsumtionen av narkotika blev straffbar. Man infrde dock en
undantagsregel som innebr att om det under vrd och behandling uppdagas
att ngon brukar narkotika, tilllmpas en srskild regel om ansvarsfrihet.
r 1989 tillsatte regeringen nnu en aktionsgrupp mot narkotika. De
statliga bidragen till missbrukarvrden och ungdomsvrden hjdes 1990 till
ca en miljard kronor per r, vilket bl a motiverades med
missbruksutvecklingen. 1988-91 satsades ca 300 miljoner kronor p
narkomanvrden fr att bekmpa spridningen av HIV-smitta bland
missbrukarna. De mnga miljonerna anvndes bl a till att bygga upp 22
narkomanvrdsbaser i landet och till srskilda bidrag till storstderna.
En srskild grupp bestende av myndigheter och ideella organisationer, den
s k Athenagruppen (aktionsgrupp fr frebyggande tgrder mot narkotika)
drev ocks flera strre antidrogkampanjer.

r 1991 beslt riksdagen att ratificera, dvs godknna och drmed stlla sig
bakom, FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa
mnen. Konventionen innehller bl a bestmmelser om skyldighet fr de
undertecknande lnderna att kriminalisera "tvtt" av inkomster frn
narkotikabrottslighet, dvs kriminalisera hjlp att dlja eller omstta
vinster frn illegal narkotikahandel. Avsikten r att man ska kunna ingripa
och beslagta egendom och banktillgngar som uppenbarligen kommer frn
illegal narkotikahandel. Jmfrt med andra europeiska lnder fr Sverige en
restriktiv narkotikapolitik. Pfljderna vid narkotikabrott tillhr de
strngaste i lagstiftningen fr grova brott i Sverige. Ofta r straffen
strngare n fr mord. (Se Lagstiftning om narkotika.) Narkomanvrden r
ocks jmfrt med andra lnder vl utbyggd och har relativt stora resurser.
Den svenska narkomanvrdspolitiken har prglats av tanken att alla
missbrukare skall ns och upphra med sitt missbruk. Sverige har drfr
varit restriktivare n andra lnder mot undehllsbehandling med lmetadon
och direkt negativt gentemot utdelning och frsljning av injektionssprutor
(se lSprutbytesprogram). Den vgledande principen har varit att staten
skall ge det kompromisslsa och tydliga budskapet att all ickemedicinsk
anvndning av narkotika r oacceptabelt. Sverige har mer lngtgende
tvngslagar p missbruksomrdet n de flesta andra lnder. Flertalet
vstlnder har valt en mjukare linje, som utgr ifrn en ideologisk
frestllning om varje mnniskas fria val. Utifrn en humanitr grundsyn
har man menat att statens ingripanden mot missbrukare br ske med ppenhet
och respekt. Behandlingen har drfr utformats s att den bygger p att
missbrukarna erbjuds hlso- och sjukvrd, fria sprutor och metadon, utan
att detta alltid kopplas till direkta krav p att missbruket mste upphra.
Narkomanvrdsdebatten i Sverige har sedan slutet av 1960-talet prglats av
motsttningar mellan dem som betonar missbruket som i huvudsak ett symtom
p sociala missfrhllanden och dem som betonar att narkotikan i sig r ett
gift som p alla stt mste bekmpas och kontrolleras (t ex FMN och RNS).
Den senare gruppen hade stora framgngar under 1980-talet, med
straffskrpningar, offensiv narkotikapolitik, betoning av fostran snarare
n terapi i vrden av unga etc. (Se Orsaker till bruk och missbruk av
droger.) Under 1990-talet har landstingens och kommunernas frsmrade
ekonomi lett till nedskrningar av narkomanvrdsbaser och behandlingshem.
Debatten om Sveriges integrering i det nya Europa har hos mnga vckt
farhgor om att Sveriges traditionellt restriktiva politik p alkohol- och
narkotikaomrdet blir svr att upprtthlla. Samtidigt har frgor om
individens rttigheter gentemot staten, som tidigare drivits av den
politiska vnstern, vertagits av den politiska hgern. Enstaka unga
moderater och s k nyliberaler inom frmst student- och ungdomsfrbund
anknyter till internationell debatt, ifrgastter den restriktiva
narkotikapolitiken och frordar llegalisering av narkotika. Deras
huvudsakliga motivering r att den nuvarande politiken inskrnker
individens frihet och att kontrollen r dyrbar och ineffektiv.

-------------------------------------------------------------------------

Narkotikapolisfreningen, se Svenska Narkotikapolisfreningen.

Narkotisera, bedva, berusa med narkotika.

Nasal administrering, tillfrsel genom nsan, exempelvis sniffning av
        thinner eller snusning av kokain.

Natema, se Yage.

National Institute on Drug Abuse, se NIDA.

Nausea, illamende.

Navane, varunamn fr tiotixen.

Nebb, slanguttryck fr nembutal.

Nebbies, slanguttryck fr barbiturater.

Nederwiet, hasch odlad i Holland.

Nedsatt leverfunktion, se Levervrden, Hepatit, Biologiska markrer.

Nedttjack, slanguttryck fr narkotika med dmpande, aktivitetssnkande
        eller svande effekt, t ex opiater och smnmedel.

Nembutal, varunamn fr pentobarbital, avregistrerat 1980. Det r ett
        kortverkande barbitursyrepreparat som frr anvndes fr narkos.
        Preparatet fanns p 1960-talet som smnmedel och sldes d som
        pulver inneslutet i kapslar. I missbrukarkretsar kallades Nembutal
        fr Nebb och injicerades fr att ge smn.

Nemish, nemmies, slanguttryck fr barbiturater.

Neppe, slanguttryck fr hasch frn Nepal, i allmnhet svart.

Nervceller. Av hjrnans ca 100 miljarder celler utgr hjrncellerna 10
        procent. De knnetecknas av att de har en elektrisk retbarhet och
        en frmga att snabbt sprida denna elektriska impuls lngs sina
        lnga utskott. Kommunikationen mellan nervceller sker med hjlp av
        lsignalsubstanser.

Neulactil, varunamn fr periciazin.

Neurokemi, lran om hjrnans kemiska uppbyggnad och funktion. Neurokemisk
        forskning bedrivs ofta i samarbete med farmakologisk forskning, och
        man arbetar d med att analysera drogers koncentration och
        funktion.

Neurol, varunamn fr valeriana avregistrerat som lkemedel i Sverige.

Neuroleptika, medel som anvnds fr att behandla psykoser. Det mest knda
        varunamnet r Hibernal. Preparaten r inte vanebildande. (Se
        Psykofarmaka.)

Neuros, psykoneuros, emotionell (knslomssig) strning till fljd av
        olsta konflikter och spnningar. Det vanligaste symtomet vid
        neuros r ngest. (Se ven Karaktrsneuros.)

Neurosedyn, se Thaldiomid.

Neurotransmittorer, se Signalsubstanser.

NFN, Nordiska Farmakopnmnden, nmnd dr ledamterna diskuterar innehllet
        i nordiska farmakoper.

Nicorette, varunamn fr nikotintuggummi.

NIDA, National Institute on Drug Abuse, central myndighet i USA fr
        kartlggning och forskning kring narkotikamissbruk.

NIDA-Notes, tidning utgiven av NIDA. Tidningen ger en versikt ver den
        aktuella amerikanska narkotikasituationen och
        narkomanvrdsforskningen.

Niemann, Albert, kemist, kokainets upptckare. Han arbetade 1859 som
        laboratorieassistent t professor Whler vid universitet i
        Gttingen. (Se Novaraexpeditionen.) Niemann var den frste som ur
        kokablad utvann den verksamma kristalliska substansen som han gav
        namnet kokain. Han beskrev efter experiment p sig sjlv kokainets
        lokalbedvande effekt. Tv r efter sin upptckt avled han hastigt
        av oknd anledning.

Nikodikodin, nikokodin, norkodein r alla kodeinderivat, narkotikaklassade
        enligt frteckning III. De anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Nikomorfin, C29H25N3O5, morfinderivat, smrtstillande medel hrlett ur
        morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Nikotin, den giftiga alkaloiden i tobaksplantan, Nicotiana rustica
        (bondtobak) eller Nicotiana tabacum (Virginiatobak) (Solanaceae).
        Den kemiska formeln r C10H14N2. Hela tobaksvxten, srskilt
        bladen, innehller nikotin. (Se Tobak.) Nikotinet, p latin
        nicotinum, har ftt sitt namn efter den franske diplomaten Jean
        Nicot (1536-1600) som frn Sydamerika infrde tobaken till
        Frankrike. Vid rkning liksom vid snusning absorberas nikotinet
        snabbt i lungorna eller genom munslemhinnan. Nikotinet r en
        psykoaktiv drog som binds till specifika receptorer i hjrnan.
        Noradrenalin, som verkar stimulerande, fristts vilket gr att
        vlbefinnandet kar och man knner sig bttre till mods. Nikotinet
        pverkar ocks perifera neuron (nervceller) i hjrta, blodkrl,
        andningsvgar och skelettmuskulatur. Med andra ord stimuleras det
        sympatiska nervsystemet, puls och blodtryck stiger. Tillvnjningen
        fungerar farmakologiskt och beteendemssigt p samma stt som fr
        heroin och kokain. En stor andel av dem som brjar rka blir
        beroende av nikotinet i tobaken och mste fortstta att rka fr
        att undvika abstinenssymtom. (Se ven Tobak.)

Nikotinamid, synonym till nikotinsyraamid, en substans i
        B-vitaminkomplexet. (Se Nikotinsyra.)

Nikotinfrgiftning kan uppkomma genom ett alltfr intensivt tobaksbruk
        eller genom att barn av misstag ter cigaretter eller aska.
        Frtring av upp till tv centimeter av en normal cigarett r dock
        ofarligt. Snus innehller mer finkornig tobak med hg nikotinhalt
        och kan drfr innebra strre risk fr frgiftning, liksom
        pipolja.Frgiftningssymtom r blekhet illamende, krkningar och
        hastig puls (tachykardi). Behandlingen r att snabbt framkalla
        krkning och ge kol (koltabletter eller kolpulver). Eventuellt
        mste frgiftningen behandlas p sjukhus.

Nikotinsyra eller niacin, en typ av B-vitamin som anvnds fr att behandla
        bristsjukdomen pellagra. Vitaminet kallas drfr ocks vitamin pp
        (pellagra preventive) och finns i naturjst. Nikotinsyran har en
        kraftigt vidgande effekt p perifera blodkrl och kan anvndas fr
        att behandla kldskador. Vid avgiftning frn alla former av mer
        avancerat alkohol- eller narkotikamissbruk br hela
        B-vitaminkomplexet tillfras, sledes ven nikotinsyra, d
        patienterna ofta lider av vitaminbrist.

Nikotintuggummi, tuggummi som innehller rent nikotin, hjlper mot
        nikotinabstinens och kan vara ett hjlpmedel fr den som vill sluta
        rka. Varunamn r Nicorette. Nikotintuggummits effekter kommer
        ganska snabbt, och varje tuggummi ger effekt under ca 30 minuter.
        De flesta snusare eller rkare, som frsker sluta anvnda tobak,
        klarar sig p 5-12 Nicorette  2 milligram per dag. Det r frmst
        starkt nikotinberoende patienter som har nytta av nikotintuggummi
        under ngra mnader. (Se ven Tobak.)

Nimby, nimbies, slanguttryck fr barbiturater.

Nimetazepam C16H13N3O3, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1963 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Nitrazepam, C15H11N3O3, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Varunamn i Sverige r Apodorm (tabletter), Mogadon (tabletter),
        Nitrazepam (tabletter).

Nitrous, slanguttryck fr lustgas.

Njutningsmedel. Med denna term brukar man avse legala njutningsmedel som
        alkohol, tobak och kaffe.

NMDA-receptor, en mottagarmolekyl, s k receptor, i hjrnan som normalt
        aktiveras av signalsubstansen glutaminsyra. Den har betydelse fr
        bl a inlrning. PCP r en drog som specifikt hmmar denna receptor.
        NMDA-receptorn r ven mycket knslig fr alkohol.

NMN, Norden Mot Narkotika, samarbetsorganisation mellan de nordiska
        frldrafreningarna mot narkotika. (Se Frldrafreningen mot
        narkotika.)

Noble princess of the waters, slanguttryck fr psilocybin.

Noja, slanguttryck fr paranoia.

Noludar, varunamn fr metyprylon, avregistrerat som lkemedel i Sverige.

Noracymetadyl, C22H29NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Noradrenalin, C8H11NO3, signalsubstans som bl a frmedlar stress och
        vakenhet. Centralstimulerande droger som amfetamin och kokain kar
        utsndringen av noradrenalin.

Nordazepam, C15H11ClN2O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, huvudmetabolit av diazepam. Nordazepam r
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Nordiska kontaktmannaorganet fr narkotikafrgor, de nordiska regeringarnas
        samarbetsorgan fr informationsutbyte i narkotikafrgor, bildat
        1971. Sedan 1990 r detta en permanent kommitt under Nordiska
        ministerrdet.

Nordiska nmnden fr Alkohol- och Drogforskning, se NAD.

Norn, Lars, (f 1944), frfattare, dramatiker. I hans tidiga poesi, i
        debutdiktsamlingen Syrener, sn (1963), Encyklopedi (1966) och
        Stupor (1968) stegras ett hallucinatoriskt flde. Skildringen rr
        sig mellan psykedelisk extas och psykotisk avskrmning, dr tidens
        politiska uppvaknande och engagemang blandas med den psykedeliska
        kulturens ider om sjlslig befrielse och medvetandeutvidgning.
        Norn tar i efterskriften till Kung mej och andra dikter (1973)
        starkt avstnd frn 1960-talets psykedeliska experiment och sger
        sig nu vara en helt annan n frr. Hans senare diktning prglas av
        ett nytt lugn och sjlvintresse. Norns dramatik, srskilt de
        delvis sjlvbiografiska familjeinterirerna i pjserna Modet att
        dda (1980), Natten r dagens mor (1983) och Kaos r granne med Gud
        (1983), skildrar bl a spelet kring missbruk och psykisk sjukdom.
        Man kan hr spra en stark pverkan av Eugen O'Neill, om vars liv
        Norn skrivit en pjs Och ge oss skuggorna.

Noritren, varunamn fr nortriptylin, ett depressionslsande medel.

Norkodein, C17H19NO3, narkotikaklassat enligt frteckning III. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Norlevorfanol, C16H21NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Normetadon, C20H25NO, metadonmetabolit, tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

NORML, National Organisation for Marijuana Law Reform,
        ptryckarorganisation verksam frmst i USA som arbetar fr att
        avkriminalisera och legalisera anvndning av cannabis.

Normorfin, C16H17NO3, morfinmetabolit, narkotikaklassat enligt frteckning
        II.

NORNA, stiftelse bildad 1987 fr att bedriva verksamhet fr missbrukare med
        HIV och aids. Norna drev ett behandlingshem fr aidssjuka
        narkomaner, vilket lades ned 1992.

Norpipanon, C23H29NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Nortriptylin, antidepressivt medel, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Noritren (tabletter) och Sensaval (tabletter).

Nose, nose candy, nose powder, slanguttryck fr kokain.

Novaraexpeditionen, forskningsresa 1857-1859 till bl a Sydamerika med den
        sterrikiska fregatten Novara under ledning av Carl von Scherzer.
        Expeditionen frde med sig 15 kg kokablad till professor Whler vid
        universitet i Gttingen. Whlers assistent Albert Niemann utvann ur
        bladen en kristallisk organisk bas som han gav namnet kokain.

Novokain, lokalbedvningsmedel som har syntetiserats med utgngspunkt frn
        kokainets molekyl.

Nozinan, varunamn fr levomepromazin, ett neuroleptikum. (Se Psykofarmaka.)

Nuggets, slanguttryck fr amfetamin.

Nwapa, Alban, se Dr Alban.

Nynasare, slanguttryck fr ngon som nyligen blivit narkotikamissbrukare.

Nystagmus, abnorma gonrrelser.

Nyswander, Marie amerikansk lkare och fngelsepsykiater, en av dem som
        utformade underhllsbehandling med metadon fr
        narkotikamissbrukare. Metoden kallas underhllsbehandling ad modum
        Dole-Nyswander efter henne och hennes make, en annan av metodens
        upptckare, biokemisten Vincent Dole. (Se Metadon,
        metadonbehandling, metadonunderhllsbehandling.)

Nmndemansgrden, behandlingshem i Skne fr alkoholister och
        drogmissbrukare. (Se Minnesotamodellen.)

Nsbensupplsning. Vid lngvarig sniffning och snusning av kokain kan
        nsbenets vgg perforeras, d det sker en uppluckring av
        broskvggen mellan nsborrarna. Talet och sngen blir visslande.
-------------------------------------------------------------------------
                                   [ O ]
-------------------------------------------------------------------------


O, op, slanguttryck fr opium.

Objektfrskjutning innebr att fremlet, objektet, fr en knsla byts ut
        mot ett annat. I en konflikt kan en "farlig" motstndare bytas ut
        mot en mindre farlig. (Jmfr anvndningen av s k noaord i stllet
        fr "farliga" tabuord, t ex grben fr varg.) Vidare kan rdslan
        fr egna aggressiva eller sexuella impulser verfras till neutrala
        situationer eller objekt i omgivningen, fr att drigenom bindas
        och kontrolleras. Olika slag av fobier (rdslan fr slutna rum,
        ppna platser, duvor, spindlar etc) kan ofta vara slutstadiet i en
        sdan process. (Se Frsvarsmekanismer.)

Objektrelationer, psykoanalytisk term fr frhllandet (interaktionen)
        mellan en individ och omvrlden. Enligt den psykoanalytiska
        utvecklingslran vxer det hos ett barn mellan ett halvt och tre r
        fram en egen identitet, som barnet frmr skilja frn frldrarnas
        (separations-individuationsfasen). Barnet utvecklar d ett
        sjlvstndigt frhllande eller frhllningsstt, frst till
        frldrarna och sedan till andra mnniskor och omvrlden. Det fr
        objektrelationer. Strningar i individuationsfasen skapar jagsvaga
        personligheter, ofta kallade borderlinepersonligheter, eftersom
        grnsen till psykos ltt verskrids vid pfrestningar eller vid
        missbruk av alkohol och narkotika. Den terapeut som behandlar
        narkotikamissbrukare mste ta stor hnsyn till deras ofta
        reducerade frmga till trygga objektrelationer.

Obstipation, frstoppning, vanligt symtom vid missbruk av opium.

Odling, hr i betydelsen odling av sdana grdor ur vilka man kan utvinna
        narkotika, t ex opium-, cannabis- och kokaodlingar. Denna odling
        sker framfr allt i vad FN:s narkotikakommission kallar
        producentlnder. (Se under de olika preparatnamnen.) I allmnhet r
        det miljoner fattiga smbnder som med knapp nd frmr frsrja
        sig och sin familj p de illegala odlingarna. Vinsten tas om hand
        av uppkparna, langarna och smugglarna. Eftersom producentlnderna
        ofta ocks r utvecklingslnder, karakteriseras deras produktion av
        brist p alternativ. FN:s narkotikafond (UNFDAC, som bildades 1971)
        har drfr sedan mnga r frskt driva olika projekt med
        ersttningsodlingar och landsbygdsutveckling, t ex bland
        opiumodlare i Sydostasien och kokaodlare i Latinamerika. (Se FN:s
        narkotikaorgan.) Enligt svensk lag r det frbjudet att odla opium
        och cannabis. Detta frbud efterlevs emellertid inte alltid, och d
        och d mste polisen brnna ned undangmda haschodlingar i skogen.
        I Skne stjls varje r i augusti opiumkapslar frn prydnadsvxten
        vallmo p kolonilotter. Det gr nmligen att gra ett svagt
        opiumextrakt av dem, som sedan dricks eller injiceras.

Oil, slanguttryck fr hascholja.

Olaglig hantering av droger, se Gatulangning, Handel med narkotika,
        Lagstiftning om narkotika, Narkotikapolitik och Narkotikapolitik i
        Sverige.

Oliguri, abnormt liten urinproduktion, frekommer vid chock eller verdos
        av narkotika.

Olja, slanguttryck fr hascholja.

Olust, vanligt symtom under avgiftning. Strningar i hjrnans lust-
        olustbalans r vanligt vid missbruk. (Se Belningscentrum.)

Omnipotent, allbehrskande, i stnd till allt. Centralstimulerande droger
        som kokain och amfetamin ger under sjlva berusningen en frhjning
        av sjlvknslan, som kan stegras till knslor av omnipotens. (Se
        Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk.)

One, (The One), slanguttryck fr hascholja.

One-hit grass, slanguttryck fr DMT.

O'Neill, Eugene, (1888-1963) amerikansk dramatiker. Hans pjs Lng dagsfrd
        mot natt (1957) r en delvis sjlvbiografiskt realistisk skildring
        av en familjs snderfall, dr moderns morfinberoende r ett viktigt
        inslag.

Opiater, preparat som r direkt hrledda ur opium, t ex morfin och heroin.

Opiatreceptorer, hjrnans egna mottagare dels fr det kroppsegna
        endorfinet, dels fr morfin tillfrt utifrn. (Se Opium,
        morfinpreparat (opiater)...)

Opio do pobre, "opium fr fattiga", spanskt slanguttryck fr hasch eller
        marijuana.

Opioider, beteckning fr preparat med morfinliknande egenskaper, t ex
        endorfiner och syntetiska peptidanaloger. (Se Opium, morfinprepatat
        (opiater)...)

Opipramol, svagt ngestdmpande och lugnande medel, inte narkotikaklassat.
        Varunamn i Sverige r Ensidon (tabletter).

-------------------------------------------------------------------------
OPIUM, MORFINPREPARAT, OPIATER OCH SYNTETISKA MORFINDERIVAT, OPIOIDER SAMT
MISSBRUK AV OPIUM, MORFIN, HEROIN OCH VRIGA MORFINDERIVAT
-------------------------------------------------------------------------

Ropium r en mjlkaktig vtska (grekiskans opion, mjlksaft, vallmosaft),
som odlaren utvinner frn opievallmon, papaver somniferum, genom att
horisontellt snitta dess frkapsel. Den vita mjlksaft som d sipprar ut
stelnar p kapselvggarna till sm brungula droppar. Dessa skrapas av och
kndas till sm bollar, som sveps in i vallmoblad och frs till en
lagringsplats. Drogen har anvnts i tusentals r inom folkmedicinen fr att
lindra smrta, motverka diarr, dmpa ngest och ge smn. Opium innehller
ett 20-tal verksamma alkaloider bl a morfin, noskapin, kodein, papaverin
och thebaine. Det anvnds huvudsakligen som rvara fr framstllning av
morfin, heroin, kodein och andra opiumalkaloider. Opium r narkotikaklassat
enligt frteckning II. Hela den smrtstillande effekten av opium beror p
innehllet av morfin (10 procent). Morfin har en central roll inom
sjukvrden, d det kan ge en effektiv smrtlindring. Nackdelen r att
morfin ger toleranskning och beroende vid okontrollerad anvndning. P
grund av risken fr toleranskning och missbruk r apotekskontrollen
strng. Heroin, diacetylmorfin, r ett srskilt snabbverkande morfin. Det
ger en lustfylld kick, r nnu mer beroendeskapande n morfin och har
drfr blivit freml fr illegal frsljning och missbruk. Opium, morfin
och morfinpreparat (opiater och syntetiska morfinpreparat, s k opioider) r
alla narkotikaklassade enligt Allmnna Narkotikakonventionen
(Lkemedelsverkets frteckning II, se LVS). Bland de halvsyntetiska och
syntetiska morfinpreparaten mrks heroin och metadon.

Historik. Opiumanvndning finns dokumenterad sedan 5 000 r. Det var knt
som lkemedel redan av de gamla egyptierna. Assyriska texter nmner bde
opiumplantan och medlet opium. Grekiska och romerska frfattare som
Homeros, Virgilius och Ovidius skildrar opiets smngivande effekter. Kring
Kristi fdelse beskrevs opium av Discorides i De Materia Medica, som i
flera sekel var den ledande lkemedelslran. I den antika medicinen och in
i vr egen tid betraktades opiumpreparat som ngot av en universalmedicin.
Enligt ldre tiders farmakoper har det anvnts som lugnande och
smrtstillande medel samt mot diarr, ormbett, astma, hosta, epilepsi,
kolik, urinvgsbesvr och huvudvrk. Frn Grekland och Mesopotamien spred
sig odlingen av opium sterut. Det r en vanlig missuppfattning att
opiumbruket har asiatiskt ursprung men medlet blev inte knt i Kina frrn
p 600-talet e Kr, och i Japan odlades opium frst p 1400-talet.
Opiumrkning brjade frekomma i Europa och Asien i brjan av 1500-talet.
Man fann nmligen d att opium, liksom det nyupptckta njutningsmedlet
tobak, kunde rkas i pipa. P 1600-talet kom de frsta rapporterna om
opiumhlor och opiumrkning som socialt problem i frmst Kina. Det utbredda
opiumproblemet i Kina under de fljande rhundradena r ett klassiskt
exempel p samhllsskador till fljd av de europeiska kolonialmakternas
hnsynslsa exploatering. Eftersom europerna saknade handelsvaror som
kunde attrahera kineserna frde deras skepp i stllet med sig opium. Det
lastades p i Indien och sldes sedan i de kinesiska hamnstderna i utbyte
mot begrliga varor som siden, te och kryddor. Nr de kinesiska
myndigheterna protesterade mot denna omfattande narkotikafrsljning ledde
det till opiumkrigen, som Kina frlorade. S smningom vxte dock opinionen
i Europa mot den orttfrdiga opiumhandeln, och den upphrde. Fram till
1800-talet anvndes huvudsakligen ropium eller opiumtinktur (laudanum). I
brjan av 1800-talet fann kemister att ropium bestod av ett 20-tal olika
alkaloider, och de isolerade den viktigaste av dessa, morfin. Efter
uppfinningen av injektionssprutan 1856 introducerades en ny och
allvarligare form av opiatmissbruk, nmligen injicering av morfin. I brjan
av 1900-talet reglerades opiumhanteringen genom internationella avtal fr
att begrnsa missbruket och samtidigt tillfredsstlla sjukvrdens och
lkemedelsindustrins behov av opium som rvara till frmst morfin och
kodein. Lkemedelsfretaget Bayer lanserade 1897 diacetylmorfin (heroin)
som ett effektivare och icke-beroendeframkallande morfinersttningsmedel.
Heroin har alltsedan dess genom sin kraftigare verkan blivit det
dominerande missbruksmedlet. Idag odlas opium fr den illegala marknaden
frmst i Gyllene Triangeln det bergiga grnsomrdet mellan Burma, Thailand
och Laos och i den Gyllene Halvmnen. De illegala heroinmarknaderna i USA
och Vsteuropa r beroende av att heroin letar sig dit frn odlingarna i
Bortre Asien. Dessutom finns en omfattande opiumodling i Mexiko. I det
forna Sovjetunionen, OSS, finns ocks odlingar. Man vet ungefr hur mycket
opium som mste odlas fr att tcka sjukvrdens behov. Drfr har FN satt
ett tak fr framstllningen av opium/morfin. Grovt sett r odlingarna i
vrlden dubbelt s stora som detta behov. Hlften av allt opium som odlas
blir allts till illegalt heroin.

Botanik. Opiumvallmon (Papaver somniferum) r en ettrig vxt som
hrstammar frn Mindre Asien. Blommorna r ca 12 centimeter i diameter och
kan vara antingen vita eller purpurfrgade med bl anstrykning. Plantan kan
bli 0,5 -1 meter hg. Efter blomningen utvecklas grgrna frhus vilka
innehller den vitaktiga mjlksaft som utvinns av odlarna (se ovan).
Opiumhalten i olika vallmoarter varierar starkt. Opiuminnehllet i den
vallmo som odlas i Europa fr att f vallmofr till franskbrd och olja har
mycket lgt opiuminnehll. Vallmofrna innehller inga narkotiska mnen.

Kemi. Ropium bestr till ca 75 viktprocent av kda, oljor, socker och
proteiner, och 25 viktprocent bestr av ett tjugotal olika alkaloider. Den
viktigaste alkaloiden i opium r morfin (C17H19NO3), ett fenantrenderivat.
Morfininnehllet i opium r ca 10 procent. Den kemiska formeln fr morfin
bestmdes r 1902. Heroin eller diacetylmorfin framstlls genom acetylering
av morfin och har den kemiska formeln C21H23NO5.

Farmakologi. Opium och olika morfinpreparat kan tillfras kroppen genom att
de ts, dricks, tas via ndtarmen, sniffas, rks eller injiceras. Metoden
att rka opium var helt dominerande i missbrukssammanhang frn 1500-talet
och framt. Fortfarande frekommer rkning av opium framfr allt i Asien.
Ropiet rks d i speciella lnga vattenkylda pipor. Under slutet av
1800-talet och i brjan av 1900-talet var opium lst i alkohol, s k
opiumtinktur, en vanlig ingrediens i patentmediciner som apoteken
tillhandahll. Verkningsmekanismerna fr opiater r komplicerade och nnu
inte helt utforskade. Genom neurobiologisk forskning p molekylr niv har
man under de sista decennierna upptckt att hjrnan producerar egna
morfiner, s k endorfiner och enkefaliner. Dessa mnen r peptider, allts
kedjor av aminosyror, och ett frstadium till dem, proenkefalinet, finns i
riklig mngd i hjrnans belningssystem. Det finns ocks srskilda
mottagare, opiatreceptorer. Dessa kan pverkas dels av endorfinerna, dels
av utifrn tillfrt morfin och dess slktingar. Till detta naturens
sinnrika transmittorsystem hr ocks motvikter (inhibitorer) mot endorfin.
(Se Signalsubstanser.) Forskarna tror att de egna endorfinerna frigrs
frmst vid stress, d de sannolikt spelar en roll genom att hjlpa
mnniskan att uthrda smrta. Nr kroppen under lng tid tillfrs
morfinpreparat, binder sig dessa vid och blockerar endorfinreceptorerna.
Belningssystemet stts drvid ur spel. Troligen minskar hjrnans egen
endorfinproduktion. Man kan ocks tnka sig att hjrnans transmittorsystem,
som strvar efter balans, i detta lge verproducerar motvikter,
inhibitorer. Mjligen r det detta som ligger bakom den s ptagliga
toleranskningen vid morfinmissbruk. (Se ven Beroende av droger.) Morfin
r det kraftigast verkande smrtstillande medel som vi har.

Morfinet skapar ocks ett psykiskt vlbefinnande, en eufori. Man rknar med
att hela den smrtstillande effekten av opium beror p dess morfininnehll.
Alla former av smrta pverkas av morfin, ven smrta frn
mag-/tarmkanalen. Det anvnds akut inom medicinen mot s k stensmrtor -
gallkolik, njurstenskolik - och fr att hjlpa patienter igenom svrare
kirurgiska ingrepp. Endast vid svra cancersmrtor ges preparaten under
lngre perioder. Numera anvnds inom sjukvrden dels morfin, dels en rad
olika syntetiska morfinpreparat (opioider). Medlen kan ordineras i form av
tabletter eller injektioner. Standarddosen vid injicering av morfin inom
sjukvrden brukar vara 10 mg i en engngsdos. Effekten brukar vara strst
efter en timme och sitter i under ca fyra timmar. Drefter kommer en
abstinens, som nr sitt maximum efter 24-28 timmar. Morfinliknande medel
(morfinanaloger) som kodein (metylmorfin, C18H21NO3) framstlls ur opium och
anvnds som hostdmpande medel. Kodeinet har en svag smrtstillande effekt
och kan missbrukas. Effekterna av en rad syntetiska morfinderivat (opioider)
liknar morfinets, men r svagare. Till dem hr dextropropoxifen, som
pminner mycket om kodein och anvnds fr avgiftning vid heroinmissbruk.
Till opioiderna hr ocks pentazocin (Fortalgesic), petidin (Petidin),
ketobemidon (Ketogan), metadon (Metadon) och buprenorfin (Temgesic). Alla
nu nmnda preparat anvnds framfr allt inom medicinen och dr frmst inom
anestesiologin (narkos). Alla kan bli freml fr missbruk. Biverkningar av
morfin r ganska vanliga och bestr mest av illamende och krkningar.
Andningen dmpas genom att morfinet direkt pverkar andningscentrum. Morfin
kan ven framkalla frstoppning (obstipation). Hos en del patienter kan
morfinpreparaten fristta histamin, vilket ofta ger klda. Det
karakteristiska fr morfineffekten r att pupillerna blir sm (mios).
Toleranskning utvecklas snabbt. Morfinantagonister r medel som motverkar
morfin. N-allylnormorfin (Nalorfin) och naloxon (N-allylnoroximorfin
(C19H21HO4, Narcanti) har uttalade antagonistiska effekter mot morfin. De
anvnds fr behandling av verdoser av morfin eller heroin. Naloxon, som r
standardmedlet, utsndras snabbt. Dosen mste drfr upprepas flera gnger
fr att motverka den ursprungliga heroindosen. (Se Naloxon.) Heroin
(diacetylmorfin) framstlls ur opium och r ett srskilt snabbverkande
morfin. Bland narkotikamissbrukare i Vsteuropa r detta det helt
dominerande morfinpreparatet. Dess verkan i kroppen r detsamma som
morfinets, men heroinet har en snabbare effekt. Det krvs endast tre mg
rent heroin fr att stadkomma samma effekt som 10 mg rent morfin. Heroin
r mer fettlsligt n morfin. Det gr drfr lttare igenom
blodhjrnbarriren och nr omedelbart receptorerna i det centrala
nervsystemet. I kroppen bryts heroinet sedan ned till morfin, som kan
pvisas i urinen i upp till tre till fyra dygn efter intaget. Det gr inte
att genom urinprov avgra om en person anvnt morfin eller heroin, eftersom
resultatet i urinen blir detsamma. (Se Narkotikaanalyser i urin och blod.)
I missbrukarkretsar brukar heroin antingen sniffas, rkas eller injiceras
intravenst (oftast i armvecket) eller intramuskulrt (oftast i stussens
eller lrens muskulatur). En viktig egenskap hos alla morfinpreparaten r
att de ger toleranskning, dvs den som tar preparaten mste med tiden
anvnda allt strre doser fr att f samma effekt. Heroin- eller
morfinmissbrukare kan komma upp i flera gram dagligen. Detta beror p att
det centrala nervsystemet och dess endorfinsystem "vnjer sig" vid
tillfrseln. (Se Metadon, metadonbehandling, metadonunderhllsbehandling
och Beroende av droger.)

Ruset. Morfin, heroin och dess mnga halvsyntetiska och syntetiska
slktingar ger ett snabbt insttande rus. Redan sekunderna efter intravens
injicering intrder vanligen ett mycket behagligt rus karakteriserat av
dsighet. Missbrukare beskriver det ofta som om de svvar i ett moln,
behagligt omtcknade. Sjukhuspatienter som t ex efter en operation ftt
morfinpreparat sger emellertid ofta att de ftt koncentrationssvrigheter
och blivit illamende. Vid upprepad tillfrsel brukar dock lyckoknslorna
(euforin) ta ver. Det snabbverkande heroinet ger srskilt starka
lustknslor, och mnga missbrukare beskriver sjlva injiceringen och den
snabba kicken i erotiska termer. P ngra sekunder ger heroinet flykt undan
problem och tristess. Det stillar all smrta och tillter missbrukarna att
vistas i en vrld dr alla behov r mttade och all ngest frsvunnen.
Dessa egenskaper hos preparatet medverkar till att mnniskor med ltthet
blir beroende av det.

Missbruksutveckling. Heroinmissbrukare avbryter antingen sitt missbruk
efter en experimentperiod (se lMissbrukarkarriren) eller utvecklar inom
loppet av ngot r ett fysiskt beroende med toleranskning och
abstinensbesvr. De blir "hooked" - de har fastnat i ett tvng. Efter en
tids missbruk blir euforin mindre uttalad. Missbrukarna fortstter likvl
att injicera heroinet, men nu fr att upprtthlla ett stadium av
ngorlunda vlbefinnande och hlla smrtor och ngest borta, helt enkelt
fr att undvika abstinensen. Under heroinpverkan r missbrukarna
onaturligt lugna och avslappnade. Efter bara ngra timmar brjar emellertid
abstinensbesvren. De blir oroliga och rastlsa, och svetten bryter fram i
ansiktet. Heroinmissbrukare kan inte lnge tillta sig att njuta av sin
"fix", de mste ut och jaga eher pengar till nsta spruta. Detta innebr
att de mste beg brott eller prostituera sig fr att f pengar.
Missbrukarna svnger hela tiden mellan de bda polerna pverkan - ltt
abstinens. Med tiden vergr missbruket till enbart en kamp fr att hlla
undan abstinensen. Lyckostunderna blir frre och frre. P grund av att
heroinet r s kortverkande mste missbrukarna injicera sig tre till fyra
gnger per dygn. Toleranskningen gr att doserna per dygn med ltthet kan
n upp till flera gram, och det till en kostnad p den illegala marknaden
av minst 1 000 kr per gram. Heroinmissbruket kan i allmnhet endast brytas
genom intagning p sjukhus eller i hkte. Heroinmissbrukare som utvecklat
beroende fr kraftiga abstinensbesvr som varar under 10-20 dygn och liknar
influensa. (Se Abstinens och Avgiftning vid narkotikamissbruk.)

Kroppsliga skador. Rtt doserat i ren form ger opiater mycket f
skadeverkningar. De smrtstillande effekter som efterstrvas inom
sjukvrden ns i allmnhet vid lgre doser n de som r aktuella i
missbrukssammanhang. Det finns exempel p sjukvrdspersonal som varit
morfinister i rtionden, men dr man vid obduktion inte kunnat fnna ngra
skador som kunnat hrledas till morfinet. De stora riskerna fr fysiska
skador vid opiatmissbruk beror i huvudsak p svrigheten att p den
illegala marknaden veta styrkan p de preparat man intar, och att risken
fr verdos drfr alltid r stor. Nstan alla ddsfall p grund av verdos
av heroin beror p andningsstillestnd. Heroinet verkar nmligen hmmande
p andningscentrum i hjrnan. Andningen blir till en brjan lngsam och
ytlig och kan slutligen helt upphra. En annan viktig riskfaktor r sjlva
injiceringstekniken. Genom tta injektioner med orena sprutor har gulsot,
och lHIV/aids spridit sig mycket snabbt bland heroinister. En effekt av en
lngre tids heroinmissbruk r att mnga kroppsliga symtom frblir
obehandlade. Missbrukare kan undvika att behandla t ex tandvrk,
inflammationer och infektioner, eftersom symtomen tcks ver av heroinets
kraftigt smrtstillande effekter. Ytterligare en fysisk komplikation r
frstoppning p grund av att heroinet hmmar tarmens arbete. Illamende och
krkningar r andra vanliga biverkningar.

Psykiska skador. Ett lngvarigt missbruk av heroin eller andra
morfinpreparat medfr en splittring av personligheten och en vilsenhet i
tillvaron. Bde fysiska och psykiska smrtor och besvr frtrngs men vid
frsk till avbrott i missbruket kommer de tillbaka. En vanlig ddsorsak r
drfr sjlvmord som sammanhnger med de depressioner som r en fljd av
missbruket. Till detta kommer den personliga dispositionen (rftlighet).
Sjlvmordsmetoden r oftast avsiktlig verdos. (Se ven Psykiska
komplikationer till narkotikamissbruk och Sjlvmord.)

Sociala skador. Det r i stort sett bara sjukvrdspersonal med tillgng
till medicinskp och mycket frmgna personer (t ex enstaka rockmusiker)
som under en lngre tid har rd med ett pgende morfin-/heroinmissbruk
utan att bli socialt utslagna. Fr majoriteten av heroinmissbrukarna r den
enda mjligheten att f fram de belopp som krvs att prostituera sig eller
verg till kriminell verksamhet som langning, stlder, snatterier,
lgenhetsinbrott, bilinbrott etc. (Se Kriminalitet och narkotikamissbruk.)

Behandling. Akut lverdos av heroin behandlas med tillfrsel av
morfinantagonistmedel, dr standardmedlet r Naloxon. Detta utsndras
snabbt och mste tillfras upprepade gnger fr att motverka den
ursprungliga heroindosen. Svrigheterna att bryta ett heroinmissbruk hnger
samman med det fysiska beroendet och den plgsamma abstinensen, som krver
behandling. (Se Avgiftning vid narkotikamissbruk.) Det gr emellertid att
bryta ven ett avancerat heroinmissbruk utan ng
ra srskilda
behandlingstgrder. Det klassiska exemplet p detta r att 70 procent av
de amerikanska soldater som tervnde frn Vietnamkriget som heroinister,
upphrde med sitt missbruk d de kom hem till USA och detta utan speciella
hjlpinsatser. Fr morfinberoende bland sjukvrdspersonal r prognosen god
(70 procent) om de fr psykiatrisk hjlp. Dremot r prognosen dyster fr
gatunarkomaner som injicerar heroin. verddligheten r betydande. (Se
Ddlighet bland narkotikamissbrukare.) Metadonunderhllsbehandling i tt
behandlingsstruktur har dock visat sig kunna frbttra prognosen.

Frebyggande tgrder. Allt sedan brjan av 1900-talet har stora
anstrngningar gjorts fr att kontrollera den illegala opiathanteringen.
Trots detta finns det enorma mngder opiater att tillg p den svarta
marknaden. I Sverige har man frskt motverka missbruket av opiater genom
att ha en strikt kontroll av lkemedelstillverkare, apotek och sjukhus fr
att undvika lckage och missbruk. Under 1980-talet infrdes i Sydsverige en
omdiskuterad men hitintills framgngsrik utdelning av rena sprutor och
sprutbytesprogram fr narkomaner i syfte att frhindra spridningen av
HIV/aids bland intravensa heroinmissbrukare. Metadonbehandling kan hlla
kvar de fre detta heroinmissbrukarna i en behandlingssituation, s att de
inte efterfrgar heroin p den illegala marknaden.

-------------------------------------------------------------------------

Opiumkrigen, tv handelskrig i mitten av 1800-talet, d England och
        Frankrike tvingade Kina att acceptera opiumhandeln och ge
        handelsprivilegier t segrarna. Kina hade en mngd varor, bl a
        silke, te och porslin, som var begrliga fr europerna, medan
        Europa inte kunde erbjuda ngra bytesvaror som intresserade
        kineserna - frutom silver. Fr att frbttra handelslget brjade
        engelska kpmn och handelshus att under frra delen av 1800-talet
        illegalt exportera opium till Kina, som var stngt fr
        vsterlnningar. Opiet byttes mot kinesiska varor - vilket ledde
        till ett utbrett missbruk. Den kinesiska regeringen frskte drfr
        1839 stta stopp fr opiumhandeln, och mandarinen Lin Tse-hs
        konfiskerade brittiska lagerbyggnader med 20 000 kistor opium.
        Kriget brt ut 1840. Allt motstnd slogs brutalt ned av brittiska
        styrkor, och kineserna tvingades att signera Nankingtraktaten 1842.
        Dr lades Kina att betala skadestnd och att avtrda n Hongkong
        till England, som dessutom fick tillgng till fem kinesiska
        "frdragshamnar", bl a Kanton och Shanghai. Det andra opiumkriget
        utbrt 1856, sedan ngra kinesiska mbetsmn bordat fartyget Arrow
        och halat den brittiska flaggan. Fransmnnen anslt sig snabbt, med
        motiveringen att kineserna ddat en fransk missionr. Kina
        tvingades p nytt till en frnedrande fredsuppgrelse, som ledde
        till att opiumimporten legaliserades. Kineserna vgrade dock att
        underteckna avtalen, och nya strider brt ut. Vstalliansen svarade
        med att invadera Peking, dr det kejserliga sommarpalatset brndes.
        1860 tvingades Kina att signera konventionen.

Opiumtinktur, extrakt av opium. ldre apoteksnamn r tinctura thebaica. Det
        anvndes frr som ingrediens i lugnande mixturer. (Se Valeriana.)

Opiumvallmo, papaver somniferum, ettrig vxt vars grgrna frhus
        innehller opium. (Se Opium, morfinpreparat (opiater)...)

Oral, som avser eller hr samman med munnen, hr i betydelsen genom munnen.
        Lkemedel tillfrs (administreras) oralt eller per os (av latinets
        os, mun).

Orange mushrooms, slanguttryck fr LSD.


Oranges, slanguttryck fr dexedrintabletter, stimulerande narkotiskt
        preparat.

Orange sunshine, slanguttryck fr LSD.

Orange vedges, slanguttryck fr LSD.

Orap, varunamn fr pimozid, neuroleptika, inte narkotikaklassat. (Se
        Psykofarmaka.)

-------------------------------------------------------------------------
ORSAKER TILL BRUK OCH MISSBRUK AV DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Det finns ingen enhetlig, allmnt accepterad frklaring till att vissa
mnniskor brjar anvnda droger och att en del av dem fortstter att
anvnda dessa och utvecklar ett beroende. Dremot finns det en mngd olika
teorier, ofta kontroversiella, aldrig heltckande. I den allmnna debatten
tenderar deltagarna att renodla ett synstt eller en teori t gngen. I
Sverige har debatten ofta polariserats mellan dem som fresprkat
symtomteorin, respektive inlrningsteorin. Enligt symtomteorin r
missbruket orsakat av bakomliggande psykologiska och sociala problem. I
inlrningsteorin betonas att drogmissbruket i princip har en egen
inneboende dynamik, och att tgrderna i frsta hand br inrikta sig p att
f bort den illegala narkotikan eller i varje fall minska tillgngen. (Se
Beroende av droger och Narkotikapolitik i Sverige.)

Frklaringar till bruket av droger. Fr att frst varfr vissa individer
hamnar i beroende och missbruk mste man frst varfr mnniskan ver huvud
taget tillgriper droger. Driften att berusa sig har ibland beskrivits som
en mnsklighetens frde drift, lika svr att stoppa som hunger, trst och
sexualitet. Denna "berusningsdrift" kan mjligen frknippas med behovet att
ska pverka medvetandet, ngot som tycks vara universellt och medftt.
Redan sm barn experimenterar i sina lekar med att snurra, gunga, sl
kullerbyttor och framfr allt att hyperventilera, dvs andas snabbt och
djupt intill grnsen fr syrebrist och svimning. Det ger dem nya, ovntade
sensationer, och de fortstter med sina lekar trots att dessa ger dem
obehagliga biverkningar, svindel och illamende. ven de vuxna gnar sig t
liknande "lekar". De kan exempelvis g upp i musik, dansa, delta i
religisa ritualer, meditera, fasta och drigenom uppn tillstnd som
ligger nra en trance. Drogerna har en liknande frmga att snabbt och
ibland kraftigt frndra medvetandet. Nstan alla mnniskor anvnder droger
i ngon form fr stimulans och avkoppling. Vanligast i den vsterlndska
kulturen r koffein, nikotin och alkohol. Bruket av droger fljer ofta ett
socialt mnster och sker i vissa bestmda syften. Ngra av dessa syften
skulle kunna vara de som nedan anges - utan rangordning. Fr att utva sin
religion. Droger r ofia integrerade i utvningen av en religion.
Berusningen underlttar eller frstrker den religisa extasen och gr det
lttare att f kontakt med gudarna. Detta fenomen finns inte bara i de
religioner dr t ex hallucinogener traditionellt anvnts, som i olika
indiankulturer, utan ocks i andra. (Se Religion och droger.) Fr att
underltta det sociala umgnget. Svl alkohol som koffein och nikotin
intas ofta p ett rituellt stt och ingr i sociala mnster. Inramningen av
droger strker gemenskapen, t ex vlkomstdrinken och tacksklen,
kaffekalaset med sju sorters kakor eller cigarren efter maten. Det anses
ocks tilltet att ngon under ltt berusning br sig ovntat eller lustigt
t (ett s k parentesbeteende). Fr att bli accepterad i en gemenskap, att
f tillhra en viss grupp mnniskor som man trivs med. Fr att revoltera.
Srskilt under tonrstiden har mnga ett starkt behov av att hvda sig
sjlva och opponera. Genom att anvnda otilltna droger markerar de att de
inte delar det etablerade samhllets, srskilt inte frldrarnas,
vrderingar. Fr att frstrka sinnesintryck, t ex uppleva musik p ett
annorlunda och starkare stt. Fr attfrstrka sexuell njutning och
prestation. En ltt berusning kan motverka hmningar och blyghet. Vissa
droger stimulerar ocks initialt den sexuella frmgan och/eller kar
njutningen. Fr attf en tydligare identitet. I synnerhet kan en ung
mnniska vara osker p "vem hon r". Drogbruket kan ge en tydlig
identitet, en knarkaridentitet. Andra kan visserligen tycka att detta r
ngot negativt, men missbrukarna sjlva finner att det r bttre att vara
en knarkare n att vara ingenting alls eller "en absolut nolla". Fr att
upptcka sitt inre. Under hippietiden var upptcktsresan i det inre en av
frevndningarna fr att experimentera med meskalin och LSD. Fresprkarna
menade att de hallucinogena drogerna kunde vidga medvetandet, att dessa
kunde hjlpa dem att utforska sina inre rymder. Man behvde inte lngre
resa i den yttre geografn fr att uppleva nya spnnande vrldar. Fr att
undvika sorg och smrta. Vissa droger, srskilt alkohol och opium och
beredningar drav, har i tusentals r anvnts fr att stilla sorg och
fysisk smrta. ven om det i vissa fall gr att tillgripa t ex hypnos, r
dock grunden fr all modern smrtlindring - drogerna. Dagens medicin r
mera utvecklad och komplicerad n ldre tiders, och behovet av olika
smrtstillande medel r drfr nstan obegrnsat. Avancerad
hjrt-krlkirurgi r t ex otnkbar utan kontinuerlig morfinbehandling av
srsmrtor. (Se ven Kokain.) Fr att ge narkos i samband med en operation.
Fr att ge smn t den smnlse.

Olika frklaringsmodeller nr det gller missbruk. Ett allmnt bruk medfr
alltid risk fr uppkomst av missbruk. Orsakerna till detta r mnga. Det
kan rra sig om individuell srbarhet och knslighet. Det kan ocks ha sin
grund i de stora sociala och politiska frndringar som gt rum under de
senaste femtio ren. Det finns en uppsj av frklaringsmodeller, allt frn
genetiska, biologiska, medicinska-psykiatriska, socialmedicinska,
psykologiska, sociologiska, marknadsekonomiska, jordbruksekonomiska och
politiska samt religist orienterade frklaringsmodeller. versiktligt
redovisas hr endast ngra av de modeller som anvnds fr att belysa
orsakerna till missbruk. Bakom mnga av teorierna fnns ett visst
faktaunderlag. Detta underlag har dock ofta kombinerats med lsliga
hypoteser p ett sdant stt att det inte r helt ltt att urskilja vad som
r det ena eller det andra.

Genetiska frklaringsmodeller: Genom omfattande adoptions- och
tvillingstudier har forskare funnit att genetiska faktorer kan ha betydelse
fr uppkomsten av alkoholism. Har man en frlder som r alkoholist lper
man en viss frhjd risk att sjlv bli alkoholist eller drogberoende, ven
om man vxer upp i en helt annan och "nykter" milj. Men omvnt - har man
biologiska frldrar med en nykter livsstil, lper man ngot mindre risk
att bli alkoholist ven om man vxer upp hos alkoholiserade
fosterfrldrar. Motsvarande studier som frsker frklara varfr vissa
individer blir narkomaner finns inte. Det har dock kunnat pvisas att det
bland nra slktingar till narkotikamissbrukare finns en statistiskt
skerstlld hgre frekvens av affektiva strningar (depressioner, manier)
n vad som frekommer normalt i befolkningen.

Biologiska och medicinska psykiatriska frklaringsmodeller:
Underskottsteorin. Enligt denna skulle missbrukaren ha en medfdd eller
frvrvad brist p vissa mnen, exempelvis sdana som reglerar det normala
fldet av signalsubstanser i hjrnan, och skulle frska kompensera detta
genom tillfrsel av narkotika. S skulle exempelvis en brist p naturliga
endorfiner i hjrnan kunna vara orsaken till att heroinister blir s
starkt beroende av just heroin. Kemiska minnesteorin eller prglingsteorin.
Redan i samband med frlossningen tillfrs individen olika droger (lustgas
och liknande) som frknippas med lust och olust. Nr samma person senare i
livet exponeras fr liknande eller beslktade droger skulle prglingen gra
att han lttare gr in i ett missbruk. Driftsteorin. Droger orsakar
kortslutning i mnniskans normala lust-olustsystem. Endast den starkare, p
kemisk vg framkallade lusten kan d ge tillfredsstllelse. Drigenom
uppstr en artificiellt framkallad drift, starkare n sexualdriften. Efter
en tid fr missbruket sin egen inneboende dynamik.
Sjlvmedicineringsteorin. Hr rr det sig om mer n en teori. Det finns
nmligen i mnga fall rent medicinska frklaringar till ett missbruk. Inom
psykiatrin talar man om ett symtomatiskt missbruk, dvs ett missbruk som
utgr symtom p en underliggande sjukdom. En tonring kan t ex ska bota
sin depression med hjlp av stimulantia. Schizofrena som upplever en stor
tomhet och apati kan tillgripa droger. Den som har kroniska svra smrtor
kan brja att till vermtt anvnda smrtlindrande narkotiska preparat osv.

Socialmedicinskt orienterade frklaringsmodeller: Enligt epidemiteorin
sprids missbruk genom en form av psykosocial kontaktsmitta. I tonren, nr
debuten ofta sker, utvar kamraterna ett starkt tryck p varandra genom
mnsterbildning, vertalning och mobbning. Den som inte vill prva
narkotika kanske straffas med misstroende och uteslutning ur kamratgruppen.
Om man prvar hasch eller inte beror i de flesta fall p var man rkar bo
och vilket gng man tillhr under sina tonr. Varje ny missbrukare lrs upp
av en redan etablerad. Det r, menar anhngare av denna teori, lmpligt att
studera narkotikafenomen efter den klassiska modellen fr spridning av
smittosamma sjukdomar. Det finns en regelbundenhet i epidemins frlopp,
frdubblingstider osv. Mottgrderna br drfr utformas efter de
epidemiologiska principerna: isolera smittbrarna, om s behvs med tvng,
och undervisa befolkningen. (Se Nils Bejerot.)

Psykologiskt orienterade frklaringsmodeller: Inlrningspsykologiska
teorier. Inlrningspedagogiska studier visar att det r ltt att skaffa sig
skadliga vanor just i tonren. Drog fder drog. Haschrkarna rekryteras
oftast bland dem som i mycket unga r har brjat rka tobak och dricka
alkohol. Drogens positiva effekter i inledningsskedet ger en positiv
frstrkning, vilket underlttar inlrandet av nya vanor. Abstinensens
fasor ger i sin tur en negativ frstrkning av narkotikabehovet genom att
missbrukaren drivs att terigen ta till drogen fr att "tillfriskna".
Pedagogiska och inlrningspsykologiska frklaringsmodeller ligger
teoretiskt nra driftsteorin. Tonrsutvecklingsteorier. Missbruksproblemen
uppstr oftast under tonren. Droganvndningen kan vara ett normalt uttryck
bde fr en lust att prva det frbjudna och fr godartade protestyttringar
eller en sund strvan eher att separera frn familjen. Det kan emellertid
ocks vara ett stt att meddela frldrar och andra vuxna att allt inte
str rtt till. Forskare som gtt till- baka i frhistorien hos en grupp
vuxna etablerade narkomaner har funnit att 50 procent av dessa redan fre
tiorsldern led av barnneurotiska symtom, ngslan, depressioner och
anpassningsproblem. Familjra och individualpsykologiska teorier.
Forskningen har i flera studier visat att av samtliga injektionsnarkomaner
har 33 procent nra slktingar med missbruk av alkohol eller
psykofarmaka.18 procent har psykiska sjukdomar i familjen. Ofta r
strukturen i missbrukarnas familjer av en speciell karaktr. Missbrukaren
kan t ex vara det svarta fret - skledaren fr all aggressivitet i
familjen - eller ocks kan de olika familjemedlemmarna runt missbrukaren
vara lsta av skuldknslor och frnekelser. Emellant har det utvecklats
ett s kvvande mnster i den egna familjen, att missbrukaren inte frmr
bryta sig loss vare sig ur familjen eller ur missbruket. Det hnder att
frldrar har fastnat i sina verbeskyddande eller frdmande positioner.
(Se lPsykodynamiska aspekter p drogmissbruk.) Personlighetsteorier. Dessa
teorier spelar en stor roll nr det gller att frska frklara uppkomsten
av missbruk, inte minst fr att kunna erbjuda terapi. Bland de frmsta
personlighetsmssiga orsakerna nmnes tidiga narcissistiska strningar. (Se
Personlighetsstrningar vid narkotikamissbruk.)

Sociologiskt orienterade frklaringsmodeller: Urbaniseringsteorin.
Koncentrationen av befolkningen till storstder kar sedan flera decennier.
Drigenom kar ven pfrestningarna p familjerna, och banden till de
normgivande inom den ldre generationen brister ltt. Barnen trffar
visserligen under sin uppvxt mnga vuxna, men dessa har ofta olika
uppfostringsideal, eftersom omhndertagandet av barn blivit allt mer
specialiserat. Det har dessutom blivit svrare fr barnen att verblicka
det komplicerade samhllet och att bygga upp en stark identitet med goda
normer. Nr de kommer upp i tonren mts de av en kommersialiserad
tonrskultur som vcker frhoppningar om en gyllene framtid. I verkligheten
vntar kanske arbetslshet och tristess. Det r i denna situation som
drogerna kommer in i bilden. S har allts utvecklingen ersatt den gamla
bygemenskapens trygghet med gngbrottsligheten och narkotikamissbruket i
storstdernas frortsomrden. Utsttningsteorin. Flera forskare har frskt
beskriva missbruket som en form av avvikande beteende. Den mest knde r
amerikanen Howard S Becker. Centrala begrepp i hans frklaringsmodell r
normbrott, stmpling (stigmatisering), avvikarkarrir och narkomanidentitet
eller kriminell identitet. Enligt Becker blir man inte missbrukare fr att
man har vissa egenskaper, utan fr att omgivningen stmplar en som
missbrukare. Awikarrollen underhlls och frstrks allts genom samverkan
mellan individen och omgivningen. Ungdomskulturen och drogerna. Sedan
1960-talet har klyftan mellan barndom och vuxenvrld vidgats, och en hrt
kommersialiserad srskild ungdomskultur har vxt fram. Mediaindustrin har
skickligt utnyttjat tonringarnas behov av att tillhra en grupp. Olika
livsstilar salufrs, dr kldmoden, musik och droger r integrerade.
Ungdomarnas ursprungligen naturligt rebelliska livsyttringar har snabbt
kommersialiserats och ftt en vidare spridning, t ex genom musikformer som
beat, hippie, reggae, punk, rap och rave. Tidningar, filmbolag, radio- och
TV-fretag samt musikindustri har drigenom - av ren aningslshet, hrda
kommersiella intressen eller kall cynismblivit de frmsta frmedlarna av
olika drogideologier. Oskyddade tonringar, mottagliga fr intryck, har
vant sig vid att passivt konsumera budskapet i filmer och musik. De har
drfr lttare fallit offer fr erbjudanden att skaffa sig ven en kemisk
lycka. Medikaliseringsteorin. Under 1900-talet har sjukvrden vertagit
stora delar av kyrkans roll (enligt Ivan Illich). De flesta mnniskor
hamnar ngon gng i livet i krisartade situationer, och det finns d en
risk att de tror att sjukvrden kan hjlpa i alla lgen, att alla problem
kan medicineras bort. Detta bidrar till att de kanske fastnar i ett
beroende av lkemedel. Frevndningsteorin. Kampen mot narkotika r ett
stt fr vissa maktgrupperingar att kontrollera mnniskor med sdana
sikter och livsinstllningar som makthavarna ogillar. Att
narkotikamissbruket i slutet p 1960-talet definierades som ett stort
samhllsproblem skulle enligt detta synstt frmst ha varit en frevndning
fr att komma t den politiska radikalismen, pacifsmen, kvinnorrelsen och
vissa minoritetsorganisationer. Teorin om "den godefenden". Tv av Nordens
ledande professorer i sociologi, Nils Christie och Kettil Bruun, gav 1985
ut debattboken Den gode fienden. Deras socialpolitiska teori, som r
beslktad med frevndningsteorin, gick ut p att narkotikaproblemet i
huvudsak hade uppfunnits eller i varje fall vidmakthlls av konservativa
politiska krafter. Detta skulle ha gjorts fr att avleda mnniskornas
uppmrksamhet frn de egentliga problemen i samhllet som exempelvis
arbetslshet, utslagning och maktlshet. Det r en teori som i varje fall
pminner om Karl Marx sikt att sociala och andra reformer bara r det
borgerligt-kapitalistiska samhllets frsk att sl "bl dunster" i
arbetarnas gon, fr att dessa inte skall se sin egen elndiga belgenhet.
Enligt Christie och Bruun r narkotikan samhllets ideala fiende. Just
drfr att de flesta samhllsmedborgare sjlva inte berrs av problemet,
kan de alla ltt enas i avsky fr och frdmandet av narkotika. Kampen mot
narkotika har blivit ngot som enar och legitimerar en frstrkning av
kontrollapparaten, dvs polis, tull, socialvrd och
behandlingsinstitutioner. En ny klass av narkotikatjnstemn har drigenom
uppsttt: poliser, socialvrdare, narkomanvrdare. Dessa r fr sin
frsrjning beroende av narkotikafrgan, och de fortstter drfr i allians
med politikerna att ge en starkt vinklad och verdriven bild av problemet.
Narkotika r dessutom ett spnnande mne fr massmedierna, som grna lter
sig manipuleras och levererar sensationella reportage om narkotikans
hrjningar, vilka i sin tur leder till nya rop p fler poliser och mera
kontroll osv.

Marknadsekonomiska frklaringsmodeller: Teorin om tillgng och efterfrgan.
Den frmsta orsaken till drogmissbrukets snabba tillvxt och utbredning
ver jordklotet r att drogerna r varor med stark efterfrgan. Medborgarna
i den industrialiserade delen av vrlden r beredda att betala hga priser
fr dem. S lnge efterfrgan r stor kommer det att finnas starka
ekonomiska motiv fr mnniskor att odla, tillverka och slja narkotika.
Lagstiftning och polisira insatser mot narkotikan medverkar till att
priserna p den illegala marknaden r hga. I vissa av producentlnderna
vxer det fram en svart eller gr ekonomi som omjliggr en sund ekonomisk
utveckling. En ekonom, Milton Friedman, har drfr lanserat idn att
droghandeln borde regleras, beskattas och integreras i den vanliga ekonomin
ungefr som alkohol- och tobakshanteringen.

Jordbruksekonomiskafrklaringsmodeller: Jordbruket i mnga fattiga lnder
har kollapsat p grund av primitiva metoder och brist p modern teknik. I
stllet har industrivrldens verskott slts till utvecklingslnderna fr
dumpade priser. Drtill kommer att p vrldsmarknaden har priset snkts p
de fattiga lndernas jordbruksprodukter, som spannml, kaffe och te. Detta
har resulterat i att miljontals bnder och jordbruksarbetare blivit utan
arbete och inkomster. Odlingen av vxter fr narkotikaframstllning
framstr fr mnga av bnderna i dessa lnder som den enda relativt skra
och trygga inkomstkllan. Dessa odlingar blir drigenom en viktig motor i
narkotikahandeln.

Politiska frklaringsmodeller: Kolonialiseringsteorin. Grundorsaken till
narkotikamissbruket r att industrilnderna brutit ned de sociala och
politiska kontrollsystemen i utvecklingslnderna. I dessa lnder har den
lokala anvndningen av droger som frekommmer i naturen frbjudits och
ersatts av alkohol, psykofarmaka och narkotika i nnu starkare beredningar
n de traditionella. Nord-sydteorin. Narkotikahandeln r en spegelbild av
den orttvisa vrldsordningen, dr de rika industrilnderna (nord)
ekonomiskt frtrycker utvecklingslnderna (syd). I dessa senare r
odlingen, frsljningen och smugglingen av narkotika den fattiges vg till
en bttre ekonomi. Endast genom en ny ekonomisk vrldsordning kan grunden
fr narkotikahanteringen frndras. Militrpolitiska teorier.
Gerillarrelser skaffar sig ofta kapital till sin verksamhet genom
narkotikahandel. Detta gller t ex Sendero Luminoso-gerillan i Peru, vilken
gjort stora frtjnster p kokainhandeln. I Afghanistan har Mujahedin
handlat med cannabis och heroin, och i Burma har gerillarrelser slt
opium. Fr att uppn politiska och militra ml har i vissa fall vstliga
underrttelsetjnstemn och militrer gett std t korrumperade militrer
och politiker som handlat med droger. Fr allmnheten dolda
militrpolitiska frhllanden spelar ocks narkotikahandlaren i hnderna.

-------------------------------------------------------------------------

O'Shaughnessy, William Brooke, irlndsk lkare. Han tjnstgjorde p
        1840-talet som professor i kemi vid Medical College of Calcutta och
        var dessutom kirurg vid det engelska Ostindiska Kompaniet. I
        Calcutta blev O'Shaughnessy intresserad av den folkliga
        anvndningen av cannabis och brjade experimentera p hstar,
        getter, kor och apor. Nr han fann att biverkningarna var f,
        vergick han till mnniskor. Han upptckte d att
        cannabispreparaten var till hjlp vid reumatism. Han fortsatte sina
        frsk och rapporterade att cannabis ven lindrade smrtor och
        andra symtom vid kolera, stelkramp och epilepsi. Drfr tog han med
        sig ett strre parti cannabisprodukter vid ett besk i England
        1842. O'Shaughnessy verlmnade varorna till apotekaren Peter
        Squire som blandade ut dem till en patentmedicin som han kallade
        Squires extrakt. Detta blev snabbt populrt och sldes i stor
        skala. Det ansgs frmst pskynda vrkarbetet vid frlossning, men
        i likhet med andra patentmediciner pstods det ven hjlpa mot bl a
        aptitlshet, smnsvrigheter, migrn, huvudvrk, smrtor,
        ofrivilliga ryckningar, hosta och menssmrtor. Dessutom skulle det
        kunna anvndas vid behandling av morfinister och alkoholister.

Osmond, Humphrey, amerikansk lkare och en av de mest entusiastiska
        fresprkarna fr LSD:s anvndning i psykiatrisk behandling p
        1950-talet. Han myntade uttrycket psykedelisk fr att karakterisera
        hallucinogena droger som LSD och meskalin, vilka "berikar
        medvetandet och utvidgar synflten". Han beskrev dessa drogers
        effekter p fljande stt: "De ger upplevelser som kar
        mjligheterna att underska de omrden som r mest intressanta fr
        psykiatrin och de ger mnniskor i alla ldrar upplevelser som de
        anser vrdefullare n ngonting annat".

Ownsley, slanguttryck fr LSD.

Oxazepam, C15H17ClN2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1963, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Varunamn i Sverige r Alopam (tabletter), Oxazepam
        Bota (tabletter), Serepax (tabletter), Sobril (tabletter).

Oxazolam, C18H17ClN2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, patenterat 1969, narkotikaklassat enligt
        frteckning IV. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Oximorfon, C17H19NO4, morfinderivat, smrtstillande preparat hrlett ur
        morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Oxykodon, C18H21NO4, morfinderivat, smrtstillande preparat hrlett ur
        morfin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ P ]
-------------------------------------------------------------------------

P, slanguttryck fr preludintabletter.

Pacinol, varunamn fr flufenazin, inte narkotikaklassat, milt lugnande
        preparat som kan ha god effekt vid tertrippar och "nojor"
        (paranoida frestllningar). Pacinol prolongation har frlngd
        effekt, det kan rcka med en tablett dagligen.

Pack, slanguttryck fr 1) hasch, ursprungligen fr hasch odlad i Pakistan,
        2) fr heroin frn Pakistan.

Pakier, slanguttryck fr heroinpreparat frn Pakistan.

Pakistanare, 1) Slanguttryck fr pipa eller haschcigarett med pakistanskt
        hasch. Haschkakorna har svart yta med ofta grnaktig krna. De s k
        rkbitarna r dock svarta. 2) Morfintabletter tillverkade i
        Pakistan.

Panama, slanguttryck fr marijuana.

Panama red, slanguttryck fr rdaktig marijuana frn Panama.

Panatella, namn p hasch eller marijuana.

Pandemi, av grekiskans pan, allt och demos, folk, en allomfattande farsot,
        vrldsomfattande epidemi. Drogmissbruk som omfattar praktiskt taget
        hela vrlden beskrivs ibland som pandemier.

Pane, Ramon, spansk missionr, sannolikt den frste europ som mer
        utfrligt kommenterat kokabusken och dess anvndning p 1490-talet.

Panik, vldsam skrck, av grekiskans panikos, hrande till Pan - herdeguden
        - som kunde stadkomma pltslig, hemlighetsfull skrck.

Panikreaktion, ngestreaktion, "snedtndning". Ordet betecknar hr en ngra
        timmar lng ngestreaktion under haschrus. Majoriteten av
        haschrkare erfar ngon gng panikreaktioner d den haschpverkade
        kan f fr sig att hjrtat skall stanna i kroppen, att han skall d
        eller att han r hotad eller frfljd. Haschrkare r vana vid
        tillstndet och brukar kunna hjlpa varandra genom smprat och
        lugnande frskringar. Det r snabbt vergende, och i allmn  het
        brukar de som ftt denna ngestreaktion inte ska psykiatrisk
        hjlp. Forskare har kunnat observera panikreaktioner ven hos
        psykiskt stabila frskspersoner som experimentellt i
        laboratoriemilj ftt ta THC-tabletter. (Tetrahydrocannabinol r
        den mest aktiva av cannabinoiderna i hasch). Dessa frsk visar att
        det r sjlva drogen som utlser reaktionerna, inte frhllanden
        hos missbrukaren eller i dennes omgivning. Det r troligt att ven
        andra hallucinogena preparat kan utlsa ngestreaktioner av
        liknande natur, ven om detta inte r lika vl beskrivet i
        litteraturen. (Se Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk.)
        Pannband, slanguttryck fr svr huvudvrk, exempelvis efter
        injicering av frorenad narkotika.

Pantagruelion, cannabis, anvnd som beteckning av bl a Rabelais.

Pantare, slanguttryck fr narkoman.

Panngest, fritt flytande ngest som har en mer intensiv och samtidigt
        diffus karaktr n den neurotiska. Panngest r ett symtom som
        frekommmer vid psykiska strningar som schizofreni och
        borderlinetillstnd. Vid dessa sjukdomstillstnd kan den
        ngestdrabbade inte p vanligt stt "filtrera" bland mngderna av
        inkommande sinnesimpulser s att de banala inte ges fr stor vikt.
        Ofrmgan att srskilja sinnesintrycken skapar stress och diffus
        ngest. (Se ven ngest.) Papaver somniferum, av latinets somnifer,
        smnbringande. Det r det botaniska namnet p den vallmoart som
        opium utvinns ur.

Papaverin, ett kramplsande medel (spasmolyticum) som ger
        avslappningseffekter p den glatta muskulaturen i t ex blsa och
        tarm. Kemiskt r papaverin en alkaloid som utvinns ur opium men som
        inte har narkotiska egenskaper.

Paper acid, slanguttryck fr LSD.

Paracetamol, vanligt febernedsttande och vrkstillande medel som inte r
        vanebildande och inte narkotikaklassat. Varunamn r Alvedon och
        Curadon. Paracetamol br inte anvndas i hgre dos eller
        kontinuerligt, eftersom det d kan skada levern.

Paradise, slanguttryck fr kokain.

Paragraf 12-hem, srskilda ungdomshem som drivs av landsting eller kommun,
        eller p deras uppdrag, och som efter beslut i socialnmnd "tar
        emot enskilda fr vrd, behandling, omvrdnad eller tillsyn i
        frening med boende". Ungdomshemmen erstter tidigare
        ungdomvrdsskolor och motsvarar i flera avseenden dessa. De olika
        paragraf 12-hemmen (Hasselakollektiven, fre detta
        ungdomsvrdsskolor och nyare typer av fostrarkollektiv) tar hand om
        ungdomar under 21 r, ofta under ratal. I regel r gsterna
        tvngsomhndertagna enligt Lagen om vrd av unga (LVU). Hemmen har
        ftt sitt namn efter socialtjnstlagen (SoL), som i sin tolfte
        paragraf stadgar under vilka frhllanden de skall anvndas.
        Socialnmnden skall, enligt denna paragraf, "srja fr att barn och
        ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt, fr det skydd och std
        som de behver och, om hnsynen till den unges bsta krver det,
        vrd och fostran utanfr det egna hemmet." Det r regeringen, eller
        efter regeringens bemyndigande Socialstyrelsen, som beslutar vilka
        hem som skall betraktas som paragraf 12-hem. Vrd med std av LVU
        kan komma ifrga i tv huvudfall. Det ena r nr det finns
        ptagliga risker fr att den unges hlsa eller utveckling skadas,
        de s k miljfallen. Detta kan t ex glla narkomanernas egna barn.
        Det andra fallet r att den unge sjlv utstter sig fr risker
        genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet
        eller ngot annat socialt nedbrytande beteende, de s k
        beteendefallen. Fr att LVU skall tillmpas krvs inte att
        frldrarna lmnat formellt samtycke. Det r endast i
        beteendefallen som det kan bli aktuellt med tvngsplacering p
        paragraf 12-hem. Tvngsvrd av narkomaner under 21 rs lder kommer
        oftast till stnd p initiativ av socialtjnsten, andra myndigheter
        eller frldrarna. Det ligger socialnmnden att en gng i halvret
        vervga om den intagne fortfarande behver vrden p paragraf
        12-hemmet. Vidare ligger det nmnderna att vervga och besluta om
        umgngesrtten mellan den unge och dennes frldrar eller andra
        slktingar. (Se ven Familjehem och Tvngsvrd.)

Paragraf 34-placering. En narkotikamissbrukare som avtjnar fngelsestraff
        kan enligt paragraf 34 i kriminalvrdens behandlingslag f byta ut
        en del av fngelsevistelsen mot placering i behandlingshem eller i
        familjevrd, i syfte att underltta rehabiliteringen. Det r
        kriminalvrdens tjnstemn som beslutar om tillstnd till paragraf
        34-vistelse utanfr kriminalvrdsanstalt. I utredningen infr ett
        sdant beslut deltar ocks socialtjnsten i hemorten, som fr bra
        ett betalningsansvar. Skulle klienten misskta sig eller avbryta
        sin rehabilitering terfrs han till fngelset. (Se ven
        Kriminalvrd och narkotikamissbruk.)

Parametoxiamfetamin, (PMA) (1-(4-metoxifenyl)-2-metyletylamin)
        centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt frteckning I.
        Medlet frekommer inte p den illegala narkotikamarknaden i
        Sverige.

Paranoia, paranoiska och paranoida syndrom, paranoida psykoser, av
        grekiskans paranoia, frryckthet, vansinne. Den som har paranoia
        lider av orimliga och okorrigerbara vanfrestllningar t ex om att
        vara utsatt fr systematisk frfljelse eller frgiftningsfrsk.
        Mnniskor som har svrt fr att acceptera verkligheten som den r
        och har en bengenhet att knna sig krnkta, motarbetade och
        srade, har lttare n andra fr att insjukna i paranoia.
        Paranoiska symtom r vanliga i samband med missbruk, framfr allt
        av amfetamin, kokain och cannabis. Ofta finns det samtidigt bde
        psykogena och toxiska orsaker till frfljelseiderna. Missbrukare
        med paranoiska symtom kan ha i och fr sig begripliga och delvis
        verklighetsrelaterade vanfrestllningar. De kan uppleva sig
        stndigt jagade av polisbilar, efterlysta i TV eller frfljda av
        andra narkomaner. Detta r ider som sprungit fram ur deras
        kaotiska och utsatta situation i den kriminella subkulturen och
        allts inte helt utan verklighetsanknytning. Missbrukarna kan ofta
        ha en viss sjukdomsinsikt och glimtvis frst att deras
        vanfrestllningar beror p egen "noja". Deras symtom r mera
        flyktiga och vergende n vid de schizofrena tillstnden (se
        nedan). Svartsjukeparanoia kan emellant utlsas av drogmissbruk,
        srskilt av kokain och amfetamin, hos individer som r disponerade
        fr det och i sin personlighet har en spnning mellan sjlvhvdelse
        och sjlvoskerhet. Svartsjuka och aggressivitet mot den man lskar
        tycks ocks flja med anvndning av dopingpreparat. Ecstacy har
        beskrivits utlsa svartsjukeparanoia. Hnsyftningsparanoia bestr i
        att den paranoida - det rr sig oftast om en kvinna - tycker att
        bde knda och oknda personer i omgivningen upptrder p ett
        menande stt, gr miner, talar bakom ryggen och t ex vnder sig om
        och tittar efter henne p gatan. Det r sjlvoskra, ngsliga
        mnniskor som drabbas av denna form av paranoia. Nstan alltid
        finns en s k nyckelupplevelse bakom psykosen. Missbrukare upplever
        mycket ofta, srskilt under abstinensen, hnsyftningsider men av
        mer diffus och tillfllig natur n vid den ovannmnda "klassiska"
        sjukdomsbilden. Paranoid schizofreni r sjukdomstillstnd med
        frfljelseider som r bisarra, och som det fr utanfrstende r
        mycket svrt att frst eller leva sig in i. De kan uttryckas i ett
        sprk dr banala freteelser laddas med ett symboliskt innehll.
        Patienten ser sammanhang som inga andra ser och har ingen
        sjukdomsinsikt. Avancerat missbruk av amfetamin eller kokain kan
        resultera i mycket svra psykoser som till frvillelse liknar
        paranoid schizofreni. Behandlingen av paranoida syndrom r
        psykiatrisk. Samtalsbehandling understds d av en kortare tids
        medicinering med lmpliga neuroleptika. (Se Psykiska komplikationer
        till narkotikamissbruk.)

Paraphernalia, egentligen personliga tillhrigheter, hr drogtillbehr som
        exempelvis hasch- och opiumpipor, srskilda cigarettpapper fr
        cannabiscigaretter, utblandningsmedel, odlingsanvisningar,
        kokbcker, specialvgar, testutrustning, frpackningsmaterial etc.
        Srskilt i USA har det uppsttt en omfattande handel med olika
        drogtillbehr, och i vissa delstater har man frskt frbjuda
        detta. Drogtillbehr sljs dr i s k headshops som i allmnhet r
        sm tobaksaffrer, i tillflliga stnd vid t ex konserter och
        musikfestivaler eller via postorderfretag. (Se ven High Times.)

Paraquat, giftigt bekmpningsmedel, som en tid anvndes av USA fr att
        genom besprutning frn flyg skada sydamerikanska cannabis- och
        kokaodlingar. Besprutningen ledde till en debatt om det etiskt
        frsvarbara i att frgifta marijuana s att missbrukare kan skadas.

Parasympatiska nervsystemet, den del av det autonoma nervsystemet som
        verkar parallellt med det sympatiska nervsystemet och liksom detta
        inte str under viljans kontroll. Det parasympatiska nervsystemets
        effekter r helt motsatta det sympatiska nervsystemets och
        begrnsas till det enskilda organet. Det snker t ex hastigheten i
        hjrtats rytm, kar mag-tarmkanalens aktivitet, drar samman
        urinblsa, tarm, pupiller etc. Det parasympatiska nervsystemet
        dominerar vid vila, det sympatiska vid stress. (Se ven Sympatikas
        och Sympatikusstorm.)

Parent's Resource Institute fr Drug Education, se PRIDE.

Parestesi, av grekiskans para, bredvid och aisthesis, knsel. Ordet
        betecknar knselfrnimmelse i huden utan yttre orsak. Parestesier
        r ett vanligt symtom efter missbruk av kokain. Det knns ungefr
        som nr en tandlkarbedvning slpper. Parestesier som inte gr
        ver kan hos kroniska missbrukare vara tecken p t ex jrnbrist
        eller vitaminbrist.

Parica, se Epena.

Parkinsons sjukdom, en organisk nervsjukdom med muskulr stelhet och
        skakningar, som upptrder hos ldre personer. Sjukdomen nmns i
        detta sammanhang drfr att den (sllsynt) debuterat hos unga
        missbrukare i USA som experimenterat med "felaktigt" designade
        droger.

Passionsblomma, passiflora incarnata, har inom folkmedicinen anvnts mot
        smnlshet. Vxten luktar som cannabisplantan, och nr vxtdelarna
        torkas och rks med tobak ger den ett svagt rus som pminner om
        cannabisruset. Den verksamma substansen r harmin och ngra
        nrbeslktade alkaloider. Eftersom dessa alkaloider r MAO-hmmare
        (dvs hmmar enzymet monoaminooxidas, MAO, som finns naturligt i
        kroppen) kan samtidigt bruk av medlet och alkohol eller vissa
        livsmedel pverka nedbrytningen s att giftiga substanser
        uppkommer. Svr huvudvrk och krkningar som krver sjukhusvrd kan
        bli resultatet.

Pastilles Mariani, Pat Mariani, patentmedicin i tablettform frn slutet av
        1800-talet. Tabletterna innehll extrakt av kokablad. (Se
        Patentmediciner och Vin Mariani.)

Pat, slanguttryck fr marijuana.

Patentmediciner, patenterade ldre typer av lkemedelsberedningar som
        bestod av socker- eller sirapslsningar, smaksatta med rter och
        kryddor. Den verksamma ingrediensen kunde frr vara alkohol,
        cannabis, morfin eller kokain. Olika kemister eller apotekare hade
        komponerat medicinerna och tagit patent p blandningarna. De sldes
        via apotek eller postorder. Vid sidan av lkemedelsindustrin vxte
        det under 1800-talet fram en hel flora av sdana patentmediciner.
        De hade fantasifulla namn, och flaskorna med de lkande extrakten
        bar eleganta etiketter. De utlovade bot mot alla upptnkliga
        sjukdomar och svaghetstillstnd. Patentmedicinerna hade sin
        storhetstid i slutet av 1800-talet, men nda fram till 1930 kunde
        man p svenska apotek kpa t ex Cannabis-Maltos, ett preparat som
        sldes som hlsodryck till frukost. Squires extrakt, som innehll
        cannabis, ansgs bl a pskynda vrkarbetet vid frlossningar. En
        annan sdan medicin var Vin Mariani, en blandning av bordeauxvin
        och kokabladsextrakt. Den var i slutet av 1800-talet en hlsodryck
        spridd i hela Europa och USA. Den kunde besegra "sjukdomar och
        skrpligheter och ven sedeslsa vanor". Coca-Cola var
        ursprungligen en patentmedicin och kopierat efter Vin Mariani. Den
        lanserades 1886 som en intellektuell dryck och en nykterhetsdryck,
        garanterat utan alkohol.

Patient-FASS, se FASS.

Patologiskt rus, se Rus.

Patti, slanguttryck fr hasch eller marijuana.

PCP, (fencyklidin, fenylcyldohexylpiperidin) C17H25N, ett hallucinogent
        preparat som syntetiserades i slutet av 1950-talet fr att anvndas
        som narkosmedel inom veterinrmedicinen. Det ansgs fr giftigt fr
        mnniskor. PCP, som r en kemiskt enkel substans och ltt att
        framstlla illegalt, lanserades under 1970-talet som en
        hallucinogen drog i USA. Den sldes billigt under en rad smeknamn:
        angel dust, dust, crystal, cyclones, elephant eller horse
        tranquilizer, killer weed, superweed, mist, monkey dust, PeaCe
        Pill, surfer och scuffle. PCP sniffades, injicerades eller rktes.
        Det sldes antingen i ampuller i vtskeform eller som puder. Detta
        pudrades p tobak, persilja eller marijuana som formades till
        cigaretter. I brjan av 1980-talet var PCP en mycket utbredd drog i
        de fattiga gettona i USA:s storstder, men det var svrt fr
        myndigheterna att f grepp om epidemins storlek. Missbrukarna
        visste ofta inte sjlva att de rkat rka PCP. PCP-frgiftningarna
        kunde till frvillelse likna schizofrena psykoser (se Schizofreni)
        och undgick till att brja med upptckt ven inom akutsjukvrden.
        PCP visade sig ligga bakom en del mrkliga drunkningsolyckor, dr
        offren uppenbarligen hade tappat all kontroll ver sina rrelser
        och inte kunnat stta sig i skerhet. Mot slutet av 1980-talet
        minskade epidemin sakta i omfattning och avlstes av crackepidemin
        (se Crack och Kokain). I Sverige frekom PCP-missbruk blott
        sporadiskt i brjan av 1980-talet. Hr kallades preparatet
        ngladamm. Ett fall av PCP-psykos rapporterades i Lkartidningen.
        PCP pverkar dopaminsystemen i hjrnan och r ven i sm doser ett
        kraftigt nervgift. Det bryts ned snabbt, halveringstiden r tv
        timmar. PCP-ruset karakteriseras av manisk sinnesstmning,
        frsmrad koordinationsfrmga, stelhet i kroppen och krampanfall.
        Den berusade stirrar stelt framfr sig (blank stare appearance) och
        knner ingen smrta. Eftersom den muskulra kontrollen helt
        frsvinner, kan den berusade sjunka ihop och bli liggande utan att
        kunna resa sig. Ofta fr denne ocks psykotiska symtom:
        frndringar i kroppsupplevelsen, tankestrningar och
        frfljelseider som kan resultera i bisarra beteenden, vldsbrott
        och sjlvmordsfrsk.

PeaCe Pill, slanguttryck fr PCP.

Peaches, slanguttryck fr dexedrintabletter.

Peanuts, slanguttryck fr barbiturater.

Pearls, slanguttryck fr amylnitrat.

Pearly gates, slanguttryck fr LSD och frn av Blomman fr dagen.

Pearlywhites, slanguttryck fr morning-glory seeds.

Pemberton, John Styth, apotekaren som uppfann "nykterhetsdrycken" Coca-Cola
        i slutet av 1800-talet. (Se Patentmediciner och Coca-Cola.)

Pemolin, C9H8N2O2, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning I. Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Pen-ts'ao kang mu, den stora farmakopn, utgiven 1578 fKr i 52 volymer av
        den kinesiske botanisten Li Shih-chen. Farmakopn beskriver
        anvndning och framstllning av drygt 1 000 droger, bl a opium och
        cannabis samt destillation av vin.

Pentazocin, C11H27NO, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        patenterat 1952 av Sterling, narkotikaklassat enligt frteckning
        III. Varunamn i Sverige r Fortalgesic (injektionsvtska,
        tabletter, suppositorier).

Pentobarbitalnatrium, C11H17N2NaO3, och Pentobarbital, C11H18N2O3 r
        lugnande och smngivande preparat som tillhr gruppen barbiturater,
        narkotikaklassade enligt frteckning IV. Liksom andra barbirurater
        anvnds de inte som lkemedel i Sverige.

3-Pentyl-6,6,9-trimetyl-6a,7,10, l0a-tetrahydro-6H-dibenso [b,d] pyranol-(1),
        (tetrahydrocannabinoler) preparat med psykoaktiva egenskaper som
        har utvunnits ur cannabis, narkotikaklassade enligt frteckning I.

Pep, pep-pills, slanguttryck fr amfetamin i pulver- och tablettform.

Per, slanguttryck fr perkloretylen. (Se Sniffning.)

Perception, iakttagelse, frnimmelse, varseblivning.

Perceptionsfrndringar, perceptionsstrningar, psykologiska och
        psykiatriska termer fr att beskriva strningar i varseblivningen
        av omvrlden - ett vanligt fenomen vid missbruk av hallucinogena
        droger.

Percodan, varunamn p narkotiskt smrtstillande preparat som innehller
        oxicodon, tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Andra varunamn r Oxikon eller Oxycon. De finns
        inte i FASS men i utlndska farmakoper.

Perfenazin, neuroleptika, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Trilafon.

Periciazin, neuroleptika, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Neulactil.

Perinatal, (av grekiskans peri, omkring och latinets natus, fdd) adjektiv
        som avser eller hr samman med tiden nrmast fre, under och efter
        frlossningen.

Perinatal sjuklighet/ddlighet, sjuklighet och ddlighet i samband med
        frlossning. Riskerna fr komplikationer av denna typ r frhjda
        vid narkotikamissbruk hos den gravida. (Se Graviditet och
        missbruk.)

Perkloretylen, se Trikloretylen och Sniffning.

Perks, slanguttryck fr percodan.

Pernod, Henri houis, se Absint.

Peroral, per os, som sker genom munnen (av latinets per, genom och os,
        mun), i detta sammanhang om tillfrsel av droger genom munnen i
        form av tabletter (perlingualt) eller pulver lst i vatten.

Peroralt missbruk, missbruk, dr drogen intas genom munnen.

Persedon, varunamn fr pyrityldion, avregistrerat som lkemedel i Sverige.

Persilja, petroselinum sativum. Persiljans frn innehller en flyktig olja
        som bestr av bl a apiol och myristicin, ven kallad
        persiljekamfer. Apiol anvndes frr i olika krleksdrycker. ven i
        modern tid har det anvnts som medel fr att framkalla abort. Hga
        doser av persiljefrn eller deras olja kan ge hallucinationer men
        ocks epilepsiliknande kramper och allvarliga skador p njurar och
        lever. Detta gller intag av koncentrerad olja ur vxten. De
        mngder som anvnds vid normal kryddning i matlagningssammanhang
        ligger dock mycket lngt ifrn de doser som ger hallucinogena
        effekter eller skador p inre organ.

-------------------------------------------------------------------------
PERSONLIGHETSSTRNINGAR VID NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

Narkotikamissbrukare har ofta personlighetsstrningar, men det r oskert
hur dessa har uppkommit. De kan ju ha grundlagts redan under barnaren. Fr
detta talar studier som visar att psykiska problem r vanliga i
missbrukarnas familjer och att 50 procent av dem redan som barn varit
tvungna att ska hjlp fr neurotiska symtom. ti andra sidan vet man att
mnga rs missbruk skadar personligheten och medfr splittring och
regression (dvs tervndande till tidigare stadier i
personlighetsutvecklingen). Under 1950- och 60-talen frskte man fnga in
missbrukarnas personlighet med beskrivande (deskriptiva) metoder. Man
talade t ex om att de hade en "inadekvat eller infantil personlighet" och
fste sig ocks vid deras stora bengenhet att reagera med ngest och
depressioner. Isidor Chein och hans medarbetare konstaterade 1964 i den
klassiska boken The Road to Heroin att 25 procent av de manliga
heroinisterna i deras studie var grnspsykotiska (se Borderline) och att
ytterligare 55 procent hade narcissistiska strningar. Numera ifrgastts
visserligen Cheins siffror, men han tycks nd ha fngat ngot vsentligt i
heroinmissbrukarens personlighet d han beskriver denne som en vek, ngslig
och modersbunden ung man som "under en fasad av skmt, ironi och styrka"
lyckas dlja sin dliga sjlvknsla och sin svaghet. D olika
personlighetsfaktorer hos missbrukarna skall beskrivas i dag, anvnds en
hel flora av psykologiska testmetoder och frgeinventorier. Det mest
anvnda, MMPI, omfattar 550 frgor som rr personligheten. Dessutom bedrivs
psykiatrisk diagnostik med hjlp av det internationellt anvnda
klassifikationssystemet DSM-III. Stora grupper av framfr allt
opiatmissbrukare har underskts i kliniska studier bde i USA (B J
Rounsaville, T R Kosten och H D Kleber) och i Sverige (Z Cesarec, M
Fridell). I stort sett rder det verensstmmelse mellan de vetenskapliga
fynden i olika lnder. Man har t ex kunnat visa att narkotikamissbrukare i
allmnhet inte r hjrnskadade. Undantaget r om de rkat ut fr olycksfall
eller verdoser med lngvarig medvetslshet eftert. Forskarna har inte
heller kunnat finna att srskilda personlighetstyper skulle fredra den ena
eller andra drogen, t ex heroin framfr amfetamin.
Personlighetsfrndringar finns i ungefr lika stor utstrckning hos
kvinnor och mn. Missbrukare lider inte av schizofreni i strre
utstrckning n den vriga befolkningen, dvs i 1,5 procent av fallen. I
frga om intelligensniv har det visat sig att narkotikamissbrukare
praktiskt taget alltid r normalbegvade eller mer n normalbegvade. Det
som skiljer missbrukare som behandlas inom narkomanvrden frn andra
underskta grupper av patienter - t ex psykiskt strda eller alkoholister -
r att narkomanerna ofta har antisociala personlighetsdrag och ofta
samtidigt knslomssiga (affektiva) strningar. Det r dock ngot oskert
hur vanliga dessa personlighetsstrningar r. Klassifikationssystemet
DSM-III har mycket vida kriterier och skiljer t ex inte mellan primra
antisociala personlighetsdrag (t ex om man brjade snatta som barn) och
sekundra (om man stjl fr att man r abstinent och mste ha pengar till
heroin). Med utgngspunkt frn dessa vida kriterier bedmer amerikanska
forskare som B J Rounsaville att 54 procent av opiatmissbrukarna har
antisociala personlighetsdrag. Siffran blir emellertid en annan om man
tillmpar ett annat diagnostiskt instrument, RDC (Research Diagnostic
Criteria) och skiljer bort den sekundra kriminaliteten. D sjunker
procenttalet fr de antisociala personlighetsdragen till 28. Enligt vissa
underskningar har 4 procent av fallen grnspsykotiska tillstnd
(borderlinetillstnd), i andra underskningar 12 procent. Cirka 30 procent
har bengenhet fr depressioner och ngesttillstnd, s k affektiva syndrom.
Underskningar med projektiva psykologiska testtekniker (associativa
metoder, t ex Rorschach) har kunnat komplettera de strre studierna med
alla deras procentsiffror och visat att narkomaner ofta har barnsliga drag
(t ex orala fixeringar), dlig impulskontroll och diffus eller svag
psykosexuell identitet. Vidare blir de ofta verdrivet beroende av andra
mnniskor och anvnder sig av "primitiva" frsvarsoperationer (se
Frsvarsmekanismer) i samspelet med andra - t ex frnekande och splittring
(dissociation). De har vidare en konstant hg ngestniv.
Personlighetsstrda narkotikamissbrukare kan vara intensivt utagerande
gentemot vrdare och anhriga och ha en rad skifiande kroppsliga symtom, av
vilka mnga r ett uttryck fr deras oro och ngslan. Sammanfattningsvis
finns hos uppemot hlften av de narkotikamissbrukare som sker sjukvrd
eller narkomanvrd en rad personlighetsstrningar, som kanske funnits redan
i barndomen men frvrrats under ett ofta mngrigt missbruk. Missbrukare
av narkotika r framfr allt ngestbengna, labila och barnsliga i sina
reaktioner. En stor svrighet vid behandlingen av deras narkomani r att
minst en f rdedel har antisociala personlighetsdrag och drfr svrt fr
att ver huvud taget anpassa sig i en behandlingssituation. (Se i vrigt
Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk och Psykiska komplikationer till
narkotikamissbruk.)

-------------------------------------------------------------------------

Persson, Carl, (f 1919) statssekreterare 1958-64, rikspolischef 1964-78,
        ordfrande i Svenska Carnegieinstitutet. Han fretrdde under sin
        tid som rikspolischef en hrdare linje i narkotikafrgan, i motsats
        till bl a Socialstyrelsens dvarande generaldirektr Bror Rexed och
        justitieministern under samma tid, Lennart Geijer. Persson var ven
        ordfrande i Lkemedelsindustrifreningen LIF. I sin memoarbok Utan
        omsvep (1989) skildrar han bl a sin kamp mot narkotikan.

Pertofrin, varunamn fr desipramin, ett medel mot depression.

Peter, slanguttryck fr barbiturater (kloralhydrat).

Petidin, C15H21NO2, smrtstillande medel som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Varunamn i Sverige r
        Petidin (injektionsvtska). Preparatet har stor anvndning p
        sjukhus och d i synnerhet i samband med bedvning och
        smrtlindring vid kirurgiska ingrepp.

Petidinintermediat A, (4-fenyl-1-metylpiperidinkarbonitril-(4)) derivat av
        petidin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Petidinintermediat B, (etyl-(4-fenyl-piperidinkarboxylat-(4))) derivat av
        petidin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Petidinintermediat C, (4-fenyl-1-metylpiperidinkarboxylsyra-(4))
        derivat av petidin, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Peyote, peyotl, Peyote anhalonium lewinsii, vxtdelar av en kktus som
        vxer i norra Mexico och som innehller flera verksamma alkaloider,
        bl a det starkt hallucinogena meskalin. Om man skalar bort vxtens
        yttersta lager faller innanmtet snder i sm skivor vilka ser ut
        som knappar och kallas meskalinknappar (mescalin buttons). Peyote
        har en besk smak. Den ger ofta ett kraftigt illamende med
        huvudvrk under ngra timmar fre hallucinationsstadiet, vilket kan
        utvecklas till ett psykosliknande tillstnd. Franciskanermunken
        Bernardino de Sahagn (1529-1590), som fljde med de spanska
        kolonisatrerna, beskrev peyotebruket bland indianerna: "Det finns
        en vxt som heter peyotl. Den vxer i de nordligaste delarna av
        landet. Den som ter eller dricker drav ser ljevckande eller
        skrmmande syner. Ruset varar i tv till tre dagar och frsvinner
        sedan. Vxten r ett njutningsmedel bland chichimekaindianerna. Den
        stimulerar dem och ger dem stridsmod, den gr att de varken knner
        fruktan, hunger eller trst. De tror att den skyddar mot all fara.
        Psar av peyotl hngs runt ynglingarnas halsar som amuletter. Den
        som ter peyotl fr frmgan att se in i framtiden, han kan
        frutsga var fienden ska angripa pfljande dag, han kan frutsga
        vdret och utpeka tjuvar!" P 1890-talet fick peyotebruket relativt
        stor spridning i indianreservaten i USA och Kanada. Peyote har i
        National American Church, en kristen sekt i Oklahoma, integrerats i
        nattvardsceremonin dr Kristi lekamen symboliseras av
        meskalinknappar och nattvardsvinet av peyoteextrakt. Under
        alkoholfrbudet i USA fick peyote omfattande spridning som
        ersttning fr alkohol. P 1960-talet "terupptcktes" peyote under
        hippievgen.

Phennies, phenos, slanguttryck fr fenobarbital.

Phoenix House, privat amerikansk vrdorganisation som driver behandlingshem
        av typen terapeutiska samhllen och ppenvrdsmottagningar, dr
        fre detta missbrukare spelar en viktig roll i arbetet. (Se
        Synanon, Day Top.) Namnet vill ge hopp. Missbrukarna skall likt
        Fgel Fenix resa sig ur askan (misren).

Pig tranquilizer, slanguttryck fr PCP.

Piminodin, C23H30N2O2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Pimodan, det hotell i Paris i vilket le Club des Haschichins hll sina
        sammankomster.

Pimozid, neuroleptika, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r Orap
        (tabletter).

Pinazepam, C18H13ClN2O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Ping lang, slanguttryck fr betelntter.

Pink and green amps, slanguttryck fr amfetamin.

Pink Jesus, slanguttryck fr ggformad, frgsprakande och stor LSD-tablett.

Pink ladies, pinks, slanguttryck fr barbiturater.

Pipa, slanguttryck fr pipa med hasch.

Pipradol, C18H21NO, centralstimulerande medel, patenterat 1953,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Piptadenia peregrina, se Cohoba.

Piridolan, varunamn fr piritramid.

Piritramid, C27H34N4O, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat 1961 av janssen, narkotikaklassat enligt
        frteckning II. Varunamn i Sverige r Piridolan (injektionsvtska).

Pitigrilli, Serge, pseudonym fr den italienske journalisten och
        frfattaren Dino Segre (1893-1975). Han utgav 1921 boken Cocaina,
        som blev freml fr ett kultartat intresse under den "andra
        kokainvgen" p 1920-talet. Ett av de projekt som Rainer Werner
        Fassbinder arbetade med vid sin dd 1982 var filmatiseringen av
        denna roman.

Placebo, ett uttryck p latin som betyder "jag skall behaga", benmning p
        preparat av lkemedelstyp, t ex i tablettform, utan verksamma
        bestndsdelar. Dessa medel, s k blindtabletter, anvnds bl a vid
        lkemedelsprvningar fr att hlla suggestionseffekten under
        kontroll.

Placeboeffekt, effekten av att tro sig inta ett medel med verkan, men som
        egentligen r verkningslst, ett s k blindpreparat. Det har visat
        sig att muntorrhet, frstoppning och huvudvrk, ofta frekommande
        biverkningar av lkemedel, ocks r vanliga bland dem som tar
        placebopreparat. Om en grupp patienter som fr aktiva lkemedel har
        tt kontakt med den grupp som fr placebo (t ex vrdas p samma
        avdelning), "smittar" klagomlen ver biverkningar frn den
        frsta gruppen till den andra. En liknande effekt kan stadkommas
        av alltfr intensiva utfrgningar av patienterna - de kan leda till
        verrapportering av biverkningar. Det r allts inte helt enkelt
        att utprova lkemedel, ngot som lett till att det numera finns
        standardiserade rutiner fr hur dessa prvningar och tex
        utfrgningarna av patienterna skall g till. Dessa rutiner syftar
        till att gra resultaten frn olika studier jmfrbara.

Plants, slanguttryck fr meskalin.

Plastfolie, vanligt frpackningsmaterial i narkotikasammanhang, bl a drfr
        att det skyddar mot fukt.

Plastikkirurgi, rekonstruktiv kirurgi. Vid intensivt kokainmissbruk dr
        kokainet dras in i nsan kan sjlva nsvggen luckras upp, s att
        ett plastikkirurgiskt ingrepp krvs fr att terstlla den. Detta
        var relativt vanligt p 1980-talet. Sedan de intensivaste
        missbrukarna numera ofta vergtt till att rka kokain i form av
        crack, har denna komplikation blivit mer sllsynt.

Plastmnniskor, begrepp inom 1960- och 1970-talets hippie- och flower
        power-rrelse, dr de dresserade, anpassade plastmnniskorna sattes
        i motsats till de befriade "blomsterbarnen".

Plattan, slanguttryck fr den stora del av Sergels torg i Stockholms city
        som ligger under gatunivn. Sedan 1960-talet r Plattan - som ocks
        kallas "Snedtorget" - centralpunkt fr gatulangning och hleri samt
        mtesplats fr narkotikamissbrukare.

Pockettidningen R, socialpolitisk debattidskrift som brjade utges 1970 av
        de s k R-frbunden RFHL (Riksfrbundet fr hjlp t
        lkemedelsmissbrukare), RMH (Riksfrbundet fr mental hlsa, senare
        namnndrat till Riksfrbundet fr social och mental hlsa), RFMT
        (Riksfrbundet fr miljterapi) och KRUM (Riksfrbundet fr
        kriminalvrdens humanisering). Tidningen har gett ut mnga starkt
        kontroversiella nummer om narkotika- och lkemedelsmissbruk.

Pod, slanguttryck fr marijuana.

Poe, Edgar Allan, (1809-1849) amerikansk poet, kritiker och novellist. Han
        gifte sig 24 r gammal med en 13-rig kusin. Eher hennes dd kade
        hans psykiska besvr och han hngav sig t ett omttligt missbruk
        av brnnvin och opium. Ett par r senare gjorde gifterna slut p
        honom. Under ett valmte i Philadelphia blev han redlst berusad
        och ptrffades utplundrad, varefter han dog under ett anfall av
        delirium tremens. I sina prosanoveller frenade Poe
        skrckromantiska spkeffekter med en vetenskapligt noggrann
        realism. Poes skarpsinniga historier r upphovet till den moderna
        dektektivromanen. I vilken utstrckning hans vldsamma drogmissbruk
        pverkade hans litterra skapande har litteraturhistorikerna
        frgves frskt klarlgga. Den som i Europa upptckte Poe och
        frst versatte honom var den franske poeten Charles Baudelaire.

Poison, hr slanguttryck fr heroin.

Polackpiller, slanguttryck fr tabletter av bensodiazepintyp som sedan 1992
        slts illegalt i Skne. Som namnet anger hrstammar de frn Polen.

Polisen. Rikspolisstyrelsen r central myndighet fr polisvsendet.
        Dessutom finns 24 lnsstyrelser med regionalt verksamhetsansvar och
        I I e lokala polismyndigheter. Narkotikabekmpning p central niv
        bedrivs av polisbyr II inom Rikspolisstyrelsen, bl a nr det
        gller spaning mot och utredning av grov, rikstckande eller
        internationellt anknuten narkotikabrottslighet. Inom den regionala
        verksamheten fnns 23 narkotikaenheter med eget ansvar, vilka
        bedriver spaning och utredning i narkotikarenden. Dessa
        narkotikaenheter frser ocks de lokala polismyndigheterna i lnen
        med information om narkotikabrottsligheten. Spaning och utredning
        av narkotikabrott ingr ven i den ordinarie polisverksamheten.
        Kvarters- och omrdespoliser har under 1990-talet ftt kat ansvar
        d det gller att komma tillrtta med narkotikabrott och
        narkotikarelaterad brottslighet. Vissa polismyndigheter har
        dessutom srskilda strnings- eller gatulangningsgrupper som r
        inriktade p att bekmpa gatuhandeln med narkotika. Under 1990
        arbetade ca 500 poliser med narkotikabrott. Dessutom fanns det 219
        kvarterspoliser och ca 100 polismn i strnings- eller
        gatulangningsgrupper. (Se Gatulangning och Gatulangningsgrupper.)

Polyfarmaci, av grekiskans polys, mngen, mycken och pharmacia,
        lkemedelskonst, giftblandningskonst. Begreppet innebr samtidig
        anvndning av ondigt mnga olika lkemedel. Narkotikamissbrukare
        frsker ofta "tnda av" sjlva och tar d alla typer av lkemedel
        de kan komma ver. Detta kallas polyfarmaci.

Pompidou-gruppen, samarbetsgrupp inom EG fr narkotikafrgor. Gruppen har
        ftt sitt namn efter den franske presidenten Georges Pompidou.

Poppers, slanguttryck fr amylnitrat.

Porter, Cole, (1893-1964), amerikansk kompositr. I Broadwayuppsttningen
        av musikalen Anything Goes (1936) fanns en ofta citerad och
        tidstypisk anspelning p kokain i den knda schlagern I get a kick
        out of You: "I get no kick from cocaine I'm sure that if I got even
        a sniff it would bore me terrifically too Because I get a kick out
        of you." Den frsta textraden har i mnga senare inspelningar
        ersatts av den mindre uppseendevckande "Some like the perfumes
        from Spain".

Pot, slanguttryck i Japan och USA fr marijuana.

Potentiera, frstrka, i detta sammanhang en farmakologisk term fr att
        frstrka effekten av ett preparat genom tillfrsel av ett annat.

Pot-Head, slanguttryck fr cannabismissbrukare.

Ppm, parts per million, frkortning fr miljondel, anvnds exempelvis om
        halten lsningsmedel i luft.

Prazepam, C19H17ClN2O, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Predelirium, abstinenssymtom efter alkoholmissbruk. Predelirium
        karakteriseras av growgiga skakningar, frmst i hnderna (tremor),
        hjrtklappning, svettningar och ngslan. I sex procent av fallen
        upptrder epileptiska anfall. Predelirium kan g ver i
        abstinenshallucinos eller delirium tremens. (Se ven Abstinens och
        Alkohol.)

Prell, slanguttryck fr preludin.

Preludin, varunamn fr det centralstimulerande medlet fenmetrazin,
        tillverkat av lkemedelsfretaget Boeringer. Preludin blev indraget
        som lkemedel i Sverige 1965, men det smugglades under 1960-talet i
        stora kvantiteter till Sverige frn apotek frmst i Spanien. Det
        var ett vanligt preparat i amfetaminepidemins frsta skede.

-------------------------------------------------------------------------
PREVENTION, FREBYGGANDE VERKSAMHET
-------------------------------------------------------------------------

Prevention p narkotikaomrdet har hg prioritet bde nationellt och
internationellt. Att frhindra att en mnniska hamnar i missbruk r bttre
n att ingripa frst nr hon redan vl har fastnat i det. Den frsta
preventiva tgrden r att hindra tillgngen, dvs se till att
missbruksmedel ver huvud taget inte nr fram till tnkbara missbrukare.
Detta sker genom olika kontrolltgrder, t ex att kemiska preparat som
behvs fr att framstlla narkotika frbjuds, att odling av narkotika
bekmpas, och genom lkemedelskontroll, receptbelggning, straff mot
narkotikasmuggling och langning, polisens och tullens arbete etc. ven om
det r en sjlvklar strvan att minimera tillgngen till narkotika, r det
inte realistiskt att tro att det helt gr att eliminera all narkotika. Det
frekommer dessutom ett visst "lckage" frn lkemedelsindustri, apotek,
sjukvrd och p grund av slentrian eller bristande moral hos de lkare som
har getts rtten att frskriva beroendeframkallande medel. Teoretiskt sett
skulle man kanske kunna utrota kokablad, opievallmo, hampvxter, kaktusar
och flugsvampar frn jordens yta, men kemikunniga droghandlare skulle d
snabbt marknadsfra syntetiskt framstllda medel med identisk eller
likartad verkan. Preventionen gr ocks ut p att minska efterfrgan p
droger. Den indelas traditionellt i primr-, sekundr- och
tertirprevention. Med primrprevention frsker man frhindra att ngon
brjar missbruka droger, genom att som nmnts frsvra tillgngen, men
ocks genom att lgga upp undervisnings- och informationskampanjer etc.
Sekundrprevention innebr att man s tidigt som mjligt identifierar dem
som befinner sig i riskzonen fr allvarligt missbruk och drefter genom
gngbearbetning, individualterapi, undervisning och information frsker
hindra att de utvecklar - och sprider ett allvarligt missbruk. Begreppet
tertirprevention anvnds synonymt med behandling. Avsikten r att
etablerade missbrukare skall bli drogfria och frhindras att sprida
missbruket vidare. Ett nytt begrepp som sedan slutet av 1980-talet ftt
kad anvndning i Vsteuropa och USA i diskussionen om preventiva tgrder
r harm reduction. Man hvdar att eftersom drogbruket nd inte helt kan
elimineras r det viktigt att tminstone gra dess konsekvenser s sm som
mjligt. Frgan har blivit mer aktuell genom aidsepidemins snabba spridning
bland intravensa missbrukare. I de flesta lnder har man drfr
introducerat utdelning av rena sprutor, lsprutbytesprogram och utbyggda
lmetadonprogram. Vissa kritiker ser hr en konflikt mellan olika preventiva
ml. Gr man missbrukartillvaron drgligare kar man kanske samtidigt
risken fr att nya mnniskor brjar missbruka. De studier som gjorts p
omrdet visar dock att ett humanitrt och vl strukturerat omhndertagande
av missbrukarna inte gr att fler brjar med missbruk. (Se ven
Legalisering.) En helt sker utvrdering av drogfrebyggande tgrder r
mycket svr att gra. Det r omjligt att skilja effekterna av allmnna
informationskampanjer frn andra samverkande eller motverkande faktorer.
Undervisning och trning i rollspel, som utgr frn att mnniskan hela
tiden befinner sig i valsituationer, ger dock en god och lngvarig effekt.
Trots att forskningen r begrnsad tyder allt p att korrekt sakinformation
ger bttre frebyggande effekter n en skrmselpropaganda, som ibland t o m
kan f rakt motsatta effekter n de avsedda.

-------------------------------------------------------------------------

PRIDE, Parents' Resource Institute for Drug Education, amerikansk
        moderorganisation fr tusentals frldrafreningar mot narkotika.
        Den utvecklades under 1980-talet till en vrldsomspnnande
        samarbetsorganisation fr frldrafreningar mot droger.
        Huvudkontoret finns i Atlanta, Georgia, USA.

Primrprevention, se Prevention, frebyggande verksamhet.

Prodromal, prodromalsymtom, frebud eller frsta tecken p annalkande
        sjukdom.

Profylax, av grekiskans profylaksis, frsiktighet, egentligen vaktskepp.
        Profylax r frebyggande tgrder. (Se Prevention, frebyggande
        verksamhet.)

Prognos av frloppet vid drogmissbruk. Det spontana frloppet vid
        drogmissbruk beskrivs i amerikanska studier frn 1960- och
        70-talen. Enligt dessa studier r det mellan 20 och 40 procent av
        missbrukarna som av sig sjlva lyckas n fram till lngvarig
        drogfrihet. En tidig debut i drogmissbruk medfr ofta en smre
        prognos. Den smsta prognosen och hgsta ddligheten har de manliga
        heroinister som brjat missbruka i de tidiga tonren, och som
        drfr stannat i sin mognad och aldrig nr fram till en vuxenroll.
        De flesta studier av lngtidsfrloppet handlar om missbrukare som
        ftt vrd. Fr att prognosen skall kunna bedmas rtt, mste hnsyn
        tas bde till typen av vrdinsats och till den fas i
        missbrukarkarriren som missbrukaren befinner sig i. Flera studier
        visar att 80 procent av alla som ngon gng experimenterat med
        illegala droger ganska snart vergivit vanan, sedan de
        tillfredsstllt sin nyfikenhet eller skrmts av sina reaktioner p
        drogerna. Mnga av dem som fortstter att av och till anvnda
        narkotika kan ofta med relativt blygsamma vrdinsatser lmna
        missbruket. Rent praktiskt torde grnsen ligga vid en missbrukstid
        p tv r, varefter prognosen hastigt frsmras. Den s k hrda
        krnan av drogmissbrukare (dit heroinister och amfetaminister
        rknas) kan fortstta missbruka intensivt under ett tiotal r.
        Prognosen fr denna grupp r relativt dlig. Endast bortemot 20
        procent av heroinisterna blir drogfria. Prognosen r bttre fr
        amfetaminister och betydligt bttre fr kvinnor n fr mn. En
        kraftfull och rikt varierad vrd frbttrar prognosen fr alla
        kategorier missbrukare. De bsta programmen hjlper 50-60 procent,
        frutsatt att de behandlade stannar kvar s lnge (minst ett
        halvr) att vrdpersonalen har ngon mjlighet att pverka dem.
        Endast en mindre grupp (ca 20 procent) har s grova
        personlighetsavvikelser att det med nuvarande vrdformer r svrt
        att hlla dem kvar i ngon form av behandling. (Se ven
        Missbrukarkarriren.)

Proheptazin, C17H25NO2, smrtstillande medel som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Projektion, projicering, av latinets projectio, framkastande. Synonymt
        anvnds ordet externalisering. Begreppet innebr att de egna
        impulserna, frestllningarna eller motiven verfrs till eller
        pdyvlas omgivningen eller mnniskor i denna. Den som projicerar
        kan t ex klandra ngon annan fr egna misstag eller misslyckanden.
        (Se Frsvarsmekanismer.)

Prokain, lokalbedvningsmedel. Det r kemiskt hrlett ur kokain men ger
        inte eufori.

Proklorperazin, neuroleptika, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Stemetil (tabletter, injektionsvtska, mixtur, suppositorier).

Prokrami, behandlings-, kurs- och utbildningsanlggning strax utanfr stra
        Spng i rkelljunga, Kristianstads ln. Den erbjuder en alternativ
        behandlingsform fr arbetslsa missbrukande ungdomar. Prokrami
        startade 1992 och r organiserat som ett icke vinstgivande
        aktiebolag. Det gs av Malm kommun, personalen och Provita.
        Prokrami stds av kommunens socialtjnst och fritidsfrvaltning, av
        Kriminalvrdsverket, Arbetsfrmedlingen och Arbetsmarknadsinstitutet.
        Det rr sig allts om en samverkansmodell. Behandlingen kan ske
        frivilligt men ocks under tvng enligt LVM, LVU, kriminalvrds-
        lagens paragraf 34 eller som kontraktsvrd. Antalet vrdplatser r
        35. Mlgruppen r unga vuxna mn, fretrdesvis 18-25 r gamla,
        drogberoende och arbetsskande. Behandlingstiden r sex mnader i
        intensiv behandling och drefter tolv mnader av yrkesutbildning
        och social trning. Den egentliga behandlingen r en kombination av
        AA:s tolvstegsprogram med inslag av kontraktskrivning och
        konsekvenspedagogik. Anhriga introduceras i Provitas AA- och
        Na-grupper.

Prometazin, fentiazinpreparat, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Lergigan (tabletter, mixtur, injektionsvtska).

Promille, i detta sammanhang promillehalten av alkohol i blodet.

Propavan, varunamn fr propiomazin, ett icke vanebildande smnmedel.

Properidin, C16H23NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Propiomazin, smnmedel, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Propavan (tabletter).

Propiram, C16H25N3O, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        patenterat 1963 av Bayer, narkotikaklassat enligt frteckning III.

Propranolol, betareceptorblockerare, inte narkotikaklassat. Medlet
        ordineras mot hgt blodtryck och nervsa besvr. Varunamn i Sverige
        r Inderal (tabletter, injektionsvtska), Inderal Retard
        (depkapslar), Propranolol, Propranolol NM Pharma, Propranolol
        Fermenta (tabletter).

Propylhexedrin, C10H21N, centralstimulerande medel, krlsammandragande
        preparat, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte
        som lkemedel i Sverige.

-------------------------------------------------------------------------
PROSTITUTION OCH DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Prostitution frekommer ofta i samband med missbruk av alkohol, lugnande
medel eller tyngre narkotika som heroin och kokain. Enligt flera
underskningar prostituerar sig 70 procent av de kvinnliga
injektionsmissbrukarna tminstone i perioder. Komplicerade sociala mnster
finns bakom prostitutionen. I mnga fall har de prostituerade egna problem
och ser p sig sjlva med blygsel och frakt, frvissade om att de r
mindre vrda som kvinnor. Mnga av dem har redan som barn blivit utsatta
fr sexuella vergrepp i form av incest eller vldtkt. Den vanligaste
formen av den prostitution som har samband med droger r att kvinnliga
narkomaner sljer sina tjnster till mn. Frtjnsten gr till uppehllet
och till narkotika, ofta ven till en manlig beskyddare. Om man r tv r
det nmligen lttare att verleva i kriminella kretsar - en som kan slss
och gra inbrott och en som kan slja sina sexuella tjnster. Mer sllan
sljer mn sina sexuella tjnster till andra mn i utbyte mot narkotika
eller pengar till denna. I allmnhet fregs prostitutionen av ett
accelererande missbruk av heroin. Vanan blir s dyr fr missbrukaren att
det inte gr att f fram de summor som behvs. D terstr endast att slja
sin kropp. Man skiljer mellan hotellprostitution och lgenhetsprostitution
 den ena sidan och gatuprostitution  den andra. Hotellprostitutionen r
mera lyxbetonad och diskret. Ofta finns en hallick med i bilden, och denne
ordnar alla kontakter - samt tar hand om nstan hela frtjnsten. S
smningom blir det ndvndigt att bjuda de prostituerade p alkohol eller
narkotika fr att de skall orka fortstta och st ut med alla
frdmjukelser. De gatuprostituerade - och till den skaran hr vanligen
narkomanerna - str lngre ned p rangskalan och fr ta strre risker, t ex
i form av fysiskt vld. Mellan dessa bda grupper av prostituerade, de
lyxprostituerade och gatunarkomanerna, rder ofta rivalitet med
revirstrider som fljd. Mnga kvinnliga narkomaner som under lng tid varit
prostituerade frmr mrkligt nog att samtidigt leva under familjra former
tillsammans med sin partner och eventuella barn. Nr de prostituerar sig
krver de ofta att kunderna anvnder kondom, men tillsammans med den
reguljra partnern anvnds inte preventivmedel. Psykologiskt r detta
dubbelliv mjligt genom att heroin tar bort all ngest. Kvinnliga
narkomaner har ocks ofta ett starkt psykologiskt frsvar i form av
avskrmnings- och borttrngningsmekanismer. I lngden bryts emellertid
personligheten ned och splittras. En prostituerad har sagt att det r som
att varje dag lgga ut en liten bit av sin kropp p gatan - till sist r
det bara huvudet, dvs intellektet kvar. De prostituerades situation
uppmrksammades 1980 i en svensk statlig prostitutionsutredning, men i
denna berrdes endast kortfattat den roll som missbruket spelar inom
prostitutionen. I sociologiska studier av senare datum, bl a av
prostitutionen i Malm, Oslo och Helsingfors, har man kunnat dokumentera
att mnga prostituerade med tiden fr alkohol- eller narkotikaproblem och
att missbruket ytterligare frsmrar deras sociala situation. (Se Kvinnliga
narkomaner. )

-------------------------------------------------------------------------

Protraherad abstinens, utdragen, frlngd abstinens, medicinsk fackterm fr
        den abstinens som kommer efter den frsta veckan. De psykiska
        symtomen blir i detta senare skede av abstinensen mer dominerande.
        (Se Abstinens.)

Protriptylin, antidepressivt medel, inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Concordin (tabletter).

Provita, det gemensamma namnet p ett antal privata och kommersiellt
        inriktade behandlingscentra fr alkoholister och sdana missbrukare
        som har utvecklat ett kemiskt beroende. Det gs av Parkside Medical
        Service i Minnesota i USA, Fretagarfrbundet, Wasa frskringar
        och Wasatornet. Dess behandlingshem, som bedriver vrd enligt
        Minnesotamodellen, finns i Malm (Provita Bellevue), Norrkping,
        Knivsta och Hudiksvall. I allmnhet erbjuds missbrukaren under en
        mnad s k primrbehandling, som ven inkluderar behandling fr
        familjen under fem dagar. Personalen utgrs huvudsakligen av nyktra
        alkoholister som gtt igenom AA:s tolvstegsprogram samt av
        skterskor och timanstllda lkare. Fr dem som behver lngre tids
        eftervrd finns s k halwgshus, dr man efter den egentliga
        behandlingen bor i hemliknande milj under 3-12 mnader. Enligt
        Provitas synstt r alkoholismen en "obotlig.....men behandlingsbar
        sjukdom". Man anser att en alkoholist aldrig kan g tillbaka till
        "socialt" drickande. Alkoholism kallar man fr en "ingens
        fel-sjukdom": "Ingen mnniska brjar dricka alkohol med
        instllningen att bli en alkoholist." I Provitas program talas
        mycket om att alkoholisten mste ha en dmjuk instllning och
        frst att han behver hjlp. Dessutom mste han lra sig att inte
        frneka sitt missbruk. Det har visat sig att eftervrd i olika
        former och deltagande i bl a AA:s regelbundna mten r avgrande
        fr ett lyckat behandlingsresultat. Provita har ven "heltckande
        arbetsplatsprogram". Behandlingshemmen erbjuder sig t ex att
        upprtta en alkoholpolicy fr olika arbetsplatser och att informera
        chefer, anstllda och deras familjer om alkohol- och drogberoende,
        symtom och beteende etc. Provitas ambitioner r mycket hga, och
        man sger sig vilja "utvidga samarbetet med samhlle, fretag och
        fackfreningar". Ett av dess ml r att "bredda synen p beroende
        och starta behandling av s k matmissbruk och spelmissbruk".
        Ytterligare ett ml r att "bli remissinstans inom beroendefrgor
        och rehabilitering" samt att "behandlingsmodellen skall etablera
        sig ytterligare och s smningom bli den vanligaste
        behandlingsmetoden i Sverige".

Pseudoabstinens, av grekiskans pseudes, falsk, lgnaktig. Om en fre detta
        missbrukare rkar hamna i situationer dr han blir pmind om
        intensiva drogupplevelser, eller om han rkar i affekt, kan han f
        regelrtta abstinenssymtom. Detta fenomen kallas pseudoabstinens.
        Pseudoabstinensattackerna kan kvarst under mnga r, troligen fr
        resten av livet. De medfr en stor risk fr terfall i missbruk.
        Besvren har observerats vid missbruk av amfetamin, barbiturater,
        cannabis, kokain och morfin. Vid amfetaminberoende r besvren
        srskilt framtrdande, d "tjacksuget" tfljs av ngslan,
        fngertremor, hjrtklappning, svettningar, illamende och
        svaghetsknslor. Pseudoabstinens r den mnskliga motsvarigheten
        till ett beteende som ocks kan framkallas hos frskdsdjur och d
        kallas betingad abstinensreaktion (conditioned withdrawal
        response). Forskaren A Wikler publicerade redan 1963 sina
        iakttagelser av morfinabstinenta rttor. Dessa fick under abstinens
        en karakteristisk bengenhet att stta sig p bakbenen och ruska p
        huvud och framparti ungefr som en vt hund, "wet shakes". Wikler
        kunde visa att om rttorna tillfrdes morfin med regelbundna
        intervall, lrde de sig tidpunkterna och fick detta symtom strax
        fre injektionerna. Flera mnader efter avbrottet i
        morfintillfrseln fick rttorna p nytt "wet shakes" om de
        placerades i samma rum dr de tidigare ftt ta emot
        morfininjektionerna. De hade ftt ett inlrt, betingat
        narkotikabeteende, som kunde framkallas i en viss situation och i
        en viss milj.

Psilocin, (3-(2-dimetylaminoetyl)-indolol-(4)) hallucinogent preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning I. Det frekommer sllan p den
        illegala narkotikamarknaden i Sverige.

Psilocybin, C12H17N2O4P, hallucinogen substans i svampar tillhrande
        slktet Psilocybe (sltskivlingar), narkotikaklassad enligt
        frteckning I. Preparatet frekommer sllan i Sverige. Snarlika
        hallucinogena gifter finns ocks i slktet Panaeolus
        (broskskivlingar) samt hos enstaka arter som tillhr slktena
        Gymnopilus och Pluteus. Det rr sig om starka hallucinogener, som
        har vissa likheter med LSD. Psilocybin r en traditionell drog som
        r integrerad i religisa ceremonier i Syd- och Mellanamerika,
        srskilt i Mexico. Under 1960-talets hippievg spreds dock
        missbruket ver hela vrlden. Psilocybin verkar ngon timme efter
        intaget. Tids- och rumsuppfattningen frndras med
        synhallucinationer, overklighetsknsla och eufori. Samtidigt kan
        flja huvudvrk, yrsel, balansrubbning och abnormt lngsam
        hjrtrytm. Symtom vid verdos r oro, ngest, aggressivitet,
        hyperreflexi (abnormt livliga reflexer) och snkt medvetandegrad.
        Symtomen avklingar i allmnhet efter ngra timmar men kan ocks
        terkomma efter relativt lng tid. Behandlingen vid verdos r
        magpumpning, tillfrsel av kol, samt vila i lugn milj under
        stndig vervakning fr att frhindra sjlvmord och andra
        destruktiva handlingar. Behandling av symtomen sker vid behov med
        bensodiazepiner eller neuroleptika fr att dmpa den psykomotoriska
        oron under avgiftningen.

Psyke, av grekiskans psykhe, sjl. Det betyder sjlsliv, "mentalitet"

Psykedelisk (psykodelisk), sinnesvidgande, sjlsppnande, ngot som
        frndrar (berikar) sinnesupplevelserna, hallucinatorisk (p
        engelska psychedelic). Ordet skapades 1957 av den amerikanske
        lkaren Humphrey Osmond fr att beskriva effekterna av
        hallucinogena droger som meskalin och LSD. Frmst avses frgrika
        synhallucinationer under LSD-pverkan, som bl a karakteriseras av
        att ljudupplevelser omvandlas till frgsprakande synintryck dr den
        drogpverkade pendlar mellan att uppleva den omgivande verkligheten
        i en slags frvrngd spegel och att hallucinera. Ordet har sedan
        anvnts fr att beskriva den drog-, bild- och musikkultur som
        uppstod p den amerikanska vstkusten i mitten av 1960-talet och
        som kulminerade 1967- 68. I bildkonst och mode karakteriserades den
        psykedeliska vgen av frgrika, myllrande konstverk och i musiken
        av en polyfoni, ofta med sterlndska influenser. Begreppet har ett
        nra samband med hippierrelsen och flower power. Den ledande
        ideologen var den avhoppade universitetsprofessorn i psykologi
        Timothy Leary.

Psykedeliska droger, beteckning myntad p 1960-talet fr droger som kan
        frambringa synhallucinationer. Begreppet anvnds i allmnhet
        synonymt med hallucinogena droger.

Psykiatri, av grekiskans psykhe, sjl och iatreia, lkning, bot. Psykiatrin
        r vetenskapen om de psykiska sjukdomarna.

Psykiater, lkare som specialiserat sig p psykiska sjukdomar (strningar).

Psykiatrisk tvngsvrd, vrd utan den vrdbehvandes medgivande. Den kan
        komma i frga om en person lider av en allvarlig psykisk strning,
        t ex frvirringstillstnd eller depression med sjlvmordsrisk, och
        har ett vrdbehov som inte kan tillgodoses p annat stt n genom
        intagning p sjukhus. Omhndertagandet av de vrdbehvande mot
        deras vilja r reglerat i tv lagar, lagen om psykiatrisk
        tvngsvrd (LPT) och lagen om rttspsykiatrisk vrd (LRV). Bda
        lagarna trdde i kraft den 1 januari 1992. Ett ftal
        narkotikamissbrukare kan med tiden bli s allvarligt psykiskt
        strda att de dms till vrd. De blir d omhndertagna enligt LRV.
        I lagtexterna talas det om att psykiatrisk vrd i strsta mjliga
        utstrckning skall ges i frivilliga former. Frst nr vrd p
        frivillig basis inte r mjlig skall tvng tillgripas. En person
        som har en allvarlig psykisk strning skall genomg
        lkarunderskning av legitimerad lkare som styrker vrdbehovet.
        Frst drefter fr patienten fras till sjukhus. Beslut om
        intagning fattas sedan inom ett dygn av chefsverlkaren vid den
        psykiatriska kliniken. Frivillig vrd kan omvandlas till tvngsvrd
        endast om uppenbar fara freligger att patienten kan skada sig
        sjlv eller andra. Den rttsliga kontrollen ver tvngsvrden sker
        genom domstolsprvning i de fall d tvngsvrden skall frlngas
        mer n fyra veckor och vid omvandling av frivillig vrd till
        tvngsvrd. Srskilda enheter inom lnsrtterna fungerar som
        domstolar. Till patientens hjlp t ex i samband med
        domstolsprvning kan landstingets frtroendenmnder utse
        stdpersoner Rttspsykiatrisk vrd under tvng skall meddelas den
        som ef ter beslut av domstol skall ges rttspsykiatrisk vrd. Den
        som r anhllen eller hktad och behver rttspsykiatrisk vrd, och
        andra som r hktade eller intagna inom kriminalvrdsanstalter och
        som behver psykiatrisk vrd, skall kunna f sdan med eller utan
        tvng. Dessa nya regler vidgar de tidigare snva mjligheterna fr
        anhllna eller intagna i kriminalvrdsanstalt att f psykiatrisk
        vrd i frivilliga former p sjukhus.

-------------------------------------------------------------------------
PSYKISKA KOMPLIKATIONER TILL NARKOTIKAMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

Beroendeframkallande droger pverkar mnniskans psyke. Av alla droger r
det de hallucinogena som har de mest uttalade effekterna. Alla knda former
av psykisk ohlsa kan framlockas av ett intensivt narkotikamissbruk, men
speciellt vissa komplikationer anses vara utlsta av drogernas toxiska
effekter: panikreaktioner, ngestattacker, tertrippar, depressioner,
psykoser, personlighetsfrndringar och (reversibla) demenstillstnd.
Panikreaktioner upptrder srskilt hos ovana cannabismissbrukare, som tror
att den frndrade upplevelsen av kroppen under ruset r ett tecken p att
de hller p att d eller frlora sitt frstnd. Av alla komplikationer
till cannabisrus uppges 75 procent best av panikreaktioner, men dessa r
av vergende natur. ngestreaktioner eller panikattacker r vanliga under
avgiftningen eller i samband med snedtndning. En typisk onskad reaktion
r att missbrukaren, som frvntar sig att f en lustfylld kick, i stllet
blir ngslig, retlig och p dligt humr - drogen har inte alls haft den
effekt han tnkt sig. (Se ngest.) tertrippar (ekoreaktioner,
"flashbacks") kan frekomma efter marijuana- eller cannabisrkning, men det
r betydligt vanligare att tertrippar utlses hos LSD-missbrukare eller
hos dem som anvnt olika hallucinogena svampar i berusningssyfte.

En tertripp kan te sig p fljande stt:
Trots att missbrukaren inte p lnge tagit LSD eller ngot annat
hallucinogent preparat upptrder pltsligt, som nr man trycker p en
knapp, strningar i varseblivningen av samma natur som under tidigare
trippar. Freml ndrar frg och form, en TV-bild som den "trippskadade"
rkar betrakta, vxer eller krymper. Konturer p freml rinner bort som
smltande stearin. En cigarett som askas p ett fat blir till hundra
cigaretter i luften. Detta rr sig om illusioner eller vantolkningar av
ngot som redan faktiskt finns i rummet. Ibland knns den egna kroppen
frndrad - det kan vara depersonalisationsfenomen av mycket bisarr natur:
"Hela skinnet knns som om det bubblar. Min hand knns alldeles frlamad,
men jag knner nd en sdan styrka i den att jag inte vgar rra den.
Hjrnan knns delad och hr inte ihop med kroppen." tertripparna brukar
vara ngra minuter men kan ocks pg i timmar. De tfljs av nedstmdhet
och ngslan, t o m av lngvariga, svra depressioner. Ibland verkar
tertripparna utlsas i sdana situationer som kan framkalla fobier, t ex
om man r ensam nr det skymmer och skuggorna brjar krypa i hrnen, eller
om man sitter instngd i en buss eller ker hiss. tertripparna kan komma
igen under flera r efter ett hallucinogenmissbruk. P sikt r
mjligheterna att slippa tertrippar nd stora. Depressioner r vanliga
tillstnd hos narkotikamissbrukare. Under de senaste ren har flera
underskningar visat att t ex 30 procent av opiatmissbrukare eller
kokainmissbrukare lider av s k egentliga depressioner (major affective
disorders) eller intermittenta depressiva strningar, dvs tillflliga
frstmningstillstnd (minor depressive disorders). Dessa senare kan ocks
vara reaktiva depressioner, vilket innebr att det bakom dem finns ett
tydligt orsakssammanhang. De vanligaste depressiva symtomen r fljande:
nedsatt aptit, smnstrningar, lg energitillgng, minskat intresse fr
rekreation och njen, skuld- och mindervrdesknslor,
koncentrationssvrigheter och sjlvmordstankar. Intermittenta depressioner
(tillflliga frstmningsperioder) verkar drabba narkotikamissbrukare
oberoende av om de befinner sig i aktivt missbruk eller inte. Dessa
depressioner gr det svrare fr lkaren att skaffa sig en bild av en
patients tillstnd och komplicerar sjlva lkningsfrloppet. Amerikanska
studier visar att missbrukare som har strre bengenhet n andra att f
depressioner ocks har lttare att terfalla i missbruk efter en
behandling. Att depressioner r vanliga tillstnd kan man utlsa t ex av
den svenska klientunderskningen (BAK-projektet) av 1 656 klienter p olika
behandlingsinstitutioner 1989. Hr fann man att mnga, 35 procent, vid
minst ett tillflle hade frskt att beg sjlvmord. Toxiska psykoser
utlsta av narkotika frekommer hos ca 10 procent av de narkomaner som
sker sig till avgiftningsavdelningar inom psykiatrin. Akuta toxiska
delirier eller andrafrgiftningsreaktioner frekommer efter missbruk av
stora mngder hasch eller andra hallucinogena preparat, t ex PCP,
"ngladamm". Missbrukarna blir frvirrade och knner sig frfljda, fr
hrsel- och synhallucinationer och blir vldsamt oroliga. Tillstndet
liknar feberyra men brukar vara kortvarigt. Det finns ocks en relativt
ovanlig speciell akut cannabispsykos (se Cannabis) som fljer efter
intensiv haschrkning och brukar pg en till sex veckor. Vid detta
tillstnd r den psykotiske oftast upprymd, har syn- och
hrselhallucinationer, rr sig oavbrutet, slr omkring sig med armarna,
kastar sig frn den ena sidan till den andra, ropar eller sjunger. Ibland
vill patienten inte ta, en annan gng fr han stark hunger. Psykosen
brukar g ver av sig sjlv men krver sjukhusvistelse. Efter tv eller tre
cannabispsykoser - varje gng utlst av nytt cannabismissbruk - lper
missbrukaren risk att bli apatisk och avtrubbad. De tidigare terkommande
cannabispsykoserna kan d ocks verg i ett kroniskt tillstnd som
karakteriseras av personlighetsupplsning och schizofreniliknande symtom.
Missbrukare av centralstimulantia r alla frtrogna med olika former av
paranoida ider (frfljelseider) och hypokondriska (ider om inbillade
kroppsliga sjukdomar) vanfrestllningar. De brukar tala om "nojor". Vid
"snutnoja" inbillar sig den amfetaminpverkade att han r jagad och att
alla bilar i nrheten r polispatruller. Ibland har missbrukaren under
ruset ftt hftig hjrtklappning eller smrtor i hjrttrakten och kan d
tala om hjrtnoja, dvs han fr fr sig att hjrtat skall stanna nr som
helst och flyr till sjukhus. Emellant kan vanfrestllningarna stegras och
bli till logiskt sammanhngannde system av frfljelseider, som kan drja
kvar i veckor. Man talar d om en amfetaminpsykos. ven om missbrukare med
paranoida vanfrestllningar r oroliga och misstnksamma brukar deras tal
vara sammanhngande och logiskt. Det brukar drfr vara mjligt att n dem
med samtal och att stta in behandling. (Se Paranoia.) Vid kokainmissbruk
frekommer mrkliga synfenomen eller illusioner. De kokainpverkade kan se
en strlglans runt olika freml. Dessutom ser de geometriska figurer, som
ibland flimrar och vibrerar i sicksacklinjer. Det anses vara kokainets
kraftigt stimulerande effekt p centrala nervsystemet som utlser
synfenomenen. (Om hjrnan t ex i samband med hjrnoperationer retas med
elektrisk strm uppstr nmligen oftast synfenomen i form av ljus i olika
frger eller geometriska figurer.) Kokainister hr ofta rster som t ex
ropar deras namn. Knselhallucinationer, s k taktila hallucinationer, r
vanliga. Det kliar i huden och det knns som om insekter kryper under
skinnet eller som om snkristaller har fastnat i huden. Efter perioder av
intensivt kokainmissbruk kan de psykotiska symtomen stegras till en
kokainpsykos eller kokaindelirium med total frvirring och
frfljelseider. Missbrukaren saknar nu sjukdomsinsikt, och tillstndet
liknar paranoid schizofreni. Vanligt r att den frvirrade tror sig vara
bedragen, fr svartsjukeparanoia. Dessa vanfrestllningar kan leda till
mord p anhriga. Narkotikamissbruk kan ocks orsaka
personlighetsfrndringar. Kroniska lkemedelsmissbrukare kan t ex bli
avtrubbade ungefr p samma stt som kroniska alkoholister. De kan alltjmt
uttrycka sig korrekt, men de har frlorat frmgan att koncentrera sig,
tnka logiskt och analysera. De kan drfr verka tomma under en bibehllen
fasad av ord. ven kroniska amfetaminmissbrukare kan bli
personlighetsfrndrade, oroliga, rastlsa och samtidigt fladdriga i sin
uppmrksamhet. Knslomssigt blir de likgiltiga. Samtidigt har de ofta
dlig kontroll ver sina knslor, verreagerar, fr med ltthet utbrott
"spel"- d de skriker och grter. En vanemssig haschrkare blir med tiden
passiv och trtt. Intressesfren krymper. Han har frlorat sin nskan att
strva och arbeta. Han antar inte lngre ngon utmaning i livet utan slr
till retrtt och flyr frn kraven i skola och arbetsliv. Tillstndet, som
sammanhnger med den kroniska frgiftningen av cannabis, kallas i
amerikansk litteratur fr amotivationssyndrom. En del vanemssiga
haschrkare blir ocks skygga, mtliga och lttirriterade och flyr frn
verkligheten fr att i stllet gna sig t nskedrmmar. Goda rd uppfattas
som angrepp p den personliga friheten. Haschrkarna blir med andra ord
alienerade, d v s knner frmlingsskap infr omgivningen. Under en
lngvarig avgiftning terkommer de intellektuella funktionerna. I
facklitteraturen stter man emellertid p uppfattningen att det skulle
finnas bde en haschdemens och en kokaindemens. Olika kombinationer
avpsykisk strning och alkohol- eller narkotikamissbruk hller p att bli
allt vanligare bland de patienter som sker psykiatrisk vrd. I USA
uppskattar man att nda upp till 40 procent av patienterna inom psykiatrisk
vrd har missbruksproblem. ven om detta p lngt nr inte r fallet i
Sverige, blir det nd allt vanligare att psykiskt strda har dubbla
diagnoser (the doubly troubled). Behandlingsmssigt str psykiatrin infr
en mycket svr uppgift d det gller att ta hand om dessa missbrukare. En
litiumbehandling av ett maniskt tillstnd hos en patient kan t ex
fullstndigt sl slint om patienten parallellt med behandlingen missbrukar
hasch. Mnga av dessa dubbelt drabbade r sledes mycket svra att behandla
och vrdas i dag p olika slutna vrdavdelningar eller i fasta paviljonger.
I vrigt r behandlingen av de olika psykiska komplikationerna till
narkotikamissbruk inte speciellt svr att genomfra fr den som har goda
kunskaper i psykiatri. De toxiska psykoserna brukar t ex inte behva
behandlas med neuroleptika mer n ngra veckor fr att patienterna skall
bli helt terstllda. Det anses allmnt att det r ltt att behandla
allehanda enklare psykiska och fysiska komplikationer till
narkotikamissbruk, medan det dremot r s mycket svrare att behandla
roten till det onda, sjlva begret efter drogerna.

-------------------------------------------------------------------------

Psykoaktiva mnen, synonym till psykotropa mnen, droger som pverkar
        psykiska funktioner.

Psykoanalys, en form av lngvarig samtalsterapi som frst beskrevs av
        Sigmund Freud. Det r den mest djupgende av alla former av
        psykoterapi. (Se Terapi.) Metoden anvnds vid sdana lngvariga
        neurotiska besvr som bottnar i inre konflikter. Mlet r att den
        som genomgr analys skall f insikt i dessa sina mer eller mindre
        omedvetna konflikter, genom detta vinna strre sjlvknnedom och
        drigenom kunna frbttra sin knslomssiga anpassning till
        omvrlden. Den som gr i psykoanalys uppmanas till fria
        associationer. Detta innebr att han omedelbart berttar allt som
        faller honom in, oberoende av om det verkar dumt, ologiskt, srande
        eller strande. Analytikern frhller sig passiv tills det r dags
        fr eventuella tolkningsfrslag och frsker dessutom att stta in
        de terberttade drmmarna i ett meningsfullt sammanhang. Detta
        kallas en indirekt samtalsmetod och r den absoluta motpolen till
        frhr i form av frgor och svar. En person som gr i lngvarig
        terapi kommer s smningom att verfra sina knslor fr frldrar,
        eller andra personer som r viktiga fr honom, till terapeuten
        (verfringsneuros). Terapeuten, som iakttar detta, kan hjlpa
        honom genom att tolka dessa ibland mycket negativa knslor och
        konflikter tidigare i livet. (Se verfringsmnster inom
        narkomanvrden.) Psykoanalys eller psykoanalytiskt orienterad
        psykoterapi r en behandling som pgr i flera r med samtal tv
        till fem gnger i veckan. Denna s k klassiska psykoanalys anvnds
        numera relativt sllan, men kan vara ett led i utbildningen av
        psykoterapeuter och ges i Sverige huvudsakligen i storstderna.
        Psykoanalytiskt orienterad korttidsterapi (oftast med samtal 1-2
        gnger i veckan under flera mnader och med anvndning av en
        kombination av indirekta tekniker och insiktsterapi) ingr allmnt
        i psykiatrins och narkomanvrdens behandlingsmetoder. Psykoterapi
        bedrivs vanligen av psykiatriker och psykologer som har srskild
        psykoterapiutbildning.

Psykodrama, synonym till rollspel, en diagnostisk eller terapeutisk metod
        dr en person fr formulera och spela ut sina konflikter
        tillsammans med andra. Metoden kan tillmpas konsekvent under varje
        session i en serie av gruppsamtal, eller den kan frekomma som
        tillflliga inslag i grupparbete. Det rr sig om en mycket
        anvndbar metod som ger liv och dynamik t gruppen. Deltagarna fr
        sig tilldelade olika roller och skall illustrera t ex en
        familjekonflikt hos en i gruppen. Knslorna i konflikten gestaltas
        i dramatisk form och grs drigenom synliga. Rollbyten kan sedan
        ga rum, allt fr att befrmja inlevelsen i de olika parternas
        situation. Rollspel fanns med redan i det ursprungliga
        Synanonsamhllet fr narkomaner. Tekniken r egentligen mycket
        gammal. Redan under antiken anvndes ngon form av psykodrama. Vid
        t ex Asklepiostemplet i Pergamon (nuvarande Bergama i Turlet)
        fanns en teateranlggning knuten till det "medicinska centret".

Psykodynamik, omedvetna motiv som drivkraft till sjlsliga reaktioner. Den
        psykodynamiska teorin r en teoribildning som hrrr frn frsken
        att frst neuroser (emotionella strningar). Den utgr ifrn att
        alla mnniskor har impulser och knslor som kan komma i konflikt
        med omvrldens krav (yttre konflikter) eller med normer man
        tillgnat sig som barn (inre konflikter). Enligt det psykodynamiska
        synsttet lever alla mnniskor i ngestskapande konflikter. Man
        mste stndigt vlja vg och bestmma sig fr olika lsningar, som
        sedan i sin tur kan ge ny ngest. ngesten ses som konstruktiv,
        eftersom den framtvingar en kontinuerlig utveckling av
        personligheten. Till sin hjlp har mnniskorna ett antal
        frsvarsmekanismer, som utlses d konflikterna inte kan f
        realistiska lsningar. Vid alltfr stora belastningar veranstrngs
        frsvarsmekanismerna, varvid rigida (stela) hllningar uppkommer.
        Man talar d om neuroser och neurotiskt frsvar. (Se Psykoneuros
        och ngest.)

-------------------------------------------------------------------------
PSYKODYNAMISKA ASPEKTER P DROGMISSBRUK
-------------------------------------------------------------------------

De flesta narkomaner har personlighetsmssiga och emotionella strningar.
Ptagligt r deras dligt utvecklade psykiska frsvar och lga tolerans mot
pfrestningar. ven utan missbruket skulle mnga av narkomanerna skert
varit knslomssigt strda och fungerat bristflligt i sina kontakter med
andra mnniskor. Med en psykoanalytisk fackterm kan man sga att
narkomanerna har narcissistiska strningar. Med detta menas att
utvecklingen av den egna identiteten (jaget) i frhllande till omvrlden
inte har skett normalt. Narkotikamissbruket orsakar nstan alltid en
regression (tergng). Det innebr att narkomanen emotionellt drjer kvar
eller tervnder antingen till sina tidigaste utvecklingsstadier i
barndomen eller till senare men nnu mer problemfyllda perioder. Dr
"fastnar" han, utvecklas inte lngre och stannar drfr p t ex en
femtonrings niv, ven sedan han blivit betydligt ldre. Denna regression
r lika tydlig hos manliga och kvinnliga narkomaner. Missbrukarna sjlva
konstaterar ofta att de r oerhrt barnsliga och egocentriska: "Det r inte
bara det att man inte mognar som mnniska, man gr ocks krftgng i sitt
eget tidigare liv. Man blir barnslig och gnllig och beroende av att ngon
omedelbart hjlper en. Det svra med missbruket r att man lr sig att
efter bara en sekund kan narkotikan befria en frn all olust och alla
problem och ge en avspnning och tillfredsstllelse." Narkomanerna har
enligt Leon Wurmser, amerikansk psykoanalytiker, genomlevt en rad kriser i
sin personlighetsutveckling. Wurmser frestller sig att missbrukarna som
barn eller tonringar genomgtt kriser i personlighetsutvecklingen
(narcissistiska kriser). De har under en period knt sig fruktansvrt
besvikna p vuxna mnniskor som inte gett dem tillrckligt med krlek och
trygghet. De barn som p detta stt vergivits har d upplevt en oerhrd
sorg och vrede som de nstan inte kunnat kontrollera. Ingen har emellertid
brytt sig om deras knslor. Barnens knslomssiga frsvar mot pfrestningar
har drigenom brutits ner, och i stllet har de upplevt en olidlig spnning
och rastlshet (inte olikt det sug de senare kan knna eher narkotika).
Spnningen har lett till en klyvning av personligheten och ett utagerande:
"Jag frestllde mig att det skulle vara bttre att vara ngon annan, vara
som en person i en bok." En del av personligheten stannar kvar och
observerar, den andra agerar ut i narkotikamissbruk och kriminalitet. I
utagerandet finns agressivitet, en nskan att forcera sociala hinder, en
drift att frstra sig sjlv och sra andra. Samtidigt frnekas knslorna,
den inre verkligheten och de egna knslomssiga behoven: "Jag var tvungen
att gra ngonting fr att ndra min situation, det spelade ingen roll vad
det var eller hur det gick fr mig sjlv." Klyvningen (objektklyvningen,
eng splitting) r ocks ptaglig nr det gller sdana begrepp som moral,
rlighet och hnsyn. En desperat mnniska har inte tid att bry sig om vad
som r sant eller osant, rtt eller ortt. Mnga narkomaner r mycket
medvetna om att de fretar sig saker och ting som de egentligen borde ha
dligt samvete fr, men det finns inte utrymme fr ett sdant i deras liv.
De skjuter i stllet skuldbrdan framfr sig och vervldigas drfr ofta
av den nr de senare i livet frsker sluta med sitt missbruk. Ett annat
karakteristiskt drag hos narkomanerna r deras bengenhet att frlgga ett
inre skeende till den yttre vrlden (externalisation eller projicering).
Det r som om de inte lngre hade ngon egen vilja. De tillskriver drogerna
magiska krafter och frmgan att bestmma ver liv och dd. De kan dessutom
tro att andra personer har stor makt och frmga att rda ver dem. Genom
att underkasta sig ett narkotikamissbruk verlmnar de sig till oknda
krafter i omvrlden. De upplever d att jaget (den egna viljan eller egna
personligheten) krymper och blir litet och obetydligt, jmfrt med de
gigantiska proportionerna hos omvrlden: "Min vilja gick ifrn mig."
Missbruket innebr en flykt undan ansvar. Narkomanerna slipper erknna sina
destruktiva sidor. De kan sga om sig sjlva: "Egentligen r jag en god och
vnlig och trevlig mnniska. Jag har gjort mina dumheter, men det fr
skyllas p missbruket." Det rr sig om nnu en manifestation av
personlighetsklyvning: "Det r inte jag, det r apan p min rygg som har
gjort det." Vidare karakteriseras narkomaner av att de saknar fantasi och
inlevelsefrmga - psykoanalytikerna talar om hyposymbolisering. De har en
bengenhet att se frhllanden i svart/vitt (splitting, objektklyvning), de
kan sllan urskilja nyanser i andra mnniskors beteenden. Ett enkelt
strafftnkande karakteriserar deras interna uppgrelser, dr primitiva
straff utdelas enligt principen ga fr ga och tand fr tand. En annan
mekanism som framtrder tydligt hos narkomanerna r att de narkotiska
mnena anvnds som sjlvmedicinering, en sorts egenterapi. Missbrukarna kan
drigenom sjlva behandla sin olust. Missbruket blir deras frsvar,
plitliga vn och trstare, en del av dem sjlva. Exempelvis har heroin
ngestdmpande effekter, och mnga av narkomanerna har kanske brjat
anvnda opiater fr att utan nervositet kunna ta sociala kontakter - allts
ungefr ssom andra anvnder alkohol. Heroinet ger ett tillstnd dr alla
nskningar frefaller vara p en gng uppfyllda, och paradiset tycks
terfunnet. Hallucinogena droger motverkar tomhet, uttrkning och
meningslshet. Den som tar sdana droger knner sig mktig och utan grnser
(omnipotent). (Jmfr tonringarnas hjltedrmmar.) Amfetamin och kokain
motverkar tomhetsknslor och anvnds av narkomanerna som medicin mot
depression och mindervrdesknslor.

-------------------------------------------------------------------------
PSYKOFARMAKA
-------------------------------------------------------------------------

Psykofarmaka r lkemedel som pverkar psykiska funktioner. Medlen anvnds
inom tre indikationsomrden: 1. psykoser, 2. depressioner, 3. smnproblem,
ngest, oro och ngslan.

        1. Medel mot psykoser, dvs neuroleptika som t ex Hibernal,
           Mallorol, m fl ger inte eufori (lyckoknsla, lust). De r inte
           narkotikaklassade eftersom de inte r beroendeframkallande och
           sledes inte begrliga som missbrukspreparat. De nmns nd hr,
           eftersom de emellant i lga doser anvnds vid behandling av
           komplikationer till narkotikamissbruk. Klorpromazin (Hibernal)
           kan t ex med frdel anvndas vid abstinensbehandling efter
           cannabismissbruk. I allmnhet r det s k lgdosneuroleptika som
           flufenazin (Pacinol, Siqualone) eller haloperidol (Haldol), som
           kommer till anvndning inom narkomanvrden.
        2. Medel mot depressioner, antidepressiva har frmgan att hja ett
           snkt stmningslge och ver huvud taget normalisera den som
           lider av depression - ven en narkoman. Dremot pverkas inte
           personer i "neutralt" stmningslge. Detta frklarar varfr det
           inte finns ngot missbruk av antidepressiva.
        3. Medel mot smnproblem, ngest, oro och ngslan brukar kallas
           lugnande medel eller sedativa och hypnotika. I denna grupp av
           lkemedel finns alla de preparat som i vissa doser kan ge
           eufori. Missbruk och toleranskning kan frekomma. Praktiskt
           taget alla de lkemedel som nmns i fljande historiska versikt
           r narkotikaklassade enligt Psykotropkonventionen. (Se FN:s
           narkotikakonventioner.)

r 1838 brjade man anvnda brom fr att dmpa oroliga eller psykiskt sjuka
patienter. Trots att brompreparaten var giftiga och inte speciellt
ndamlsenliga anvndes de nda fram till 1980. 1869 introducerades
kloralhydrat, som gavs i flytande form. Denna mixtura kloralhydrati var
lnge ett populrt medel p fngvrdsanstalterna - den som fick ngra
skedar av mixturen somnade snabbt och tungt. Preparatet anvnds fortfarande
i tablettform (Ansopal) men har minskat i betydelse. Det frsta
barbitursyrepreparatet lanserades 1903 i England. Olika kemiska freningar
med det gemensamma namnet barbiturater kom att dominera marknaden i femtio
r. De var effektiva smnmedel och sldes under olika preparatnamn t ex
Pentymal, Vesperax och Mebumal. I lgre doser anvndes de som lugnande
medel. Ett populrt sdant inom femtio- och sextiotalens psykiatri var en
flytande medicin som innehll Valeriana, Pentymal och Tinctura Thebaica,
dvs opium. Barbiturater var dock begrliga varor fr missbrukare. Srskilt
det kortverkande medlet hexobarbital, tidigare enhexymal (Enheximal och
Nembutal, numera avregistrerade) sldes illegalt p sextio- och
sjuttiotalen under smeknamnet "Nebb". Det lstes och injicerades fr att
bryta ett orostillstnd som framkallats av amfetamin. Barbiturater r i
strre doser giftiga och har ofta anvnts vid sjlvmord. Dessutom kan de ge
upphov till frvirringstillstnd. I FASS frtecknas sedan ngra r endast
ett barbitursyrepreparat fenemal eller fenobarbital (Fenemal). Det r det
enda av de mnga barbitursyrepreparaten som r kvar idag. Fenemal anvnds
vid behandling av epileptiska anfall av typen grand mal och vid kramper i
nyfddhetsperioden. I Danmark anvnds dessutom Fenemal oha vid behandling
av alkoholabstinens. Under 1950-talet framstlldes bl a mepromamat
(Mebroban, Restenil) som under lng tid har varit ett populrt lugnande
medel, dock med viss risk fr tillvnjning och missbruk. Dessa medel finns
fortfarande kvar i FASS men anvnds sllan. Ett kraftigt lugnande medel som
klometiazol (Hemineurin) frekommer s gott som uteslutande inom den
slutna psykiatriska vrden och d frmst fr att behandla delirium tremens.
Det frsta lbensodiazepinpreparatet, klordiazepoxid (Librax, Librium) togs
i bruk omkring 1960. Detta har drefter till stor del trngts undan av det
ngestdmpande diazepam (Valium, Stesolid). Nr diazepam lanserades i
Sverige 1965 kade frsljningen av lugnande medel kraftigt under fem r.
Lkare skrev ut medicinen ven fr lindriga psykiska besvr, eftersom
nackdelarna med preparatet (t ex att det r vanebildande) nnu inte var
knda. Bensodiazepinerna har sedan, mycket tack vare sin lga giftighet,
helt kommit att dominera bde bland de lugnande (92 procent av marknaden)
och de smngivande preparaten (93 procent). Frbrukningen av lugnande medel
i Sverige har generellt minskat under 1980-talet. Mellan 5 och 15 procent
av befolkningen anvnder ngon gng per r lugnande medel eller smnmedel,
men endast 0,5 procent fortstter med preparaten under lngre tid n ett
r. Jmfrt med andra lnder har lkarna i Sverige i allmnhet, p
rekommendation av Socialstyrelsen, en restriktiv hllning till ordinationer
av bensodiazepiner. (Se Bensodiazepiner.)

-------------------------------------------------------------------------

Psykofarmakologi, lran om hur signalsubstanser, lkemedel och droger
        pverkar nervsystemet vid hlsa och sjukdom.

Psykogen, sjlsligt betingad eller orsakad.

Psykolog, expert i psykologi. I Sverige r en psykolog hgskoleutbildad vid
        samhllsvetenskaplig fakultet med psykologexamen, PEX. Sedan 1978
        ger Socialstyrelsen legitimation till den som avlagt denna examen
        och genomfrt freskriven praktisk tjnstgring. Titeln r d leg
        psykolog. I utbildningen ingr terapeuttrning, vilken kan byggas
        p med fristende fortsttningskurser fr dem som inriktar sig p
        behandlingsarbete. Psykologer med denna inriktning arbetar
        vanligtvis med psykoterapeutiskt behandlingsarbete inom vrden,
        antingen som anstllda vid t ex sjukhus eller som
        privatpraktiserande psykologer/terapeuter.

Psykologi, vetenskapen om sjlslivet, dess lagar och yttringar.

Psykomotorisk, psykisk pverkan p muskelrrelser, ofta utan viljekontroll.
        Exempel r psykomotoriska anfall, en typ av sm epileptiska anfall.
        Denna typ av epilepsi frekommer vid hjrnpverkan eller efter
        hjrnskador av olika ursprung, allts ven sdana som uppsttt i
        samband med narkotikamissbruk. Den psykomotoriska aktiviteten r
        frhjd (hyperaktivitet) t ex vid frvirringstillstnd och manier.
        Patienterna r d rastlst och irrationellt verksamma, plockiga,
        "fariga", darriga. Jagade av sin oro kan de irra omkring till
        uttrttningens grns. Motsatsen (hypoaktivitet) ses ocks vid
        psykoser eller vid djupa depressioner. Patienterna ligger d helt
        stilla och reagerar kanske endast med gonrrelser p tilltal
        (stupor). Frndringar i den psykomotoriska aktiviteten r vanliga
        vid toxiska psykoser, srskilt vid cannabispsykoser.

Psykoneuros, neuros, knslomssig strning som anses uppkomma genom att
        frsvarsmekanismerna veraktiveras fr att reducera ngest. Varje
        neurotiskt syndrom (neurotisk depression, irrationell ngest,
        fobier, tvngssymtom, hysteri) knnetecknas av specifika
        konstellationer av frsvarsmekanismer. Drfr reagerar neurotikern
        ofta irrationellt fr att frsvara sig sjlv och sin integritet.
        Detta leder till att omgivningen missuppfattar honom och drar sig
        undan, vilket i sin tur frstrker neurotikerns frsvarsattityd.
        Neurotiska symtom skapar med andra ord onda cirklar, som medfr
        frsmrad frmga att fungera socialt. Det finns d en risk fr att
        neurotikern tillgriper droger mot sin ngest (symtomatiskt
        missbruk). (Se Psykodynamik och tingest.)

Psykopati, karaktrsstrning, oftast med knslokyla, bristande hmningar
        och moralbegrepp. Framfr allt innebr den en ofrmga till
        lngvariga relationer med andra mnniskor, en brist p lojalitet.
        En psykopat (sociopat, antisocial person) beter sig p ett stt som
        inte accepteras av omgivningen, handlar oansvarigt och kortsiktigt,
        duperar ofta andra och knner sllan skuld eller nger fr sina
        grningar. Endast en liten del av narkomanerna r enligt DSM III
        genuina psykopater, dvs har betett sig psykopatiskt och kriminellt
        redan fre missbruksdebuten. Narkotikaberoendet driver emellertid
        de flesta att agera illojalt och amoraliskt mot omgivningen. Man
        talar d om sekundr kriminalitet eller pseudopsykopati.
        Psykoanalytikern Lon Wurmser menar att de flesta narkomaner i
        sjlva verket har en vlutvecklad moral, i psykoanalytiska termer
        ett starkt verjag. Detta verjag svs under missbruksperioder, men
        det vaknar anklagande under abstinensfaserna och ger d
        skuldknslor och ngest. (De r med andra ord neurotiker.)
        Etablerade heroinmissbrukare r i allmnhet trogna sin livsstil.
        (Se lMissbrukarkarriren.) De lever ofta i lngvariga, monogama
        parfrhllanden och bemdar sig i regel om att hlla kontakt med
        sin ursprungsfamilj. De kan ocks utveckla trofasthet i en
        terapisituation om de tycker sig bli frstdda och hjlpta.

Psykos, psykotisk, psykisk sjnkdom med dlig verklighetsanpassning och
        bristande sjukdomsinsikt. Det r ett tillstnd av psykisk obalans
        med knslostyrt handlande. (Se Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk.)

Psykosocial kontaktsmitta, centralt begrepp i Nils Bejerots teori om
        narkotikaepidemiernas dynamik. Begreppet avser frhllandet att
        sprutnarkomanin sprids genom att en narkoman lr ut
        missbrukstekniken och rekryterar nya missbrukare. Detta sker under
        vissa perioder i en frdubblingstakt som r mjlig att berkna och
        frutsga. (Se Orsaker till bruk och missbruk av droger och
        Utbredning av narkotikamissbruket.)

Psykosocial pverkan, den pverkan p den enskilda mnniskans psyke som
        utvas av de nrmaste - familjen, arbetskamraterna och som har att
        gra med "gruppanpassning".

Psykosomatisk, som berr bde sjl och kropp (grekiskans psykhe och soma).
        Psykosomatiska sjukdomar (t ex magsr, astma, diffus vrk) kan helt
        eller delvis ha sin grund i psykiska eller emotionella strningar.

Psykoterapi, behandling av psykiska sjukdomar med psykologiska metoder. (Se
        Terapi.)

Psykotomimetisk, psykosliknande.

Psykotont preparat, av grekiskans tonos, spnning, ett preparat som
        stimulerar och ger kad vitalitet. Det r ett ldre namn p
        amfetaminpreparat.

Psykotropa mnen. Termen r en synonym till psykoaktiva mnen droger som
        pverkar psyket.

Psykotropkonventionen, ven kallad Wienkonventionen. 1971 rs FN-konvention
        om psykotropa droger gller principiellt alla de droger som inte
        finns naturligt i form av exempelvis vxtdelar utan uppfunnits
        kemiskt, t ex utvecklats av lkemedelsindustrin. Exempel r
        amfetamin, bensodiazepiner och LSD. Konventionen omfattar nrmare
        tusen substanser. (Se FN:s narkotikakonventioner.)

PTN-gruppen, organ fr operativt samarbete mellan tull- och
        polismyndigheterna i de nordiska lnderna, bildat 1984.

Pukeweed, slanguttryck fr lobelia.

Pulls and pushes, engelskt uttryck fr att ngot samtidigt drar, lockar
        ("moroten") och pressar eller tvingar. Det r ett standarduttryck
        fr att karakterisera den typ av behandling som fr
        narkotikamissbrukare att verge sitt missbruk. (Se
        Missbrukarkarriren.)

Pulver, slanguttryck fr amfetaminpreparat.

Pulverhxa, slanguttryck fr kvinnlig amfetamin- och/eller
        kokainmissbrukare.

Pump, pumpare, slanguttryck fr narkotikaspruta respektive sprutnarkoman.

Punda, pundare, slanguttryck fr att anvnda narkotika respektive ngon som
        anvnder narkotika. Orden avsg ursprungligen amfetaminmissbruk men
        gller numera ven andra drogmissbruk.

Pundhak, slanguttryck fr lokal, oftast lgenhet dr amfetamin missbrukas
        (synonym till ordet kvart).

Pundhuvud, oftast i betydelsen dumhuvud, hr slanguttryck fr ngon som r
        beroende av narkotika, i allmnhet centralstimulantia.

Pundig, hr slanguttryck fr narkotikapverkad.

Pundning, slanguttryck fr den typ av irrationell och stereotyp upprepning
        av rrelser eller aktiviteter som uppkommer vid amfetaminmissbruk,
        t ex att i timmar stlla in radion, knyta eller knyta upp skosnren
        eller klia sig.

Punk, punkare, punkrock. Punk r en rebellisk kontroversiell gren av
        rockmusiken som uppstod i mitten av 1970-talet i England och USA,
        och som starkt pverkade musikindustrin. I England var dess utvare
        och supportrar, punkarna, huvudsakligen arbetslsa
        arbetarklassungdomar, som medvetet ville bryta med vad de upplevde
        som den alltfr sltstrukna och kommersialiserade rockmusiken. De
        spelade sin musik aggressivt med inslag av vld och medvetna
        provokationer, ibland berusade eller drogpverkade. Fregngare var
        den amerikanska gruppen Velvet Underground bildad 1966. Gruppen
        frskte provocera med ett dekadent sprk och ett frhrligande av
        sex och droger. Musikstilen brt igenom p rockklubbar i mitten av
        1970-talet. ven punken sgs s smningom upp av skivbolagen. Den
        frsta kommersiellt riktigt framgngsrika punkgruppen var Sex
        Pistols bildad i England 1976, med sngaren Johnny Rotten. Den
        fljdes av grupper som Stranglers, Ramones, Clash och New York
        Dolls. Punken utvecklades senare till s k New Wave med grupper och
        artister som Joe Jackson, Police och Elvis Costello. Punk- och New
        Wave-musiken fick stor spridning genom musikvideor, frmst efter
        rock-TV-kanalen MTV:s tillkomst 1981. Punkvgen innebar en
        renssans fr heroin som missbruksmedel. Drogbruket omgavs dock
        inte med ngon srskild ideologi. Det var mer en funktion av
        instllningen att samhllet som helhet r ruttet och att dess lagar
        drfr inte behver fljas, och att var och en har rtt att ska
        sin egen lycka med hjlp av droger.

Pupill, ljusppningen i gats regnbgshinna. Pupillstorleken pverkas vid
        drogpverkan. Pupillerna blir mindre vid opiatpverkan och strre
        vid anvndning av centralstimulerande medel. De blir dessutom
        oknsliga fr frndringar i ljusfrhllanden. Drfr uteblir den
        normala reaktionen att pupillerna vidgas i mrker och minskas i
        ljus. Hos den som r pverkad av centralstimulantia frblir de
        vidppna, hos den opiatpverkade fortstter de att vara
        knappnlsstora.

Pupillometer, enkelt testinstrument fr att avgra pupillstorlek och drmed
        bedma eventuell drogpverkan. "Instrumentet" r format som ett
        enkelt kort med olika svarta punkter som
        millimetergraderats.1,0-2,0 p skalan indikerar opiatpverkan och
        6,5-7,0 pverkan av centralstimulerande medel som kokain eller
        amfetamin.

Purple haze, slanguttryck fr LSD i sm purpurfrgade tabletter.

Purple hearts, slanguttryck fr barbiturater (drinamyl).

Purple microdots, slanguttryck fr LSD.

Pusher, slanguttryck fr heroinlangare.

Pusher Street, slanguttryck fr den gata i Christiania i Kpenhamn som
        varit centralpunkt fr handeln med opiater i Norden.

Pyrityldion, (3,3-dietyl-2,4-dioxotetrahydropyridin), C9H13NO2, lugnande
        och smngivande preparat, patenterat 1937 av Hoffman-La Roche,
        narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Pyrovaleron, C16H23NO, centralstimulerande medel, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Pse, slanguttryck fr frpackning med narkotikapulver, frmst amfetamin
        och kokain.

Ptnd, ptndning, slanguttryck fr att vara narkotikapverkad.

Pppig, Eduard Friedrich, (1798-1868), tysk upptcktsresande som efter fem
        r i Peru 1836 publicerade en rapport om kokabladens effekter. Han
        ansg att mttligt bruk i kortare perioder var nyttigt men varnade
        fr att kokain kunde skapa beroende. Han beskrev de kroniska
        kokatuggarnas - coqueros - problem och rapporterade ocks att mnga
        europer blivit "vita coqueros". (Se Kokabladstuggning. )

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ Q ]
-------------------------------------------------------------------------

Qat, se Khat.

Quacks, slanguttryck fr metakvalon.

Quadalude, quads, slanguttryck fr metakvalon.

Quarter moon, slanguttryck fr hasch.

Quas, slanguttryck fr metakvalon.

Quicksilver Messenger Service, psykedelisk popmusikgrupp som upptrdde vid
        utomhuskonserter i San Francisco 1965.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ R ]
-------------------------------------------------------------------------

R, pockettidningen, se Pockettidningen R.

Rabelais, Francois, (1494-1553), fransk lkare och renssansfrfattare.
        Fadern odlade hampa fr reptillverkning, och sonen tycks ha varit
        vl frtrogen med cannabisplantornas psykiska effekter. Det r
        frmst i Gyckelmakaren Panurge och hans giftasfunderingar (1546)
        som Rabelais berr hampans effekter. I fyra kapitel, tillgnade
        plantan Pantagruelion (cannabis), beskriver han vxten som har "s
        mnga goda och frtrffliga egenskaper, s stor kraft, s underbara
        verkningar, att om alla dess fretrden hade varit knda d trden,
        enligt profetens berttelse, valde en skogens konung fr att regera
        och hrska ver dem, hade denna vxt utan tvivel ftt de flesta
        rsterna". P ett annat stlle skriver Rabelais: "Hr upp hinduer
        och araber att s prisa/ Er myrra, rkelse och ebenholts/ Kom hit
        att lra knna rtt vr skatt, den dyra,/ Och tagen med er fret
        till vr rt./ Om den sen trives vl hos er, s snden alla/ I
        gengld upp till himlen tack fr den/ Och prisen lyckligt franska
        kungens land som ger/ En planta god som Pantagruelion."

Racemetorfan, C18H25NO, hostlindrande medel som tillhr gruppen opioider,
        patenterat 1954 av Hoffman-La Roche, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Racemoramid, C25H32N2O2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Racemorfan, dl-formen av 17-metylmorfinan-3-ol, C17H23NO, morfinderivat,
        smrtstillande preparat hrlett ur morfin, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Rafi, slanguttryck i Brasilien fr cannabis.

Rainbows, slanguttryck fr barbituratr (Amytal eller i kombination med
        sekobarbital).

Rainy day woman, slanguttryck fr marijuana.

Rakt p knarket, namnet p en narkotikakampanj av Rikspolisstyrelsen 1989.

Ramstrm, Jan, (f 1937), verlkare i Nynshamn och Socialstyrelsens
        vetenskapliga rd inom omrdet narkomanvrd, under 1970-talet
        verlkare inom narkomanvrden p Lngbro sjukhus. Tillsammans med
        Staffan Lindberg skrev han 1977 en rapport, 226 narkomaner. Han
        utgav lroboken Narkomani - orsaker och behandling (1979, i
        reviderad utgva 1983). Tonringar och droger kom 1987. P
        Socialstyrelsens uppdrag publicerade han 1989 rapporten Deglmda
        narkotikamissbrukarna, om vrd och behandling av
        narkotikamissbrukare med psykisk sjukdom eller djupgende
        personlighetsstrning.

Rapport, hr titel p en rligen utkommande rapport frn CAN med en
        utfrlig sammanstllning av den viktigaste statistiken p alkohol-
        och narkotikaomrdet.


Rastafarirrelsen, grundad p 1920-talet av Marcus Gravey, Jamaica. Denna
        religisa och politiska rrelse integrerade cannabisrkning i sin
        utvning och gav denna en stark ideologisk verbyggnad. (Se Reggae
        och rastafari.)

Rat root, slanguttryck fr kalmus.

Rationalisering, ett rttfrdigande i efterhand av tankar, knslor och
        handlingar. Man uppfinner eller vljer ett annat motiv n det
        verkliga, som r omedvetet och oacceptabelt. (Se
        Frsvarsmekanismer.)

Rave, ravekultur, ravemusik, raveparties. Rave r beteckningen fr en
        modevg, den strmning som kallats 1990-talets nya flower power-era
        nr det gller musikkultur, mode och droger. Ravemusiken kallas
        ocks Techno och bygger p 1980-talets Housemusic. (Se Acid-House.)
        Musiken r strikt elektronisk, monotont dunkande och extremt
        dansinriktad. Den r gjord fr att till psykedeliskt ljus pumpas ut
        via jttelika hgtalarsystem vid nattliga danstillstllningar.
        Musiken fortstter oavbrutet natten igenom eller till dess att
        polisen bryter strmmen. Dansen skall pg s lnge att dansaren
        kommer i trance, och fr att underltta detta anvnds droger som
        ecstacy och LSD. Till en brjan hlls dessa fester p vanliga
        nattklubbar. Nr ravevgen vid nittiotalets brjan vxte brjade
        man frst i England och under 1992 ven i Stockholm att utnyttja
        tomma lagerlokaler, t ex i industriomrden, fr dessa s k
        Warehouseparties. I England var nsta logiska steg gigantiska
        utomhusfester, raves eller raveparties. Ravemusiken har inspirerat
        populrmusiken, och srskilt i England har dess genomslagskraft
        varit stor. Energiberikade sportdrycker, superenergiska klder och
        popltar har blivit hgsta mode. Detta har i sin tur medfrt att
        helt nya grupper av oerfarna ungdomar kommit att prva
        hallucinogena droger med de risker detta medfr. (Se Ecstacy.)

Reaktion, gensvar, ter- eller motverkan, pverkan, svar p en stimulans
        (psykisk eller fysisk). Reaktionsbildning, frsvarsmekanism genom
        vilken frbjudna och drfr borttrngda knslor, impulser och
        tankar hindras att bli medvetna. Man utvecklar i stllet attityder
        och beteenden som r deras motsatser. I dagligt tal kallas detta
        fr verkompensation. Den blyge blir verdrivet exhibitionistisk
        osv. (Se Frsvarsmekanismer.)

Reaktiv depression, depression som orsakas av (r en reaktion p)
        knslomssigt pfrestande upplevelser, t ex svra trauman (psykiska
        eller fysiska skador), besvikelser, katastrofer eller frlust av en
        nra anhrig. Nr sorgen blir s djup och lngvarig att den krver
        psykiatrisk behandling, talar man om en reaktiv depression. Det
        finns ocks en neurotisk typ av reaktiva depressioner dr orsakerna
        i stllet r att finna i sjlva den neurotiska mtligheten. Denna
        depression r ett tecken p att en knslig och srbar person
        utsatts fr en alltfr stor belastning. Reaktiva depressioner under
        abstinens efter missbruk r bde vanliga och frsteliga tillstnd,
        eftersom missbrukarna ofta har srat anhriga och sjlva lidit
        personligt och socialt totalhaveri. (Se Psykiska komplikationer
        till narkotikamissbruk.)

Reaktiv psykos, psykos av samma orsaker som vid reaktiv depression.
        Srskilt vid katastrofer eller frlust av anhrig kan en person bli
        s belastad att den psykiska sammanhllningen tillflligt bryts
        ned. Fljden blir d en frvirring med starka skuldknslor, t o m
        sjlvmordsimpulser. Tillstndet krver behandling p sjukhus och
        det kan bli ndvndigt med skyddstgrder i form av vervakning.
        ven toxiska psykoser r en form av reaktiva psykoser, utlsta av
        droger och deras giftverkan p centrala nervsystemet. (Se Psykiska
        komplikationer till narkotikamissbruk.)

Rebound, rekyleffekt, beteckning srskilt anvnd fr att frklara
        beroendeutvecklingen vid missbruk av bensodiazepiner. Rebound
        innebr att man tillflligt kan f tillbaka sina ursprungliga
        sjukdomssymtom i frstrkt form nr man slutar ta preparatet.

Recept, av latinets receptum, tertaga, taga. (I ldre tider brjade
        recepten ofta med Recipe! dvs tag!) Ett recept r en lkares
        skrivna eller intelefonerade ordination av medicin fr en patient.
        Det r samtidigt en anvisning till apoteket om vilken typ och
        styrka av medicin som skall lmnas ut och hur denna skall
        expedieras, t ex med vissa tidsintervall.

Receptfrfalskning gr oftast till s att den som olagligt vill skaffa sig
        receptbelagda lkemedel stjl receptblanketter och skriver ut
        ordinationer med frfalskning av lkares namnteckning.
        Frfalskningarna gller nstan alltid begrliga lkemedel som
        Valium oeh Rohypnol. Om den lkare som utsatts fr frfalskningen
        s nskar grs en polisanmlan. I regel sker dock ingenting annat
        n att frfalskaren avsljas och inte fr ut ngot p receptet.
        Straffpfljden r nmligen ringa, samtidigt som brottsfrekvensen
        r stor. Drfr finner apoteken det sllan meningsfullt att gra
        polisanmlan.

Receptorer, mottagare eller upptagare. Hjrnans signalsubstanser verkar
        genom att binda sig till specifika proteiner, receptorer, p
        nervcellens yta. Receptorernas uppgift r att drefter snda
        signalsubstansens budskap in i cellen. Hjrnans olika
        signalsubstanser har flera typer av receptorer, som kan snda
        signaler in i den stimulerade cellen. Vissa droger verkar genom att
        hmma eller stimulera receptorer. Opiater binder sig till
        opiatreceptorer, cannabis till cannabisreceptorer.

Receptunderskningar. Socialstyrelsen kan av apoteken begra att de under
        en viss period samlar in t ex de recept p beroendeframkallande
        lkemedel som en enskild lkare ordinerat, en form av
        stickprovsunderskning. Resultatet kan visa om det fnns fog fr
        misstankar om att lkaren skulle gra sig skyldig till
        verfrskrivning. Receptunderskningar grs ocks av vetenskapligt
        intresse. Man nskar d analysera och flja en hel befolknings
        medicinkp och eventuella medicinfrbrukning under en angiven tid.
        (Se Jmtlandsunderskningen och Tierpsprojektet.)

Recidiv, se terfall.

Red, slanguttryck fr marijuana.

Red and blues, slanguttryck fr barbiturater. (Amobarbital/sekobarbital i
        kapslar. )

Redbirds, slanguttryck fr barbiturater.

Red devils, red lilies, slanguttryck fr barbiturater.

Red oil, slanguttryck fr hascholja.

Reds, slanguttryck fr barbiturater.

Reefer, slanguttryck fr marijuanacigarrett. (Se Harlem.)

Reefer Madness, amerikansk film (1936) som gjordes fr att varna fr
        marijuanarkning. Innehllet r emellertid s moraliserande och
        verdrivet att den blivit en kalkonfilmens klassiker. Filmen har
        varit freml fr ett kultartat intresse, inte minst av dem som
        velat frljliga myndigheters informationstgrder mot droger.

Reflexer, terkastning, gensvar. I detta sammanhang rr det sig om
        nervreflexer, t ex patellarreflexen som utlses genom slag p
        knsklssenan. Kontroll av nervreflexer utfrs alltid vid en vanlig
        lkarunderskning. En person som r pverkad av centralstimulantia
        har livliga reflexer. Ljusreflexen - pupillens kontraktion
        (sammandragning) vid kat ljusinflde - r en autonom reflex, dvs
        oberoende av viljan. En morfinpverkad person har sm pupiller som
        knappast kan kontraheras mera och som drfr inte reagerar p
        infallande ljus. Motsatsen gller om ngon r pverkad av
        centralstimulantia eller bensodiazepiner. Pupillerna r d vida.

Regeringens Aktionsgrupp mot Narkotika, aktionsgrupp med stllning som
        myndighet med uppgift att "intensifiera samhllets samlade insatser
        mot narkotika". Den inrttades efter regeringsbeslut den 26 oktober
        1989. Gruppen var en s k generaldirektrsklubb och avslutade sitt
        arbete i juni 1991 med slutrapporten Vi ger oss aldrig.

Reggae och rastafari. Reggaemusiken slog igenom i Europa i mitten av
        1970-talet. Musikstilen, en syntes av rockmusik och vstindiska
        rytmer med ett lngsamt dunkande grundtempo, uppstod p Jamaica.
        Reggaemusiken r intimt frknippad med rastafarirrelsen, som har
        influenser frn kristendom, black power, cannabisrkning och Haile
        Selassie. Rastafarirrelsen grundades p 1920-talet av Marcus
        Gravey, svart folkledare p Jamaica. Han predikade fr Jamaicas
        folk, mnga ttlingar till slavar, att de skulle vnda sina blickar
        mot Afrika och den afrikanska kulturen. I Afrika skulle en svart
        kung fdas som skulle befria vrldens svarta frn frtrycket.1930
        krntes Haile Selassie till Etiopiens kejsare. Han var Ras Tafari,
        Konungarnas konung, Lejonet av Juda, fallen i rakt nedstigande led
        efter kung Salomo och drottningen av Saba. Denna hndelse blev fr
        mnga jamaicaner det slutgiltiga beviset p att Marcus Gravey hade
        rtt. Bland Jamaicas plantagearbetare hade det alltsedan slavtiden
        frekommit ett visst cannabisbruk. Rastafarierna gjorde nu den
        starka marijuanan - ganja - till ett religist sakrament.
        Ganjarkningen var helig, ett stt att n religis frid.
        Rastafarirrelsen och reggaemusiken fick internationell
        uppmrksamhet under socialistledaren Michael Manleys valkampanj p
        Jamaica 1972, d Manley vann en jordskredsseger med ett radikalt
        socialt reformprogram. Hans program misslyckades, men
        rastafarirrelsen med den folkligt mycket populra reggaemusiken
        blev mer politisk och tog upp frtrycket av tredje vrlden. Den
        illegala ganjaexporten till Nordamerika gav stora inkomster.
        Jamaicas regering ville legalisera odlingen fr att minska den
        organiserade brottsligheten och f hgre skatteintkter. Eftersom
        detta stred mot internationella konventioner och mnga grannlnder
        protesterade genomfrdes det aldrig, men i praktiken r odling och
        frsljning av ganja fri p Jamaica. De typiska rasta-attributen r
        lngt hr fltat i smala strngar, afrikainspirerade klder, grna
        i kombinationerna grnt, gult och svart som i Jamaicas flagga.
        Reggaemusiken pverkade mnga musikgrupper i vstvrlden, men den
        fick ocks starkt gensvar i de fria afrikanska staterna. Reggaens
        frmste musiker var Bob Marley, med sin grupp The Wailers. Marley
        var inbiten ganjarkare och dog i lungcancer 1981. Hans sngtexter
        handlade om tredje vrldens befrielse, religion och cannabis. Andra
        framstende reggaeartister var Peter Tosch och gruppen Black Uhuru.
        Den sistnmnda gruppen framfrde exempelvis Sinsemilla, en lovsng
        till marijuana, i ett populrt musikprogram i svensk TV. En av de
        populraste reggaesngerna var Legalize it av Peter Tosch, en
        kampsng fr legalisering av cannabis. Refrngen lyder: "Legalisera
        det, kritisera det inte!" Reggaemusiken blev mycket populr i
        Skandinavien. r 1978 slog exempelvis Bob Marley publikrekord i
        Stockholm, d 25 000 kom till Grna Lunds tivoli fr att hra
        honom. Ett annat exempel r den svenska rockgruppen Aston Reimers
        Rivaler, som p ett av sina skivomslag hade en rastafariman i
        svensk folkdrkt i en skog av hampaplantor. Reggaevgen mattades av
        ngot efter Bob Marleys dd 1981. I brjan av 1990-talet fick
        musikstilen en renssans, d de klassiska reggaeartisternas skivor
        kom i nyutgvor och nya reggaeinspirerade band bildades. P
        reggaekonserter r haschfrsljning och haschrkning fortfarande
        ett vanligt inslag.

Regress, regression, tillbakabildning, tergng av t ex en svulst eller en
        sjukdom. Hr anvnds regression i betydelsen att inta en barnslig
        attityd fr att omgivningen skall minska sina krav p
        ansvarsknslor och mognad. (Se Frsvarsmekanismer och
        Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk.)

Rehabilitering, av latinets re-, ter och habilitas, ndamlsenlighet,
        lmplighet. Rehabilitering r en persons teranpassning till bsta
        mjliga yrkesmssiga och psykosociala situation efter att nyligen
        ha varit sjuk eller fysiskt, psykiskt eller socialt handikappad.

Rekreationellt bruk, (social-recreational use) missbruk av droger
        tillsammans med vnner som ven de har en accepterande instllning
        till det tillflliga drogbruket. Ibland talas i stllet om
        weekendmissbruk. Det rekreationella missbruket och det sociala
        mnstret kring detta kan variera. I Sverige frekommer sedan lnge
        ett rekreationellt men dolt cannabismissbruk. Vanligen har
        missbrukarna kontroll ver sin anvndning av drogerna. Risken
        varierar mellan olika medel, men de tenderar att bli strre nr
        repertoaren utkas med designade droger, t ex poppers och
        ecstacy. (Se ven Definitioner av narkotika och narkotikamissbruk
        och Missbrukarkarriren.)

Rektal applicering av lkemedel. Lkemedlet frs upp i ndtarmen (rectum)
        som stolpiller.

Religion och droger. Bruket av droger har i alla tider haft ett starkt
        samband med religionsutvning. Vissa forskare menar till och med
        att sjlva gudsuppfattningen och de religisa upplevelserna i mnga
        religioner r direkt inspirerade av drogupplevelser. Mnniskan har
        tidigt frknippat hallucinationer under drogpverkan med
        frestllningar om Gud, paradis och helvete. Nstan alla religioner
        har ocks integrerat olika droger i sin utvning och satt upp
        regelsystem fr deras anvndning. Prster och schamaner har
        uttolkat drogupplevelser och satt in dem i ett religist
        sammanhang. Kristendomen har integrerat alkoholen genom att ta in
        frvandlingen av vin till Kristi blod som ett centralt element i
        den heliga nattvarden. I bde judendom och kristendom ses vinet som
        en gva av Gud. Islam har dremot intagit en mer negativ hllning
        till alkohol, medan man varit tolerant mot cannabisrkning.
        rhundraden av krig mellan kristna och muslimer ledde ocks till
        ett msesidigt frdmande av varandras drogbruk. P 1400-talet
        frekom inom kristendomen t ex bilder av hxsabbater dr hampvxten
        avbildas. Pven Innocencius VII utfrdade 1484 en bannbulla dr han
        frdmde bde hxerier och bruket av cannabis. I brjan av
        1500-talet konfronterades de spanska ervrarna i Mexiko med
        aztekernas religion, dr tre olika hallucinogena vxter spelade en
        viktig roll - teonanacatl, ololiuqui och peyotl. Aztekernas prster
        dyrkade dessa vxter som "Guds ktt", medan de katolska prsterna
        frdmde dem som djvulens redskap. De spanska ervrarna frbjd
        anvndning av de traditionella drogerna, men under mitten av
        1800-talet fick peyotlbruket ett starkt uppsving under ledning av
        Quanah Parker som ville terupprtta de gamla indiankulturerna och
        motarbeta europerna. Ett huvudtema i peyotlkulten r att med hjlp
        av drogen nedkalla de goda andarna. Amazonasindianerna anvnde
        hallucinogena snus som cohoba och epena frn vxterna Piptadenia
        perigrina och Virola callophylloidea. Ur dessa utvinns ocks
        dryckerna ayahassca, caapi och yag. Enligt de religisa
        frestllningarna kan man genom att anvnda dessa droger kalla
        gudarnas frbannelse ver fiender och f andarnas hjlp att lsa
        stammens problem. P Sderhavsarna har bruket av kava eller yagona
        (p Fidjiarna) varit mycket utbrett. Kavadrycken bereds av
        rtterna frn Piper methysticum. Den kan framkalla avslappning och
        i hgre doser medvetslshet. Kavabruket har ett starkt samband med
        lokala religioner och vrdnaden fr hvdingar och kungar. Det har
        ftt ett uppsving i modern tid sedan mnga av Sderhavsstaterna
        blivit sjlvstndiga nationer och velat anknyta till gamla
        traditioner. P Jamaica har rastafarirrelsen blivit mycket populr
        men den har ocks spridit sig ver vrlden, inte minst med hjlp av
        reggaemusiken. Man hyllar ganja (cannabis) som ett heligt sakrament
        och tolkar Frsta Mosebokens vers 1:11-12 som ett vlsignande av
        cannabisrkning. Ganja rks i stora cigaretter och sgs ge gudomlig
        inspiration, medan alkohol frstr mnniskan. I 1960-talets
        hippierrelse och psykedeliska kult kring cannabis och LSD fanns
        ocks mnga religisa inslag.

REM-smn, av engelskans REM sleep, frkortning av rapid eye movement sleep.
        De snabba gonrrelsernas smn eller parasmnen, den ytliga smnen,
        r det tillstnd i smnen d man drmmer. De snabba gonrrelserna
        som r typiska fr detta tillstnd kan mtas p EEG. Motsatsen till
        REM-smn r ortosmn, den djupa smnen. I samband med
        narkotikamissbruk strs framfr allt REM-smnen, ngot som kan
        resultera i olust och labilitet. Psykofarmaka kan ocks stra
        REM-smnen. Fr att upprtthlla den psykiska balansen behver man
        nmligen sin drmsmn.

Resa, slanguttryck fr narkotikarus.

Resorbera, suga upp genom mag/tarmvggen.

Resorption, teruppsugning, terupptagning t ex av lkemedel, speciellt
        uppsugning frn tarmen via blod- och lymfvgar till resten av
        kroppen.

Respiration, andning.

Restenil, varunamn fr meprobamat.

Retlighet, dysfori, vanligt symtom under olika abstinenstillstnd. (Se
        Avgiftning vid narkotikamissbruk.) Motsatsen r eufori.

Rexed, Bror, (f 1914), professor i anatomi, generaldirektr fr
        Medicinalstyrelsen 1967, generaldirektr fr Socialstyrelsen
        1967-1978. Under denna tid tog han en rad viktiga
        narkotikapolitiska initiativ, t ex till att brja bygga upp den
        svenska narkomanvrden. Han var vidare ledamot av FN:s
        narkotikakommission 1967-78, direktr fr FN:s narkotikafond
        (UNFDAC) 1978-1982, ledamot av Internationella
        narkotikakontrollstyrelsen inom FN (INCB) 1978-1982, konsult i WHO
        sedan 1982.

RFF, Riksfrbundet fr familjevrd, en organisation fr
        familjevrdsenheter. (Se Familjevrd.) I RFF, som har sitt kontor i
        Stockholm, ingr en rad familjevrdsenheter frn hela landet. Var
        och en av dessa enheter utgrs av ett begrnsat antal grdar, dr
        "vanliga" familjer i samrd med familjevrdskonsulenter och andra
        experter rehabiliterar vuxna narkotikamissbrukare (ver 18 r).
        Familjevrden bygger p att en person, som tidigare i livet mest
        stllts utanfr alla sammanhang, inlemmas i en familjs gemenskap.
        Vrdfamiljen bestr inte av professionella behandlare, men den
        besitter en gedigen livserfarenhet och vardagskunskap och r beredd
        att utifrn denna hjlpa en behvande medmnniska. Vrdfamiljen
        skall fortstta att vara sig sjlv och drigenom ge gsten
        trygghet. Familjevrdens styrka r att gsten fr bli en del av
        familjen och dela dess vardag och helg, fritid och arbete,
        gldjemnen och problem. Gsten fr del av en lkande vrme och
        gemenskap, samtidigt som han eller hon genom vrdfamiljens konkreta
        exempel lr sig hur man hanterar mnskliga relationer svl som det
        normala vardagsarbete som pgr i varje hem. Vrdfamiljen lmnas
        dock inte ensam med gsten utan fr std och hjlp genom
        familjevrdsenheten och dess konsulenter. De frsta
        familjevrdsenheterna i landet skapades under 1970-talet. Det var
        de bda freningarna Smlandsgrdar och Sknegrdar. Under det
        senaste decenniet har familjevrden vxt och omfattar i dag,
        frutom de ursprungliga grdarna, olika stiftelser som r spridda
        ver hela landet frn Halland till Bergslagen och Norrland. I dag
        kan familjevrden erbjuda eftervrdsplatser t ca 300 missbrukare.
        Mnga narkotikamissbrukare som kommer till grdarna har genom
        kriminalvrdens frsorg ftt en s k paragraf 34-placering. (Se l
        Kriminalvrd och narkotikamissbruk.) Familjevrden har visat sig
        verlgsen alla andra vrdformer fr just dessa mnniskor. Endast
        hlften av de paragraf 34-placerade kriminella avbryter
        behandlingen. Mnga av dem kan efter avslutad familjevrd, som ofta
        r flerrig, klara sin egen frsrjning. Resultaten r fyra gnger
        bttre n vid paragraf 34-placering i behandlingshem. Utmrkande
        fr RFF-enheternas verksamhet r att de genom konsulenterna ger ett
        starkt och fortlpande std till de vrdande familjerna, samt att
        endast en eller tv klienter placeras i varje hem. Hemmen i sin tur
        ger kontinuerlig uppfljning och lmnar regelbundet rapporter till
        vrdhuvudmannen. Familjerna fr ekonomisk ersttning enligt Svenska
        Kommunfrbundets rekommendationer. I RFF ingr frutom sjlva
        familjevrdsenheterna t ex Lantbrukarnas Riksfrbund (LRF) och
        Svenska Sllskapet fr Landsbygdsutveckling (SLL).

RFHL, Riksfrbundet Fr Hjlp t Lkemedelsmissbrukare, en religist och
        partipolitiskt obunden organisation bildad 1965. RFHL organiserar
        mnniskor med eller utan missbruksproblem i ett 20-tal
        lokalavdelningar. Organisationens ml r att bekmpa missbruk av
        lkemedel, narkotika och alkohol. Den bedriver uppskande och
        kamratstdjande verksamhet bl a p kriminalvrdsanstalter och r
        dessutom huvudman fr ett flertal behandlingshem som drivs i
        stiftelseform. RFHL har sedan 1975 ocks bedrivit stdverksamhet
        fr lkemedelsmissbrukare. Denna utvecklades 1992 till KILEN, ett
        kooperativt institut fr lkemedelsberoende. KILEN ger std och
        hjlp bde till mnniskor som blivit beroende av lkemedel och till
        dessas anhriga. Institutet utbildar och handleder ocks personal
        inom olika vrdyrken samt bedriver egen forskning. Verksamheten
        kompletteras med kvalificerade frivilliginsatser frn volontrer.
        KILEN arbetar med telefonjour, samtalsgrupper, anhriggrupper,
        enskilda samtal och freningsverksamhet. Man har dessutom
        ppenvrdscenter och driver i Stockholm ett gsthem som ger
        dygnetrunthjlp t den som vill bryta sitt bensodiazepinberoende.
        RFHL ger ut tidningen Oberoende.

RFMT, Riksfrbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, bildat 1954 som en
        fortsttning p Svenska sllskapet fr nykterhet och
        folkuppfostran. RFMT bestr av 45 medlemsorganisationer och har ca
        500 enskilda medlemmar. Frbundet bedriver flera behandlingshem i
        stiftelseform och utger tidskriften Alkoholdebatt.

Rhythms, slanguttryck fr amfetamin.

Riamba, beteckning i Centralafrika fr cannabis.

Rifbergen, ett bergsomrde i norra Marocko som r centrum fr odling av
        cannabis och pressning av haschkakor.

Riksfrbundet fr hjlp t lkemedelsmissbrukare, se RFHL.

Riksfrbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk, se RFMT.

Riksfrbundet narkotikafritt samhlle, se RNS.

Riksfrbundet narkotikafritt samhlle, ungdom, se RNU.

Rimbaud, Arthur, (1854-1891), fransk poet. Han skrev redan som brdmogen
        skolpojke poesi inspirerad av Baudelaire. Som femtonring flydde
        han till Paris, dr han blev nra vn med poeten Paul Verlaine.
        Under ren 1872-73 levde de tillsammans ett kringflackande liv bl a
        i Belgien och i London, d de intensivt experimenterade med
        cannabis, ofta i kombination med alkohol. Rimbaud ansg att poeten
        med drogernas hjlp kunde frigra giftet inne i sig sjlv och n
        sjlens sanna krna. Efter ett svartsjukedrama 1873 skadade
        Verlaine sin vn med ett revolverskott. Nr han var endast 19 r
        upphrde Rimbaud att skriva och blev efter ett vagabonderande liv
        affrsman i Afrika. Hemkommen till Frankrike dog han efter en
        benamputation, endast 37 r gammal. Sjlv utgav han endast
        sjlvuppgrelsen Une saison en enfer (1873, i svensk versttning
        1952), som dock inte trycktes under hans livstid eftersom han inte
        betalt tryckeriet. Verlaine sammanstllde och publicerade 1886
        prosalyriken och dikterna i Les illuminations. (Den berusade bten,
        En tid i helvetet, Illuminationer, Berusad gryning.) Gunnar Ekelf
        och Erik Blomberg versatte och pverkades starkt av Rimbaud.

Rippers, slanguttryck fr metamfetamintabletter.

Risker vid narkotikamissbruk. Att anvnda narkotika innebr stora risker
        svl fr anvndaren sjlv som fr dennes omgivning (familjen,
        umgngeskretsen och samhllet i stort). De skadliga effekterna
        beror p samspelet mellan det anvnda medlet, missbruksmnstret,
        individen och den sociala bakgrunden. Kunskaperna och
        frvntningarna hos individen sjlv spelar ocks en stor roll. En
        framgngsrik narkotikapolitik och narkomanvrd mste ta hnsyn till
        samtliga dessa faktorer svl praktiskt som teoretiskt. I en
        amerikansk rapport, Drug Use in America: Problems in Perspective
        (utgiven av National Commission on Marihuana and Drug Abuse),
        gjordes 1973 ett frsk att systematiskt sammanstlla de olika
        risker fr individ och samhlle vilka r frknippade med
        anvndningen av narkotika. Som en utgngspunkt redovisades en rad
        grundlggande principer:

        1) De drogrelaterade riskerna svl fr individen som fr samhllet
           vxer med kande dos och anvndningsfrekvens.
        2) De drogrelaterade riskerna varierar med olika intagningsstt. De
           r i allmnhet strst d medlet injiceras i en ven och minst vid
           intagning genom munnen.
        3) De drogrelaterade riskerna varierar med den milj dr missbruket
           ger rum, speciellt nr det r frga om missbruk av sm mngder.
        4) De drogrelaterade riskerna varierar med missbrukarens frmga
           att begrnsa intaget och "oskadliggra" (detoxifiera) drogen.
           Risken r strst nr intaget verstiger den mngd som kroppen
           har frmga att oskadliggra, eftersom hjrnan fljaktligen
           aldrig r fri frn drogen.
        5) De drogrelaterade riskerna har samband med missbrukarens
           frvntningar ("set"), bl a med det frvntade och nskade
           resultatet av att anvnda drogen. De varierar vidare med
           missbrukarens personlighet och med hans frmga att hantera
           drogeffekterna, dvs begrnsa intaget.
        6) De drogrelaterade riskerna kar ofta p ett avgrande stt om
           mer n ett medel anvnds samtidigt eller i fljd.

        Den amerikanska kommissionen redovisade ocks en analys av olika
        risktyper, hr tergiven i koncentrerad form:

        1) Risker som gller individens hlsa. (Se Kroppsliga
           komplikationer till narkotikamissbruk, Psykiska komplikationer
           till narkotikamissbruk, Ddlighet bland narkotikamissbrukare och
           HIV/aids.)
        2) Risker som gller olika beteenden under narkotikapverkan. Hit
           hr risker fr vld (se Vld och droger), fr kriminalitet (se
           Kriminalitet, Kriminalvrd och narkotikamissbruk och Handel med
           narkotika) och fr andra sociala skadeverkningar.
        3) Risker fr att narkotikamissbruket leder till beroende och
           kroniska effekter (Se Beroende av droger.)
        4) Till detta kan lggas en risktyp som inte redovisades av
           kommissionen, nmligen riskenfr spridning av epidemier.
           Narkomaner kan fungera som "sprngbrda" fr HIV-smitta och
           gulsotsmitta ut till den vriga befolkningen. Som en fljd av
           att mnga narkotikamissbrukare blir HIV-infekterade kar ven
           risken fr sekundra epidemier, t ex en tuberkulosepidemi.

        Utver det teoretiskt systematiserande resonemanget ovan mste man
        naturligtvis ven rent praktiskt beakta de konkreta skador som en
        viss drog kan stadkomma. (Se respektive drog eller preparat.)

Ritalina, varunamn fr det centralstimulerande medlet metylfenidat,
        tillverkat av lkemedelsfretaget CIBA. Medlet blev indraget som
        lkemedel i Sverige 1968.

RNS, Riksfrbundet fr Narkotikafritt Samhlle, en religist och
        partipolitiskt obunden riksorganisation. I organisationen anser man
        att "samhllet frmst mste bekmpa gatulangningen och missbruket
        genom att frebygga missbruk och ingripa tidigt och konsekvent".
        RNS hade 1992 ca 5 000 betalande medlemmar och utger tidningen
        Narkotikafrgan. Av principiella skl tar frbundet inte emot
        statsbidrag. RNS r starkt kritiskt till vad man anser vara
        samhllets alltfr liberala hllning till drogerna.

RNU, Riksfrbundet Narkotikafritt Samhlle Ungdom, en ungdomsorganisation
        inom RNS.

Roach, slanguttryck fr marijuana.

Rock, slanguttryck fr kokain.

Rocket fuel, slanguttryck fr PCP.

Rohypnol, varunamn fr flunitrazepam. (Se Bensodiazepiner.)

Rolicyklidin (PCPY, PHP), narkotikaklassat enligt frteckning IV.

Rolling Stones, engelsk rockgrupp bildad 1963. Den etablerades samtidigt
        som The Beatles men hade en mer aggressiv, rebellisk och sexuell
        utstrlning. Gruppen anknt i sina texter ibland till drogmissbruk,
        t ex i Sister Morphine, och utmrkte sig tidigt fr skandalartade
        upptrdanden och upprepade polisingripanden fr droginnehav.
        Gitarristen Brian Jones dog under oklara omstndigheter efter en
        fest 1969. Efter en popularitetssvacka gjorde gruppen come-back
        flera gnger under 1980-talet och r fortfarande ett stort namn
        inom rockmusiken. Exempelvis gjorde gruppen 1985 tv framtrdanden
        p Ullevi i Gteborg och fick varje gng en publik med 50 000
        hrare. Ledande personligheter i gruppen r sngaren Mick Jagger
        och gitarristen Keith Richards.

Rollspel, se Psykodrama.

Rongony, beteckning fr cannabis p Madagaskar.

Rope, slanguttryck fr cannabis.

Roppar, slanguttryck fr Rohypnol (flunitrazepam), tabletter som inte
        sllan anvnds av heroinister fr att frstrka effekten av
        heroinet. Blandningen r riskabel, ef tersom risken fr
        andningsfrlamning r stor.

Roses, slanguttryck fr amfetamintabletter.

Round Midnight, fransk-amerikansk film frn 1986 regisserad av Bertrand
        Tavernier. Den skildrar en amerikansk jazzmusikers kamp mot sitt
        narkotikamissbruk i 1950-talets Paris. Huvudrollen r modellerad
        efter Bud Powell. Lester Young spelades av saxofonisten Dexter
        Gordon (1923-1990).

Royal blue, slanguttryck fr LSD.

Rubin, Allan, arkitekt och frfattare till bcker som starkt kritiserat
        drogbudskapen i ungdomskulturen, bl a Inget r som drogen Hasch,
        anarki, kaos hotar oss alla (1982).

RUFI, Representantfreningen fr Utlndska Farmaceutiska Industrier i
        Sverige. Freningen utger bl a tillsammans med LIF
        lkemedelskatalogen FASS.

Rus, ett omtckningstillstnd framkallat av droger eller gifter som
        pverkar nervsystemet, t ex alkohol eller narkotika. Ett rus
        karakteriseras i allmnhet av eufori (lustknslor) och bortfall av
        hmningar. Med patologiskt rus menar man ett sjukligt rus, ett
        onormalt stt att reagera p ven mycket sm mngder alkohol. Det
        patologiska ruset kan yttra sig som en pltslig frvirring eller
        vldshandlingar utan frvarning.

Rydberg, Ulf, (f 1940) sedan 1987 professor i alkohol- och
        narkotikaforskning vid Magnus Husskliniken, Karolinska Institutet.
        Dessfrinnan var han frn 1978 verlkare vid narkomanvrdsenheten
        vid psykiatriska kliniken, Huddinge sjukhus. Ulf Rydbergs
        specialomrden r alkohol- och narkotikaforskning, analytisk kemi,
        toxikologi och socialmedicin. Tillsammans med medarbetare har han t
        ex beskrivit riskerna ver tid med cannabisrkning, srskilt den
        stegrade risken fr schizofreni. Tillsammans med Gunilla Larsson
        och andra medarbetare vid Huddinge sjukhus har han utarbetat
        Socialstyrelsens riktlinjer fr det medicinska omhndertagandet av
        gravida missbrukare. Han r Socialstyrelsens vetenskapliga rd i
        alkohol- och narkotikafrgor och medlem i dess nationella
        metadonkommitt, ledamot i NAD (Nordiska Nmnden fr Alkohol- och
        Drogforskning) och ledamot av expertpaneler i WPA (World
        Psychiatric Association) och WHO (World Health Organisation).

Rdgivningsbyrer i alkohol- eller narkotikafrgor r
        ppenvrdsmottagningar som utver vrd ven ger rd och
        upplysningar till missbrukare och deras anhriga, vilka - oftast
        diskret, ibland anonymt - vnder sig till dem. Rdgivningsbyrernas
        huvudmn r kommuner, landsting eller ideella organisationer.
        Exempelvis driver DKSN rdgivningsbyrer i alkoholfrgor, den s k
        RIA-verksamheten. De har drfr antingen en social eller en
        sjukvrdsmssig inriktning. I ngra fall (t ex i Lund) har man
        dubbelt huvudmannaskap. (Se ppenvrd fr narkotikamissbrukare och
        terfallsprevention.)

Rkokain, orent kokain, en mellanprodukt vid den illegala framstllningen
        av rent kokain ur kokablad. I primitiva laboratorier i Sydamerika
        blandas kokabladen med vatten, fotogen och kalk, varvid en
        bottensats av rkokain flls ut. Rkokainet filtreras och torkas.
        Det frdlas drefter genom tillsats av utspdd saltsyra,
        kaliumpermanganat och natriumbikarbonat. Slutprodukten blir
        kokainhydroklorid, ett vitt grovkornigt pulver. (Se Kokain.)

Ropium, den torkade mjlksaften frn opiumvallmon. Ropium r en seg,
        svartbrun massa som innehller 10 procent morfin och dessutom ett
        stort antal andra substanser. Hela den smrtstillande effekten av
        opium beror p morfinet. (Se ven Opium, morfinpreparat
        (opiater)...)

Rttsmedicin, den medicinska vetenskapens tillmpning inom rttsvsendet.
        Rttsmedicinen har till uppgift att gagna rttslig och juridisk
        verksamhet i samhllet. Vid oklara ddsfall r det rttsmedicinaren
        som gr obduktion fr att f en sker diagnos. Injektionsnarkomaner
        dr ofta under oklara eller dramatiska omstndigheter. De ptrffas
        ibland p offentliga toaletter eller dr i samband med
        trafikolyckor, sjlvmord eller mord - dvs omstndigheter som gr
        att deras kroppar frs till de rttsmedicinska institutionerna fr
        obduktion. (Se ven Ddlighet bland narkotikamissbrukare. )

Rttspsykiatri, psykiatrins tillmpning inom rttsvsendet. Denna gren av
        psykiatrin har till uppgift att verkstlla psykiatriska
        underskningar (sinnesunderskningar) av personer som r talade
        fr brott, i syfte att avgra om de r rttskapabla eller inte. P
        det vetenskapliga planet sysslar rttspsykiatrin med orsakerna till
        brott och sambandet mellan psykiska strningar och kriminalitet.
        Missbrukare som begr brott kan vara pverkade av narkotika eller
        alkohol. I allmnhet betraktas de nd som rttskapabla och dms
        till fngelse eller annan pfljd. Rttspsykiatrins vsentliga
        uppgift r att skilja ut de brottslingar som lider av allvarliga
        psykiska strningar, t ex schizofreni, eller som r
        frstndshandikappade s att de i stllet fr fngelse kan f
        adekvat psykiatrisk vrd.

Rdlibb, slanguttryck fr rdaktigt libanesiskt hasch frn Bekadalen.

Rka, hr slanguttryck fr hasch.

Rkavvnjning, behandlingsform fr att hjlpa nikotinberoende att sluta
        rka. (Se Tobak.)

Rkning, hr en administreringsform fr psykoaktiva droger, t ex nikotin,
        cannabis, heroin och kokain. Vanliga cigaretter kan impregneras med
        dessa droger. I USA r t ex marijuanacigaretter vanliga. I Sverige
        rks hasch oftast i korta pipor, s k holkar. Heroin rks genom en
        srskild teknik (se Chasing the dragon), kokain genom
        freebaserkning (se Kokainbas), rkning av kokapasta eller av
        crack. (Se Kokain.) Den rk som inandas diffunderar (sprids) snabbt
        genom slemhinnorna i vre luftvgarna, som r tunna och blodrika.
        Via blodomloppet nr den aktiva substansen det centrala
        nervsystemet nstan lika snabbt som vid en intravens injektion.
        Den efterstrvade kicken kommer allts omgende. Srskilt gller
        detta de starkaste preparaten, heroin och kokain. Den nya
        generationen av svenska heroinister, som debuterat i sitt missbruk
        i brjan av 1990-talet, fredrar att rka starkt vitt heroin i
        stllet fr att injicera drogen och p s stt undg smittosamma
        sjukdomar som HIV/aids.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ S ]
-------------------------------------------------------------------------

de Sacy, Silvestre, (1758-1838), fransk orientalist, medlem av
        deputeradekammaren och pr av Frankrike. Det var genom en skrift av
        de Sacy som hasch blev allmnt knt i Europa. Han berttade 1809 om
        anvndningen av indisk hampa i Persien och Ostindien och beskrev
        effekterna av drogen. Han freslog att man i knapphetens Frankrike,
        under Napoleons kontinentalblockad, med inhemsk hampa skulle bereda
        "en alkoholdryck fr anvndning inom medicinen", bl a fr att
        frhindra frfalskningar av exotiska droger.

SAD, Svenska freningen fr Alkohol- och Drogforskning, bildades 1981 och
        har 240 medlemmar. Freningen verkar fr att upprtthlla god
        kvalitet inom det svenska alkohol- och drogforskningsomrdet, bl a
        genom att frska utverka forskningsanslag och arrangera
        vetenskapliga mten.

SAMNARK, regeringens samordningsorgan fr narkotikafrgor.
        (Se Narkotikapolitik i Sverige.)

Sara, bok med undertiteln En dokumentr om en flickas vgfrn en trygg
        tillvaro till narkomani, prostitution och aids (1987). Boken om
        Sara r baserad p dagbcker och skriven av fadern till en
        narkotikamissbrukande flicka.

Saroten, varunamn fr amitriptylin, ett tricykliskt antidepressivum med
        ngestdmpande och lugnande egenskaper.

Satan's apple, slanguttryck fr alruna.

Sativa, slanguttryck fr cannabis.

Scag, Skag, slanguttryck fr heroin.

Scar, slanguttryck fr heroin.

Scarface, film (1983) regisserad av Brian de Palma. Al Pacino spelade
        huvudrollen som den kubanske flyktingen som gr karrir som
        kokainlangare i Miami. Filmen beskriver kokainhandeln frn Bolivia
        till USA och skildrar kokainberoende och vldsamma uppgrelser
        mellan olika kokainsyndikat.

Schaman, en professionell magiker, profet och medicinman som utvar
        schamanism. Ordet frklaras bst av tungusiskans samn, som betyder
        trollkunnig prst.

Schamanism, inhemska religionsformer hos finsk-ugriska och
        arktiska-altaiska folk p norra halvklotet, frn Lappland i vster
        till Behrings sund i ster. Schamanism finns ocks hos
        sydamerikanska indianer och vissa Sderhavsfolk. Det r en primitiv
        sjlatro grundad p trolldomsteknik. Principen r tron p att
        sjlen tillflligt kan lmna kroppen och bege sig till avlgsna
        orter. Genom sin sjl som under extas r frigjord frn kroppen,
        bedriver schamanen trolldom tillsammans med andra sjlar. Schamanen
        utvar sin verksamhet i ett tillstnd av sjlvhypnos. Trolltrummor
        anvnds fr att n det extatiska tillstndet. Sydamerikanska
        schamaner har ingende knnedom om djungelns hallucinogena
        kaktusarter och svampar och anvnder extrakt av dessa fr att utva
        sin trolldoms- och lkekonst. I hippierrelsens spr p 1960-talet
        uppstod i USA ett nytt intresse fr schamanismen.

Schivelbusch, Wolfgang, tysk journalist och frfattare som bl a skrivit den
        droghistoriska boken Paradiset, smaken ochfrnuftet (1980), i
        svensk versttning och med noter av Per Erik Wahlund (1982).

Schizofren, adjektiv till schizofreni.

Schizofreni, psykisk sjukdom. Termen skapades omkring 1910 av den
        schweiziske psykiatern Eugen Bleuler, av grekiskans skhizein,
        klyva, splittra och phren, sinne, sjl. Termen str fr sinnes-,
        sjls- eller personlighetsklyvning. Schizofreni av den regressiva
        typen karakteriseras av frvirring och personlighetsupplsning och
        frekommer hos ungefr en procent av befolkningen. Risken att
        insjukna i schizofreni r lika stor fr mn och kvinnor. Den r
        hgst i ungdomsren, avtar successivt och kar sedan ter efter 70
        rs lder. Vanliga symtom p schizofreni r hrselhallucinationer,
        strningar i tankeverksamheten och sjlvfrsjunkenhet (autism). En
        fundamental schizofren strning r splittringen mellan tanke och
        knsla. Denna splittring, som givit sjukdomen dess namn, kan
        medfra att den sjuke upplever sig vara manipulerad eller styrd av
        andra. Patienter med schizofrena symtom utgr endast tta procent
        av de intagna i sluten psykiatrisk vrd, men de svarar fr nstan
        hlften av det totala antalet vrddagar. Vrden r nmligen mycket
        resurskrvande. Elva procent av de schizofrena har en
        sammanhngande vrdtid p mer n ett r. I svra fall av missbruk
        av t ex amfetamin, kokain eller LSD kan missbrukarna med tiden
        insjukna i psykoser som till frvillelse liknar schizofreni. Det
        brukar vara svrt att avgra om det r missbruket som direkt
        orsakat det psykotiska genombrottet eller om latenta schizofrena
        sjukdomsanlag aktiverats genom missbruket. I en uppmrksammad
        studie frn Stockholm har forskarna Sven Andreasson, Peter Allebeck
        och Ulf Rydberg underskt 18-riga mn som vid
        vrnpliktsmnstringen 1970 uppgav att de rkt cannabis mer n 50
        gnger. Nr forskarna underskte det svenska mentalsjukhusregistret
        p Socialstyrelsen fr 1985, terfann de just dessa storrkare av
        cannabis under diagnosen schizofreni sex gnger oftare n de mn i
        samma grupp vilka inte anvnt drogen. Materialet r mycket
        grundligt underskt, och forskarna anser sig drfr vara skra p
        att det finns ett samband mellan cannabisrkning i tonren och ett
        senare insjuknande i schizofreni.

Schmeck, slanguttryck fr heroin.

Schoolboy, slanguttryck fr kodein.

Scot, slanguttryck fr heroin.

Screening. 1) Engelsk term fr systematisk underskning av en grupp
        mnniskor fr att spra en sjukdom eller missbruk. Med hjlp av t
        ex blod- eller urintester kan frekomst av alkohol eller narkotika
        i kroppen spras. 2) Den engelska termen screening (matchning)
        anvnds ocks i betydelsen att stlla diagnos, gra en utredning
        och komma fram till en bedmning av lmpliga vrdinsatser. Inom den
        psykiatriska sjukvrden har man i bsta fall goda mjligheter att,
        t ex i samband med avgiftning av en missbrukare, gra en noggrann
        bedmning av patientens situation och lgga upp riktlinjer fr den
        fortsatta behandlingen. ven inom socialtjnsten grs en rad
        utredningar innan t ex beslut fattas att snda en missbrukare till
        en kostsam vistelse p lbehandlingshem. Fr att arten och graden av
        ett missbruk rtt skall kunna bedmas kan det krvas en
        observationstid p ngra veckor. Under en screening faststlls bl a
        om vederbrande utver narkotikamissbruket ocks har
        alkoholproblem. Fr detta kan ett frdigt frgeinventorium, ASI
        (Addiction Severity Index), anvndas. ven andra medicinska problem
        diagnosticeras, liksom eventuella psykiska strningar av
        missbruket, och man frsker faststlla var i lmissbrukarkarriren
        personen befinner sig. Vidare utreds tidigare och ven aktuella
        kontakter med kriminalvrd, socialvrd och vrig sjukvrd.
        Slutligen frsker man skaffa sig en bild av det individuella,
        familjra och sociala ntverket. Allt som allt blir detta sju
        vsentliga dimensioner av ett missbruk, en s k 7-screening, som r
        en variant av metoden.

Scruffle, Scuffle, slanguttryck fr PCP.

Secbutabarbital, lugnande och smngivande preparat som tillhr gruppen
        barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds
        inte som lkemedel i Sverige.

Seccy, slanguttryck fr barbiturater.

Sedation, sedering, dmpande, lugnande.

Sedativ, med lugnande effekt.

Sedativa, lugnande medel. (Se Psykofarmaka och l Bensodiazepiner.)

Seeds, slanguttryck fr frn av Blomman fr dagen.

Seggies, slanguttryck fr barbiturater.

Seggy, slanguttryck fr sekobarbital.

Sekobarbital, C12H18N2O3, smnmedel som tillhr gruppen barbiturater,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Sekretesslagen gller frn 1980 och innehller bestmmelser om
        tystnadsplikt och om frbud mot att lmna ut allmnna handlingar.
        Grundregeln r att uppgifter inom hlso- och sjukvrden och
        socialtjnsten r sekretessbelagda. Sekretessen r ett undantag i
        den s k meddelarfriheten, som ingr i offentlighetsprincipen. Denna
        princip innebr att vem som helst har rtt att ta del av och
        offentliggra uppgifter om personalpolitik, budget etc inom
        sjukvrden. Fljande undantag gller frn sekretessen:
        1) Uppgifter fr lmnas med patientens samtycke under frutsttning
           att denne frstr vad han samtycker till.
        2) Uppgifter fr i rent vrdsyfte lmnas ver mellan
           sjukvrdsinrttningar och socialtjnstmyndighet. Srskild
           frsiktighet mste hr iakttas med psykiatriska journaler, vilka
           i allmnhet fr lmnas ut endast till andra psykiatriker och med
           patientens samtycke om detta gr att inhmta.
        3) Uppgifter fr lmnas ut i samband med forskning eller
           undervisning, i regel till personer som sjlva r lagda
           sekretess. De medicinsk-etiska kommitterna som finns p varje
           strre undervisningssjukhus skall ha tillfrgats innan
           forskningen pbrjas.
        4) Sjukvrds- och socialtjnstpersonal har rtt - men inte
           skyldighet - att till polis lmna uppgifter om brott fr vilket
           minimistraffet r tv r. Hit hr mord, drp, grovt rn,
           barnmisshandel och grovt narkotikabrott.
        5) Uppgift om att ngon vistas p en vrdinrttning skall lmnas ut
           om polis, domstol eller kronofogde begr det.
        6) Uppgifter som behvs fr rttsmedicinsk underskning skall
           lmnas ut p begran av rttslkarstation.

Sele, slanguttryck fr spruta som innehller ngon form av narkotika.

Seni, slanguttryck fr meskalin.

Sensaval, varunamn fr nortriptylin, ett depressionslsande medel.

Sepsis, se Allmn blodfrgiftning.

Serenity, slanguttryck fr STP.

Serodiagnostik, anvndning av blodserum i diagnostiskt syfte, t ex fr att
        se om patienten haft olika former av gulsot.

Serologi, ldre term fr lran om blodserums egenskaper och anvndning, nu
        ersatt av termen immunologi. I dagligt tal p sjukhus talar man om
        en patients serologi, dvs resultatet av laboratorieunderskningar
        av immunfrsvaret.

Serotonin, en signalsubstans i hjrna och tarmar, vilken har betydelse fr
        grundlggande funktioner som smn, hunger och sexualitet. Sannolikt
        r serotonin ocks betydelsefullt fr hgre hjrnfunktioner som
        sinnesstmning, aggressivitet och impulskontroll.
        Centralstimulantia och alkohol stimulerar serotoninsystemet, vilket
        kan vara en av flera orsaker till dessa drogers behagliga effekter.
        Lngre tids missbruk hmmar dock serotoninets funktion. Om
        serotoninsystemet pverkas med olika lkemedel, t ex antidepressiva
        lkemedel, kan en persons bengenhet att berusa sig minska. LSD
        pverkar troligen ocks serotoninets funktion.

Serum, frkortning av blodserum. Serum r blodvtska utan blodkroppar och
        utan fibrinogen (det ggvitemne i blodet som omvandlas till fibrin
        vid blodets koagulering).

Serumhepatit, annat namn fr hepatit B eller kanylgulsot. (Se Hepatit. )

Set, setting, sociologiska termer som anvnds fr att beteckna dels en
        persons psykologiska beredskap att njuta av droger, dels den milj
        i vilken drogen intas. Charles Baudelaire var den frste som
        betonade vikten av att ha en psykologiskt riktig instllning d man
        skulle anvnda hasch. Man borde, menade han, vara avspnd och utan
        bekymmer. Vidare ansg han att man skulle uppska en behaglig milj
        dr man kunde lyssna p musik fr att rtt kunna njuta av drogen.
        Denna rekommendation terkom senare, p 1950- och 60-talen, hos
        teoretikerna bakom hippierrelsen, Timothy Leary och Aldous Huxley.
        Drogupplevelsens art och intensitet anses bero p flera faktorer,
        nmligen:
        1) Drogen och dess farmakologiska effekter.
        2) Personligheten hos den som anvnder droger - knslighet,
           suggestibilitet och fantasirikedom.
        3) Den psykologiska beredskapen (set), som kan vxla mellan positiv
           frvntan, ngslan och oskerhet.
        4) Miljn dr drogen intas (setting). I en gr och trist
           laboratoriemilj kan en frsksperson som t ex rker marijuana
           kanske inte uppleva ngonting. Om han dremot befinner sig i
           trygghet bland goda vnner i en behaglig milj med dmpad
           belysning och rtt slags musik, kan fantasin frigras och den
           angenma upplevelsen intensifieras.

Sex, drugs and rock and roll, 1) Samlande populrt begrepp fr sex- och
        drogkulturen inom rockmusiken. 2) Sng av Ian Dury frn 1977 som
        frbjds i bl a det engelska radio- och TV-bolaget BBC:s
        sndningar.

Sex Pistols, engelsk popgrupp bildad 1975 av managern Malcolm McLaren.
        Gruppen bestod av sngaren Johnny Rotten (Johnny Joseph Lydon),
        elgitarristen Steve Jones, trumslagaren Paul Cook och elbasisten
        Glen Matlock. Matlock ersattes 1977 av Sid Vicious (John Beverly).
        Sex Pistols fick stort genomslag i media p grund av sina
        aggressiva och respektlsa scenframtrdanden. Gruppen upplstes
        efter en turn i USA 1978. Kort drefter dog Vicious av en
        heroinverdos. Han var d misstnkt fr mordet p sin 20-riga
        flickvn Nancy Spungen, som avled p Chelsea Hotel i New York.
        Hennes mor, Deborah Spungen, skrev boken Inte som andra dttrar
        (1983), vilken blev en stor frsljningsframgng ven i Sverige.
        Boken filmatiserades 1986 av Alan Cox och fck titeln Sid & Nancy.

-------------------------------------------------------------------------
SEXUALITET OCH DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Alla droger och alkohol i tillrckligt stora doser gr att hmningar
frsvinner, ngot som i sllskapslivet kan underltta kontakten mellan
knen. Ngra droger - srskilt amfetamin och kokain - omges med rykten om
sin frmga att stimulera sexuallivet. Amfetamin i strre doser ger
bortfall av hmningar och en kraftig stimulans till aktivitet ver huvud
taget: sjlvfrtroendet kar. Det r mjligt att lustcentrum i centrala
nervsystemet ocks stimuleras. Dessa farmakologiska effekter frklarar
varfr amfetaminpreparaten kan fungera som afrodisiakum, dvs stimulera
sexualdriften. Amfetaminmissbrukarna talar om "knullsilar"
(amfetamininjektioner), som tas fr att de bttre skall kunna genomfra
samlag. Amfetamin har emellertid alltid dubbla effekter. Efter stimulansen
och utlevelsen fljer trtthet och sexuellt ointresse. Fr en del
narkotikamissbrukare kan denna koppling mellan amfetaminmissbruk och
sexualitet medfra att de senare i livet fr en sekundr impotens, som
allts inte beror p ursprunglig ofrmga och som endast tillflligt kan
avhjlpas med amfetamintillfrsel. Kokain kan i relativt sm doser
stimulera sexuallivet. Sjlvskerheten kar, och det blir lttare att ta
kontakt med det motsatta knet. Kokain stimulerar hela centrala
nervsystemet och drfr ocks lustcentrum. Medlet r s kraftigt
stimulerande att det kan ge orgasm utan att knsorganen vidrrs. Pverkan
av kokain driver dessutom upp aggressiviteten i samlagen. Under
kokainepidemin i USA fick gynekologer ta hand om kvinnliga kokainister med
svra bldningar i slemhinnorna i underlivet. Kokainets frmga att
stimulera sexuallivet ger naturligtvis, i synnerhet i brjan av en
kokainepidemi, upphov till en mngd rykten och myter. Dessa bidrar i sin
tur till att anvndningen av preparatet kar nnu mer. P lngre sikt kan
emellertid kokainets sexuella stimulans frbytas i sin motsats. Kokainet r
nmligen den narcissistiska drogen framfr alla andrabde manliga och
kvinnliga kokainmissbrukare gnar sig med tiden bara t sig sjlva och sin
egen njutning, och de brukar bli helt ointresserade av sex. Kokainkicken i
sig blir mer trvrd n samlaget. Dessa skenbart motsgelsefulla effekter
beror p att kokainet frst stimulerar hjrnans lustcentrum. Sedan mattar
det ut. Slutligen uppstr obalans i hjrnans lust-/olustsystem. ven de
psykiska komplikationerna till kokainmissbruk (depressioner, manodepressivt
tillstnd) medfr ofta sexuella strningar. Opiater, cannabis och lugnande
medel dmpar centrala nervsystemet och drfr ven sexuallusten och
sexuallivet ver huvud taget. Under abstinens tervnder emellertid den
sexuella aktiviteten. Kvinnor som lever tillsammans med manliga kroniska
cannabismissbrukare brukar klaga ver att dessa med tiden blir helt
ointresserade av sex. Detta faktum driver ofta de inbitna missbrukarna att
ska hjlp. Fr missbrukare av heroin r frhllandet till drogen mer
komplicerat. Heroinet ger nmligen i sig sjlv en s stark vllust att det
psykologiskt kan erstta en sexualpartner. Bland heroinisterna terfinns
drfr mnga mn som flytt undan den komplicerade relationen till en
kvinna, fr att i stllet skaffa sig en enkel och skenbart oproblematisk
kemisk lustutlevelse. Psykologiskt kan man tala om en regression, ett
tervndande till barnets utvecklingsstadier. Mnga heroinister r
fortfarande i vuxen lder mycket beroende av sin egen mor och frmr inte
att p normalt stt frigra sig frn henne. Mest anmrkningsvrt r kanske
att prostituerade kvinnliga heroinister ofta har ett vanligt stabilt
frhllande med en partner som knner till hennes dubbelliv och tolererar
det. (Se lProstitution och droger.) Med hjlp av heroinet frmr de
kvinnliga missbrukarna att skrma av sitt andra liv s att de orkar hrda
ut i denna svra situation. Typiskt fr dem r att de brukar anvnda kondom
tillsammans med kunderna men inte med sin partner. Att inte anvnda kondom
r drfr i missbrukarkretsar ett tecken p trohet. (Se ven l Kvinnliga
narkomaner. ) Spridningen av lHIV/aids bland narkotikamissbrukare har
kommit WHO att ta initiativ till studier ver narkomanernas sex- och
sprutvanor. Resultaten antyder att narkomanernas sexuella frhllanden -
frnsett prostitutionen inte torde avvika frn genomsnittet. Hlften av
narkotikamissbrukarna uppger att de lever i monogama frhllanden, ofta med
varandra. ver 90 procent av de kvinnliga narkomanernas partners har t ex
ocks narkotikaproblem. Dremot r de manliga narkomanernas kvinnliga
partners endast i 50 procent av fallen sjlva missbrukare. Erfarenheterna
frn HIV-epidemin i New York talar fr att manliga narkomaner med drogfria
partners kan fungera som en sprngbrda fr smittan till den vriga
befolkningen. De drogfria kvinnorna kan bli HIV-smittade och sedan fra
smittan vidare till eventuella barn (vertikal smittoverfring) eller till
nya sexuella kontakter.

-------------------------------------------------------------------------

Shaman, se Schaman.

Shanghaikonferensen, internatonell konferens om opiumhandeln 1909, dr 13
        stater antog ett flertal resolutioner om att begrnsa opiumodlingen
        till medicinska ndaml och motverka opiumrkning.

Sheets, slanguttryck fr PCP.

Shit, slanguttryck som betecknar droger av dlig kvalitet.

Shooting galleries, srskilda lokaler i staden New York, USA, dr man fr
        en blygsam summa p ngra dollar kunde f lna sprutor fr att
        injicera narkotika. Denna ohygieniska anvndning av begagnade
        sprutor spelade en stor roll fr spridningen av HIV-epidemin bland
        narkomaner omkring 1980. Eftersom det i New York var straffbart att
        inneha injektionsverktyg, lt narkomanerna ngon annan ta risken av
        "innehav" och betalade fr detta.

Sic!, latin fr "S!" I recept har det betydelsen avsiktligt verskridande
        av maximaldosen, dvs "Jag menar faktiskt s!". Utan denna
        anteckning fr apoteket inte expediera ett recept dr en maximaldos
        angiven av Socialstyrelsen r verskriden.

Sidomissbruk, se Blandmissbruk.

-------------------------------------------------------------------------
SIGNALSUBSTANSER
-------------------------------------------------------------------------

Hjrnans celler kommunicerar med varandra med hjlp av ett stort antal
olika signalsubstanser (transmittorer). Det r frmst genom att pverka
signalsubstanserna som narkotiska droger utvar sina effekter p hjrnan.
Signalsubstanserna kan utifrn sina kemiska strukturer grupperas i
undergrupper:

        1. De "klassiska" signalsubstanserna var de frsta som man kunde
           kartlgga: acetylkolin, noradrenalin, adrenalin, dopamin och
           serotonin. Dessa mnen r alla kemiskt beslktade, och de har
           bildats av aminosyrorna tyrosin och tryptofan, mnen som finns
           naturligt tillgngliga i blodbanan.
        2. Aminosyror glutaminsyra, asparaginsyra och gammaaminosmrsyra
           (GABA).
        3. Neuropeptider, som helt enkelt r korta kedjor av aminosyror,
           utgr de flesta av hjrnans signalsubstanser. Forskningen knner
           nu till ett stort antal neuropeptider med olika sammansttning.

Ett antal olika enzymer (dvs katalytiskt verkande mnen som bildas av
levande celler) styr produktionen av nervcellernas signalsubstanser. De
aktiva signalsubstanserna lagras drefter i speciella membranomslutna
organeller (lagringsblsor) inne i cellen. Signalsubstanserna r dr
frdiga att tas i bruk nr cellen i frga skall kommunicera med sin
omgivning. Nr en nerv stimuleras fristts signalsubstanserna frn nervens
ndstycke och sprider sig i den nrmaste omgivningen. De kan nu drabbas av
olika den. Antingen tas de upp igen av nerven fr att teranvndas,
eventuellt brytas ned till inaktiva mnen, eller kan de aktivera
angrnsande nervceller. Denna aktivering krver att signalsubstanserna
binder sig till speciella ggvitemnen, s k receptorer, som finns p
nervcellernas mottagande ytor. Varje signalsubstans har sin motsvarighet i
en mottagarmolekyl som i sin tur frmedlar det mottagna budskapet in till
cellens inre. En nervimpuls verfrs antingen genom att mottagarcellen
ppnar kanaler i cellvggen s att natrium-, kalcium-, klorid- eller
kaliumjoner kan strmma igenom den, eller genom att mottagarcellen bildar
nya molekyler som fungerar som cellens inre signalsubstanser. Frst nr
dessa biokemiska steg passerats kommer cellen att reagera p signalen som
trffat dess yta. Signalsubstanserna utgr allts hjrnans grundlggande
kemiska sprk. Det r frmst genom att pverka detta kemiska sprk som
narkotiska droger utvar sin effekt p hjrnan. Forskningen kring hur detta
gr till r nnu ofullstndig, men ngra fakta r knda.
Centralstimulerande medel som kokain och amfetamin frstrker
kommunikationen mellan nervcellerna (synapserna). De hindrar
terresorptionen av frislppta stimulerande signalsubstanser frn
givarcellen. Drigenom blir fldet av signalsubstanser mycket rikt, vilket
i sin tur leder till en verstimulering av mottagande nervceller. En allmn
aktivering av nervcellerna ger rum. Andra narkotiska preparat som opiater,
t ex heroin och morfin, hrmar de kroppsegna endorfinernas bindning till
nervcellernas mottagarmolekyler. Opiaterna ger drfr upphov till samma
effekter som kroppens egna smrtstillande signalsubstanser.
Bensodiazepinerna stimulerar p ett likartat stt de mottagarmolekyler som
har en lugnande effekt p nervsystemet. Hur hallucinogena droger som LSD
och cannabis pverkar de biokemiska frhllandena i hjrnan r nnu till
stora delar oknt. Man vet emellertid att LSD binder sig till mottagaren
fr serotonin, en av de klassiska signalsubstanserna. LSD verkar allts bl
a genom att konkurrera ut en naturlig signalsubstans. Nyligen har man ocks
visat att cannabinoider, de psykotropa mnena i cannabis, binder sig till
speciella mottagarmolekyler, s k cannabinoidreceptorer, p celler i
hjrnan. Drmed hmmar cannabinoiderna cellens inre budbrarmolekyler, de
som normalt skall se till att cellernas inre maskineri fungerar. Till
skillnad frn mnga av de illegala drogerna har alkohol ingen specifik
effekt p signalsubstansens funktion. Alkohol r nmligen ett lsningsmedel
som pverkar fetterna i nervernas cellvggar och drigenom str deras
funktion. Som en fljd av detta kan naturligtvis signalsubstansernas
samspel komma att pverkas. (Se Alkohol.)

-------------------------------------------------------------------------

Sil, sila, silare, slanguttryck fr narkotikaspruta, att injicera narkotika
        respektive injektionsnarkoman.

SIMON, Riksfrbundet Sveriges invandrare mot narkotika, organisation bildad
        1990 av en grupp svenskar med invandrarbakgrund. Frbundet vill
        uppmrksamma att det kan finnas narkotikamissbruk bland invandrare
        och flyktingar, vilka har behov av hjlp. Organisationen frsker
        se till att kontakterna mellan dem och den svenska narkomanvrden
        frbttras. (Se ven Invandrare och droger.)

Single Convention, benmning p 1961 rs allmnna narkotikakonvention, som
        efter ett mte med 73 deltagarlnder ersatte en mngd ldre
        internationella narkotikakonventioner. (Se FN:s
        narkotikakonventioner.)

Sinsemilla, spanskt ord som betyder utan fr. Sinsemilla r en cannabisart
        med hgt innehll av den verksamma substansen THC. Den odlas och
        frsljs illegalt bl a i Kalifornien.

Siqualone, varunamn fr flufenazin.

Sister, Sister Morphine slanguttryck fr morfin.

Situationellt missbruk (circumstantial-situational use) innebr att
        droganvndningen ger rum i vissa speciella situationer. Det kan t
        ex vara lngtradarchauffrer som anvnder amfetamin fr att st ut
        med lnga arbetspass och motverka trtthet. Idrottsmn som tar
        stimulerande preparat (dopar sig) fr att frbttra sina
        prestationer gnar sig ocks t situationellt missbruk. Denna form
        av missbruk innebr alltid en viss risk fr individen sjlv och kan
        dessutom utgra en trafikfara. (Se Definitioner av narkotika och
        narkotikamissbruk.)

Sjlvhjlpsgrupper, se AA.

Sjlvmedicinering, att ordinera sig sjlv medel utan att rdfrga lkare.
        Detta kan t ex innebra att man brjar anvnda ngon annans
        smnmedicin eller brjar dricka alkohol fr att komma ur en
        depression. Sjlvmedicinering kan vara synnerligen riskabelt och
        leda till missbruk.

Sjlvmord. Trots att det inom den socialmedicinska och psykiatriska
        forskningen finns ett stort intresse fr suicidologi (lran om
        sjlvmord och sjlvmordsfrsk), r kunskapen om narkomani och
        sjlvmord n s lnge begrnsad. nd kunde lkare redan i slutet
        av 1800-talet konstatera att svra sjukdomstillstnd och pltsliga
        ddsfall, bl a p grund av sjlvmord, fljde i spren av morfin-
        och kokainmissbruk. En intressant iakttagelse gjordes 1938 av Karl
        Menninger, lkare och frkmpe fr att narkotikamissbrukare skulle
        ha vrd och inte straffas. I boken Man against himself beskrev han
        narkotikamissbruket som "en form av sjlvfrstrelse, hrledd ur
        aggressiva knslor". Menninger menade att det typiska fr en
        narkoman r att denne aggressivt frstr sig sjlv med just det som
        lindrar hans plga. Numera vet man att sjlvmord r en vanlig
        ddsorsak bland narkotikamissbrukare. Oftast begr narkomaner
        sjlvmord genom att ta en avsiktlig  verdos. Avskedsbrev brukar
        vittna om resignation infr det missbruk som dominerar allt och om
        skuldknslor gentemot alla dem som frgves frskt hjlpa.
        Emellant frekommer dock mer vldsamma tillvgagngsstt, t ex
        hngning eller avsiktlig singelolycka med bil. Bland verdosfallen
        i den officiella statistiken kan det vara svrt att skilja
        sjlvmorden frn de vanliga s k accidentella frgiftningarna, dvs
        de som stadkommits oavsiktligt, genom en olycka. Flera forskare
        som gjort lngtidsstudier bland narkotikamissbrukare har emellertid
        funnit att ca 25 procent av dessa har begtt sjlvmord. I en studie
        (1986) i Lund fljde Kerstin Tunving 524 narkomaner ver en period
        av 10 r. Under denna tid avled 62 av dem, varav 19 i sjlvmord.
        Den enda statistiskt skra skillnaden mellan de bda grupperna var
        att av dem som begtt sjlvmord hade flertalet rftlig belastning
        med svra psykiska sjukdomar bland nra anhriga, oftast
        depressioner eller psykoser. G E Murphy, amerikansk forskare i
        suicidologi, anser att narkotikamissbruk bidragit till att fallen
        av sjlvmord bland unga vuxna blivit allt vanligare under senare
        r. I San Diego-studien, dr sjlvmordsfrekvensen kontinuerligt
        fljs i en hel befolkning, har Murphy kunnat konstatera att
        narkotikamissbruk fanns med i bilden hos 67 procent av dem som 1988
        begick sjlvmord och som d var under 30 r gamla. Forskarna vet i
        dag betydligt mer om alkoholmissbrukarnas sjlvmord n om
        narkomanernas. S har t ex flera vetenskapliga studier visat att
        bakgrunden till alkoholmissbrukarnas sjlvmord ofta r annorlunda
        n den fr alla andra patienter inom den psykiatriska verksamheten.
        Ungefr hlften av just alkoholmissbrukarna hade nmligen drabbats
        av allvarliga relationsstrningar (dvs frlorat eller skilts frn
        nra anhriga) under en period av sex veckor omedelbart fre
        ddsfallet. Det r drfr ndvndigt att alkoholister som nyligen
        drabbats av separationer srskilt uppmrksammas och bereds vrd.
        Andra studier har pekat p att ven alkoholmissbrukare som tidigt
        (dvs ofta fre alkoholmissbruket) haft magsr visat sig ha strre
        sjlvmordsfrekvens n andra. Sambandet r vetenskapligt faststllt
        men svrt att frklara. Uttriktat aggressivt beteende hos
        alkoholister r frenat med stor risk fr sjlvmord senare i livet.
        Detta framgr av en svensk lngtidsstudie ver 20 r (av M Berglund
        och K Tunving), som visat att sjlvmord r 25 gnger vanligare
        bland manliga alkoholister som gjort sig knda fr "farlighet" mot
        andra, n vad som r "normalt" fr mn i samma lder i befolkningen
        i vrigt. Eftersom nedbrytningen av alkohol upphr vid tidpunkten
        fr ddsfallet, r det mjligt att konstatera i vilket stadium av
        berusningen de flesta alkoholisters sjlvmord sker. Forskare har
        drfr kunnat konstatera att de neurotiskt intvnda och knsliga
        (sensitiva) alkoholisterna ofta begr sjlvmord nr de r kraftigt
        berusade, medan de uttagerande och retliga (dysforiska) som regel
        gr det senare, dvs under bakruset.

Sjlvmordsfrsk frekommer ofta hos dem som missbrukar narkotika. Att dma
        av flera underskningar r knsskillnaderna stora. De kvinnliga
        narkomanerna, som alltid i alla underskta vetenskapliga material
        r i minoritet, frefaller vara mest bengna fr depressioner,
        sjlvmordstankar och sjlvmordsfrsk. I en underskning visade det
        sig t ex att 66 procent av kvinnorna rapporterade sjlvmordstankar,
        mot 36 av mnnen. Ibland kan ett sjlvmordsfrsk i tonren vara en
        fregngare till narkotikamissbruk. A andra sidan kan redan sjlva
        narkotikamissbruket te sig som ett enda utdraget och lngvarigt
        sjlvmordsfrsk (se Menningers teori under Sjlvmord). Hos
        kroniska narkomaner finns nmligen ofta ett sjlvhat, en brist p
        sjlvrespekt och en desillusion, som medfr att sjlvmordsfrsket
        stndigt kan knnas frestande. Det kan frefalla vara den enda
        utvgen ur en allt svrare och alltmer kaotisk situation. (Se ven
        Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk.) Sjlvmordsfrsk hos
        alkoholmissbrukare r generellt ett tecken p att missbruket r
        svrt. Nr alkoholmissbrukaren tas om hand, t ex p sjukhus,
        frsvinner dock oftast hans tankar p att berva sig livet. Om
        sjlvmordstankarna och symtom p depression fortfarande finns kvar
        efter avgiftningen, mste aktiva psykiatriska tgrder sttas in.

Sjlvsuggestion r en betydande komponent av rusupplevelsen. (Se Set,
        setting.) Omvittnat r hur en narkoman som nnu inte ftt i sig
        narkotikan, kan knna sig pverkad s fort han lagt in sprutspetsen
        i ett av sina blodkrl. (Se Booting och Injektionsnarkomani.)

Skag, slanguttryck fr heroin.

Skakningar, vanligt symtom under abstinensfrossa. (Se Abstinenssymtom.) De
        frekommer srskilt vid delirium tremens, dr den abstinente fr
        grova skakningar i hela kroppen. Skakningar uppstr ocks ofta vid
        heroinmissbruk. Symtomet frekommer ven hos nyfdda med abstinens,
        men d talar man i stllet om sprittningar.

Skinny, slanguttryck fr marijuana.

Skit, slanguttryck fr narkotika av dlig kvalitet. (Se ven Shit.)

Skjuta, skjuta i sig, slanguttryck fr att injicera narkotika.

SKL, se Statens Kriminaltekniska Laboratorium.

Skopolamin, C17H21NO4, alkaloid, verksamt mne i bl a bolmrt med
        muskelavslappande och lugnande verkan, inte narkotikaklassat. Inom
        modern medicin anvnds skopolamin t ex i preparatet
        Morfin-skopolamin som kan ges i injektion fre operationer. (Se
        ven Bolmrt och Spikklubba.)

Skov, ett pltsligt uppflammande av en sjukdom som r i ett lugnt skede,
        eller ett akut utbrott (exacerbation) av symtom som annars har ett
        kroniskt frlopp.

Skvattram, getpors, ledum palustre, nordeuropeisk, 30-100 cm hg, stndigt
        grn buske med smala, lderartade och undertill brunulliga blad.
        Skvattram frekommer allmnt i stsvenska skogsmossar frn Skne
        till Lappland. Busken blommar i juni-juli med mnga vita
        blomflockar. Den utvecklar under varma sommardagar en starkt
        aromatisk doft. Skvattram innehller en flyktig olja, vars
        viktigaste bestndsdel r det giftiga mnet ledol, samt
        glykosiderna erikolin, arbutin, garvmnen och ledumkamfer.
        Skvattram r inte narkotikaklassad. Den var tidigare en vanlig
        medicinalvxt. Dessutom tillsattes den let fr att ge en starkare
        berusning, en sedvnja som frbjds i Tyskland redan p 1300-talet
        och mer allmnt i Europa p 1700-talet. Vxten ansgs ha starka
        sexuella effekter.

Skyrockets, slanguttryck fr amfetamin.

Sknegrdar, frening fr familjevrd. Freningen har sitt centrum i
        Ljungstorps grd utanfr Hrby. Sknegrdar brjade sin verksamhet
        i mitten av 1970-talet och hade 1992 omkring 15 vrdplatser fr
        rehabilitering av narkomaner. Den genomsnittliga vrdtiden r tv
        r. Metoden r att genom fostran, hrt arbete och familjegemenskap
        f bort frljugna hllningar och knarkarattityder. Vid
        utskrivningen skall gsten kunna klara ett arbete och helst ha
        krkort och bostad. Nr en gst kommer till "sin" grd, brukar han
        genast f ansvara fr utfordringen av djuren och renhllningen i
        ladugrden - allt i enlighet med grundarna Lena och Christer
        Schildts tes: "Det r hstarna som r terapeuterna." Med tiden fr
        gsterna hjlpa till med grdens alla vriga sysslor som t ex
        skogsavverkning, underhll av byggnader, inkp, matlagning och
        stdning. Alla lever tillsammans som en storfamilj, ngot som ger
        trygghet och stabilitet. De normer som under ren har
        utkristalliserats fr gsterna r drogfrihet, lojalitet, kamratskap
        och solidaritet. Arbetsbrdor skall frdelas rttvist. Fr att
        frhindra terfall tillts inte ngra ondiga resor till stderna i
        nrheten under det frsta halvret. Erfarenheter av att placera ut
        vlmotiverade gster p grdarna r goda, men en tredjedel frmr
        inte fullflja vrden. De vriga klarar sig emellertid bra och kan
        oftast skrivas ut till ett eget hem och arbete eller studier.
        Gsterna sjlva anser att de genom det annorlunda livet p landet
        ftt en vlbehvlig distans till sitt missbruk. Mnga sger
        dessutom att de fr frsta gngen i livet har upplevt vad det
        innebr att ha ett hem och "frldrar" som stller upp fr dem. (Se
        ven SFF.)

Sleepers, slanguttryck fr smnmedel.

Slow cerebration, tillstnd med lngsamt tal, lngsamma rrelser och
        frlngd reaktionstid.

Sluten psykiatrisk vrd,tvngsvrd p psykiatrisk klinik. Vrden bedrivs
        enligt Lagen om psykiatrisk tvngsvrd, LPT.

Sluten vrd, vrd som ges den som r intagen under hela dygnet. Synonymt
        kan termen sjukhusvistelse anvndas. Motsatsen r ppen vrd eller
        poliklinisk vrd.

Sl i sig, slanguttryck fr att injicera narkotika.

Smack, slanguttryck fr heroin.

Smash, slanguttryck fr hascholja.

Smeck, slanguttryck fr heroin.

Smith, David, professor i toxikomani i Californien, USA. Smith ppnade 1967
        i San Francisco de frsta fria klinikerna (Haight Ashbury Free
        Clinics) fr hippies som behvde hjlp. Hans publikationer r rika
        p kliniska iakttagelser. Det var bl a han som frst beskrev
        amotivationssyndromet hos kroniska marijuanarkare. (Se Cannabis.)

Smittskyddslagen gller sedan 1988. Med smittskydd avses verksamhet till
        skydd mot att smittsamma sjukdomar sprids bland mnniskor.
        Smittsamma sjukdomar indelas enligt lagens 3 i dels
        samhllsfarliga sjukdomar, dels vriga smittsamma sjukdomar. De
        samhllsfarliga sjukdomarna och vissa av de vriga skall anmlas
        enligt srskilda freskrifter som finns i denna lag. Till de
        anmlningspliktiga sjukdomarna hr ocks sdana som ofta drabbar
        narkotikamissbrukare, t ex hepatit A, hepatit B och C samt HIV.
        ven knssjukdomar som gonorr, klamydia och syfilis r
        anmlningspliktiga. Smittskyddslagen r en frutsttning fr att
        kuratorer vid infektionskliniker och kliniker fr hud- och
        knssjukdomar skall kunna bedriva kontaktsprning och se till att
        eventuellt smittade personer snabbt fr vrd. Varje
        landstingskommun skall svara fr att behvliga smittskyddstgrder
        vidtas inom landstingsomrdet. Exempelvis skall det i varje
        landstingskommun finnas en smittskyddslkare som utses av hlso-
        och sjukvrdsnmnden. Smittskyddslkaren skall enligt  7:

        1) planera, organisera och leda smittskyddet
        2) verka fr samordning och likformighet av smittskyddet
        3) verka fr att frebyggande tgrder vidtas
        4) fortlpande flja smittskyddslget i landstingskommunen
        5) bitrda milj- och hlsoskyddsnmnderna, lkare och andra som r
           verksamma inom smittskyddet i deras smittskyddsarbete
        6) undervisa berrd hlso- och sjukvrdspersonal samt
           hlsoskyddspersonal i smittskyddsfrgor
        7) lmna allmnheten rd och upplysningar i smittskyddsfrgor, samt
           slutligen
        8) ven i vrigt verka fr ett effektivt smittskydd.

        I  10 stadgas att "varje lkare skall i sin hlso- och
        sjukvrdande verksamhet vara uppmrksam p frekomsten av
        samhllsfarliga och andra anmlningspliktiga sjukdomar och vidta de
        tgrder som skligen kan krvas". I  13-24 heter det bl a att
        "den som har anledning anta att han har smittats av en
        samhllsfarlig sjukdom r skyldig att utan drjsml ska lkare
        samt att lta lkaren gra de underskningar och ta de prov som
        behvs fr att faststlla om han har smittats av en sdan sjukdom.
        Han r ocks skyldig att flja de frhllningsregler som lkaren
        har meddelat honom". I lagtexten avhandlas ven hur den behandlande
        lkaren skall frhlla sig och i vilka fall han skall anmla sitt
        rende till smittskyddslkaren. I den fortsatta lagtexten finns
        uppgifter om "srskilda underrttelser vid infektion av HIV".
        Tvngsisolering tas upp i  38-61. Av denna lagtext framgr att
        lnsrtten efter anskan av smittskyddslkaren skall besluta om
        tvngsisolering av den som br smitta av en samhllsfarlig sjukdom,
        om den smittade inte frivilligt medverkar till de tgrder som
        behvs fr att hindra smittspridning. Tvngsisolering skall ske p
        sdant sjukhus som drivs av en landstingskommun. Paragraferna 
        38-61, som gemensamt kallas isoleringsparagrafen, gr det mjligt
        att i ratal isolera t ex HIV-smittade som befaras sprida smitta.
        Den har emellertid alltsedan sin tillkomst varit mycket
        omdiskuterad. Ngon liknande mjlighet finns inte i vriga
        vsteuropeiska lnder. Tillmpningen av just den paragrafen har
        hittills frmst drabbat HIV-smittade prostituerade kvinnliga
        narkomaner. Detta har av mnga ansetts vara bde diskriminerande
        och ineffektivt, eftersom just dessa kvinnor - vad man vet - spelat
        en liten roll fr spridningen av HIV i Sverige. En massiv opinion
        inom lkarkren har ansett att det inte r etiskt frsvarbart att
        under ratal frvara mnniskor under tvng inom sjukvrden. Lkare
        har ocks framhllit att hotet om tvngsisolering skulle kunna
        skrmma bort mnniskor frn att ska sig till sjukvrden fr
        HIV-testning, HIV-prevention och behandling. Vrdkostnaderna blir
        dessutom orimligt hga. S har t ex den frsta kvinnliga
        HIV-smittade narkoman som isolerats fram till 1992 kostat samhllet
        15 miljoner kronor. Lagen om vrd av missbrukare (LVM) och
        smittskyddslagen kan tillmpas parallellt oberoende av varandra.
        Att en missbrukare r smittad av exempelvis gonorr eller HIV
        hindrar inte att han bereds vrd enligt LVM, om lagens vriga
        rekvisit r uppfyllda. Han r under vistelsen p LVM-hemmet
        underkastad smittskyddslagens regler, t ex om skyldigheten att
        flja lkares freskrifter om tgrder fr att frhindra
        smittspridning. Om en missbrukare som bereds vrd med std av LVM
        p ett LVM-hem r smittad av en allmnfarlig sjukdom eller
        knssjukdom, och det finns grundad anledning att befara att han
        sprider smittan p LVM-hemmet, kan han med std av
        smittskyddslagens regler (den s k isoleringsparagrafen) mot sin
        vilja tas in p ett sjukhus. Det finns sledes inget som hindrar
        att ngon som vrdas enligt LVM blir freml fr tgrder enligt
        smittskyddslagen, om hnsynen till smittskyddet s krver. Om det
        finns frutsttning fr ett tvngsomhndertagande enligt bde LVM
        och smittskyddslagen, br lnsstyrelsen och smittskyddslkaren
        samrda innan en framstllning om tvngsingripande enligt ngon av
        de nmnda lagarna grs hos lnsrtten.

Smittskyddslkaren planerar, organiserar och leder smittskyddet i sitt
        landsting. Han fljer smittskyddslget i sitt geografiska omrde
        och lmnar allmnheten rd och upplysningar i smittskyddsfrgor.
        (Se i vrigt Smittskyddslagen.)

Smoke, slanguttryck fr cannabis.

SMU, se Stickmrkesunderskningen.

Smlandsgrdar, frening fr familjevrd. Freningen bestr av ett antal
        grdar i sdra Smland och bildades i brjan av 1970-talet.
        Familjevrden som bedrivs dr liknar den inom freningen
        Sknegrdar men har inte fullt s tydlig struktur. (Se ven SFF.)

Smrtstillande lkemedel, se Analgetikum.

Snappers, slanguttryck fr amylnitrit.

Snedtndning, ogynnsam, onskad ngestreaktion efter intag av droger som
        amfetamin, cannabis eller LSD. (Se Panikreaktion.)

-------------------------------------------------------------------------
SNIFFING AV THINNER, SOLUTION, TRIKLORETYLEN OCH ANDRA KLORERADE KOLVTEN
-------------------------------------------------------------------------

Sniffning, dvs missbruk av lttflyktiga, fettlsliga mnen i
berusningssyfte genom inandning, frekommer vrlden ver. Frmst frekommer
det bland s k gatubarn i tredje vrlden och kallas drfr
fattigmansberusning. I Sverige frekommer sniffning mest i ldersgruppen
12-16 r, dels i socialt utslagna gng, dels som tillflligt uppblossande
epidemier av nyfkenhetssniffning ven bland socialt vletablerade ungdomar.
I allmnhet verger sniffarna sitt missbruk efter en tid. Eftert betraktar
de det som en barnslig vana de vergett efier en tid. Enstaka mn
fortstter dock att missbruka thinner upp i vuxen lder. Som
sniffningspreparat anvnds en rad olika mnen. Det vanligaste r frtunning
(thinner), dvs blandningar av toluen, xylen, etyl- och butylacetat eller
etanol. Betydligt farligare r sniffning av trikloretylen, trikloretan,
perkloretylen och andra klorerade kolvten, som finns i klister, solution,
flckborttagningsmedel, frtunningsmedel och liknande. Dessa mnen snker
medvetandegraden betydligt snabbare n thinner, och skillnaden mellan en
berusande och en ddande dos r mindre n fr toluen och xylen. De ger
dessutom oftare lever- och njurskador.

Tillvgagngsstt. Sniffning kan ske genom inandning av ett mne i en
plastpse, vilken hlls fr mun och nsa - en metod som har orsakat
ddsfall i kvvning. Sniffningen kan brja med vanlig inandning av solution
eller lim, t ex vid hobbyarbeten eller lagning av en cykelslang. Den kan
sedan utvecklas till ett mer medvetet och koncentrerat sniffande, oftast i
grupp. Vanligen sker sniff ning genom att en sudd eller trasa drnks med
sniffningsmedlet, t ex thinner, och hlls fr nsan medan sniffaren drar
10-15 djupa andetag. Den knsla av berusning och vlbefinnande som uppstr
maximeras ofta under ytterligare inandningar.

Ruset. Den sniffare som kan sin teknik blir snabbt berusad, knner eufori,
ibland ocks aggressivitet. Berusningen r inte olik den av alkohol. Den
varar ngon timme och fljs av en dsighet som ofta upplevs som behaglig,
men ven kan tfljas av svr huvudvrk. Toluen ger frutom berusningen
rikliga hallucinationer, ngot som eftertraktas av en del sniffare.

Risker, medicinska komplikationer Ddsfall har intrffat p grund av
sniffning av trikloretylen och andra klorerade kolvten. Den vanligaste
ddsorsaken i dessa fall r hjrtstillestnd efter kammarflimmer, dvs en
rytmrubbning i hjrtats kammare. Hjrtmuskeln har av snifFningen blivit
knsligare fr kroppens eget adrenalin och noradrenalin
(myokardsensibilisering). Mngden insniffat mne behver inte ha varit
srskilt stor. Andra ddsorsaker kan vara andningsstillestnd ibland i
kombination med krkningar. Sniffning av bensin kan om det r frga om
blyhaltig bensin ge blyfrgiftning, som kan krva antidotbehandling. I
svra fall pverkas hjrnan, blyencefalopati. Bensinsniffning ger frutom
hallucinationer ocks hjrtpverkan av samma typ som beskrivits vid
sniffning av klorerade kolvten. Bensin innehller ocks upp emot 5
volymprocent bensen, som vid lngre missbruk innebr risk fr
benmrgspverkan och cancer.

Behandling. Avgiftning kan krva sjukhusvrd, srskilt d det gller
sniffning av klorerade kolvten och bensin. Srskilt mste riskerna fr
pverkan p centrala nervsystemet och hjrtat uppmrksammas, och patienten
vervakas noga. Patienten skall vila det frsta dygnet p grund av risken
fr strningar i hjrtverksamheten (arytmier).

Behandling p lngre sikt, epidemibekmpning, prevention. Efter
avgiftningen r behandlingen av sniffare och sniffargng oftast en uppgift
fr socialtjnsten och barn- och ungdomspsykiatrin. D gller det att med
hjlp av familjeterapi mobilisera frldrarna och ntverket kring sniffaren
samt att genom gngbearbetning pverka sniffargruppen. Sniffningsepidemier
upptrder sporadiskt, ibland med lnga tidsmellanrum. Drfr saknar ofta
svl sniffaren som hans omgivning och vrdpersonalen aktuella kunskaper om
sniffningens relativa farlighet. Mnga tror helt felaktigt att sniffning, i
jmfrelse med t ex missbruk av alkohol och cannabis, r en bagatellartad
freteelse. I sjlva verket r riskerna fr pltsliga ddsfall och
bestende kroniska allvarliga skador p hjrna och inre organ mycket stora.
En frstahandstgrd d man upptcker att sniffning frekommer r drfr
att omedelbart mobilisera skola, socialtjnst och frldrafreningar fr
att snabbt ge saklig information om de verkliga riskerna. Samtidigt br
lokala inkpsstllen fr sniftbara mnen, t ex frghandlare och
bensinstationer, manas till skrpt uppmrksamhet. I mnga fall leder sdana
tidigt insatta massiva informationstgrder till en dramatisk minskning av
sniffningen. I andra fall kan krvas en mer organiserad gngbearbetning.

-------------------------------------------------------------------------

Snop, slanguttryck fr marijuana.

Snorta, snortare, sniffa, sniffare (av kokain). Att snorta innebr att dra
        in kokainpulver i nsan.

Snorts, slanguttryck fr PCP.

Snow, slanguttryck fr kokain, tidigare ven fr heroin.

Snowbird, slanguttryck fr kokain.

Snuffam, ett annat slanguttryck fr sniffa.

Snus, finmalen tobak, som undergtt en jsningsprocess i vrme och drefter
        avkylts. Att snusa ("ta en pris") r att via nsan inandas snuset.
        Detta kan ocks lggas in under verlppen och formar d en s k
        mullbnk.

Snut, slanguttryck fr polis.

Snutnoja, slanguttryck fr knslan av att vara frfljd av polisen.
        Srskilt amfetamin- och kokainmissbrukare kan pltsligt f fr sig
        att ngon i ett sllskap r polis, eller att polisen skall gra
        razzia. Missbrukaren kan drfr snabbt kasta bort eller spola ned
        narkotika, fly i panik eller angripa ngon som han misstnker r
        polis. (Se Paranoia och Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk. )

SNVF, se Svenska narkomanvrdsfrbundet.

Sn, slanguttryck fr kokain.

Sngubbe, slanguttryck fr kokainlangare.

Snljus, synfenomen vid kokainmissbruk. Det liknar reflexer frn
        snkristaller, geometriska figurer som flimrar och vibrerar i
        sicksacklinjer. Det r kokainets kraftigt stimulerande effekt p
        centrala nervsystemet som utlser detta synfenomen.

Snskottare, slanguttryck fr kokainlangare.

Soapers, soapes, slanguttryck fr metakvalon, smnmedel.

Sober, av latinets sobrius, nykter, mttfull, behrskad.

Sobril, varunamn fr oxazepam.

Social bakgrund, se Orsaker till narkotikamissbruk.

Sociala arvet, ett numera vanligt uttryck som en gng myntades av Gustav
        Jonsson ("Sk-Gustav") vid Barnbyn Sk utanfr Stockholm. Han kunde
        visa att de barn som vrdades dr oftast hade frldrar som haft
        eller fortfarande hade sociala svrigheter, vilka sledes gick "i
        arv".

Sociala effekter och skador av narkotikamissbruk, se de olika preparaten
        och Beroende av droger, Ddlighet bland narkotikamissbrukare,
        Kriminalitet och narkotikamissbruk och Risker vid
        narkotikamissbruk.

Socialfarmaci, socialfarmakologi och lkemedelsepidemiologi r mnesomrden
        dr man studerar lkemedel med utgngspunkt i "verkligheten", dvs
        hur anvndningen av befntliga lkemedel i praktiken ter sig i ett
        epidemiologiskt och socialt perspektiv. Man undersker t ex
        frhllandet mellan lkemedelsanvndnin och sjuklighet och
        ddlighet i befolkningen. Lkemedelsanvndningen kan ocks
        relateras till t ex lkartthet, hur sjukvrden r organiserad osv.
        En socialfarmakologisk studie (av Arne Melander) har kunnat visa
        att en omfattande bensodiazepinfrskrivning i Helsingborg till viss
        del berott p att ett litet antal ldre privatpraktiserande lkare
        varit alltfr frikostiga med sdan frskrivning.

Socialmedicin, den del av den medicinska vetenskapen som behandlar
        samhllets behov av och inflytande ver medicinsk verksamhet och
        hlsovrd, samt omvnt. Till socialmedicin rknas t ex olika former
        av hlsounderskningar eller studier av hur arbetsmiljn pverkar
        hlsan. Hit hr ocks epidemiologiska studier ver hur
        narkotikamissbruk i en befolkning leder till en kning av
        sjukvrdskonsumtionen.

Socialnmnd, en nmnd sammansatt av ett antal politiskt valda ledamter,
        som har hand om de sociala frgorna i respektive kommun. Den r
        organiserad enligt kapitel 3 i kommunallagen (1977:179). Hr
        regleras antalet ledamter, valbarhet, mandattider, rtt till
        ledighet frn anstllning fr att fullgra ett politiskt uppdrag,
        etc. Socialnmnden har en rad ligganden. I  10 i
        socialtjnstlagen sgs t ex att socialnmnden br genom hjlp i
        hemmet, frdtjnst eller annan service underltta fr en enskild
        att bo hemma och ha kontakter med andra. Nmnden br tillhandahlla
        sociala tjnster genom rdgivningsbyrer (t ex i alkohol- och
        narkotikafrgor), soeialkontor och liknande, socialjour eller annan
        jmfrbar verksamhet. I  23 och 24 stadgas att behovet av
        familjehem eller hem fr vrd eller boende inom varje
        landstingskommun skall tillgodoses av landstingskommunen och
        kommunerna i omrdet. Vidare skall de gemensamt upprtta en plan
        fr att skapa sdana hem och frdela ansvaret fr deras inrttande
        och drift. Planen skall redovisas fr lnsstyrelserna. Vrden skall
        bedrivas i samrd med socialnmnden. I, socialtjnstlagens  11
        talas om tgrder mot missbruk: Socialnmnden skall arbeta fr att
        frebygga och motverka missbruk av alkohol och andra
        beroendeframkallande medel. Insatser fr barn och ungdom br drvid
        gnas srskild uppmrksamhet. Socialnmnden skall genom information
        till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppskande
        verksamhet sprida kunskap om skadeverkningarna av missbruk och om
        de hjlpmjligheter som finns. Socialnmnden skall aktivt srja fr
        att den enskilde missbrukaren fr den hjlp och vrd han behver.
        Nmnden skall i samfrstnd med den enskilde planera hjlpen och
        vrden och noga bevaka att planen fullfljs. Socialnmndens
        skyldighet att motverka missbruk av alkohol och andra
        beroendeframkallande medel innebr en skyldighet att verka ven om
        den enskilde missbrukaren inte framstllt nskeml om hjlp. ven
        om det finns mjlighet att framtvinga en viss tgrd enligt LVM
        eller LVU, br nmnden i frsta hand erbjuda den frivilliga hjlp
        som str till buds. Socialnmndens beslut fr verklagas hos
        lnsrtten. Man kan t ex besvra sig ver nmndens beslut om
        storleken p det ekonomiska bistndet, och det gr ven att besvra
        sig om nmnden skulle vgra att betala kostnader fr en narkomans
        vistelse p behandlingshem.

Socialstyrelsen, SoS, r den myndighet som tillsammans med lnsstyrelserna
        har tillsynsansvar fr narkomanvrden. Socialstyrelsen disponerar
        statsbidrag till frsksverksamhet och utvecklingsarbete inom
        narkomanvrden. Speciella anslag fnns fr insatser mot lHIV/aids,
        fr samverkan mellan socialtjnst och kriminalvrd, fr samverkan
        mellan polis och socialtjnst etc.

Socialtjnstlagen, SoL ersatte frn 1980 de tidigare vrdlagarna
        barnavrdslagen, nykterhetsvrdslagen och socialhjlpslagen - och
        socialtjnsten fck en lagstiftning som r gemensam fr hela
        vrdomrdet. Ett grunddrag i denna lagstiftning r tilltron till
        mnniskans egen frmga att pverka sin situation. Efter att
        tidigare i mnga avseenden ha haft en verordnad och kontrollerande
        funktion r socialtjnsten nu mer serviceinriktad och hjlpande.
        Den skall prglas av en helhetssyn i stllet fr det symtomtnkande
        som de ldre lagarna kunde ge utrymme fr. I socialtjnstlagens 1,
        den s k portalparagrafen, anges de vergripande mlen och
        grundlggande vrderingarna fr samhllets socialtjnst -
        demokrati, jmlikhet, solidaritet och trygghet. Socialtjnstlagen
        r en ramlag som vilar p dessa grunder. Portalparagrafen lyder s
        hr: "Samhllets socialtjnst skall p demokratins och
        solidaritetens grund frmja mnniskornas ekonomiska och sociala
        trygghet, jmlikhet till levnadsvillkor och aktiva deltagande i
        samhllslivet." Socialtjnsten skall med hnsyn till mnniskans
        ansvar fr sin och andras sociala situation inriktas p att frigra
        och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Den enskilde har
        t ex rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning och sin
        livsfring i vrigt, om hans behov inte kan tillgodoses p annat
        stt. Den enskilde skall genom bistndet tillfrskras en sklig
        levnadsniv. Bistndet skall utformas s att det strker hans
        resurser att leva ett sjlvstndigt liv. Kommunen har det yttersta
        ansvaret fr att de som vistas i kommunen fr det std och den
        hjlp som de behver. Detta ansvar innebr ingen inskrnkning i det
        ansvar som vilar p andra huvudmn. (Angende kommunens ansvar fr
        att frebygga och motverka missbruk av alkohol och narkotika, se
        Socialnmnden.)

Socialvetenskapliga forskningsrdet, inrttades 1990 med uppgiften att
        stdja grundforskning inom socialvetenskap och socialpolitik. Vissa
        omrden r prioriterade. Dit hr folkhlsovetenskaplig forskning,
        handikappforskning, ldreforskning, missbruksforskning samt
        forskning om migration och etniska relationer (invandrarforskning).
        Rdet bestr av elva ledamter med suppleanter. Sju fretrder
        forskarsamhllet och r valda av universiteten, fyra r
        allmnfretrdare utsedda av regeringen.

Society for the Suppression of Opium Trade, organisation som bildades 1874
        i London fr att bl a utva ptryckningar p det brittiska
        parlamentet i syfte att frbjuda den omfattande och - som
        organisationen ansg - djupt omoraliska opiumfrsljningen till
        Kina. (Se Opiumkrigen.)

Socionom, en person med examen frn socialhgskola. Socionomer arbetar inom
        sociala verksamhetsomrden eller med administration och
        frvaltning. Utbildningen innehller kursavsnitt som berr
        psykologi, sociologi, ekonomi och juridik, srskilt socialrtt. Ef
        tersom utbildningen r yrkesfrberedande innehller den ocks
        praktiktjnstgring. De som har examen frn social utbildningslinje
        terfnns ofta som socialsekreterare inom socialtjnsten, som
        kuratorer inom sjukvrden eller som behandlingspersonal inom
        missbrukarvrden.

Sociopat, karaktrsavvikande person p kant med samhllet. (Se Psykopat.)

Sockerbit, slanguttryck fr LSD. Uttrycket grundar sig p att LSD ibland
        slts indrnkt i sockerbitar. (Se Sugar lump.)

Sockerpiller, se Placebo.

SOL, se Socialtjnstlagen.

Soles, slanguttryck fr hasch.

Solution, lsning, upplsning av fasta, flytande eller gasformiga mnen i
        vtskor. Det r ett tekniskt lsningsmedel som vid sniffning ger
        berusning.

Soma, 1) Kroppen - i motsats till sjlen (psyket). Av detta kommer
        begreppet somatisk, kroppslig. 2) Slanguttryck fr PCP,
        fencyklidin, ett hallucinogent preparat. 3) Namnet p det
        lyckopiller som anvnds av mnniskorna i den framtidsstat som
        Aldous Huxley beskriver i boken Du skna nya vrld.

Somatisk, kroppslig - i motsats till sjlslig, psykisk.

Somatisering, "frkroppsligande" av psykiska symtom. Angesttillstnd,
        depressioner kan t ex yttra sig i hjrtsymtom eller magvrk. (Se
        ngest.)

Somniferum, av latinets somnus, smn och ferre, bra, bringa. Det r ett
        ord fr smnmedel. Ordet ingr ocks i papaver somniferum, det
        latinska ordet fr den vallmo som opium utvinns ur.

Somnolens, bengenhet att somna, smnighet, sjukligt smnbehov, lindrig
        grad av medvetslshet.

Son of one, slanguttryck fr metakvalon, ett smnmedel.

Sopors, slanguttryck fr metakvalon, ett smnmedel.

SoS, se Socialstyrelsen.

SOSFS, Socialstyrelsens frfattningssamling, de lagtexter som jmte
        ramlagarna reglerar frhllandena inom det medicinska och sociala
        omrdet i Sverige. SOSFS utges kontinuerligt. Dr ingick tidigare
        de svenska frteckningarna ver narkotika, innan ansvaret fr dessa
        1991 vertogs av det nya Lkemedelsverket (se LVFS).

Sound of coke, hrselhallucinationer vid kokainfrgiftning eller
        kokainpsykos. Alla ljud hrs egendomligt frstrkta. Man kan ocks
        inbilla sig att ngon ropar p en frn ett annat rum eller frn
        hrnen i rummet.

SPAA, se Lkare mot Aids.

Spacad, utspacad, slanguttryck fr att vara s narkotikapverkad att man
        helt frlorat kontakten med verkligheten - man r med andra ord
        "ute i rymden" (engelskans space). Uttrycket anvnds ocks synonymt
        med utflippad.

SPANARK, arbetsgrupp inom Rikspolisstyrelsen som 1980 freslog en avsevrd
        utvidgning av polisens mjligheter att anvnda sig av s k
        okonventionella spaningsmetoder i jakten p grova
        narkotikabrottslingar. Med detta avsgs bl a avlyssning (buggning),
        infiltration, provokation genom narkotikakp,anvndning av
        "kronvittnen" etc. Frslagen hnvisades 1981 till
        tvngsmedelskommittn, som fick utreda frgan ytterligare. Till
        slut avvisades dock SPANARK:s frslag av de politiska instanserna,
        p grund av att de ansgs strida mot gllande principer fr
        rttsskerhet.

Spansk fluga, lytta vesicatora, en ca tv centimeter lng, metalliskt
        gulgrn eller blgrn skalbagge av familjen oljebaggar. Den r
        numera sllsynt i Sverige men periodvis vanlig i Sydsverige. Den
        lever p bladen av ask, syrn etc. Spansk fluga innehller ett
        starkt giftigt mne, kantaridin (cantharidin), som utvinns genom
        att skalbaggen torkas och mals. Medlet har anvnts i folkmedicin
        och i olika krleksdrycker. Spansk fluga, som allts inte r ngon
        fluga, fick sitt namn av att spanjorerna exporterade skalbaggarna i
        torkad form till apotek ver hela Europa. P apoteken stttes de i
        mortel till ett pulver (100 gram torrsubstans innehll ca 0,5
        procent kantaridin.) Pulvret anvndes bl a som en viktig ingrediens
        i afrodisiakum, eftersom det pstods ka knsdriften och
        erektionen. P grund av de svra njurskador som mnet frorsakar
        har detta bruk i stort sett upphrt, men enstaka ddsfall har
        frekommit i modern tid.

Sparklers, plenty sparkle, slanguttryck fr centralstimulantia.

Spasm, krampartad sammandragning. Spasm i tarmarna, kolik, r ett vanligt
        symtom vid heroinabstinens.

Spasmofen, smrtstillande preparat av morfintyp. Det innehller de
        verksamma substanserna metylskopolamin, papaverin, morfin, noskapin
        och kodein.

Special la Coke, slanguttryck i Frankrike fr ketaminpulver.

Speed, slanguttryck fr centralstimulantia.

Speed ball, slanguttryck fr en blandning av heroin och kokain. Blandningen
        r srskilt riskfylld, eftersom verkningarna r svra att frutse,
        och risken fr verdos och andningsstillestnd r betydande.

Speed for lovers, slanguttryck fr MDA.

Speedad, slanguttryck fr att vara pverkad och hyperaktiv i ett
        amfetaminrus.

Spikklubba, datura stramonium, en ettrig giftig vxt med vita strutformade
        blommor. Den hrstammar frn Asien men finns bde odlad och
        frvildad i Syd- och Mellansverige, srskilt vid ldre grdar och
        avfallsplatser. Spikklubba var frr en viktig medicinalvxt, och
        den anvndes troligen ocks av de kvinnor som blev anklagade fr
        att vara hxor. Vxten innehller flera verksamma substanser som
        atropin, hyposcyamin [Fel! HYOScyamin] och skopolamin. ven
        daturaarterna megafonblomma, nglabasun och nglatrumpet innehller
        dessa alkaloider och har snarlika effekter. Nr vxtdelarna ts,
        dricks (exempelvis i form av te) eller rks kan alkaloiderna
        framkalla mycket kraftiga hallucinationer. Ruseffekterna och
        euforin intrder efter ca 20 minuter tillsammans med frossa och
        feber med rinnande nsa samt diarr. Drefter fljer frsmrad
        koordinationsfrmga, talstrningar, svrighet att svlja,
        krkningar, minnesfrlust, dimsyn och tryckknslor i huvudet. Vid
        hg dosering fljer hallucinationer som kan vara kraftigare n vid
        anvndning av LSD. Det hallucinatoriska tillstndet kan vara i
        flera dagar och ge svra panikknslor, fr att till slut verg i
        fullt utvecklad psykos. I enstaka fall fljer kraftiga konvulsioner
        och koma. Vid lngre tids missbruk utvecklar kroppen en viss
        tolerans och hgre och hgre doser krvs fr att samma
        berusningseffekt skall uppns. Hjrtat orkar dock inte alltid med,
        och flera ddsfall i andningskollaps har rapporterats. tgrder vid
        verdos r att framkalla krkning, ge kol och ordna snabb transport
        till sjukhus fr eventuell antidotbehandling.

Spik och hammare, slanguttryck fr injektionsspruta med nl. Uttrycket
        anvnds bl a p svenska fngelser.

Splash, slanguttryck fr amfetamin eller metamfetamin.

Spreckled birds, slanguttryck fr amfetamin.

Springare, benmning p en kontaktman inom den illegala gatulangningen. Han
        sker upp de kunder som nskar kpa narkotika och informerar dem om
        det aktuella dagspriset och om var de kan kpa narkotikan. Ofta tar
        han dem sedan med till langaren, som skter sjIva frsljningen.
        Springaren brukar f 10 procent i provision fr sitt besvr. Fr
        detta kan han ibland finansiera sitt eget missbruk. (Se
        Gatulangning.)

Sprittningar, fina skakningar som kan observeras hos nyfdda barn till
        narkotikamissbrukande kvinnor, och som beror p heroinabstinens
        eller cannabisabstinens. (Se ven Graviditet och
        narkotikamissbruk.)
        
-------------------------------------------------------------------------
SPRUTBYTESPROGRAM
-------------------------------------------------------------------------

Sprutbytesprogram vnder sig direkt till injektionsnarkomaner i syfte att
ge dem rena sprutor, s att de skall kunna undg HIV och andra blodburna
infektioner. I allmnhet innehller programmen ocks mjligheter till enkel
medicinsk hjlp, erbjudande om narkomanvrd, gratis kondomer och tillflle
att terlmna frorenade sprutor s att de kan frstras.
Sprutbytesprogrammen frlggs i regel till omrden dr det finns mnga
narkomaner. Verksamheten bedrivs antingen i bussar som kan beskas i
stadens centrum (som i Oslo), i lokaler nra den vriga narkomanvrden
eller p sjukhusens infektionskliniker. Att dessa program kom att utvecklas
i vstvrlden under senare delen av 1980-talet berodde p den snabba
spridningen av lHIV/aids bland narkotikamissbrukare. Exempelvis pvisade
tv lkare i Edinburgh, J R Robertson och J J K Roberts, r 1986 att
HIV-smittan p drygt ett r under 1984-1985 spritt sig till mer n 50
procent av narkomanerna i deras stadsdistrikt, och att detta hade orsakats
frmst av bristen p rena sprutor. (Detta i sin tur berodde p att den
skotska polisen i sin kamp mot narkotika just d frskte hindra apoteken
frn att slja sprutor till narkomanerna.) Det framstod som mycket tydligt
att HIV-smittan bland narkomaner oftast spreds genom att de sinsemellan
delade sprutor som frorenats av blodpartiklar. Andra forskare, bl a E C
Buning, chef fr Amsterdams narkomanvrd, visade i en rad vetenskapliga
underskningar att massdistribution av rena sprutor, utdelning av gratis
kondomer och medicinsk upplysning hade bromsat spridningen av HIV bland
Amsterdams narkomaner, s att den under hela senare delen av 1980-talet lg
p samma niv (30 procent smittade). Ngon kning av narkotikamissbruket
under denna tid hade inte observerats. Vidare hade Don C Des Jarlais,
forskare vid Beth Israel Hospital i New York, alltsedan brjan av
1980-talet publicerat en rad studier ver HIV-epidemin bland narkomanerna i
New York. Han menade att den frfrande snabba smittspridning som
observerats dr kunde komma att upprepas var som helst bland narkomanerna i
vrldens storstder - en spdom som sedan slog in i Edinburgh, Dublin,
Bangkok, Buenos Aires, Rio de Janeiro och Warszawa. Don C Des Jarlais har
alltsedan 1986 rekommenderat organiserat sprutbyte som en frebyggande
tgrd. En expertkommitt inom WHO (Vrldshlsoorganisationen) kom redan
1986 med rekommendationer som stdde denna politik. Dessa signaler ledde
till att frmst Storbritannien, drefter Australien och Kanada, satsade p
en snabb utbyggnad av sprutbytesprogram. Numera r sdana program en
accepterad frebyggande tgrd vrlden ver, utom i vissa stater i USA samt
i Sverige. Paradoxalt nog r det just de stater i USA vilka har det mest
omfattande narkotikamissbruket, som motstter sig ett organiserat
sprutbyte. Myndigheterna dr r nmligen rdda fr att en sdan tgrd
skulle leda till kat narkotikamissbruk. Talrika studier har emellertid
visat att dessa farhgor r obefogade. I stllet har man kunnat konstatera
att 50-80 procent av missbrukarna genom sprutbytesprogram frmr ndra sitt
beteende s att de tar mindre risker att smittas av HIV och andra
infektioner. fir 1985, allts det r d man brjade kunna HIV-testa, visade
det sig att minst 50 procent av Stockholms heroinister redan var smittade,
medan heroinisterna i Skne nnu var fria frn smitta. Detta frhllande,
tillsammans med de bestmda rekommendationerna frn WHO, var orsaken till
att narkomanvrden och infektionskliniken i Lund (Kerstin Tunving, Bengt
Andersson, Bengt Ljungberg och Bertil Christensson) i november 1986
startade ett sprutbytesprogram p infektionsklinikens mottagning. I augusti
1987 inleddes ett liknande program p infektionskliniken i Malm (Stig
Cronberg, Torkel Moestrup, Magnus Andersson). Dessa tv program har fram
till 1992 frblivit Sveriges enda. Sprutnarkomanerna i Lund och Malm med
omnejd erbjuds att under vissa ppettider byta begagnade sprutor mot rena.
De fr ocks gratis kondomer. I vrigt erbjuds de - av ett srskilt team av
sjukskterskor, lkare och narkomanvrdare - upplysning om smittovgarna
fr HIV och andra blodburna infektioner, regelbunden HIV-testning,
vaccination mot hepatit B, i frekommande fall enkel medicinsk behandling
och kontakt med narkomanvrden. De begagnade sprutorna (80 procent
terlmnas) frstrs genom sjukhusets frsorg. Man kommer genom programmet
ven i kontakt med dolda missbrukare, t ex mnga ldre amfetaminmissbrukare
som lever ett socialt fungerande liv. Dessa bda sprutbytesprogram har fram
till 1992 ntt mer n 2 000 narkomaner i vstra Skne. Lundaprogrammet har
gett upphov till ett tjugotal rapporter som publicerats p svenska och
internationellt. Vetenskapligt r det ltt att konstatera att programmen
kommit i kontakt med mnga missbrukare och att dessa ndrat sina vanor och
skt undg HIV. Missbrukarna har ocks gtt in fr att regelbundet
HIV-testa sig - 94 procent av dem r HIV-testade enligt en
stickprovsunderskning. Att programmen verkligen dmpar spridningen av HIV
r det emellertid inte ltt att bevisa helt invndningsfritt, d
underskningsresultatet kan pverkas av mnga frhllanden i samhllet.
Socialstyrelsen utredde 1989 sprutbytesprogrammen, vilket ledde till att
man rekommenderade metoden. Planerna p en utbyggnad av program p fler
orter mttes 1989 av ofrstende, fientliga attityder bde frn vissa
myndigheter och frn narkomanvrden i det vriga Sverige, samt utsattes fr
en vldsamt negativ kampanj. Planerna stoppades i riksdagen, dr man nd
kunde tnka sig fortsatt frsksverksamhet p ngra orter. Drav blev dock
intet. Ngot lokalt motstnd mot programmen finns emellertid inte i Skne.
Mellan ren 1986 och 1992 intrffade endast tta fall av HIV-smitta bland
narkomaner i Malm. I Lundomrdet har man p sex r (1986-1992) inte
upptckt ngra nya fall av HIV bland sknska narkomaner som skt vrd.
Frekvensen HIV-smittade bland sprutnarkomanerna i hela Skne lg 1992 p
1-2 procent. (Ett femtiotal knda HIV-smittade narkomaner frn andra delar
av Sverige flyttade emellertid 1992 in i omrdet.) I Stockholmsregionen har
dremot mer n 200 nya fall av HIV-smitta bland narkomaner upptckts under
perioden 1986-1992. Dr, liksom i vriga Sverige, fr injektionssprutor
inte kpas ut p apotek utan recept. (Det r belagt med btesstraff - 100
kronor - att inneha spruta fr att injicera narkotika.) De narkomaner som
inte kan bryta med sitt injektionsmissbruk r d hnvisade till den
illegala marknaden fr att f tag p sprutor, vilket innebr kad risk fr
att de anvnder begagnade, orena verktyg.

-------------------------------------------------------------------------

Sprutvlling, slanguttryck fr det frdigblandade innehllet i en
        narkotikaspruta.

Spungen, Deborah, amerikansk frfattarinna som i boken Inte som andra
        dttrar (1983) beskrivit sin dotter Nancy Spungens missbruk och
        samvaro med punkstjrnan Sid Vicious i gruppen Sex Pistols.

Squires extrakt, patentmedicin som lanserades p 1840-talet av den engelske
        apotekaren Peter Squire. Preparatet innehll cannabis och ansgs
        frmst pskynda vrkarbetet vid frlossningar. Medicinen pstods
        ocks i likhet med den tidens vriga patentmediciner hjlpa mot
        aptitlshet, smnsvrigheter, migrn, ofrivilliga ryckningar, hosta
        och menssmrtor. Dessutom skulle den kunna anvndas vid behandling
        av morfinister och alkoholister. (Se O'Shaughnessy.)

Star dust, slanguttryck fr kokain.

Startgas i aerosolfrpackning, avsedd att underltta start av bilmotorer
        vid kall vderlek, innehller i vissa fall eter. (Se Sniffning av
        thinner, solution, trikloretylen och andra klorerade kolvten.)

Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i Linkping sorterar under
        Rikspolisstyrelsen. Vid laboratoriet utfrs kriminaltekniska
        underskningar, t ex analyser av narkotikabeslag fr i frsta hand
        polis, klagare och domstolar.

Statens rttskemiska laboratorium i Linkping sorterar under Social-
        styrelsen. Vid laboratoriet utfrs underskningar av rttskemisk
        och blodgruppsserologisk art, t ex blod- och urinanalyser.

Statens Ungdomsrd, myndighet som sorterar under Civildepartementet. Rdet
        frdelar statligt ekonomiskt std till ungdomsorganisationer, bl a
        srskilda bidrag fr informationsverksamhet om alkohol och
        narkotika.

Status epilepticus, livshotande tillstnd d epilepsianfall kommer i
        tt fljd. (Se epilepsi.)

Stemetil, varunamn fr proklorperazin.

Stenad, slanguttryck fr narkotikapverkad. Uttrycket avsg ursprungligen
        frmst cannabisrus.

Stenberg, Birgitta, (f 1932), journalist, kulturskribent och frfattare. I
        sin tredje roman Chans (1961, filmatiserad 1962) tog Stenberg upp
        samtidens problem och gav realistiska skildringar av livet i
        1950-talets Stockholm - rotlsa ungdomar p raggarfk, p barer, i
        knarkarkvartar och p stadens gator. Centrala teman i hennes
        frfattarskap har hela tiden varit utanfrskap, identitet,
        sexualitet och konstnrsskap. I flera romaner har hon ingende
        skildrat missbruk av centralstimulantia. I boken Rapport ( 1969)
        redogr hon ppenhjrtigt fr ngra rs narkotikamissbruk, dr ett
        tillflligt missbruk vergick i ett totalt beroende - ocks av
        langaren. Goda vnner rddade henne ur elndet och uppmanade henne
        att skriva ned en redogrelse fr sina upplevelser: "Dina ord
        skulle kunna ppna drren p vid gavel till den dr andra vrlden,
        med vad det kunde innebra av mjligheter fr ngra att g ut som
        du sjlv, och fr mnga som fascinerats av det artificiella ljuset
        i drrspringan att veta vart de gr in." Andra bcker av Stenberg
        r Mikael och poeten ( 1956), Diktarna infr nutidsproblemen
        (1957), Vitav natten (1958), Krlek i Europa (1981), Apelsinmannen
        (1983, som TV-serie 1990).

Stereotypier, kontinuerligt upprepade meningslsa rrelser. (Se
        Pundning och Amfetamin.)

Stesolid, varunamn fr diazepam.

Stick, sticka, slanguttryck fr marijuana respektive marijuanacigarett.

Stickmrke, mrke i huden efter en injektionsspruta. Hos erfarna
        injektionsnarkomaner kan man vid lkarunderskning ofta finna ett
        prlband av stickmrken lngs armarnas ytliga vener.

Stickmrkesunderskningen, (SMU) vid allmnna hktet i Stockholm r en
        underskning som pbrjades av professor Nils Bejerot och som
        pgtt sedan 1970. Numera leds den av professor Robert Ohlin och
        lkaren Kerstin Kll. En rad data samlas in om de hktade
        narkomanerna. Genom analys av materialet kan man t ex studera hur
        vanlig HIV-smittan r bland narkomanerna. Ddligheten i gruppen har
        bl a analyserats.

Stink weed, slanguttryck fr marijuana och spikklubba.

STOFF, Socialstyrelsens tidskrift fr en offensiv missbrukarvrd. Den var
        en regelbundet utkommande idtidskrift utgiven av Socialstyrelsens
        enhet fr individ och familj, men lades pltsligt ned i december
        1992.

Storhetsvansinne, megalomani, ett vanligt symtom vid kokainmissbruk.
        Symtomet frekommer ocks vid mani, en sjukdom inom psykiatrin. (Se
        Psykiska komplikationer till narkotikamissbruk.)

Storyville, den stadsdel i New Orleans, USA, som kring sekelskiftet var
        centrum fr spel, prostitution och narkotikahandel. P bordellerna
        fddes jazzmusiken, d de svarta musikerna underhll gsterna
        natten igenom. Samtidigt rktes dr ansenliga mngder marijuana.
        Kyrkan och nykterhetsrrelsen bekmpade verksamheten. Dessa
        kampanjer fick ibland rasistiska vertoner, genom att begreppen
        neger, jazzmusik, marijuana och asocialitet kombinerades. Nr
        Storyville 1917 "stngdes" frsta gngen, tog mnga musiker med sig
        bde jazzen och marijuanan till nordstaterna, frmst till Chicago
        och New York. (Se Harlem.)

STP, Serenity Tranquility Peace, slanguttryck fr DOM (2,5-di-metoxi-4-
        metylamfetamin eller 2-amino-1-(2,5-dimetoxi-4-metyl-fenylpropan)),
        ett amfetaminpreparat, narkotikaklassat enligt frteckning I. Tre
        milligram kan ge hallucinationer, som kulminerar efter 3-4 timmar.

Straff, se Lagstiftning om narkotika och l Kriminalvrd och
        narkotikamissbruk.

Straw, slanguttryck fr marijuana.

Strawberry fields, slanguttryck fr LSD hmtat frn en text av the Beatles.

Stress, engelskt ord fr spnning, kroppens reaktion p alla fysiska och
        psykiska pfrestningar. Stress r ofta en anledning till missbruk,
        t ex av lugnande medel som bensodiazepiner.

Stressfaktorer, stressorer, de pfrestningar som vllar stress. Det finns
        positiva faktorer som driver mnniskor att ka eller frbttra sina
        prestationer. Nr en mnniska drivs ver sin toleransgrns blir
        stressfaktorerna negativa och kan orsaka smnlshet, psykisk
        trtthet, frhjt blodtryck, magsr osv. Toleransgrnsen varierar
        frn mnniska till mnniska, men den kan ocks vxla hos individen
        under olika skeden i livet. (Se ven Utbrndhet.)

Stresshormoner. Vissa signalsubstanser och hormoner utsndras i stora
        mngder i kroppen i samband med kade pfrestningar, hot och
        farofyllda situationer. Till denna grupp av mnen rknas adrenalin,
        noradrenalin och kortisol. Stresshormonerna leder till att
        vakenheten, hjrtverksamheten och andningen kar samt till ndrad
        mnesomsttning. Centralstimulerande medel kar fristtningen av
        stresshormoner, framfr allt adrenalin och noradrenalin, vilket
        leder till symtom som hjrtklappning.

Stritan, slanguttryck fr prostitutionsstrket, den gata dr de
        prostituerade raggar upp sina kunder. Av de kvinnliga
        heroinmissbrukarna lever 70 procent p att prostituera sig. Deras
        nattliga hemvist blir d stritan. (Se Prostitution och droger och
        Kvinnliga narkomaner. )

Stryknin, giftig alkaloid som erhlls bl a ur frn frn rvkaketrdet
        strychnos nux vomica. I sm doser verkar strykninnitrat
        stimulerande p nervsystemet och har drfr anvnts i vissa
        lkemedel. Stryknin har ocks ibland frekommit som tillsatsmedel
        p den illegala narkotikamarknaden. Inom folkmedicinen har det
        funnits en frestllning om att stryknin skulle vara ett effektivt
        afrodisiakum. Den strsta risken med stryknin r att redan mttlig
        verdosering (ver tv milligram) kan vara livshotande.

Strmstedt, Lasse, (f 1935) var fram till 1971 diversearbetare med avbrott
        fr fngelsevistelser. Efter 1971 frndrade han sitt liv och blev
        frfattare, debattr och skddespelare. Tillsammans med
        journalisten Christer Dahl skrev han ngra romaner under
        pseudonymen Kennet Ahl. I romanen Grundbulten (1974) berttar
        Kennet Ahl i hgt tempo och med svart humor om kkfararen Kennet
        Ahl, i vars sllskap lsaren mter en mngd fngelsekunder,
        knarkare och poliser. Med ordet grundbulten menas den bult som
        hller samman grunden i fngelset - avlgsnar man den rasar det.
        Liksom Grundbulten blev nsta roman Lyftet (1976) en stor
        publikframgng. Lyftet r det alla brottslingar drmmer om - den
        pltsliga storvinsten p Solvalla, den vldiga scken med det
        enorma bytet frn en bankkupp eller scken med heroin, vrd en
        miljon p Sergels torg. Kennet Ahl drmmer emellertid om ett annat
        lyft - att bli hederlig. Med hjlp av en kvinna sker han tervnda
        till ett "normalt" liv, men terfaller gng p gng. (Boken
        filmades senare. ) I ngra sjlvbiografiska bcker - G i fngelse
        (1981), I fngelse (1982) och Sanningens minut (1984) - berttar
        Strmstedt hur det kom sig att den unge arbetarpojken blev en
        etablerad brottsling och driven knarkare, som fortsatte med sitt
        destruktiva liv trots en mngd mjligheter att vnda om. Han hvdar
        visserligen att allt inte var uppvxtmiljns och omgivningens fel,
        men han anser ocks att det frmst berodde p honom sjlv att han
        lyckades ta sig ur elndet. Strmstedt har engagerat sig starkt i
        kampen mot brottslighet och narkotika. Han reser runt i skolor och
        ungdomslokaler och hller fredrag. Hans tes r att allt inte bara
        r samhllets fel - individen sjlv har ett ansvar fr sitt liv.
        Strmstedt r sjlv ett bevis p att en mnniska bde kan bryta sig
        loss ur missbruk och kriminalitet och dessutom bli en framgngsrik
        samhllsmedborgare. Strmstedt rekommenderar hrda tag mot
        narkotikan och narkomanerna.

Stuff, slanguttryck fr narkotika i allmnhet.

Stumblers, slanguttryck fr barbiturater.

Stlmansyndromet, populr beteckning fr det tillstnd av frhjt
        sjlvfrtroende, omnipotens, vldsbengenhet och likgiltighet fr
        omgivningen som kan intrda vid lngre tids missbruk av kokain.

Subkultur, en sociologisk term fr en eller flera grupper som visserligen
        r en del av det vanliga samhllet (vrdkulturen), men som har
        andra vrderingar och normer n detta och som tydliggr olikheterna
        genom avvikande beteendemnster. S bildar t ex narkomanerna en
        subkultur, liksom de kriminellt belastade. Den amerikanske
        sociologen A K Cohen skapade termen i sin bok Delinquent Boys: the
        Culture of the Gang (Chicago,1955), dr han beskrev vrderingarna
        och vrldsuppfattningen hos olika grupper av avvikare. Andra
        forskare, R Cloward och L Ahlin, beskrev senare i Delinquency and
        Opportunity: a Theory of Delinquent Gangs (Chicago, 1960) tre olika
        subkulturer: de som enbart gnar sig t att skaffa pengar genom
        kriminalitet, de som bara sysslar med vld och vldsbrott
        (konfliktgng) samt sdana som slagit till retrtt i samhllet
        (retrttister) och i stor utstrckning anvnder alkohol och droger.
        Den sistnmnda gruppen r sammansatt av personer som - ur
        samhllets synvinkel - sviktar i flera avseenden (double failures).
        De kan inte klara sig p ett legitimt stt i rttssamhllet, men de
        blir heller inte helt accepterade av den kriminella undre vrlden.
        Cloward och Ahlin menade att subkulturer uppstr i samhllen dr
        ungdomar r helt utan framtidsmjligheter. Dessa ungdomar knner
        sig hindrade och blockerade och avviker drfr frn det gngse
        kulturella mnstret. Begreppet subkultur anvnds ibland - felaktigt
        - ven om andra grupperingar i samhllet, t ex invandrare. I detta
        fall r det dock frga om etniska minoriteter, inte om subkulturer
        i sociologisk mening.

Subkutan, under huden. Subkutan injektion betyder insprutning under huden.
        Jmfr perkutan, genom huden.

Substitution, ersttning. Nr t ex metadon som led i en behandling fr
        erstta gatans heroin, talar man om farmakologisk substitution.

Sudden headache, pltslig huvudvrk, symtom vid kokainfrgiftning.

Sufentanil, C22H30N2O2S, smrtstillande preparat som tillhr gruppen
        opioider, patenterat av Janssen, narkotikaklassat enligt
        frteckning II.

Sug, hftig lngtan, tr efter drogupplevelsen. (Se Beroende av droger.)

Sugar, 1) Slanguttryck i Sverige fr heroin. 2) Slanguttryck i USA fr LSD.

Sugar lump, slanguttryck fr LSD. Under 1960- och 1970-talen sldes LSD
        ofta i form av en preparerad sockerbit.

Suicid, se Sjlvmord.

Suicidologi, lran om sjlvmordsfrsk och sjlvmord.

Summer skies, slanguttryck fr frn av Blomman fr dagen.

Sunshine, slanguttryck fr LSD.

Supari, se Betelntter.

Super acid, super C, slanguttryck fr ketaminpulver, ett narkosmedel.

Super blow, slanguttryck fr kokain.

Super grass, slanguttryck fr PCP, fencyklidin, ett hallucinogent preparat.

Super qualudes, slanguttryck fr metakvalon, ett smnmedel.

Super soper, slanguttryck fr smnmedlet metakvalon.

Super weed, surfer, slanguttryck fr PCP, fencyklidin, ett hallucinogent
        preparat.

Surmontil, varunamn fr trimipramin.

Svartsjukenoja, verdrivna misstankar om att partnern uppvaktas av andra,
        sjukliga frestllningar om inbillad otrohet. Detta r ett vanligt
        symtom vid missbruk av amfetamin och kokain. I svra fall kan
        svartsjukenojan innebra risk fr vldsbrott eller mord. (Noja r
        slanguttryck fr paranoia.)

Swedate, (Swedish Drug Addict Evaluation) ett forskningsprojekt fr att
        granska resultaten av olika behandlingsmetoder. (Se BAK-projektet
        och Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna
        missbrukare.)

Swedish diet, se Captagon.

Sweet, slanguttryck i Japan och USA fr marijuana.

Sweet calomel, slanguttryck fr kalmus.

Sweet jesus, slanguttryck fr morfin.

Sweet Lucy, slanguttryck fr marijuana.

Sweet lunch, slanguttryck fr marijuana.

Sweets, slanguttryck fr amfetamin.

Svenska freningen fr Alkohol- och Drogforskning, se SAD.

Svenska Carnegieinstitutet, stiftelse bildad 1982 med syfte att "frmja
        forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida
        samhllsproblem".

Svenska Farmakopn, den av svenska myndigheter faststllda
        lkemedelsfrteckningen, dvs listan ver de lkemedel som fr
        sljas p apotek samt freskrifter fr deras beredning och
        tillverkning. (Se Farmakop.)

Svenska Narkomanvrdsfrbundet, SNVF, partipolitiskt och religist obunden
        organisation som arbetar fr utveckling av den specialiserade
        offentliga ppna narkomanvrden. Frbundet bildades 1991.

Svenska Narkotikapolisfreningen, organisation fr polismn som arbetar med
        narkotikafrgor. Freningen som bildades 1987 har ca 700 medlemmar
        och ger ut Publikationfr Svenska Narotikapolisfreningen.

Svenska Rdet fr Alkohol- och Beroendefrgor, stiftelse bildad 1983 i
        syfte att i Sverige sprida kunskap om den s k Minnesotamodellen.

Svenska Socialarbetare i Kpenhamn, en verksamhet som sedan 1971 bedriver
        uppskande fltarbete i Kpenhamns narkotikamiljer.
        Socialstyrelsens byr fr socialt behandlingsarbete r huvudman.
        Tv svenska socialarbetare, en manlig och en kvinnlig, r ansvariga
        bl a fr en ppen mottagning nra Hovedbangaarden. De ger sig ocks
        ut i narkotikamiljerna fr att ska efter yngre svenska
        missbrukare och frm dessa att tervnda till Sverige. Emellant
        fr socialarbetarna bist anhriga som letar efter barn som
        frsvunnit i Danmark. Varje r fr de kontakt med ca 700 klienter,
        de flesta i 18-30-rsldern.

Svettning, vanligt symtom hos missbrukare. Symtomet kan vara ett tecken p
        abstinens. Srskilt heroinmissbrukare och metadonpatienter klagar
        ver besvrande svettningar.

Svimning, (synkope) pltslig medvetslshet till fljd av otillrcklig
        blodtillfrsel till hjrnan. Flera narkotiska preparat, t ex
        amfetamin, kokain och poppers pverkar blodtrycket kraftigt.
        Svimning kan allts bero p blodtrycksfall vid
        narkotikafrgiftning.

Sympatikus, frkortning av nervus sympathicus, det sympatiska nervsystemet,
        en del av det autonoma nervsystemet. Sympatikus reglerar de
        omedvetna (kropps)-funktioner som inte kan pverkas av viljan
        (vegetativa funktioner).

Sympatikusstorm kallas effekterna av en kraftig stimulering av det
        sympatiska nervsystemet. (Se Adrenalin.) Kokain ger centralt i
        hjrnan en kning av fldet av stimulerande signalsubstanser, vilka
        leder till hjrtklappning, hjt blodtryck och en omfrdelning av
        blod frn inre organ till hjrna och muskler. Kokain - och andra
        centralstimulerande preparat verkar ocks genom att blodkrlen dras
        samman, ngot som ven det frhjer blodtrycket. Resultatet av
        denna krafiiga stimulering, sympatikusstormen, blir att den
        kokainpverkade gonblickligen blir alert, snabb och stark, redo
        fr ventyr, redo att slss eller snabbt fly undan. Ett naturligt
        fysiologiskt svar, vars egentliga ndaml r att vid fara hjlpa
        individen med att snabbt behrska situationen, har utlsts p
        konstlad, kemisk vg.

Symtom, symptom, sjukdomstecken. Adjektivet symtomatisk betyder avser eller
        hr samman med en sjukdoms symtom.

Symtomteori, en teori enligt vilken narkotikamissbruk r ett symtom p
        samhlleliga missfrhllanden. (Se Orsaker till bruk och missbruk
        av droger.)

Syn, syner, synhallucinationer, synvillor, sinnesfrnimmelser som orsakas
        av inre retning utan yttre pverkan men uppfattas som verkliga av
        den hallucinerande. Det r ett vanligt symtom vid toxiska psykoser.
        (Se Psykiska komplikationer till missbruk.) Synhallucinationer
        frekommer srskilt vid missbruk av kokain, LSD och andra
        hallucinogener. Det verkar d som om de freml man betraktar vxer
        och krymper, ansikten i ens nrhet frvrids och frglggs, konturer
        blir oskarpa och rinner ut som flytande stearin.

Synanon, det frsta egentliga behandlingshemmet fr narkomaner. Det
        grundades i slutet p 1950-talet i Kalifornien, USA. Namnet Synanon
        uppkom genom att medlemmarna kallade sina mten fr symposier eller
        seminarier men blandade ihop dessa ord s att det blev Synanon.
        Grundaren Charles (Chuck) Dederich var en d medellders amerikansk
        affrsman som tagit sig ur sitt alkoholberoende med hjlp av
        lnkrrelsen. Han var en karismatisk ledare som kring sig samlade
        ett trettiotal fre detta narkotikaberoende och kriminella
        medellders mnniskor. De hyrde ett hus i en frort till San
        Francisco och brjade dr ta hand om varandra. De tillmpade den
        nytestamentliga regeln: "Allt vad I viljen att mnniskorna skola
        gra eder, det skolen I ock gra dem!", som var uppsatt verallt p
        vggarna. Alla i det lilla "samhllet" var verens om att
        medlemmarna mste leva fullstndigt drogfritt, och att fysiskt vld
        inte fick frekomma. Dessa regler har sedan kommit att
        karakterisera ven de 2 000 andra liknande terapeutiska samhllen
        som uppsttt ver hela USA med Synanon som frebild. Charles
        Dederich visste att missbrukarna tidigare levt ett liv i kaos och
        aldrig bekymrat sig om morgondagen. Han skapade drfr ett hrt
        strukturerat samhlle dr han sjlv var ledaren, verst i
        hierarkin. I Synanon levde man en form av klosterliv. Ingen gde
        ngonting sjlv. Alla gick kldda i snickarbyxor och hade rakade
        huvuden. Medlemmarna fostrades med bibelsprk och filosofiska
        sanningar till hgre moral och rlighet. Vardagssysslorna
        rangordnades, och den sist anlnde fck brja med de mest oansenliga
        gromlen, fr att sedan gradvis ta mera ansvar. De som skte sig
        till den hrda, klosterliknande tillvaron i Synanon behvde
        emellertid ngot utver struktur, disciplin och moral. De behvde
        ven f utlopp fr sina knslor, ofrlsta genom mnga rs
        narkotikaframkallat lugn eller nertryckta genom frdmjukande
        fngelsevistelser. Dederich infrde Synanon games, gruppsamtal med
        en ny form av attackterapi, grt, skrik och regression till mer
        barnsliga stadier. I samtalen deltog i allmnhet sju personer, och
        de styrdes av en "synanist", en fre detta missbrukare som kommit
        lngre n de andra i skandet efter sitt ursprungliga jag.
        Kvinnorna fick ofta en framskjuten position som terapeuter. I
        stndigt terkommande maratongrupper, som under Dederichs ledning
        kunde pg i flera dygn, genomgick mnga av samhllsmedlemmarna en
        snabb personlighetsutveckling. Hans ambition var att alla med tiden
        skulle kunna frigra sig frn hans person, den store fadern.
        Meningen var att man - liksom i ett kloster - skulle tillhra
        Synanon till sin dd. Mnga lmnade samhllet efter ett antal r
        och grundade egna terapeutiska samhllen fr missbrukare. S
        startade fre detta ledare i Synanon DayTop, Phoenix House,
        Delancey Street m fl, nya typer av terapeutiska samhllen
        (therapeutic communities) med samma krna och uppbyggnad som
        ursprungssamhllet Synanon. Skillnaden var dock att de nyare
        samhllena kom att bli ppnare gentemot omgivningen.
        Rehabiliteringen skulle leda tillbaka till det normala livet
        utanfr det slutna vrdsamhllet. Charles Dederich, frn brjan en
        lysande ledare, blev med tiden allt mer exeentrisk och
        behandlingsformen urartade, men hans terapimetoder lever kvar. De
        dokumenterades 1965 av en professor i sociologi i Kalifornien,
        Lewis Yablonsky, i hans bermda bok The Tunnel Back. Det r svrt
        att f fram exakta och tillfrlitliga uppgifter om Synanons
        vrdresultat. S mycket r dock skert att institutioner av
        liknande slag fungerar mitt ute i samhllet med ppna drrar och
        helt drogfria. Man hller allts drogerna ute genom moral och
        disciplin, men man kan inte alltid hlla kvar gsterna. Dessa
        avbryter ofta den uppfostrande vrden p ett tidigt stadium. Fr
        dem som stannar kvar i flera r anges lkningsgraden till 80
        procent. Synanonrrelsen har prglat den moderna narkomanvrden.
        Attackterapi, konfrontationer och rollspel (se Psykodrama) ingr
        numera i narkomanvrdens normala terapeutiska arsenal. I Europa
        finns nu Synanonsamhllen av den ursprungliga typen endast i
        Berlin. (Se Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna
        missbrukare och Miljterapi.)

Synaps, sammanfogning, knutpunkt. En synaps r en "nervkontakt", ett
        omkopplingsstlle i en nervbana, den plats dr en nervimpuls gr
        ver frn en nervcell (det presynaptiska neuronet) till en annan
        (det postsynaptiska neuronet) eller till det organ som skall
        pverkas. Synapserna bestr av klubbformade s k
        nervfiberterminaler. Kontakten i synapserna frmedlas av kemiska
        mnen, signalsubstanserna eller transmittorsubstanserna. Det r i
        och kring synapserna som de narkotiska mnenas effekter stter in.

Syndrom, flera sammanhrande sjukdomstecken som alla pekar p en viss
        sjukdom.

Synhallucinationer, se Syn, syner.

Synkope, svimning p grund av otillrcklig blodtillfrsel till hjrnan.

Syntetisk marijuana, slanguttryck fr PCP.

Syntetisk substans, substans framstlld p kemisk vg, i motsats till
        exempelvis naturligt frekommande mnen i vxter.

Synvillor, se Syn, syner.

Systoliskt blodtryck, det hgre blodtrycket, det blodtryck som mts vid
        hjrtats sammandragning. (Se Blodtryck.)

Syra, 1) Slanguttryck fr LSD. 2) Slanguttryck fr den syra, i allmnhet
        askorbinsyra eller citronsyra, som opiatmissbrukare anvnder fr
        att lsa upp morfinbas eller brunt heroin till injektionslsning.

Smnmedel, se Barbiturater, Bensodiazepiner och l Psykofarmaka.

Smnstrningar, ett vanligt symtom vid alla former av alkohol- och
        narkotikamissbruk. Den naturliga smnen, som till 80 procent bestr
        av ortosmn (den djupa smnen) och till 20 procent av REM-smn
        (drmsmn), rubbas. Rutinerna fr insomnande strs genom de kemiska
        experiment som missbrukarna utstter sig fr. Ett flertal droger
        stimulerar eller bedvar sjlva medvetandet. Missbrukare
        karakteriseras bl a av att de nskar manipulera med sitt eget
        medvetande, med smn och vaka. (Se ven Blandmissbruk.)

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ T ]
-------------------------------------------------------------------------


T's and blues, slanguttryck fr kombinationen pentazocin och tripelenamine.
        Det injiceras intravenst.

TA, se Transaktionsanalys.

Tabacazo, en blandning av tobak och kokapasta.

Tabbisar, slanguttryck fr morfintabletter.

Tablettautomatism. Missbrukare kan bli s avtrubbade av lugnande medel och
        smnmedel att de mekaniskt (automatiskt), och utan att frm
        reflektera, stoppar i sig tablett efter tablett tills de somnar.
        Det r ett vanligt symtom vid lkemedelsmissbruk.

Tablettmissbruk, se Bensodiazepiner och Psykofarmaka.

Tac et Tic, slanguttryck i Frankrike fr PCP.

Taking off, filmkomedi (1971) av Milos Forman som ur tv generationers
        perspektiv driver med den amerikanska livsstilen. I filmen ingr
        ven ett avsnitt om marijuanarkning.

Takykardi, hjrtklappning, vanligt symtom vid amfetamin- och
        cannabispverkan.

Talidomid, se Thalidomid.

Talk-down-metoden, en teknik att hantera snedtndning hos en narkoman genom
        att oavbrutet tala till honom tills hans oro viker. (Se
        ART-metoden.)

Tambacolohy, slanguttryck p Madagaskar fr cannabispreparat.

Tandstatus. Tnderna skadas ofta hos narkotikamissbrukare. Det beror p en
        rad faktorer, t ex oregelbundna mattider, osunda kostvanor,
        frkrleken fr stt under abstinensperioder, rdsla fr att g
        till kontroller hos tandlkaren. ven rent farmakologiska effekter
        av preparaten r av betydelse. Exempelvis gr amfetamin saliven
        torr och klistrig, s att den inte som normalt kan skydda tnderna
        mot kariesangrepp. Under amfetaminpverkan blir kkmuskulaturen
        spnd, och de malande rrelserna med kkarna kan d bli s kraftiga
        att kindtndernas kronor gr snder. Detta kallas inom tandvrden
        fr kronsprngning.

Tankeflykt, en ofrmga att hlla sig till mnet p grund av snabbt
        vxlande associationer. Detta r ett vanligt symtom p
        koncentrationsstrning hos manikern (se Mani) och hos den som r
        pverkad av amfetamin eller kokain.

Tar, slanguttryck fr opium.

Tardiv dyskinesi, rrelsesvrigheter, smrtsamma rrelser. Detta r en
        neurologisk strning som yttrar sig i grimaser, smackningar och
        tungrrelser, i allvarliga fall ocks ryckningar eller vridande
        rrelser i hela kroppen. Tillstndet beror p strningar i det
        extrapyramidala systemet, dvs det system som ligger utanfr den
        viljemssigt styrda motoriken, de s k pyramidbanorna. Fenomenet
        beror p verknslighet hos hjrnans dopaminreceptorer. (Se
        Signalsubstanser.) Tardiv dyskinesi kan vara ett tecken p ldrande
        och frekommer hos 1-2 procent av ldre personer. Tardiv dyskinesi
        r emellertid ocks en fruktad komplikation vid lngvarig
        behandling med antipsykotiska medel (medel mot frvirringstillstnd
        och mot schizofreni). Frst p 1970-talet insg forskarna sambandet
        mellan att s mnga av patienterna p psykiatriska sjukhus fick
        tardiv dyskinesi och den lngvariga behandlingen med ofta hga
        doser av neuroleptika. Ett medelvrde p frekomsten av tardiv
        dyskinesi hos kroniskt psykiskt sjuka r 15 procent. Eftersom man
        nnu inte funnit ngot botemedel mot tardiv dyskinesi, frsker man
        p alla stt frebygga dess uppkomst. Detta innebr att man r
        frsiktig med utdelning av neuroleptika till personer som r
        disponerade fr denna sjukdom, dvs alkoholister, narkomaner med
        mngrigt centralstimulantiamissbruk, patienter med rftlig
        disposition fr Parkinsons sjukdom osv. Lgsta mjliga dos
        ordineras, och dessutom ges den under kortast mjliga
        behandlingstid. Inom den moderna psykiatrin r man mycket
        uppmrksam p de frsta tidiga tecknen p tardiv dyskinesi.
        Lkemedelsindustrin har dessutom under de senaste ren utvecklat
        antipsykotiska medel som inte r frenade med risken fr tardiv
        dyskinesi.

TBC, tuberkulos, en svr infektionssjukdom. (Se Kroppsliga komplikationer
        till narkotikamissbruk. )

Te. 1) slanguttryck i Japan och USA fr marijuana, 2) rtter (Mnga droger
        t ex cannabis, kokablad och khat kan beredas och intas som te.), 3)
        de torkade och behandlade bladen av tebusken, 4) dryck p torkade
        blad av tebusken. Tebusken hrstammar frn Asien, nrmare bestmt
        vre Assam, Burma, Yunnan och n Hainan. Te omtalas i kinesiska
        bcker frn 300-talet. Enligt traditionen infrdes teet till Japan
        av det buddistiska prsterskapet, som drack te i samband med
        meditationsvningar. Den japanska tedrickningsceremonin uppstod
        inom en religis sekt, Sensekten, som srskilt betonade vrdet av
        kontemplationen. I Europa anvndes te som medicin under 1500-talet.
        Senare under 1600- och 1700-talen brjade man dricka te ven som
        njutningsmedel. Tebuskslktet, Camelia (Thea) av familjen Theaceae,
        omfattar omkring 40 inhemska arter av stndigt grna trd eller
        buskar med glnsande blad. De vxer i Indien, Kina, Japan och p
        Filippinerna. Av odlade typer skiljer man mellan kinesisk tebuske
        (Thea sinensis) och assamtebuske (Thea assamica). De viktigaste
        teproducerande lnderna r Indien, Sri Lanka, Java, Sumatra, Kina
        och Japan samt fre detta Sovjetunionen, dr man p de stora
        plantagerna kan skrda 2-3 gnger om ret. Mindre eller strre
        mngder ldre blad fr flja med vid plockningen, och p det sttet
        fr man olika tesorter. Genom att torka teet p olika stt kan man
        f svart eller grnt te. Tein och koffein r olika namn p samma
        kemiska mne, men det r det senare som brukar anvndas. Effekten
        av att dricka te r stimulerande, vilket framfr allt beror p dess
        halt av koffein. I jmfrelse med kaffe brukar te innehlla hlften
        s mycket kof fein. Te innehller ocks mycket sm mngder av
        teobromin och teofyllamin, som kan vidga bronkerna.
        Teofyllaminhalten i te r ngot hgre n i kaffe. Att dricka te vid
        frkylning kan sledes bde stimulera och underltta andningen.
        ven om man vnjer sig vid och uppskattar den stimulerande effekten
        av te, uppstr inte ngot missbruk. (Se Koffein.)

Tebain, tebainum, C19H21NO3, dimetylmorfin, smrtstillande preparat som
        tillhr gruppen morfinderivat, narkotikaklassat enligt frteckning
        II.

Tebakon, narkotikaklassat enligt frteckning II. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Tecata, slanguttryck fr heroin.

Techno, Techno-House, se Acid House.

Tein, se Koffein och Te.

Teknisk sprit, sprit som inte r avsedd fr frtring. Den tekniska spriten
        finns i handeln som vattenfri eller absolut (96-procentig) alkohol.
        Den anvnds bl a som tillsatsbrnsle i bensin, motorsprit. I
        odenaturerad form, dvs utan tillsatser, utlmnas teknisk sprit till
        sjukvrdsinrttningar och forskningsinstitutioner. Nr spriten
        skall anvndas fr tekniskt bruk tillstts denatureringsmedel och
        frgmnen, och resultatet blir svrdrickbar rdsprit eller
        blsprit.

Telefonordination, telefonrecept, ett av legitimerad lkare inringt recept
        till ett apotek. Farmaceuten som tar emot telefonbeskedet mste
        frvissa sig om lkarens identitet med hjlp av t ex lkarmatrikel
        och ibland ven motringning (apoteket ringer upp lkaren).
        Narkotikaklassade lkemedel, t ex bensodiazepiner, fr
        intelefoneras endast i minsta frpackningsstorlek.

Temazepam, C16H13ClN2O2, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Det anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Temesta, varunamn fr lorazepam ett lugnande bensodiazepinpreparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV.

Temgesic, varunamn fr buprenorfin.

Temple, tempel, slanguttryck fr marijuana av hg kvalitet.

Tens, slanguttryck fr amfetamin.

Ter, latinets rkneord tre, teknisk term i recept. Ter iter betyder att
        receptet kan teranvndas ytterligare tre gnger (dvs sammanlagt
        fyra gnger). (Se Iterera.)

Terapeut, p grekiska betjnt, vrdare. Termen anvnds i betydelsen
        behandlare. Inom missbrukarvrden finns terapeuter med varierande
        utbildningsbakgrund. De kan t ex ha gtt igenom Minnesotamodellens
        behandlingsprogram eller ha en grundexamen som socionom, sktare,
        sjukskterska, psykolog eller psykiater. ven fre detta
        missbrukare som ftt lmplig utbildning kan arbeta som terapeuter,
        ofta med gott resultat eftersom de knner problemen s att sga
        inifrn.

Terapeutisk dos, den dos av ett lkemedel som har effekt p den sjukdom som
        skall behandlas.

Terapeutiska samhllen, institutioner dr gsterna (patienterna) p ett
        dynamiskt stt samverkar fr att n behandlingsresultat. (Se l
        Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna missbrukare,
        Miljterapi och Synanon.)

Terapi, av grekiskans therapeia, vrd. Det r en sjukdomsbehandling som
        riktar sig mot sjukdomens orsak och syftar till att bota sjukdomen.
        Terapi vid narkotikamissbruk, dvs narkomanvrd och behandling vid
        kemiskt beroende, r en vrdspecialitet som inte frrn omkring
        1960 vxte fram i USA. I Sverige ppnades de frsta avdelningarna
        fr narkotikamissbrukare under senare delen av 1960-talet i
        Stockholm och Uppsala, samt i Lund 1970. Metadonprogrammet i
        Uppsala pbrjades 1966. Sedan 1970 har en rad avgiftningsplatser
        (se Avgiftning vid narkotikamissbruk) tillkommit inom psykiatrin.
        Den svenska narkomanvrden bedrivs numera ocks vid en rad
        narkomanvrdsbaser och rdgivningsbyrer samt inom familjevrd och
        p behandlingshem (se ppenvrd fr narkotikamissbrukare och
        Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna missbrukare).
        Ett rikt varierat utbud av narkomanvrd r en humanitr
        angelgenhet, men ocks en del av samhllets frsvar mot narkotika.
        Den som vrdas fr narkotikamissbruk efterfrgar nmligen inte
        lngre narkotika och langar inte heller till andra missbrukare -
        han tas med andra ord "ur trafik". De olika terapiformerna fnns
        beskrivna i tv svenska lrobcker: Jan Ramstrms Narkomani -
        orsaker och behandling (1979,1983) och Kerstin Tunvings Vrd av
        narkomaner (1982). All terapi av narkotikamissbrukare tar sin
        utgngspunkt i den vrdskandes situation och omedelbara
        hjlpbehov. I vad man skulle kunna kalla fas 1 (p engelska
        precontemplation), dvs tidigt i missbruket, frstr narkomanerna
        ofta inte sjlva att de hller p att bli beroende. De har nmligen
        nnu inte brjat reflektera ver sitt missbruk. I stllet frsker
        de frneka och bagatellisera sitt vxande missbruk. Terapeuten
        mste drfr frska f dem att inse allvaret i situationen. Detta
        kallas fr motiverande behandling. I nsta fas, fas II (p engelska
        contemplation), har missbrukarna brjat inse allvaret i
        missbruksproblemen. Detta leder fram till att de r villiga att
        ska behandling. De bestmmer sig fr att t ex lgga in sig p
        sjukhus fr avgiftning eller ska upp ngon narkomanvrdare i den
        ppna vrden (p engelska action). Nu fljer en lngvarig
        behandlingsperiod med individual-, grupp-, och familjeterapi.
        Sjlva behandlingen fljs av en underhllsfas, fas III (p engelska
        maintenance), d narkotikamissbrukarna behver eftervrd, t ex std
        i ppen vrd, psykologsamtal, psykiatrisk behandling, sociala
        tillrttalggande tgrder etc. I en del fall av heroinmissbruk rr
        det sig i stllet om rehabilitering med hjlp av metadon (methadone
        maintenance). Under den lnga vrdperioden i fas III r
        terfallspreventionen en viktig terapimetod. Vgen till drogfrihet
        eller (vid metadonbehandling) missbruksfrihet r nmligen kantad av
        terfall. De flesta terfallen intrffar under de frsta tre
        mnaderna efter behandlingen, men terapeuter brukar rkna med att
        den allra knsligaste tiden fr en avgiftad narkoman r 4-6 mnader
        efter det att behandlingen pbrjats. D svnger han som mest
        mellan planer p att terg till sitt tidigare missbrukarliv och
        att fortstta behandlingen. De terapiformer som erbjuds
        narkotikamissbrukare br vara rikt varierade och helst bedrivas av
        sdana team dr svl social som psykologisk och medicinsk expertis
        ingr. Terapin gr nmligen ut p att i en viss given
        terapisituation n missbrukarna p flera niver fr att kunna
        pverka dem att ndra sina missbruksvanor: 1 ) Symtomnivn. Det
        enklaste och samtidigt mest effektiva sttet att n missbrukarna r
        att hjlpa dem med akuta symtom och problem. Nr en missbrukare t
        ex vnder sig till sjukhus fr behandling av olika kommor som han
        dragit sig som en fljd av missbruket, och lkare och
        sjukskterskor behandlar dessa, kan denna personal komma i god
        kontakt med missbrukaren och drvid pverka honom att fortstta
        ska vrd. (Se t ex Sprutbytesprogram.) 2) Den intellektuella
        nivn. Behandlaren kan n missbrukaren p ett intellektuellt plan,
        genom insiktsgivande samtal, hlsoupplysning, etc. 3) Den
        interpersonella nivn. Behandlare som tar hand om
        narkotikamissbrukare (t ex p en avgiftningsavdelning, i
        gruppterapi eller p behandlingshem) har rikliga tillfllen att
        studera bde samspelet missbrukarna emellan och mellan missbrukarna
        och personalen, samt att ta upp dessa relationer till diskussion.
        P s stt kan missbrukarna t ex f hjlp med att slipa ned alla de
        hnsynslst manipulerande vanor de skaf fat sig under sin
        missbrukartid och att dmpa sin pockande otlighet gentemot andra.
        4) Familjenivn. Hr r familjeterapi, parsamtal etc ndvndiga
        inslag i behandlingen. 5) Den intrapersonella nivn. Slutligen kan
        terapeuten g in p missbrukarens egna inre konflikter.
        Behandlingen kan d innebra olika former av psykoterapi. (Se ven
        Beteendeterapi och Transaktionsanalys.)

Terfluzin, varunamn fr trifluoperazin.

Testosteron, manligt knshormon som frekommer naturligt i mnniskokroppen.
        Testosteron eller dess kemiska slktingar anabola steroider kan
        missbrukas d de i idrottsliga sammanhang anvnds fr att ka
        muskelkraften. (Se Doping och Idrott och droger.)

Tetrahydrocannabinol, C12H30O2, THC. (Se Cannabinoider.)

Tetrazepam, C16H17ClN2O, narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Texas tea, slanguttryck i Japan och USA fr marijuana.

Thai sticks, marijuanacigaretter med hg THC-halt. De sldes ursprungligen
        i Thailand. Det r ven beteckning fr bitar av fltad marijuana
        som sljs och frmst i Sydostasien hackas och rks blandad med
        tobak. De kallas ven buddha sticks.

Thalidomid, Neurosedyn, lanserades omkring 1960 som ett skert och
        effektivt smnmedel. Medlet visade sig dock ge svra
        fostermissbildningar om det gavs till gravida under de tre frsta
        havandeskapsmnaderna. Thalidomid, som i Sverige sldes under
        varumrket Neurosedyn av lkemedelsfretaget Astra, drogs in den 1
        januari 1962. Lnga skadestndsprocesser fljde, som resulterade i
        en uppgrelse dr lkemedelsfretaget erknde sin skuld och
        betalade skadestnd till de drabbade. Mnga riktade dock kritik mot
        att skadestndsbeloppen var fr lga. Neurosedynkatastrofen fick
        stor betydelse genom att den ledde till en frstrkt biverknings-
        och lkemedelskontroll.

THC, egentligen delta-9-tetrahydrocannabinol, r den mest psykoaktiva av
        cannabinoiderna, de verksamma mnena i cannabisplantan. THC
        renframstlldes ur cannabis 1964 och kan numera syntetiseras. mnet
        r olsligt i vatten men lsligt i fetter. THC ensamt kan framkalla
        samtliga de effekter p psykiska funktioner som alla vriga extrakt
        av plantans olika delar kan ge. Styrkan p olika beredningar av
        cannabis brukar anges i procent THC. Det hasch (cannabis) som sljs
        p den illegala marknaden i Sverige brukar innehlla 5-10 procent
        THC.

Thebain, se Tebain.

Theralen, varunamn fr alimemazin, ett milt lugnande neuroleptiskt preparat
        som ven anvnds som smnmedel. Det r inte vanebildande.

Thing, slanguttryck fr heroin.

Thinner, se Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och andra
        klorerade kolvten.

Thinnertrasa, en trasa indrnkt i thinner eller annat tekniskt
        lsningsmedel. Vid sniffning hlls denna preparerade trasa ver mun
        och nsa. (Se Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och
        andra klorerade kolvten.)

Thompson, Hunter S, frfattare och journalist som 1966 utgav boken Hell's
        Angels, dr han skildrar hur han i ver ett r levde med ett
        motorcykelgng, vars drogvanor han ingende beskrivit.

Thorn apple, slanguttryck fr spikklubba.

Thrusters, slanguttryck fr centralstimulantia.

Thunders, Johnny, (1951-1991) artistnamn fr John Genzale, amerikansk
        gitarrist och sngare. Han var 1971 med och bildade New York Dolls
        och dreher den egna gruppen Heartbreakers. Han gjorde ocks
        turner med Sex Pistols och the Clash. Senare, 1980, bildade han
        gruppen Gang War. Hans Sverigeturn fick avbrytas 1981 p grund av
        att han var alltfr pverkad av heroin fr att kunna spela. Han
        avled i New Orleans av en kombination av alkohol och metadon.

Ticket, slanguttryck fr LSD.

Tics, nervsa ryckningar, vanligt vid missbruk av centralstimulantia.

Tierpsprojektet r i likhet med Jmtlandsunderskningen en longitudinell
        (lpande ver mnga r) studie ver lkemedelsanvndningen i
        befolkningen. Medan lkemedelsanvndningen i Jmtland fljs hos ett
        statistiskt urval (en sjundedel, dvs 17 000 personer) av
        befolkningen i lnet, studeras i Tierp konsumtionen av lkemedel
        bland alla kommuninvnarna (20 000). Denna studie grs av Enheten
        fr forskning inom primrvrd och socialtjnst och av
        Socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet. Huvudsyftet
        r att analysera det totala vrdutnyttjandet i befolkningen.
        Frutom anvndningen av lkemedel analyseras allts ven
        utnyttjandet av ppen och sluten vrd. Genom att studera enbart
        lkemedelsanvndningen efter lder, kn och civilstnd fr man fram
        intressanta skillnader i valet av lkemedel. Bland flickor under 14
        r behandlas t ex en tredjedel varje r med antibiotika. Av kvinnor
        ver 75 rs lder behandlas 60 procent ngon gng under ett r med
        hjrt-krlmedel, nstan 50 procent fr ngon gng recept p
         psykofarmaka, och 40 procent ngot smrtstillande utskrivet.
        Ensamstende kvinnor har generellt lgre psykofarmakafrbrukning n
        andra grupper, utom i ldersgruppen 35-44 r dr de ensamstende
        kvinnorna tvrtom har den hgsta psykofarmakakonsumtionen, rknat
        p rsbasis. Bland mn i ldersgrupperna 35-44 r, 45-54 r och 55-
        64 r r psykofarmakafrskrivning vanligare bland de frnskilda n
        bland de vriga mnnen i samma lder. Bland de allra ldsta mnnen
        har nklingarna den strsta psykofarmakafrbrukningen.

Tiger drug, slanguttryck fr yage.

Tilander, Kristian, socialarbetare och forskare som bl a gett ut boken
        Bakom vr blindhet - Rster frn Hassela (1991). Den bygger p
        intervjuer med elever och r starkt kritisk till vad frfattaren
        menar vara auktoritra inslag i Hasselapedagogiken.

Tilidin, C17H23NO2, smrtstillande preparat som tillhr gruppen opioider,
        narkotikaklassat enligt frteckning II.

Tillvnjning, se Beroende av droger.

Tillvxthmning kan frekomma vid alkohol- och narkotikamissbruk. Nyfdda
        barn till cannabismissbrukande kvinnor har t ex 100-150 gram lgre
        fdelsevikt n normalt. Tillvxten hmmas ocks hos frsksdjur som
        vid laboratoriefrsk utfordras med cannabis. Forskare tror att
        cannabis r srskilt giftigt fr foster och snabbt vxande
        tonringar. (Se Graviditet och narkotikamissbruk. )

Tindal, varunamn fr acetofanazin, neuroleptikum med lugnande effekter och
        f extrapyramidala biverkningar. Det r lmpligt vid behandling av
        orostillstnd hos ldre personer.

Tingo Maria, provinshuvudstaden i Huallagadalen i Peru, en stad knd fr
        kokainhandel. Den kallas ocks Snow City, snstaden.
        Kokainhandlarna kper sina lyxbilar i staden och stter in
        verskottet frn kokainaffrerna p dess sm bankkontor.

Tinktur, av latinets tinctura, frgning. Det r en ofta frgad (drav
        namnet) lsning av extrakt ur medicinalvxter som urlakats med
        sprit, t ex tinctura opii, opiumdroppar.

Tiofentanyl, (N-[1-[2-(2-tienyl)-etyl] 4-piperidyl) propionanilid och
        3-metyltiofentanyl, fentanylpreparat, opioider, narkotikaklassade
        enligt frteckning I.

Tioridazin, neuroleptikum, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Mallorol (tabletter, droppar, mixtur). Medlet anvnds mot ngest
        och oro vid depressioner och vid psykoser. Tioridazin r ett s k
        hgdosneuroleptikum.

Tiotixen, neuroleptikum, inte narkotikaklassat. Varunamn i Sverige r
        Navane (tabletter). Det anvnds mot psykoser.

Tjack, slanguttryck fr amfetaminpreparat.

Tjacket, roman av William S Burroughs.

Tjackhora, slanguttryck fr kvinna som har samlag efter att ha ftt
        amfetaminpreparat i betalning.

Tjackpundare, slanguttryck fr amfetaminmissbrukare.

Tjackrosor, slanguttryck fr de typiska rodnader i huden som kan uppst i
        anslutning till en injektion av narkotika. Rodnaderna blossar upp
        samtidigt och brukar vara srskilt framtrdande i ansiktet. De
        orsakas av bakterier som frs in i blodbanan genom orena
        injektionsnlar.

TMA, 3,4,5-trimetoxiamfetamin, TMA-2, 2,4,5-trimetoxiamfetamin och TMA-3,
        2,3,4-trimetoxiamfetamin r tre hallucinogena amfetaminpreparat.

-------------------------------------------------------------------------
TOBAK
-------------------------------------------------------------------------

Tobak r namnet dels p tobaksplantan, dels p beredningar av dess blad.

Historik. Tobaken hrstammar frn Amerika. Nr Columbus och hans
fljeslagare 1492 anlnde till Vstindien sg de hur de infdda inandades
rken frn en gldande rulle, bestende av torkade och skurna rtblad,
vilka svepts in i ett majsblad. Det var sjlva rullen - allts inte rten i
sig - de kallade tabako eller tabago. ven i Mexiko var tobaksrkning
vanlig under 1500-talet. Till Europa kom tobaksplantan via Portugal, dr
fransmannen Jean Nicot var sndebud. Han odlade vxten i sin trdgrd i
Lissabon, och drifrn infrde han den sedan i Frankrike. Det var till
minne av honom som Linn gav vxten slktnamnet Nicotiana. I brjan av
1800-talet upptcktes att tobak innehll en alkaloid, som dptes till
nikotin.

Tobak odlas ver hela vrlden, men det r en mtlig grda som krver
mycket sktsel. I Sverige har tobak odlats nda sedan brjan av 1700-talet
och d srskilt i Kristianstads ln. Sverige har sedan 1915 ett
monopolsystem (Tobaksmonopolet) och tar upp skatt p tobak i alla dess
former, vilket ger staten stora inkomster. Handeln med tobak r reglerad
genom detta monopol.

Spridning av bruket. Svensken konsumerar i genomsnitt ca tv kilo tobak per
r, en konsumtion som frndrats mycket litet under 1900-talet. Formerna
fr tobaksbruket har dremot ndrat sig. I brjan av seklet var det
huvudsakligen mnnen som snusade, anvnde tuggtobak eller rkte. Sedan
ngra decennier har kvinnornas tobaksanvndning, srskilt
cigarettrkningen, kat i betydande omfattning medan mnnens minskat. Mnga
mn har under senare r slutat att rka som en fljd av all
hlsoupplysning, frbud i offentliga lokaler osv. Dremot snusar de ofta
istllet. (Se Snus.) Fortfarande r det mnnen som svarar fr den strsta
konsumtionen av tobak. I USA, dr man fr ett "kallt krig" mot rkningen,
har 6 000 fretag infrt generellt rkfrbud bland de anstllda. Omkring 28
procent av amerikanerna rker idag, jmfrt med 40 procent 1964. Samtidigt
kar tobaksbruket p ett okontrollerat stt i u-lnderna.

Botanik. Tobaksslktet (Nicotiania) tillhr familjen Solanacae och omfattar
ca 45 arter. De flesta av dessa vxer inhemskt i Syd- och Nordamerikas
varma omrden. Tobaksplantan r en ettrig rt, vars hjd varierar mellan
0,7 och tv meter. Bladen har olika form hos de olika arterna. Blomkronan
r trattformig och regelbunden. Frukten r en tvrummig kapsel med talrika
frn. Tv arter r srskilt freml fr odling. Det r Nicotiana tabacum,
dvs kta eller virginsk tobak, och Nicotiana rustica, s k bondtobak, som r
kraftigare men inte blir s hg som fregende art. Det r de torkade
bladen frn tobaksplantan som r handelsvara. Olika torkningsstt ger olika
sorters tobak.

Kemi. Tobaksrken innehller frutom det vanebildande nikotinet en mngd
cancerframkallande mnen. Bensopyren brukar nmnas som en typisk
representant fr dessa carcinogener (cancerframkallande) mnen. Sidorken,
dvs den rk som inte bara rkaren sjlv fr i sig, innehller hgre
koncentration av carcinogener n huvudrken (rkarens egna bloss).
Huvudrken innehller delvis kolmonoxid, vilket kan frsvra syresttningen
av hjrtat hos personer med kranskrlssjukdom och visa sig genom symtom p
krlkramp. Rken innehller ytterligare en rad kemiska substanser som
irriterar slemhinnorna i luftvgarna och ger rethosta.

Effekter av nikotin. Det vanebildande nikotinet tas snabbt upp i kroppen och
stimulerar det centrala nervsystemet. Hjrtfrekvens och blodtryck stiger. Nikotin bryts ned i levern, och halveringstiden r tv timmar. (Se i vrigt Nikotin.)
  Tillvnjningen till nikotin fungerar farmakologiskt och beteendemssigt p
samma stt som fr heroin och kokain. En stor del av de personer som brjar
anvnda nikotin blir beroende av stndig tillfrsel. Detta gller srskilt dem
som brjat redan i tonren.
  Rkning upplevs ocks som positivt i olika sociala sammanhang, vilket frstrker beroendet.

Skadeverkningar. WHO (Vrldshlsoorganisationen) och USA:s cancerfond
driver stora underskningar av tobakens skadeverkningar p mnniskan.
Tobaksrkning r en av de viktigaste riskfaktorerna fr
hjrt-krlsjukdomarna. Praktiskt taget alla fall av hjrtinfarkt fre 50
rs lder intrffar hos rkare. Rkning r ocks den strsta enskilda
riskfaktorn fr canceruppkomst. Praktiskt taget all cancer i t ex lppar,
munhla, svalg, matstrupe, lungor, bukspottskrtel och urinvgar har
samband med tobaksrkning. Rkning under graviditeten leder till kad risk
fr lg fdelsevikt hos barnet, fr tidig fdsel, spontanabort, etc.
Tobaksrkning r sledes den dominerande pverkbara orsaken till sjukdom
och fr tidig dd i Sverige liksom i andra i-lnder. En femtedel av
mnniskorna i dessa dr i frtid p grund av tobaksskadorna. Det innebr
att minst 250 miljoner av de mnniskor som lever i rika utvecklade lnder
idag kommer att avlida p grund av tobaksskador, om de nuvarande rkvanorna
bestr.

Rkavvnjning. Flertalet rkare vill om mjligt sluta rka. Hgutbildade
mn brukar vara mest motiverade. Avvnjningen br innehlla:

1) Upplysning om tobakens skadeverkningar. En "skrddarsydd" information
   vid ett enskilt samtal med lkaren lr hjlpa 30 procent att sluta.
2) Std och praktiska rd av den typ som skisseras under terfallspre-
   vention. Den som skall sluta rka br undvika situationer som r
   frknippade med rkning (se Pseudoabstinens), avst frn alkohol, satsa
   p aktiviteter dr tobaksanvndning inte ingr och p motion etc.
3) Eventuell hjlp mot abstinensbesvr. Hr kan nikotintuggummi vara av
   vrde under de frsta mnaderna av avvnjningen.

Sambandet mellan tobak och narkotika. Ju tidigare tonringar prvar droger
som l, vin och tobak, desto hgre r sannolikheten att de ocks prvar
illegala droger som marijuana och hasch. Drog fder intresse fr andra
droger. Alla som blivit haschrkare har brjat med att rka tobak.
Ickerkare blir i praktiken aldrig cannabismissbrukare. De kan helt enkelt
inte tekniken. En persons stegvisa utveckling mot ett kat antal droger har
belysts i stora lngtidsstudier av skolungdomar i USA. De steg som
forskarna brukar urskilja r ickebruk, legala droger (alkohol och tobak),
cannabis, smnmedel, hallucinogener och eventuellt kokain och heroin. Att
en ung mnniska befinner sig ngonstans p drogskalan behver emellertid
inte betyda att hon automatiskt avancerar vidare till nsta drog. Flertalet
droganvndare r inte i faro- zonen, men ju tidigare och frikostigare en
tonring prvar legala droger, desto strre r risken att han tar steget
ver till de illegala. Mnga andra sociala faktorer spelar naturligtvis
ocks in, och drfr har mnga ansett att ovan nmnda process br ses som
en hypotes, den s k "stepping-stone hypothesis".

Prevention mot tobaksanvndning tar sig olika former. Hga priser p
tobaksprodukter avskrcker, liksom eventuella frbud mot frsljning till
minderriga. Hlsovarningarna p cigarettpaketen och frbud mot
tobaksannonsering r andra tgrder. Frbud mot rkning p offentliga
platser, i flygplan etc har god effekt. I varje fall gr de mnniskor
medvetna om att frbuden inte tillkommit av en slump. Framfr allt anses
att bde rkare och ickerkare br slippa vistas i rkfyllda och drfr
ohlsosamma lokaler. Upplysningsprogram om alla risker fr hlsan
frekommer ofta som ett led i olika kampanjer fr att minska rkningen. I
USA tillmpas nu p mnga hll systemet att mer eller mindre ppet
annonsera efter rkfri arbetskraft. Det visar sig att personer som grna
vill ha ett visst arbete kan vara beredda att sluta rka. I Sverige har
freningen VISIR engagerat sig mot rkningen. Det finns ocks en grupp
aktiva lkare som agerar mot hlsofaran tobak.

-------------------------------------------------------------------------

Tofranil, varunamn fr imipramin.

Tolerans, tlighet, hr i betydelsen frmga att tla eller uthrda ef
        fekten av droger. (Se Beroende av droger. )

Toleransutveckling, toleranskning, det frhllande att en missbrukare
        krver och tl allt strre doser innan effekt uppns av det
        preparat som r freml fr missbruket. En toleransutveckling r t
        ex tydlig vid alkohol-, bensodiazepin- och morfinberoende men ocks
        vid cannabis- och tobaksrkning. Upprepad tillfrsel av narkotika
        kan stra hjrnans belningssystem och medfra att olika lustcentra
        behver allt starkare stimulans fr att reagera. Signalsubstanserna
        stlls drvid om till en annan niv - som av en termostat. Dessa
        frhllanden permanentas med hjlp av en srskild tillvxtfaktor i
        nervsystemet. Det r detta som tros ligga bakom
        toleransutvecklingen vid missbruk.

Toluen, frtunningsmedel. (Se Sniffning av thinner, solution, trikloretylen
        och andra klorerade kolvten.)

Tolv stegen till drogfrihet, den serie av "beknnelser" som rrelsen AA,
        Anonyma Alkoholister, formulerat. De tolv stegen har vertagits av
        mnga olika behandlare p drogomrdet, t ex Minnesotamodellen. En
        del behandlingshem har givit dem en modernare sprkdrkt och tonat
        ned det religist frgade sprket. Mnga har dock behllit de gamla
        formuleringarna fr att markera en kontinuitet. Dessa r:

        1. Vi erknde att vi var maktlsa infr spriten - att vi frlorat
           kontrollen ver vra liv.
        2. Vi kom till insikt om att en kraft, starkare n vi sjlva, kunde
           hjlpa oss att terf vrt frstnd.
        3. Vi beslt att lgga vr vilja och vrt liv i hnderna p Gud,
           sdan vi sjlva uppfattade Honom.
        4. Vi fretog genomgripande och ofrskrckt moralisk inventering av
           vrt eget jag.
        5. Vi erknde infr Gud, oss sjlva och en medmnniska alla vra
           fel och brister och innebrden av dem.
        6. Vi var helt och hllet beredda att lta Gud avlgsna alla dessa
           karaktrsfel.
        7. Vi bad dmjukt Honom att avlgsna vra brister.
        8. Vi gjorde upp en frteckning ver alla de personer vi hade
           gjort illa och var beredda att gottgra dem alla.
        9. Vi gottgjorde alla dessa mnniskor, s lngt det var oss
           mjligt, utan att skada dem eller andra.
       10. Vi fortsatte vr moraliska inventering och erknde genast om vi
           hade fel.
       11. Vi frskte genom bn och meditation frdjupa vr medvetna
           kontakt med Gud - sdan vi uppfattade Honom - varvid vi endast
           bad om Hans vilja med oss och styrka att utfra den.
       12. Nr vi, som en fljd av dessa steg, sjlva hade haft ett inre
           uppvaknande frskte vi fra detta budskap vidare till andra
           alkoholister och tillmpa dessa principer i alla vra
           angelgenheter."

Tonisk, som avser eller hr samman med tonus, dvs spnning, spnst. Toniska
        eller kloniska kramper r srskilt vanliga vid missbruk av
        centralstimulantia.

Tonisk kramp, ihllande muskelkramp (t ex sendrag) med stelhet och utan
        mrkbara ryckningar. Dess motsats r klonisk kramp dvs mrkbara
        korta snabba muskelryckningar.

Tooies, slanguttryck fr barbiturater.

Toot, slanguttryck fr kokain.

Topi, slanguttryck fr meskalin.

Toppad, slanguttryck fr att beskriva en gelatinkapsel med narkotika som
        skurits av i toppen och tmts p en del av sitt innehll. Genom
        denna metod kan en langare p lgre niv komma t narkotika fr
        egen del och nd slja kapseln vidare. (Se Gatulangning.)

Torsk, slanguttryck fr prostitutionskund.

Torska, torska dit, slanguttryck fr att bli fast, ofta att bli tagen av
        polisen.

Tosch, Peter, (f 1944), jamaicansk gitarrist och reggaesngare som 1976
        sjng cannabisrkningens lov, t ex i sngen Legalize it p en
        grammofonskiva med samma namn. Han var ursprungligen med i den
        klassiska reggaegruppen the Wailers tillsammans med Bob Marley.

Toxicitet, av grekiskans toxikon, pilgift. Ett medels toxicitet r dess
        giftighetsgrad, graden av giftverkan.

Toxikologi, lran om gifterna, en vetenskapsgren som r beslktad med
        farmakologi. Skillnaderna mellan toxikologi och farmakologi r p
        mnga stt konstlad. Ef terhand som allt fier syntetiska kemiska
        substanser tillverkas, och miljn frorenas bde av dessa och av
        stora koncentrationer av naturliga mnen (t ex bly), har
        toxikologin vuxit till en sjlvstndig och mycket omfattande
        disciplin.

Toxikologiskt laboratorium, laboratorium dr man bl a analyserar
        frekomsten av t ex narkotika i urin eller blod. (Se
        Narkotikaanalyser i urin och blod.)

Toxikoman, en person som r beroende av och missbrukar gifter, dvs
        alkohol-, lkemedels- eller narkotikamissbrukare.

Toxikomani, av grekiskans mania, ursinne. Det r lran om alkohol- och
        narkotikaberoende.

Toxikomankliniker, kliniker dr man behandlar toxikomaner, dvs alkoholister
        och narkomaner. Sdana kliniker finns t ex i Jnkping, Stockholm
        (Danderyds sjukhus) och Uppsala.

Trafficking, term som i narkotikasammanhang betyder smugglingsresor.

Trafikfara, trafikolyckor, trafikskerhet och narkotika. Allt bruk av
        alkohol och narkotika kar riskerna i trafiken. I Orienten har det
        sedan rtusenden ansetts ofrenligt att rka hasch och rida kamel -
        minst tre dagar skall ha frflutit innan en person som rkt hasch
        ftt stta sig upp p kamelryggen igen. Haschpverkade kameldrivare
        var inte att lita p. I vstvrlden har man lnge varit medveten om
        att alkohol och trafik inte r frenliga. Dremot har det drjt
        innan man ven brjat frga sig om haschrkare r lmpliga som
        bilfrare. Hr r samhllets uppmrksamhet fortfarande mycket
        strre kring mnet alkohol och trafik n kring problemet narkotika
        och trafik. Sambandet mellan alkohol och trafikolyckor r vlknt,
        och det r dessutom enkelt att mta graden av alkoholpverkan hos
        fraren enbart genom att be denne blsa i en ballong. Nr det
        gller att pvisa t ex cannabinoider efter haschrkning mste
        laboratoriepersonal och forskare ha tillgng till bde urin- och
        blodprov. nd r det svrt att utifrn halterna i dessa prov sga
        ngot om graden av pverkan vid t ex en bilolycka. (Se
        Narkotikaanalyser i urin och blod.) Systematiska fltstudier och
        experiment mea tiusimulator visar otvetydigt att cannabis nedstter
        krskickligheten. Av en kanadensisk underskning framgick det t ex
        att 16 procent av alla frare som under en period framfrde
        motorfordon p ett trafikfarligt stt hade THC, en aktiv
        cannabinoid, i blodet. De inblandade i trafikolyckor, bde frare
        och passagerare, var ofta - enligt en annan kanadensisk
        studiepverkade av bde alkohol och marijuana. Vid andra experiment
        med cannabispverkade frare i bilsimulator visade det sig att
        reaktionstiden frlngdes och att uppmrksamheten skiftade.
        Frmgan att snabbt flja rrliga freml, s k tracking, nedsattes
        ptagligt. Dessa strningar fanns kvar upp till tta timmar efter
        cannabisrkning. Nr erfarna piloter och bilfrare som frut
        testats "nyktra" i simulator fick gra om samma test efter att ha
        rkt marijuana, minskade vsentligt bde deras krskicklighet och
        deras frmga till avstndsbedmning. Frhllandevis sllan talas
        personer fr narkotikapverkan under bilkrning. I allmnhet brukar
        (bde i Sverige, Norge och andra lnder) ca 15 procent av de
        blodprov som tas frn misstnkta rattfyllerister frutom alkohol
        ocks innehlla narkotikaklassade lkemedel (lbensodiazepiner)
        eller illegal narkotika. talet brukar dock glla alkoholpverkan
        vid ratten. I Sverige talas varje r bara ca 30 narkotikapverkade
        frare per r, mot de 17 000 som dms fr rattfylleri.
        Lkemedelspverkan kan vara orsak till ddliga trafikolyckor. I en
        underskning 1984 av rttsmedicinaren Peter Krantz visade det sig
        att sju procent av frarna vid ddliga trafikolyckor var
        lkemedelspverkade. Ddliga trafikolyckor som har samband med
        narkotika kan dock dlja sig under t ex rubriken sjlvmord. Bilen
        r nmligen ofta ett redskap vid sjlvmord, och det ligger drfr
        nra till hands att tala om ett sdant vid en ofrklarlig
        singelolycka, ven om den egentliga orsaken r narkotikarus.
        Lnsstyrelserna och Trafikskerhetsverket har rtt att enligt femte
        momentet i  16 i krkortslagen (KKL) terkalla ett krkort om
        innehavaren p grund av oplitlighet i nykterhetshnseende inte br
        ha ett sdant. Detta sker ocks i stor utstrckning t ex i samband
        med tal fr narkotikabrott. Den som tidigare gjort sig knd fr
        narkotikabrott eller varit narkoman kan dock med tiden f tillbaka
        sitt krkort, men han mste d som regel en gng om ret visa upp
        psykiaterintyg om sktsamhet i nykterhetsoch narkotikahnseende.
        Trots kontrolltgrder har det visat sig att mnga
        narkotikamissbrukare lyckats behlla sina krkort, och att de
        statistiskt sett gr sig skyldiga till fler trafikbrott n
        genomsnittet fr andra trafikanter. Det frefaller ver huvud taget
        svrt att f klarhet i hur stor del av trafikolyckorna som har
        samband med narkotika. Detta gller inte bara i Sverige. Det kan t
        ex nmnas att trafikpoliser i USA fr specialtrning fr att
        upptcka pverkan av olika droger. Lkemedel som inte br anvndas
        vid bilkrning r frsedda med en varningstriangel p
        frpackningen. (Se Varningsmrkning.) Den rdgivning och
        information som lmnas av lkaren om effekten av de ordinerade
        lkemedlens inverkan p bilkrning r av stor betydelse. Patienter
        som regelbundet tar sm doser bensodiazepiner eller som behandlas
        med metadon kan f inneha krkort efter lkarintyg. Intyget skall
        visa att de skter sin medicinering och inte missbrukar. Risken fr
        trafikolyckor i samband med terapeutiska doser, och d ven av
        narkotiska preparat, har nmligen visat sig vara mycket liten.

Trancopal, varunamn fr klormezanon, spnningslsande, milt lugnande
        lkemedel. Det r inte narkotikaklassat.

Transaktionsanalys, (TA), en terapimetod som infrdes 1961 av den
        kanadensiske psykoanalytikern Erik Berne. Metoden presenterades
        samma r i hans bok Games people play, som sldes i 14 miljoner
        exemplar. Berne utgick i sina teorier frn mnniskors stt att
        kommunicera med varandra, och drfr har hans terapiform ocks
        kallats en kommunikationsmetod. Han menar att barnet har ett stort
        behov av att vcka sina frldrars uppmrksamhet och intresse. Det
        beslutar sig tidigt fr vilken verlevnadsstrategi som "gr hem"
        hos frldrarna och utvecklar drefter denna till en konst. Denna
        barnets strategi, som kanske kommer att forma dess liv, kallar
        Berne fr skriptmatris, frkortat till skript. Det r detta skript
        som senare i livet kan vlla problem. I ursprungsfamiljen, i
        "det", passade skriptet in, men det r mindre ndamlsenligt i
        vuxenlivet, i "nuet". Andra vuxna kan nmligen uppleva det
        kvardrjande barnsliga beteendet som irrationellt och som en sorts
        medvetet spel. I Bernes terapimetod r man intresserad av att
        spelet skall bytas mot en rak och ppen kommunikation. Terapeuten
        frsker hjlpa patienten att f kontakt med sina dolda barnsliga
        beteenden ("hmta upp sin prgling") och se dem i ett nytt och
        vuxet socialt sammanhang. I terapin upprttas ett skriftligt
        kontrakt mellan terapeuten och patienten. Detta innehller ett
        antal delml i frndringsarbetett ex att skaffa sig vnner eller
        g p en kvllskurs i ngot sprk. Patienten fr dessutom precisera
        vad han skulle vilja gra med sitt liv. Kontraktet skrivs om med
        jmna mellanrum alltefter den fortsatta utvecklingen av terapin.
        Terapin br mynna ut i ett slutavtal mellan tv vuxna, det s k
        handslaget. Eftersom narkotikamissbrukare ofta har kvardrjande
        barnsliga drag och ofta sysslar med utspel och projiceringar, har
        metoden visat sig srskilt lmplig vid lngtidsbehandling av
        narkomaner. Den anvnds drfr p mnga behandlingshem men har med
        tiden modifierats och blivit mindre konfrontativ. Enligt de
        psykologer som lr ut behandlingen i Sverige mste man - d man
        frsker hjlpa patienten att fungera vuxet - ta hnsyn till "det
        sargade barnet" som denne br inom sig. Barnet mste stdjas och
        frsiktigt lotsas genom frndringsarbetet. Ansvaret fr
        behandlingen br nd delas lika mellan terapeuten och patienten.
        (Se ven Terapi.)

Transmittor, verfrare, frmedlare. Det r ett signalmne som fristts vid
        nervretning och som p kemisk vg verfr en signal till nsta
        nervcell. (Se Signalsubstanser och Synaps.)

TRANX, organisation fr lkemedelsberoende mnniskor i Storbritannien.

Tranxilen, varunamn fr dikaliumklorazepat, ett lugnande
        bensodiazepinpreparat, narkotikaklassat enligt frteckning IV.

Tremor, darrningar, skakningar. Det r ett vanligt symtom vid abstinens,
        srskilt alkoholabstinens.

Tri, se Trikloretylen. Tri, som kan anvndas vid sniffning, r
        utomordentligt toxiskt och ger skador bl a p benmrgen.

Triader, de kinesiska organisationer av maffiatyp som behrskar en stor del
        av vrldens heroinhandel frn Hongkong och Taiwan.

Triazolam, C17H12Cl2N4, ngestdmpande och lugnande preparat som tillhr
        gruppen bensodiazepiner, narkotikaklassat enligt frteckning IV.
        Varunamn i Sverige r Dumozolam (resoribletter, dvs tabletter som
        placeras under tungan), Triazolam NM Pharma (tabletter) och Halcion
        (tabletter). Preparatet anvnds frmst som smnmedel, eftersom
        effekten stter in snabbt. Vid intag av alltfr stor dos har i
        ngra fall ogynnsamma psykiska reaktioner rapporterats.

Trifluoperazin, neuroleptikum som i lga doser hjlper mot ngest och
        lindriga psykiatriska symtom, t ex "nojor", frfljelseider hos
        narkomaner. Varunamn i Sverige r Terfluzin.

Trikloretan, se Trikloretylen och Sniffning av thinner, solution,
        trikloretylen och andra klorerade kolvten.

Trikloretylen, C2HCl3, lsningsmedel med karakteristisk kloroformliknande
        lukt. Det sniffas p samma stt som thinner, vanligen frn klister,
        solution eller i trasa. Trikloretylen r dock betydligt farligare,
        eftersom det snabbare snker medvetandegraden och ger skador p
        benmrg, lever och njurar. Trikloretylen har orsakat flera ddsfall
        i Sverige, srskilt i brjan av 1960-talet sedan frbud mot
        thinnerfrsljning till ungdomar infrts. Ddsfallen har berott p
        andningsstillestnd, krkningskomplikationer till fljd av djup
        medvetslshet eller leverpverkan. Trots att dosen inte behver
        vara srskilt hg, r dock den vanligaste anledningen till den
        pltsliga dden en myokardsensibilisering (dvs sensibilisering av
        hjrtmuskeln) som ger kad knslighet fr kroppens eget adrenalin
        och noradrenalin. Den direkta ddsorsaken r d hjrtflimmer. (Se
        Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och andra klorerade
        kolvten.)

Trilafon, varunamn fr perfenazin, ett fentiazenpreparat som anvnds vid
        behandling av psykoser.

Trimeperidin, eller Promedol, C17H25NO2, smrtstillande preparat som
        tillhr gruppen opioider, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Trimipramin, depressionslsande medel som samtidigt r starkt lugnande.
        Medlet r inte vanebildande och inte narkotikaklassat. Varunamn i
        Sverige r Surmontil.

Trip, tripper,1 ) Slanguttryck fr LSD. 2) Sjlva den berusning som fljer
        efter intag av LSD, meskalin eller annat mne med hallucinogena
        egenskaper.

Tromboflebit, inflammerad blodpropp, en vanlig komplikation till
        intravenst missbruk.

Trombos, blodpropp, en vanlig komplikation vid intravenst missbruk.
        Blodproppen blir ofta inflammerad, tromboflebit.

Truck driver, slanguttryck fr amfetamin.

Truxal, varunamn fr klorprotixen, ett svagt, icke vanebildande, lugnande
        preparat.

Trycka, slanguttryck fr att injicera, vanligen opiater. Ordet anvnds ven
        i sammansttningen "trycka i sig".

Tryptizol, varunamn fr amitriptylin, ett depressionslsande preparat.

Trsprit, metanol, kort alkoholmolekyl. Trsprit ger en berusning som
        liknar den vid intag av alkoholhaltiga drycker. Metanol bryts ner
        till formaldehyd och myrsyra, tv mycket giftiga metaboliter som
        ger upphov till strd syrabasbalans och skador p flera organ som
        lever, gon, njurar och hjrna. Allvarlig frgiftning mste drfr
        behandlas akut med njurdialys. Samtidigt etanolintag skyddar mot
        metanolens metaboliter, eftersom etanol konkurrerar ut metanol frn
        de nedbrytande enzymerna i levern.

T-sprit, se Teknisk sprit.

TUB-projektet, frkortning fr Terapi och utvrdering av
        bensodiazepinberoende, ett behandlingsprogram fr
        bensodiazepinberoende patienter som inte samtidigt r
        alkoholmissbrukare. Projektet bedrivs vid S:t Grans sjukhus i
        Stockholm under ledning av docent Stefan Borg. (Se ven
        Bensodiazepiner.)

Tuberkulos, en svr infektionssjukdom. (Se Kroppsliga komplikationer till
        narkotikamissbruk.)

Tung narkotika, term som nrmast motsvarar det engelska uttrycket hard
        drugs, dvs heroin och kokain. I Sverige br termen emellertid ocks
        omfatta amfetamin. (Se Definitioner av narkotika och
        narkotikamissbruk och Ltt narkotika.)

Tunga missbrukare, begrepp som i allmnhet avser missbrukare med dagligt
        intravenst missbruk av heroin och/eller amfetamin eller massivt
        cannabismissbruk. Missbruket r tvngsartat. (Se
        Missbrukarkarriren.)

Turk, slanguttryck fr turkiskt heroin, oftast brunfrgat och av lgre
        renhetsgrad n det vita s k thai-heroinet. Turk r den vanligaste
        herointypen i sdra Sverige.

Turktussar, slanguttryck fr de bomullstussar som anvnds fr att filtrera
        det frorenade turkiska heroinet. (Se ven Tussar.)

Turnabouts, slanguttryck fr amfetamin.

Turtles, amerikansk surf- och beatinspirerad popgrupp som bildades 1963,
        den frmsta representanten fr det amerikanska s k vstkustsoundet
        med snger som Happy together. Ledande gruppmedlemmar var Howard
        Kaylan och Mark Volman. I drogsammanhang utmrkte sig dessa genom
        att de, i samband med att de tilldelades ett pris i Vita Huset,
        sniffade kokain p George Washingtons skrivbord.

Tussaburk, tussburk, slanguttryck fr frvaringsask fr begagnade
        bomullstussar som anvnts vid filtrering av t ex heroin. De
        terfinns ofta i opiatmissbrukares bostder.

Tussar, slanguttryck fr de bomullstussar som i frsta hand
        opiatmissbrukare anvnder sig av d de drar upp t ex heroinlsning
        i en injektionsspruta. Lsningen filtreras drvid genom att passera
        bomullstussen - eller en bit av ett oanvnt cigarettfilter. Dessa
        tussar frvaras sedan i en srskild ask (tussaburk) eller i
        plastfolien frn ett cigarettpaket. Sparas mellan 10 och 20 tussar
        kan missbrukaren skaffa sig nnu mer narkotika genom att pressa ut
        den heroin som finns kvar i bomullen.

Tvngsmssigt missbruk, p engelska compulsive drug use, innebr ett s
        starkt fysiskt och/eller psykiskt beroende av narkotika, att den
        som drabbas inte utan stora besvr kan bryta missbruket.
        Tillstndet knnetecknas av en ptaglig frsmring av alla
        mnskliga funktioner. (Se Missbrukarkarriren och lDefinitioner av
        narkotika och narkotikamissbruk.)

Tvngsvrd av narkotikamissbrukare, se LVM, LVU och Psykiatrisk tvngsvrd.
        Allmnt gller fljande: Nr en missbrukare av alkohol, narkotika
        eller flyktiga lsningsmedel utstter sin fysiska eller psykiska
        hlsa fr allvarlig fara, eller om det finns risk fr att han skall
        skada sig sjlv eller ngon nrstende allvarligt, eller nr han
        lper en allvarlig risk att frstra sitt liv, kan omgivningen
        (socialtjnsten, enskild lkare, anhriga) trda in och begra att
        missbrukaren dms till LVM-vrd. Denna lag, lagen om vrd av
        missbrukare (LVM), r den viktigaste tvngslagen fr
        narkotikamissbrukare. Den brjade glla 1982 och ersatte d den
        gamla nykterhetsvrdslagen. Lagen reviderades 1989, d vrdtiden
        kades till sex mnader men utan mjlighet till frlngning. Det
        finns emellertid inte ngon grns fr hur mnga gnger en person
        kan dmas till LVM-vrd. Syftet med lagen r att motivera klienten
        till frivillig vrd och behandling. rligen vrdas ca 1 500
        personer i Sverige enligt LVM. Sverige r unikt nr det gller
        lagstiftning om vrd av missbrukare. Inget annat land har en
        motsvarighet till den svenska LVM-lagen. Fresprkarna fr lagen
        sger att det beror p Sveriges humanitet att vi har tvngslagar.
        Vi vill nmligen inte att en missbrukare skall g under utan att vi
        gr ett frsk att rdda honom, om s med tvng. De allra flesta
        som vrdas p de srskilda LVM-hemmen r alkoholmissbrukare.
        Sidomissbruk av t ex lkemedel blir dock allt vanligare. Bland de
        allra yngsta LVM-vrdade, de som r fdda 1960 och framt, r
        narkotika det huvudsakliga missbruksmedlet. Fr
        narkotikamissbrukare under 20 rs lder finns lagen om vrd av unga
        (LVU), med vars hjlp tonriga narkotikamissbrukare kan rddas ur
        ett svrartat missbruk. Vrden sker p s k paragraf 12-hem. Lagen
        om psykiatrisk tvngsvrd r den lag som kan anvndas om en
        missbrukare fr en svrare psykisk strning, blir frvirrad eller
        blir s deprimerad att risken fr sjlvmord bedms som
        verhngande. Tvngsvrden sker p en psykiatrisk klinik.
        Smittskyddslagen kan vara tillmpbar i en situation dr
        HIV-smittade narkomaner genom prostitution eller p annat stt
        antas sprida HIV/aids. Tvngsvrd med std av smittskyddslagens s k
        isoleringsparagraf sker i praktiken nstan enbart i "gula villan"
        p Danderyds sjukhus (Stockholm).

Tvttade pengar, uttryck som avser "svarta" pengar vilka frn brjan varit
        vinster frn den illegala narkotikamarknaden och som senare
        tvttats "vita", dvs gjorts legala genom att de t ex frts ver
        till bankkonton utomlands eller omsatts i jordegendomar och
        fastigheter. Inom juridiken finns srskilda regler om
        "penningatvtt", vilka Sverige antog 1991. Vren 1992 trffade
        Sverige dessutom ett juridiskt bindande bilateralt avtal med
        England, vilket numera gr det mjligt fr Sverige att konfiskera
        narkotikavinster som placerats p banker i England. Hsten 1992
        prvades de nya lagarna och avtalet med England i praktiken. En
        heroinfrsljare som hktades i Sverige hade slussat ver
        narkotikavinster till ngra bankkonton i London, vilka stod i de
        egna barnens namn. En del av dessa medel kunde frverkas, dvs
        omhndertas av svenska staten. Den kade uppmrksamheten kring hur
        vanligt det r att "tvtta pengar" leder till en kontinuerlig
        omprvning av lagstiftningen. Sannolikt kommer det att bli
        ndvndigt att ytterligare utvidga det juridiska spelutrymmet och
        ge polisen kade rttigheter att bryta banksekretessen.

Twenty five, slanguttryck fr LSD.

Twist, slanguttryck fr marijuana.

Tybamat, C13H26N2O4, lugnande och smngivande preparat, patenterat 1960,
        narkotikaklassat enligt frteckning V. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Tymelyt, varunamn fr lofepramin.

Tnda av, slanguttryck fr att avbryta narkotikamissbruk. (Se Avgiftning
        vid narkotikamissbruk.)

Tnda p, slanguttryck fr att missbruka narkotika s att sinnesstmningen
        blir hg.

Trst, ett vanligt symtom vid narkotikamissbruk. Detta fenomen beror bl a
        p att slemhinnorna i vre luftvgarna torkar ut under
        narkotikapverkan. l Ecstacy r srskilt farligt genom att det
        sannolikt pverkar hjrnans centrum fr reglering av trsten. Under
        berusning av ecstacy tycks detta centrum inte reagera och ge
        signaler till vtskeintag. Den berusade blir drfr uttorkad, kan
        drabbas av chock och avlida p grund av strningar i
        salt-vtskebalansen.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ U ]
-------------------------------------------------------------------------

Ullerkersprogrammet, det projekt fr metadonbehandling av kroniska
        heroinister som pbrjades 1966 av professor Lars-Magnus Gunne vid
        Ullerkers sjukhus numera Uppsala Akademiska Sjukhus. Metoden
        kallas ocks fr metadonbehandling ad modum Dole/Nyswander/Gunne.
        (Se Metadon, metadonbehandling, metadonunderhllsbehandling.)

Ultracaine, ett lokalbedvningsmedel.

Underground, underjordisk, hr i verfrd betydelse om hemlig underjordisk
        verksamhet. Ordet har sitt ursprung i motstnds- och
        befrielserrelserna under andra vrldskriget, men det fick en
        frnyad och annorlundainnebrd under 1960-talets ungdomsrevolt och
        hippievg. Beatlitteraturen utvecklades till undergroundlitteratur,
        tecknade serier till undergroundserier. Droginspirerad
        undergroundfilm producerades. Inom bildkonsten ersattes det ldre
        begreppet avantgarde med undergroundkonst, exempelvis den
        psykedeliska konsten inspirerad av de hallucinogena drogernas
        synhallucinationer. Underground blev en sammanfattande beteckning
        fr det som stred mot det etablerade samhllets vrderingar,
        srskilt vad gller droger, sex, musik och politik. I Sverige
        arrangerades 1967 en undergroundutstllning i Lunds konsthall. Den
        blev mycket uppmrksammad bl a fr en affisch som avbildade en
        naken haschrkande kvinna.

Undernring, vanligt symtom vid narkotikamissbruk och d srskilt vid
        missbruk av kokain och amfetamin som bda dmpar aptiten.

Undervisning om droger, se ANT-undervisning.

UNFDAC, United Nations Fund for Drug Abuse Control, se FN:s narkotikaorgan.

UNO, Utredningen om narkotikamissbrukets omfattning, genomfrde 1979 en
        underskning (case-finding) som lg till grund fr statistiska
        berkningar av bl a det tunga missbrukets omfattning. Antalet tunga
        narkotikamissbrukare i Sverige bedmdes vara mellan 10 000 och 14
        000. (Se Utbredningen av narkotikamissbruket.) En ny UNO utfrdes
        1992.

Uplandica, Freningen, bildad 1982 av skdespelare och artister i syfte att
        motverka narkotikamissbruket. Freningen bytte 1983 namn till FAMN,
        Freningen artister mot narkotika.

Uppers, ups, slanguttryck fr centralstimulantia.

Upprymdhet, ett vanligt tecken p narkotikapverkan. Som synonym till
        upprymd anvnds hg.

Uppttjack, slanguttryck fr narkotika med aktivitetshjande effekter, t ex
        amfetamin och kokain.

Urinanalys av droger, se Narkotikanalyser i urin och blod.

Urinkontroll av droger, se Narkotikaanalyser i urin och blod.
        Urinkontroller fr kvalitativ bestmning av eventuell frekomst av
        narkotika i urinen anvnds i stor omfattning inom sjukvrden,
        rttsvsendet och arbetslivet. Det r angelget att veta att t ex
        de som vrdas fr narkotikamissbruk eller sitter i fngelse inte
        smugglar in droger och missbrukar under pgende vrd. Urinprov tas
        drfr regelbundet. Nr det gller personer som arbetar inom
        skerhetstjnst, t ex vid SJ eller krnkraftverk, grs stickprov
        med urinkontroller.

-------------------------------------------------------------------------
UTBREDNINGEN AV NARKOTIKAMISSBRUKET
-------------------------------------------------------------------------

Globala aspekter. Fram till brjan av 1980-talet kunde man se ett tydligt
mnster i narkotikamissbrukets utbredning. Narkotikan producerades framfr
allt i Sydamerika (kokain), Pakistan, Indien och provinser i Sydostasien
(heroin). Frn producentlnderna smugglades narkotikan till den rikare
vstvrlden och gav dr upphov till omfattande missbruksepidemier. Numera
har emellertid ven utvecklingslnderna sjlva betydande narkotikaproblem
och d srskilt i storstderna. S finns t ex i Bangkok ett utbrett
heroinmissbruk, och epidemin av bazokarkning (kokain) i Sydamerika har
jmfrts med crackepidemin i USA. I Vstvrlden har epidemierna frst brett
ut sig i USA, fr att drefter med viss tidsfrskjutning drabba Europa. Den
svra heroinepidemin i 60-talets USA med en halv miljon missbrukare
drabbade Vsteuropa frst p sjuttiotalet. ttiotalets kokainepidemi i USA,
som omfattade nio miljoner mnniskor, vnde nedt 1986. Drefter har
missbruket, ven av marijuana, i USA halverats. I stllet har Vsteuropa
utsatts fr en aggressiv kokainfrsljning. nd dominerar heroinet
alltjmt bland Europas en miljon injektionsnarkomaner, men kokainet vinner
terrng i synnerhet i Spanien, Frankrike och Italien.

Narkotikahandeln och missbruket leder inte bara till kriminalitet och
korruption. HIV-epidemin fljer det intravensa heroinmissbruket i spren
och frvrrar situationen. S r t ex ttio procent av narkomanerna i
Marseille och Milano HIV-infekterade. Hela sjuttio procent (8 000
individer) av Spaniens aidssjuka r narkomaner. (Se lHIV/aids.) Enligt WHO
lr ca 300 miljoner mnniskor vrlden ver rka eller konsumera olika
beredningsformer av cannabis. Cannabis r visserligen narkotikaklassat av
alla stater men betraktas nd som en lttare form av narkotika, eftersom
den inte injiceras och inte direkt orsakar ddsfall. I de nordiska lnderna
(med undantag av Danmark) har man en strngare syn och skiljer inte mellan
ltt och tung narkotika. ven de steuropeiska staterna erknner nu att de
har stora narkotikaproblem. I det som tidigare var Sovjetunionen konsumeras
framfr allt cannabis och opium. I Polen injiceras "kompott", som r en
inhemsk opiumdekokt. I det forna Jugoslavien fanns - i varje fall fre
inbrdeskriget - ett utbrett heroinmissbruk, srskilt i och kring Belgrad.

Narkotikamissbrukets utbredning i Sverige. Ungdomsnarkomani eller
gngnarkomani brjade upptrda i Sverige i slutet av femtiotalet. Under
sextiotalet uppstod fr frsta gngen en illegal narkotikahandel med
amfetamin som framstlldes i laboratorier i Holland, ngon gng ven i
Danmark och Sverige. Trots kade polisinsatser spred sig vanan att injicera
amfetamin. I slutet av sextiotalet uppskattades antalet amfetaminister i
Sverige till mellan 6 000 och 10 000, varav hlften i Stockholmsomrdet.
Hr upptrdde allts ett narkotikaproblem av modernt snitt tio r fre
vriga Europa. 1970-talets politiska mottgrder bromsade utvecklingen av
amfetaminmissbruket, men med hippierrelsen blev haschrkning snabbt
populrt bland tonringar. Som mest uppgav 14 procent av eleverna i rskurs
nio att de ngon gng prvat att rka hasch. Detta var i brjan av
sjuttiotalet. Intresset fr haschrkning har sedan gtt ned, och efter 1985
har bara tre till fyra procent i de nya rskullarna testat hasch.
Heroinmissbruk ndde Sverige p allvar 1975 men har fram till 1992 mest
frekommit i storstadsregionerna, dvs i Stockholmsomrdet och vstra Skne,
dr stderna ligger p pendelavstnd till Kpenhamn. Socialdepartementet
underskte 1979 narkotikamissbrukets omfattning i Sverige (den s k
UNO-underskningen) och konstaterade att det i hela landet fanns mellan 10
000 och 14 000 tunga narkotikamissbrukare, varav 4 000 heroinister.
Amfetamin var det dominerande preparatet fr intravenst bruk. Drtill kom
uppskattningsvis 200 000 cannabisrkare. Kokain var d nnu mycket
ovanligt.

Efter den underskningen har CAN (Centralfrbundet fr alkohol- och
narkotikaupplysning) haft riksdagens uppdrag att flja
missbruksutvecklingen p alla omrden (sledes ven fr tobak och alkohol).
Varje r ger CAN ut en omfattande rapport. Dessutom genomfrdes 1992 en ny
UNO-underskning. Narkotikamissbrukets utbredning gr att flja genom
enktunderskningar av skolelever och manliga artonringar som mnstrar fr
vrnplikt. Hr fngar man frmst in trender i cannabismnstret och
eventuellt ett experimentellt missbruk. Bland artonringar hade t ex 1988
5,5 procent prvat cannabis, en internationellt sett lg siffra. Det tunga
narkotikamissbruket lg stilla under strre delen av 1980-talet. Under
dessa r frekom nstan ingen nyrekrytering av heroinmissbrukare. Antalet
beslag av heroin, amfetamin och kokain kar dock fr varje r. De flesta
personer som p senare tid talats fr narkotikabrott befinner sig i ldern
25-39 r, ett tecken p att intresset fr narkotika och missbruk gtt hgre
upp i ldrarna. Det vxande infldet av narkotika i landet r en av de
frmsta orsakerna till kningen av experimentell heroinrkning i t ex
Malm, Karlstad, Stockholm och Uppsala. Kokainsniffningen i innekretsar
kar framfr allt i de mellansvenska stderna. Cannabismissbruk r vanligt
i hela landet. I Stor-Stockholm fanns 1992 mellan 3 000 och 5 000
missbrukare av tung narkotika och minst 3 000 i vstra Skne. Fortfarande
r minst tv tredjedelar av injektionsnarkomanerna amfetaminister. Heroinet
vinner dock terrng ver amfetaminet. Mnga missbrukare gr alltmer ver
till ett blandmissbruk. Missbruksmnstret i Sverige brjar i
storstadregionerna likna det i vriga Europa, med massivt missbruk av hasch
och heroin med tillskott av kokain.

-------------------------------------------------------------------------

Utbrndhet, burnoutsyndrom, ett tillstnd av fysisk och psykisk utmattning
        som resultat av lngvarigt arbete t ex med mnniskor i knslomssig
        kris. Missbrukare r uttagerande och mycket tlamodskrvande, och
        drfr kan arbetet med att behandla dem vara s tungt att vrdarna
        blir "utbrnda". Frst p 1980-talet uppmrksammades hur vanligt
        olika former av psykologisk stress r i arbetslivet. P det
        personliga planet blir t ex de som har otillrcklig utbildning, och
        som nd i arbetet hela tiden konfronteras med svra problem, ltt
        utbrnda. De knner sig d misslyckade, besvikna p sig sjlva och
        trtta. Samtidigt sker de inte hjlp eller std hos
        arbetskamraterna, eftersom de tror att felet ligger hos dem sjlva
        och att de r otillrckliga. (Se Stress och Stressfaktorer.) Man
        vet idag ganska mycket om vad som kan ligga bakom utbrndhet hos
        personal och hur man skall motverka den. Inom narkomanvrden finns
        t ex handledning, personalgrupper och mjligheter till egenterapi.
        Syftet r att ge tillflle till diskussion om hur eventuella
        misslyckanden inom vrden pverkar den enskilde, men ocks att lsa
        spnningsskapande konflikter mellan personalmedlemmar. En klar och
        tydlig rollfrdelning r viktig i all missbruksvrd och minskar
        riskerna fr utbrnning. ven den administrativa ledningen mste ta
        sitt ansvar fr att undvika slitage av personalen. Systemfaktorer
        som kan bidra till utbrnning r t ex diffusa beslutsprocesser,
        konflikter inom ledningen och oklara ml. Man har mer och mer
        kommit att se fenomenet utbrnning (burnout) ur ett ekologiskt
        perspektiv - det r samspelet mellan individen och omgivningen som
        r det vsentliga.

Utflippad, slanguttryck fr psykotisk, frvirrad efter att ha anvnt fr
        mycket droger. Synonym r utspacad.

Utsknkning av alkoholhaltiga drycker p en restaurang sker efter att
        tillstnd till denna givits av Lnsstyrelsen, dr man i sin tur
        samrtt med vederbrande stads- eller kommunfullmktige.
        Utsknkning frsiggr efter restriktiva regler, som r formulerade
        i rusdryckslagarna.

Utslussning, ofta frkortat utsluss, beteckning p en viss fas i
        behandlingen av drogmissbrukare. Uttrycket avser dels sjlva
        perioden efter en vistelse p ett behandlingshem, dels det system
        av olika stdtgrder som d stts in. Stdet kan best av t ex
        regelbundna mten med kontaktpersoner, tillgng till egen bostad
        och praktikantarbete.

-------------------------------------------------------------------------
                                  [ V, W ]
-------------------------------------------------------------------------

Wake-ups, slanguttryck fr centralstimulantia.

Wakovi, slanguttryck fr meskalin.

Valeriana, Valerecen, varunamn fr extrakt av valerianarot. Beredningen r
        specialgjord p apotek och innehller bl a valepotriater och
        seskviterpener. Den r svagt lugnande. Fram till omkring 1960
        ordinerade lkare ofta en lugnande mixtur som brukade best av
        pentymal och tinctura opii som lsts i valerescen. Senare blev
        denna mixtur utkonkurrerad av bensodiazepinerna.

Valium, varunamn fr diazepam.

Vallar, slanguttryck fr valiumtabletter.

Vallmohalm, koncentrat av opium, narkotikaklassat enligt frteckning II.

Vallmotorp, se Behandlingshem och vrig institutionsvrd fr vuxna
        missbrukare.

Vanebildning, se Beroende av droger.

Vanfrestllning, hr i betydelsen en sjukligt felaktig id eller tanke som
        egentligen str i strid med den sjukes erfarenhet, bildningsgrad
        och normala sinnestillstnd, men som av den sjuke uppfattas som
        sann och riktig. Vanfrestllningar, i synnerhet av paranoid natur,
        r vanliga vid narkotikamissbruk. Missbrukarna sjlva kallar dem
        fr nojor. (Se i vrigt Paranoia och Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk.)

Varningsmrken stts p frpackningarna till vissa lkemedel som kan
        medfra risker vid bilkrning. Exempel p varningsmrkta medel r
        lbensodiazepiner. Varningsmrket ser ut som ett trafikmrke, en
        triangel med rd ram p vit botten.

Varusmugglingslagen. Smuggling av narkotika ver den svenska grnsen r ett
        brott enligt varusmugglingslagen (VSL) frn 1960.
        Straffbestmmelserna r i stort sett desamma som i
        narkotikastrafflagen. (Se Lagstiftning om narkotika.)

Washton, Arnold M, grundare av och frestndare vid Washton Institute on
        Addictions, ett ppenvrdsprogram fr patienter i New York City med
        kemiskt beroende, speciellt kokain. Han r en pionjr vad gller
        behandling av kokainmissbrukare. Arnold M Washton har tillsammans
        med M S Gold skrivit Cocaine: A Clinician's Handbook (1987) och med
        D Boundy When will power's not enough (1989) samt Cocaine and
        crack: What you need to know (1989). 1989 publicerade Washton en
        stor versikt: Cocaine addiction. Treatment, Recovery and Relapse
        Prevention.

Water, slanguttryck fr amfetamin.

Wati, se Kava.

Vattenpipa, rkpipa dr rken kyls genom att den passerar genom en
        vattenbehllare. Eftersom rken t ex vid hasch- och opiumrkning
        blir het och obehaglig att inandas, r rkning i olika vattenpipor
        vanligt.

Wedding bells, slanguttryck fr frn frn Blomman fr dagen.

Wedding bells acid, slanguttryck fr LSD.

Wedges, slanguttryck fr LSD.

Weed, slanguttryck i Japan och USA fr cannabis.

Vegetativa nervsystemet, det autonoma nervsystemet, dvs den del av
        nervsystemet som inte str under viljans inflytande. Det reagerar
        starkt under drogpverkan. Det vegetativa nervsystemet indelas i
        det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Vegetativa symtom, symtom inom den icke viljestyrda delen av nervsystemet.

Ventrikelaspiration, upp- eller utsugning av magscksinnehllet (ventrikel
        = magsck). Denna tgrd, som ven kallas magpumpning, r vanlig
        vid t ex tablettfrgiftning.

Verdandi - Arbetarnas Nykterhetsfrbund, en socialistisk
        nykterhetsorganisation med demokratiska ml, som bildades 1896
        genom en utbrytning ur IOGT. Frbundet arbetar fr gemenskap och
        solidaritet genom praktisk social kontaktverksamhet och genom
        socialpolitisk opinionsbildning. Verdandi har ca 300
        lokalavdelningar och ca 50 000 medlemmar. Freningen utger
        tidningen Verdandisten och skriftserien Verdandi - Socialpolitisk
        debatt.

Verktyg, slanguttryck fr injektionsspruta och kanyl.

West coast turnarounds, slanguttryck fr amfetamin.

Westerberg, K-A, lrare och grundare av Hasselakollektiven. (Se Hassela,
        Hasselapedagogiken.)

Westerholm, Barbro, (f 1933), professor, frn 1985 medicinsk chef fr
        Apoteksbolaget och frn 1988 riksdagsledamot fr Folkpartiet,
        dessfrinnan generaldirektr fr Socialstyrelsen 1979-1985. Hon har
        som forskare srskilt intresserat sig fr psykofarmakafrbrukningen
        i Sverige (se Jmtlandunderskningen). Prevention och hlsofrgor
        engagerar henne. Hon har varit ordfrande i organisationen Lkare
        mot Aids och r ledamot av styrelsen fr Folkhlsoinstitutet. Hon
        har varit expert p bl a lkemedelsfrgor inom
        Vrldshlsoorganisationen, WHO (se FN:s narkotikaorgan).

Wheat, slanguttryck fr cannabisplantan.

White angel, slanguttryck fr morfin.

White crosses, slanguttryck fr amfetamintabletter.

White girl, slanguttryck fr kokain.

White lady, slanguttryck fr heroin.

White lightning, slanguttryck fr LSD.

White man's plant, slanguttryck fr spikklubba.

Whites, slanguttryck fr amfetamin.

White stuff, slanguttryck fr heroin.

WHO, Vrldshlsoorganisationen. (Se FN:s narkotikaorgan.)

Vicious, Sid, artistnamn fr John Beverly, elbasist i punkgruppen Sex
        Pistols. Han dog 1979 av en verdos av heroin. (Se Sex Pistols.)

Wienerbrd, slanguttryck fr en blandning av cannabis och heroin.

Wienkonventionen, Psykotropkonventionen, se FN:s narkotikakonventioner.

Willsttter, Richard, (1872-1942), tysk-judisk kemist och nobelpristagare
        som 1905 syntetiserade prokain, ett lokalbedvningsmedel utan
        kokainets vanebildande egenskaper. Genom en mycket komplicerad
        procedur lyckades han 1924 syntetisera kokain. nd har man bde
        vad gller legal och illegal produktion fortsatt med den enklare
        metoden att utvinna kokain ur kokablad.

Vinbarbital, C11H15N2NaO3, lugnande och smngivande preparat,
        narkotikaklassat enligt frteckning IV. Det anvnds inte som
        lkemedel i Sverige.

Window pane, slanguttryck fr LSD.

Vin Mariani, en blandning av bordeauxvin och kokabladsextrakt, skapad av
        den korsikanske kemisten Angelo Mariani. Efter introduktionen 1863
        var detta under flera rtionden en ledande "hlsodryck" i
        Vsteuropa och USA. Drycken fick mnga efterfljare, som Elixir
        Mariani, Th Mariani osv. (Se Patentmediciner.)

Vinylbital, C11H16N2O3, lugnande och smngivande preparat som tillhr
        gruppen barbiturater, narkotikaklassat enligt frteckning V. Det
        anvnds inte som lkemedel i Sverige.

Vipers weed, slanguttryck fr marijuana.

Vistaril, varunamn fr hydroxizin.

Wolfe, Tom, (f 1931), amerikansk journalist och frfattare, ledande
        fretrdare fr "new journalism", en dokumentr journalistik som
        anvnder sknlitterra stilbegrepp. I boken The Electric Cool Acid
        Test (1968) skildrade han LSD-kulturen under hippieepoken.

The Woodpacker of Mars, slanguttryck fr Amanita muscaria.

Vredesstro, slanguttryck i Holland fr PCP.

VSL, varusmugglingslagen. (Se Lagstiftning om narkotika.)

Wurmser, Lon, (f 1931), amerikansk psykoanalytiker som bl a varit Director
        of the Alcohol and Drug Abuse Program och Director of the Center
        for PsychoSocial Studies i Maryland, USA. Han har varit professor i
        psykologi vid The Johns Hoplns University och r nu professor i
        psykiatri vid University of Maryland. American Mental Health
        Foundation har gett honom en framstende utmrkelse fr hans
        studier av skuld- och skamknslor och av hur dessa kan orsaka
        karaktrsavvikelser och narkotikamissbruk. Wurmser har i hg grad
        bidragit till frstelsen fr uppkomsten av narkomani sett i
        individualpsykologiskt perspektiv. De mest knda och epokgrande av
        hans verk r Drug Abuse - The Hidden Dimension ( 1978) och The Mask
        ofShame (1981). Wurmser r knd frelsare vrlden ver och har vid
        flera tillfllen frelst i Sverige.

-------------------------------------------------------------------------
VLD OCH DROGER
-------------------------------------------------------------------------

Den illegala narkotikahanteringen och narkotikamissbruket orsakar ofta
misshandel och ibland mord. Vldet r i princip av tre slag: 1. Vld eller
hot om vldfr attf tagp pengar till narkotika. Offren r ofta de egna
familjemedlemmarna. Det finns exempel p att hem tmts p allt av vrde
under hot och ptryckningar frn en narkotikamissbrukande familjemedlem.
Det frekommer ocks enstaka gnger att den som behver snabba pengar slr
ner och rnar helt oknda personer p gatan, begr butiksrn eller bankrn.
2. Vld som sammanhnger med narkotikahanteringen i kriminella kretsar.
Eftersom den illegala handeln med narkotika frsiggr utanfr lagens
rmrken, existerar inga etablerade eller normala juridiska affrsmetoder.
Om ngon narkoman eller narkotikafrsljare inte skter sina leveranser
eller krediter, straffas han drfr med vld eller hot om vld. Riskerna
fr aggressiva inslag i narkotikaaffrerna kar ju mer organiserad handeln
r. Ren likvidering med vapen frekommer hgre upp i narkotikalangningens
hierarkiska system. Vetskapen om detta gr att mnga svenska
heroinmissbrukare "arbetar" ensamma och langar till f men skra kunder.
Narkomaner som inte skter sina betalningar eller vid frhr har rkat sga
fr mycket till polisen r alltid rdda. Deras vardagstillvaro prglas av
hastiga uppbrott fr att gcka frfljarna. De frsker kanske lna pengar
fr att betala knarkskulderna, eller ocks bevpnar de sig och tillgriper
sjlva vld. Vld r vanligt i samband med revirstrider. Nr frsljare av
nya droger frsker bryta sig in p den etablerade marknaden kar vldet.
Olika hierarkiskt styrda kriminella gng kan komma i konflikt med varandra
om lnsamma affrsomrden. (Se Gatulangning.) En grupp som r srskilt
utsatt fr vld r de kvinnliga narkomaner som prostituerar sig. De
riskerar att misshandlas av sin hallick fr att denne omgende skall f in
sin del av frtjnsten. (Detta frekommer i 90 procent av fallen enligt en
amerikansk studie.) De riskerar ocks att rnas av andra narkomaner. En del
av de prostituerades kunder kombinerar sex med fysiskt vld. ( Se Kvinnliga
narkomaner. ) Vldet narkomaner emellan och inom narkotikahanteringens
sociala system polisanmls praktiskt taget aldrig. Bakom mnga av de
"olycksfall" som narkomaner rkar ut fr (hjrnskakningar, ansiktsskador
och handskador) kan man ana misshandel, ven om det frnekas av offret. 3.
Vld som r en fljd av drogernas farmakologiska effekter. Kokain utlser
ofta vldstendenser. En amerikansk studie har visat att inte mindre n 27
procent av unga kokainmissbrukare ngon gng har blivit vldsamma under
ruset. Crack-epidemin i USA (se lKokain) har lett till en kraftig kning av
gatuvldet. Missbrukare av crack blir nmligen retliga under abstinensen
och exploderar ltt i vldsyttringar. Under sjlva ruset kan de bli helt
frvirrade och tycka sig vara frfljda. De kan t ex slnga ut alla
mblerna frn sin bostad eller nakna springa omkring p gatorna fr att
stoppa trafiken. Om de har en pistol till hands kan de skjuta ngon helt
ovidkommande person som rkar komma i deras vg. Nr de grips och frs till
en lkarunderskning r de inte bara frvirrade utan ocks medtagna och
frgiftade och har kanske livsfarligt frhjt blodtryck. Efter bara ngra
timmar kan ruset vara ver och allt normaliseras. De kan ha total
"black-out" nr det gller vad som har hnt. Under inflytande av
hallucinogena droger som LSD och ecstacy kan missbrukare beg vldsbrott
under frvirring. Vlknt r att LSD-berusade ibland tror att de kan flyga
och drfr strtar sig ut frn hga hjder. De kan ocks misstolka
omgivningen och tro sig vara frfljda. Det r mera sllsynt att amfetamin
ger upphov till s svra paranoida tillstnd att det finns risk fr vld.
lCannabis har mnga gnger under historien frknippats med vld och risk
fr vld. En rad vetenskapliga underskningar har inte kunnat bekrfta ett
sdant samband. Dremot finns vld beskrivet vid blandmissbruk av cannabis
och alkohol. Dessutom upptrder ofta under cannabisabstinens symtom som
olust, retlighet och labilitet, vilka kan leda till aggressiva handlingar.
Missbrukare av heroin blir nrmast lugna och ngestfria och drigenom i
praktiken mindre vldsbengna. De gr sig allts mycket sllan skyldiga
till vldsbrott. Sambandet mellan alkohol och vld r sedan lnge vl
utforskat. Vld drabbar hr srskilt den egna familjen och de egna barnen.

Frebyggande tgrder. Eftersom det vld som har samband med droger i regel
utvas i en vrld utanfr samhllets rmrken r det svrtkomligt ocks
fr preventiva insatser. Jagade och rdda missbrukare har dock ett stort
behov av att i trygghet och under anonymitetsskydd f bertta fr erfarna
narkomanvrdare om sin situation. De behver ocks f medicinsk upplysning
om hur nya preparat verkar, s att de kan undvika dessa. Samtalen och de
nya insikterna gr att ngesten reduceras. Missbrukarna kan d brja sknja
nya strategier fr att verleva. Vldet trappas drigenom ner. Fr att
motverka vldet grs narkomanvrden s lttillgnglig och trygghetsskapande
som mjligt. Drfr frlggs t ex en rdgivningsbyr eller narkomanvrdsbas
nra de miljer dr narkomanerna vistas, s att det r ltt att slinka in
fr att f ett gott rd ver en kopp kaffe. I stder dr det finns
fungerande och lttillgnglig  ppenvrd fr narkotikamissbrukarna r
vldstendenserna mindre.

-------------------------------------------------------------------------

Vrd av unga, lagen om, se LVU och paragraf 12-hem.

Vrdintyg, se Psykiatrisk tvngsvrd.

Vllust, eufori, hr den frhrskande knslan under hjdpunkten av ett rus.
        Missbrukarna sjlva brukar kalla denna upplevelse fr kicken. Att
        p nytt f uppleva en kick r naturligtvis en av de faktorer som
        driver missbrukare till terfall.

Vndpunkt, beteckning fr den fas i missbruksutvecklingen som
        karakteriseras av eftertanke, insikt och nskan att p ngot stt
        bryta det monotona missbruksmnstret. Missbrukaren frsker nu
        verkligen att "lgga av" och nrmar sig olika vrderbjudanden med
        mer allvar och uthllighet n frut. (Se Missbrukarkarriren.)
-------------------------------------------------------------------------
                                   [ X ]
-------------------------------------------------------------------------

Xanor, varunamn fr alprazolam.

X-mas trees, slanguttryck fr amfetamin.

XTC, se Ecstacy.

Xylen, lsningsmedel som har stora kemiska likheter med toluen. (Se
        Sniffning av thinner, solution, trikloretylen och andra klorerade
        kolvten.)

Xylol, se Xylen.

Xylocain, varunamn fr lidokain, ett lokalbedvningsmedel. Som andra
        bedvningsmedel dr slutedet av ordet r -cain, har medlet
        syntetiserats med den kemiska strukturen fr kokain som modell.


-------------------------------------------------------------------------
                                  [ Y,  ]
-------------------------------------------------------------------------

Yage, hallucinogen dryck tillredd av barken frn trdet Banistriopsis [Fel!
        Korrekt stavning r BaniSTERIopsis] caapi. Drycken anvnds frmst
        av indianbefolkningen i Brasilien, Colombia, Ecuador, Bolivia och
        Peru. Den verksamma substansen r frmst harmin. Yage intas p
        fastande mage, eftersom den frsta effekten r kraftiga krkningar
        Drefter intrder hallucinationsfasen. Ruset pminner om
        meskalinrus. (Se Hallucinogena droger.)

Yagona, se Kava.

Yaje, se Yage.

ber Coca, titel p en ess om kokainets anvndning som Sigmund Freud
        publicerade 1884 i Zentralblatt fr die gesamte Therapie och ret
        drp i separatutgva. Artikeln inleddes med en vlskriven och
        initierad versikt av kokans och kokainets vrde som lkemedel vid
        olika sjukdomstillstnd. Den r fortfarande en av de bsta
        versikter som publicerats i mnet. Freud, som sjlv experimenterat
        med anvndning av kokain, rekommenderade i artikeln kokain fr en
        lng rad krmpor. Han ivrade bl a fr att man skulle anvnda kokain
        mot depressioner, eftersom han ansg att kokainet hade hjlpt honom
        sjlv ur hans egen svra depression. Andra sjukdomstillstnd som
        kokain kunde hjlpa mot var nervs upphetsning, hysteri,
        hypokondri, matsmltningsbesvr och "alla sjukdomar vilka degenerar
        vvnaderna ssom allvarlig anemi, tuberkulos och lngvariga
        febertillstnd". Freud antydde kokainets anvndbarhet som
        lokalbedvningsmedel och hvdade att det sannolikt dessutom var ett
        utmrkt afrodisiakum, dvs kunde frstrka sexuallusten. Nr det
        ngra r senare stod klart att kokain kunde skapa beroende,
        ndgades Freud infr den vetenskapliga vrlden tona ner sin
        entusiasm infr kokainet som lkemedel. Sannolikt upphrde han
        sjlv 1887 med sitt regelbundna kokainbruk. Eftervrldens sikter
        om Freuds eget kokainmissbruk och dess betydelse fr hans
        vetenskapliga teorier har gtt starkt isr. Vissa bedmare har
        ansett att kokainet har en central betydelse fr Freuds
        drmtydning, sexualuppfattning och psykoanalytiska teoribildning.
        De menar att kokainet stimulerade Freuds fantasier och frigjorde
        honom frn den tidens starka sexuella hmningar. Andra bedmare har
        ansett att kokainepisoden saknade betydelse fr Freuds fortsatta
        livsgrning.

Yellowjackets, slanguttryck fr barbiturater (Nembutal).

Yellows, slanguttryck fr LSD.

Yerba, beteckning fr marijuana.

Yerba del diablo, beteckning fr spikklubba.

Yerba del pasmo, beteckning fr yohimbe.

Yesca, slanguttryck i Japan och USA fr cannabis.

Yohimbe, stimulerande te gjort p avkok av barken frn det vstafrikanska
        trdet Corynanthe yohimbe. Denna bark innehller flera alkaloider.
        Den viktigaste yohimbin, kan ocks framstllas syntetiskt som
        yohimbinhydroklorid, vilken kan snusas. Ruset karakteriseras av
        inledande illamende under ungefr trettio minuter, fljt av ett
        euforiskt tillstnd som liknats vid ett svagt rus. Yohimbe anvnds
        i folkmedicinen som afrodisiakum fr att ka bde mannens och
        kvinnans sexuella njutning.

Yopo, annat namn p epena.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [ Z ]
-------------------------------------------------------------------------

Zen, slanguttryck fr LSD.

Zero, marockanskt hasch som innehller hg halt av THC.

Zombie, slanguttryck fr neuroleptikabehandlade psykotiska patienter. Dessa
        rr sig ofta stelt och lngsamt och frefaller frnvarande.
        Missbrukare r ofta synnerligen skeptiska mot ordinationer av
        neuroleptika och anfr d att de inte vill bli "zombies". Enligt
        voodoomagin var en zombie en levande kropp som frlorat sin sjl
        och i stllet behrskades av ngon trollkarl eller liknande.


-------------------------------------------------------------------------
                                   [  ]
-------------------------------------------------------------------------

gren, slanguttryck fr nger, hr ngest under bakfylla.

kerman, Carl-Axel, chefsklagare i Stockholm. Han utgav boken Legal
        narkotikadd (1978), som r en kritisk uppgrelse med den svenska
        Medicinalstyrelsens misslyckade frsk med legal frskrivning av
        centralstimulantia 1965-1967. (Se Legalisering.)

klagarvsendet r indelat i 13 regioner, med en regional klagarmyndighet
        i varje region. Regionerna r i sin tur indelade i 86
        klagardistrikt med en klagarmyndighet i varje distrikt.
        Riksklagaren r under regeringen hgste klagare. Ml som gller
        narkotikabrott handlggs som regel vid de lokala
        klagarmyndigheterna. Det frekommer numera en viss specialisering
        inom klagarkren, bl a nr det gller narkotikaml. I de tre
        storstadsdistrikten, som r indelade i kammare, handlggs alla
        narkotikaml i en av kamrarna. I brjan av 1980-talet tillfrdes
        klagarvsendet sammanlagt 13 nya klagartjnster avsedda srskilt
        fr bekmpning av narkotika. Dessa tjnster placerades vid
        storstadsdistrikten, vid fyra strre lokala klagarmyndigheter samt
        vid en regionklagarmyndighet. ven klagare som inte r
        specialiserade p narkotikabrott handlgger emellertid i betydande
        utstrckning sdana ml.

ldersgrupper, vetenskaplig metod fr analys av patientmaterial eller
        befolkningsmaterial. Att indela ett patient- eller
        befolkningsmaterial i olika ldersgrupper gr det mjligt fr
        forskare att analysera frekomsten av olika sjukdomar eller sociala
        problem. Det kan t ex vara vrdefullt att veta i vilka ldrar
        debuten i drogmissbruk sker, i vilka ldersgrupper kriminaliteten
        r tyngst osv. Forskaren vljer sjlv om han vill analysera
        materialet i ettrs-, femrs- eller tiorsgrupperingar.

ldersgrns fr att f gra inkp av alkoholhaltiga drycker p
        Systembolaget r 20 r.

ngest, stark knsla av rdsla, obehag eller skrck. Under ett
        ngesttillstnd knner den drabbade rdsla, beklmning, spnning,
        tsnrning och en uppladdning i kroppen, framfr allt i maggropen,
        brstet och huvudet. ngest beskrivs som ett mycket intensivt
        obehag, en knsla vrre n allt annat. ngestens yttre tecken r
        spnning i kroppen, hjrtklappning, tremor (dvs skakningar,
        srskilt i hnderna), rodnad omvxlande med blekhet, och
        svettningar. Risken fr att ngon gng under sin livstid insjukna i
        ngestbesvr r 8 procent fr mn och 23 procent fr kvinnor.
        ngestens vanligaste debutlder r 20-40 r. Man skiljer mellan:

        1) ngest av kroppsliga orsaker (somatogen ngest). Den kan utlsas
           av hjrnskador men ocks av centralstimulantia. Amfetamin ger
           verretning av hjrnans nervceller, vilket skapar ngest- och
           skrckknslor med inslag av frfljelseider. Vid abstinens r
           ngest ett vanligt symtom och beror p verretning av hjrnan,
           en fljd av lngvarig dmpning (inhibering) s k over-shooting av
           nervcellerna. ngestattackerna kan vara frenade med andra
           tecken p verretning, som epilepsi eller delirium. Behandlingen
           r antiepileptisk medicinering och abstinensbehandling, helst p
           sjukhus.
        2) Realngest, ngest som vckts av reella, verkliga yttre orsaker.
           Upplevelse av ett hot eller en fara vcker ngest som leder till
           att man frsker stta sig i skerhet. Detta r en naturlig
           frsvarsmekanism. Andra exempel p situationer som kan vcka
           realngest r frustrationer av olika slag, dvs hinder fr
           frverkligandet av ens ambitioner. Separationsngest r en
           reaktion p en frlust och r en del av en sorgereaktion.
           Existentiell ngest r en reaktion p den moderna tidens
           pfrestningar, norm- och traditionsbortfall. Behandlingen vid
           ovannmnda ngesttillstnd bestr av stdtgrder mot symtomen,
           konstruktiva tgrder mot den pfzestande situationen samt
           kristerapi.
        3) Irrationell ngest eller ngestneuros. Vid denna typ av ngest
           frstr den drabbade ofta inte sjlv varfr symtomen uppkommit.
           Den irrationella ngesten kan vara bunden till vissa situationer
           (fobiska tillstnd) eller vara "fritt flytande" och diffus (s k
           global ngest). I det senare fallet talar man om ngestneuros.
           Orsaken kan vara olsta konfiikter som gett upphov till
           lngvariga emotionella spnningstillstnd. Dessa konflikter kan
           finnas antingen enbart inom den ngestfyllda sjlv eller mellan
           denne och hans anhriga. Denna form av ngest behandlas med
           lkemedel men ocks med avspnningsvningar och framfr allt med
           psykoterapi.
        4) ngestattacker och ngestladdade hypokondrier (hypokondri =
           inbillad sjukdom) r ofta tecken p depression och behandlas d
           som sdan. (Se ven Psykiska komplikationer till
           narkotikamissbruk. )

ngestdmpande medel, se l Psykofarmaka.

terfall, terfallsmekanismer. Bengenheten att terfalla i missbruk efter
        en avgiftningsperiod eller lng drogfrihet r hg vid alla former
        av missbruk. Risken r densamma om man missbrukar heroin, alkohol
        eller nikotin. Tv tredjedelar av alla terfall intrffar inom de
        frsta tre mnaderna efter en behandling. Den amerikanske
        beteendeterapeuten professor G Alan Marlatt och hans medarbetare
        lanserade i brjan av 1980-talet tanken att terfallen inte alls
        har kemiska orsaker utan beror p invanda beteende- och
        tankemnster. Marlatt kunde genom omfattande klinisk forskning visa
        att ver hlften av terfallen intrf fade nr patienten i en ovan
        social situation knde sig pressad och ngslig, och att han framfr
        allt hade svrt att st emot trycket frn missbrukande vnner.
        Vidare kunde terfallen bero p att patienten knde trycket av inre
        konflikter. Vgen mot det ml patienten ville n frefll stngd,
        vilket skapade en knsla av vanmakt och frtrytelse. ven oro, t ex
        infr en anstllningsintervju, liksom sjukdom och fysisk smrta
        frestade till terfall. Anledningen kunde dessutom vara vermod,
        nr patienten pltsligt knde sig stark och ville prva sin
        sjlvkontroll eller ka en redan frhjd livsgldje. Ibland, menade
        Marlatt, intrffade terfallen drfr att suget efter narkotika
        helt ovntat bara dk upp, "out of the blue", och drev patienten
        att teruppta sitt missbruk. Marlatt visade ocks hur hjlpls
        missbrukaren egentligen var nr det gllde att st emot olika
        frestelser. Om han knde sig stark och full av frvntningar,
        upplevdes nederlaget nnu mer svidande. terfall, menade Marlatt,
        uppfattas alltid av missbrukaren som en bekrftelse p den
        personliga svagheten, och d r det svrt att inte kapitulera fr
        gott. Marlatt och hans medarbetare utvecklade utifrn sina studier
        av terfallsmekanismerna en rad terapeutiska tekniker. Dessa gr i
        korthet ut p att missbrukaren skall trna upp sina frdigheter att
        undvika terfall och inte lita p egna falska lften och orimliga
        fresatser: "Nu skall jag aldrig dricka mer", ete. Marlatts
        terfallsprevention har haft stor betydelse framfr allt inom den
        ppna vrden av missbrukare, dr behandlingen ofta syftar till att
        hjlpa de fre detta missbrukarna att undvika hgrisksituationer
        och frlnga tidsperioderna mellan terfallen. (Se Abstinens,
        Avgiftning vid narkotikamissbruk, Beroende av droger och Terapi.)

terfallsprevention, frebyggande tgrder mot terfall i missbruk. I
        gruppsamtal eller individuella samtal hjlper terapeuten
        patienterna att knna igen de situationer som medfr stora risker
        fr terfall. Fr en del kan det allra svraste vara att st emot
        trycket frn kamrater. Andra kan ha svrt att klara ensamhet och
        knslor av tomhet. Patienterna mste t ex i rollspel (se
        Psykodrama) dels tnka igenom hur de skall reda upp olika
        situationer, dels bygga upp sjlvknslan genom att klara
        "hgrisksituationer". vning ger frdighet. Var och en mste bli
        "sin egen terapeut" och knna igen de varningstecken som frebdar
        terfall. Till den ndrade, mer medvetna livsstilen hr att frska
        fylla igen tomrummen efter missbruket med andra spnnande
        sysselsttningar. De fre detta missbrukarna mste tillta sig
        olika former av avkopplande aktiviteter som att fiska, lsa bcker,
        syssla med avspnning, jogga osv. Beteendeterapeuten (se
        Beteendeterapi) r en slags livsstilsingenjr, som lr ut vad
        missbrukaren ofta inte alls har ngon erfarenhet av, nmligen hur
        man skall leva sunt och lyckligt. Man vet att behovet av alkohol
        och droger minskar markant hos de mnniskor som lrt sig koppla av
        effektivt genom avslappning eller meditation. Beteendeterapeuten
        mste dessutom lijlpa missbrukaren att reducera knslorna av
        totalt misslyckande vid terfall. Budskapet r: "Allt du lrt dig
        r inte frlorat. Lr dig i stllet att hantera en liknande
        hgrisksituation p ett bttre stt! " Samtidigt som terapeuten lr
        missbrukarna olika tekniker fr att klara risksituationerna, lgger
        han ofta in avskrckande undervisning om droger och farorna med
        dessa. Detta sker fr att den som lnge frsakat drogupplevelsen
        inte lngtansfullt skall se denna i ett rosa skimmer. (Se ven
        Terapi.)

tertrippar, terupplevelser av drogruset utan att drogen p nytt
        tillfrts, synonym till ekoreaktioner, flashbacks. De uppkommer
        efter missbruk av LSD, meskalin, ecstacy och sllsynt ven efter
        andra hallucinogena droger som hasch och marijuana. tertrippar
        innebr att missbrukaren lng tid efter det ursprungliga
        hallucinogena ruset pltsligt fr attacker av perceptionsstrningar
        (frndringar i varseblivningen) som liknar upplevelserna under
        ruset. Personer som upplevt tertrippar kan bertta att freml som
        de betraktar pltsligt under ngra minuter ndrar frg och form. En
        cigarett som askas av p ett fat blir ovntat till hundra
        cigaretter i luften. Ibland tycks den egna kroppen frndrad p ett
        bisarrt vis. Den egna huden knns som om den bubblar, hjrnan
        frefaller delad och hr inte lngre ihop med kroppen osv.
        tertripparna pgr under olika lng tid, frn ngra minuter till
        timmar. De fljs alltid av nedstmdhet och ngslan. Emellant
        frefaller tertripparna utlsas i samband med knslomssiga
        pfrestningar och av sdana situationer som brukar kunna framkalla
        fobier, t ex att sitta instngd i en buss under en resa. Efter ett
        intensivt hallucinogenmissbruk kan tertripparna plga en person i
        ratal, fr att nd till sist helt frsvinna. tertripparna
        upplevs i regel av missbrukarna som s obehagliga, att de avhller
        sig frn fortsatta experiment med hallucinogena droger och dessutom
        ofta varnar andra missbrukare. (Se Psykiska komplikationer till
        narkotikamissbruk. )


-------------------------------------------------------------------------
                                   [  ]
-------------------------------------------------------------------------


ngladamm kallas ocks angel dust och r detsamma som PCP fencyklidin, ett
        hallucinogent preparat.

nglahr, slanguttryck fr PCP, fencyklidin, ett hallucinogent preparat.

-------------------------------------------------------------------------
                                   [  ]
-------------------------------------------------------------------------

dem, svullnad p grund av ansamling av vtska i vvnaderna, kan vara
        tecken p toxisk pverkan (giftpverkan) eller verknslighet fr
        droger. (Se Allergiska reaktioner.)

gonpverkan. En van iakttagare kan lra sig knna igen tecken p
        drogmissbruk genom att betrakta pupillerna utan hjlpmedel eller
        med hjlp av pupillometer. Vid opiatmissbruk blir pupillerna mycket
        sm och vid centralstimulantiamissbruk tvrtom ovanligt stora. Den
        normala adaptationen, dvs att pupillstorleken kar i mrker och
        minskar i ljus, r ofta helt satt ur spel. Ett annat symtom som kan
        tyda p drogpverkan r gats frflyttning i sidled och/eller
        hjdled. Om man ber en person som r pverkad av centralstimulantia
        eller barbiturater flja en fingerrrelse framfr gat, fljer gat
        inte lugnt med som i normala fall utan hoppar ryckvis i sid- och
        hjdled.

-------------------------------------------------------------------------
PPENVRD FR NARKOTIKAMISSBRUKARE
-------------------------------------------------------------------------

Med ppenvrd menas en vrdform dr den hjlpskande (klienten) mer eller
mindre regelbundet och ibland anonymt kan komma till en mottagning fr
ngon timmes rdgivning eller behandling. Skulle en klient behva mer
omfattande vrdinsatser, remitteras han till den slutna vrden, dvs
heldygnsvrd p t ex sjukhus eller behandlingshem. ppenvrd fr
narkotikamissbrukare finns inom socialtjnsten vid s k narkomanvrdsbaser
eller vid mottagningar p sjukvrdens alkoholkliniker och
narkomanvrdsenheter. Vissa mottagningar har dubbla huvudmn, dvs
socialtjnsten och sjukvrden ansvarar gemensamt fr verksamheten. Det har
visat sig att vrden bst bedrivs av tvrvetenskapligt sammansatta team med
socionomer, psykologer, sktare, sjukskterskor och lkare som alla har
specialutbildning i behandlingen av beroendesjukdomar. Det finns d
mjlighet att omgende ge mngsidig hjlp t missbrukare, som ofta har en
serie av sociala, medicinska och psykologiska problem. Erfarenheterna talar
fr att ppenvrden br vara lttillgnglig, grna belgen nra de distrikt
dr missbrukarna brukar uppehlla sig. Vidare mste vrden vara informell,
obyrkratisk och nd vl strukturerad, trygg och tydlig. D klienterna
ofta r ngsliga, spnda och dessutom misstnksamma r det ocks viktigt
att de mter vnlighet och knner att deras mnniskovrde respekteras. Tre
kategorier missbrukare brukar ska sig till ppenvrden: 1.
Experimenterande missbrukare (soft core addicts). Det kan vara yngre
missbrukare med ett kortvarigt, experimentellt missbruk av hasch, heroin
eller kokain. De nskar f hjlp att snabbt ta sig ur missbruket. Ofta har
ngon i den egna familjen frmtt dem att tidigt i missbruket uppska
ppenvrden. Unga kvinnor som bor tillsammans med missbrukare kan frestas
att g in i ett missbruk och behver drfr std att st emot. Kraftfulla
insatser i detta tidiga skede har visat sig kunna frhindra ytterligare
social utslagning. Eventuella psykiatriska problem som franlett missbruket
kan i ppenvrden f en adekvat behandling. 2. "Kroniska" missbrukare (hard
core addicts). Detta r klienter med flerrigt intensivt missbruk bakom
sig. I en del av fallen, t ex vid mngrigt haschmissbruk, kan en intensiv
behandling under ngra r ge resultat. Behandlingen gr ut p att minska
skadeverkningarna av missbruket och att stndigt frska motivera till mera
djupgende terapi, t ex en lngvarig vistelse p behandlingshem. Fr mnga
"kroniker" r den tta kontakten i den ppna vrden ett bttre alternativ
n en permanent institutionsvistelse eller total social utslagning. 3. Fre
detta missbrukare. Det r klienter som frut varit inskrivna p sjukhus
eller behandlingshem och dr blivit drogfria, men som fortfarande har behov
av stdkontakt och ibland ven psykoterapi. Dessa fre detta missbrukare
lever ofta i en marginaltillvaro mellan sitt tidigare missbruk och den
drogfrihet de nu frsker leva i. De r oskra i sin vuxenroll och
terfaller ltt. ppenvrden kan ge dem en knsla av kontinuitet i livet,
och de behver inte skmmas fr att ha varit missbrukare. De knner sig
inte lngre tvungna att hlla en fasad, utan kan omedelbart ta emot std
och hjlp fr sina svrigheter. (Se Missbrukarkarriren.) De metoder inom
ppenvrden som anvnds r framfr allt individuella samtal (psykoterapi),
familjesamtal, behandling i grupp, medicinsk/psykiatrisk behandling och
lmpliga sociala stdjande tgrder. Samtalen rr sig ofta om hur klienten
skall kunna frebygga terfall. (Se terfallsprevention.) Utver dessa
metoder erbjuder en ppenmottagning ocks olika behandlingsprogram.
Haschmissbrukare kan t ex behandlas enligt en pedagogiskt genomtnkt metod
som utarbetats av Thomas Lundqvist och Dan Eriksson p Rdgivningsbyrn i
Lund. Deras bok heter Behandling av haschmissbrukare i ppen vrd. Under
avgiftningen i ppen vrd fr haschmissbrukarna gradvis lra sig hur
missbruket skadat deras emotionella och intellektuella funktioner. Att
tankeskrpan terkommer hos de flesta mot slutet av avgiftningen kommer
sedan som en belning fr anstrngningarna att verge missbruket. I de
behandlingsfaser som fljer drefter fr de fre detta missbrukarna trna
sin frmga till psykologisk varseblivning, konfliktlsning m m. S
smningom sker en vergng till en icke-styrande (non-directive) behandling
dr terapeuterna gr in och frsker finna bakgrunden till missbruket.
Urinkontroller grs frivilligt men regelbundet fr att se om drogfriheten
bestr. Nr de vrdskande gtt igenom denna behandlingsprocess, frstr de
hur haschmissbruk frvrider psykiska funktioner och anser att de gjort
ortt mot sig sjlva genom att anvnda den frrdiska substansen. Drigenom
minskar riskerna fr terfall. Behandlingen kan behva pg i ver ett r.
(Se terfallsprevention. ) I en annan typ av behandlingsprogram upprttas
ett kontrakt mellan behandlare och klient. (Se Kontraktsvrd.) I detta
beskrivs hur behandlingen skall se ut och hur lnge den skall pg.
Kontraktet kan upprttas helt frivilligt eller vara ett erbjudande frn
domstolen som alternativ till kriminalvrd. Olika krav finns alltid
inbyggda i kontraktet, t ex att en serie droganalyser med negativt resultat
r frutsttningen fr frnyelse av krkort. Det r just kombinationen av
krav och belningar som r pongen med detta behandlingsprogram. En ppen
mottagning fyller en viktig fiznktion inom narkomanvrden. Hr kan
personalen tidigt fnga upp strmningarna och skiftningarna inom
missbrukarnas subkultur, f knnedom om nya droger p marknaden, skaffa sig
kunskap om hot och vld eller upptcka sjukdomsfall som inte blivit knda
inom den vriga vrden. Vid behandlingskonferenser kan man samordna
socialtjnstens, kriminalvrdens och sjukvrdens insatser fr att hjlpa en
missbrukare eller dennes familj. Personalen har dessutom goda
frutsttningar att bist skolorna med rd och information. Under senare r
har ppenvrdens personal ftt nnu en roll - att st fr kontinuerlig
rdgivning i HIV/AIDSfrgor.

-------------------------------------------------------------------------

sterkerprojektet, drogfritt behandlingsprogram fr narkotikamissbrukare
        med lnga fngelsestraff. Projektet drivs inom sterkeranstalten
        norr om Stockholm. (Se Kriminalvrd och narkotikamissbruk.)

-------------------------------------------------------------------------
VERDOS
-------------------------------------------------------------------------

verdos r en akut frgiftning av narkotiska preparat, vanligtvis heroin,
amfetamin eller lugnande medel. Ofta finns ocks alkohol med i bilden.
verdoser av illegal narkotika r som regel en fljd av att missbrukare
inte kunnat berkna dosens storlek eller sin egen tolerans fr preparatet.
S rkar exempelvis heroinmissbrukare lttare ut fr verdoser d de just
skrivits ut frn en vrdavdelning efter avgiftning. Toleransen r nmligen
d smre n nr de r mitt uppe i en missbruksperiod. verdos r ett
livsfarligt tillstnd. En missbrukare som ptrffas i frgiftat tillstnd
mste drfr omedelbart fras till sjukhus. Den som ingriper fr att rdda
ngon som r medvetsls och frgiftad, br tnka p att till sjukhuset ta
med sig de tablettburkar eller injektionsverktyg som kan finnas i nrheten.
Det kan vara svrt att veta om verdosen r ofrivillig, eller om den
frgiftade gjort ett sjlvmordsfrsk. I det senare fallet ptrffas ofta
ett avskedsbrev. Behandlingen r sedvanlig akutvrd dr man ser till att
patienten har fria luftvgar. Eventuellt ges konstgjord andning och vid
hjrtstillestnd hjrtmassage eller elkonvertering. Om patienten har sm
pupiller eller visar andra tecken p heroinverdos ges motgiftet naloxon
bde intravenst och i subkutan injektion. Vid verdos av amfetamin
och/eller kokain har patienten ofta blodtrycksstegring och hjrtsymtom, tex
flimmer. Han kan pltsligt frlora medvetandet i en cirkulationskollaps.
Frgiftningen kan ocks yttra sig i oro och frvirring. D ges ofta
diazepam (Valium) fr att lugna den uppjagade patienten. Dremot r det fel
att ge neuroleptika, d dessa preparat kan snka blodtrycket och belasta
cirkulationen. Vid verdoser av kokain eller amfetamin fr patienten ofta
epileptiska anfall som kan komma i oavbruten fljd (status epilepticus).
Lkemedelsfrgiftning med t ex bensodiazepiner behandlas p sjukhusets
intensiwrdsavdelning tills patienten vaknat upp. I princip lter man denne
sova ut med andningshjlp och kontroll av vtskebalansen. I svra fall
befrias patienten frn gifter genom dialys, dvs konstgjord njure. Nr
patienten vaknat upp efter en verdos av bensodiazepiner eller av narkotika
bedms vederbrande av jourhavande psykiater. Om det r mjligt sker denne
frm patienten att stanna kvar p en vrdavdelning inom psykiatrin eller
p toxikomanklinik. Efter en verdos r patienten nmligen ofta trtt och
deprimerad och behver psykiatrisk vrd. verdosen kan ha varit ett
sjlvmordsfrsk. ven i fysiskt avseende kan patienten behva sjukhusets
omsorg. Efter en verdos med terupplivning tar det t ex minst en vecka
innan lungfunktionen ter blir normal.

-------------------------------------------------------------------------

verddlighet, se Ddlighet bland narkotikamissbrukare.

verfring, verfringsmnster inom narkomanvrden. verfring r en
        psykologisk term som beskriver en patients knslomssiga reaktioner
        gentemot sin terapeut (verfringsreaktioner, se nedan). Patienten
        tillskriver terapeuten en rad phittade egenskaper. Fr
        narkotikamissbrukare gller - liksom ven fr de flesta andra
        patienter - att p olika stt demonstrera sitt behov av hjlp.
        Relationerna till behandlarna frgas av all den ilska, alla de
        besvikelser och de knslor av vergivenhet som missbrukarna kan ha
        upplevt som barn. Ofta visar missbrukarna sina knslor genom att
        provocera eller manipulera med behandlingens ramar och avtal.
        Egentligen vill de endast pkalla behandlarnas medknsla och
        uppmrksamhet. Om missbrukarna inte tycker sig snabbt nog f den
        nskade knslomssiga responsen, kar de i allmnhet sitt
        uttagerande och avbryter oha behandlingen under primitiva utspel.
        Knslomssigt vinner de p detta, nr de ser hur deras beteende
        vcker starka reaktioner. Under de knslomssiga utspelen tycker
        sig missbrukarna trots allt vara herrar ver sitt de och ver
        terapisituationen. I sin besvikelse frsker de f bekrftat att
        behandlarna, liksom alla andra mnniskor, alltid tar avstnd frn
        dem. De enda riktigt plitliga vnnerna r drogerna, som erbjuder
        en flyktmjlighet. Missbrukare fr starka verfringsreaktioner,
        och behandlarna mste drfr vara kunniga och tliga fr att rtt
        bemta dessa. Missbrukarna r ocks ofta vilsna, saknar ideal och
        ml i sina liv. Att de dessutom nstan alltid saknar hllbara
        regler fr socialt umgnge gr inte situationen lttare. Det
        uttagerande som fljer p negativa verfringsreaktioner, med
        demonstrerad besvikelse och ilska, r ett av de stora hindren i
        behandlingen av narkotikamissbrukare. Terapeuterna kan nmligen i
        sin tur reagera med motverfringar - de kan sjlva bli negativa
        och vnda sig mot patienterna. De ramar som finns i all god
        narkomanvrd, med alla strnga regler, kan av en utomstende
        upplevas som fyrkantiga och kompromisslsa. De fungerar emellertid
        som ett vrn, bde mot patienternas alltfr hftiga verfringar
        med hrda utageranden och mot behandlarnas egen bengenhet att
        stta bort patienterna, att reagera antiterapeutiskt.

verfrskrivng, term fr att beteckna frikostiga frskrivningar av
        lkemedel. Enstaka lkare brukar varje r anmlas till
        Socialstyrelsen fr att de skrivit ut fr mycket begrliga
        preparat, i allmnhet bensodiazepiner och/eller morfinpreparat. (Se
        Bensodiazepiner.)

verjag, superego, "samvete". Enligt Sigmund Freud r verjaget en av
        sjlslivets tre funktionsgrupper. Id r detet, dvs det
        undermedvetna. Ego r jaget, och superego r verjaget. verjaget
        r den del av personligheten som avgr vad som r rtt eller fel.
        (Se Psykodynamiska aspekter p drogmissbruk och Psykopati.)

verknslighet, se Allergiska reaktioner och verdos.

-------------------------------------------------------------------------

