Odling av Marijuana r frbjudet i Sverige. Jag vill nd hr redogra fr tekniken av rent akademiskt intresse. Att odla marijuana inomhus r enkelt. Alla klarar av att gra det. Tanken bakom denna skrift r att presentera en enkel metod fr inomhusodling frmst fr nybrjare.

Att vlja fr 

Den enskilt viktigaste faktorn fr en bra skrd (en stor skrd med hg kvalitet) r plantans gener. Att vlja ett bra fr r sledes det billigaste och det mest grundlggande stt att optimera sin skrd. Man talar om tv huvudtyper nr det gller marijuana, nmligen Indica och Sativa. Sativans rus kan beskrivas som uppt, klart och energiskt. Att beskriva Indicans rus tycker jag personligen r svrare, men ett frsk skulle kunna vara att ruset r tyngre, mer fysiskt och andligt. De senaste 20 ren har det utvecklats hybrider (korsningar) av dessa tv huvudtyper och mellan olika sorter. Ett av resultaten r att man ftt fram mycket potenta sorter vl anpassade fr inomhusodling. 

Fr den som r nybrjare och vill odla ett mycket kraftfullt grs rekommenderas Northern Light. Denna planta r kort och mycket kompakt, ltt att clona och har en av de absolut kortaste blomningstiderna, 7-8 veckor. Denna planta r en ren Indica. Dessutom r i genomsnitt en av fyra honor, en sk heavy yielder. Varfr dessa egenskaper r viktiga terkommer jag lngre fram till i avsnittet om cloning och seperat uppdrivningsyta. 

California Orange Bud: bra, st och stark inomhusplanta. Blomningstid ca 9 veckor, 50% Indica, 50% Sativa. 

Haze x Skunk: Kraftfullt rus, blomningstid ca 9-10 veckor. Mestadels Sativa. 

Detta r tre exempel p sorter som r vl lmpade fr inomhusodling. De har en mycket hg kvalitet. 

Belysning 

Om val av frn r den viktigaste faktorn fr en odlare s r definitivt ljuset den nst viktigaste. Lysrr som r relativt billiga i inkp gr utmrkt att anvnda. En annan frdel r att de inte alstrar s mycket vrme. Philips lysrr nr 33 har ett ljusspektrum som kan anvndas fr plantans hela vxtcykel. Lysrr kan placeras bde ovanfr och p sidan om plantan. Ett lmpligt stt kan vara att lta lysrren hnga i kedjor frn taket s att hjden ltt gr att reglera. Det frtjnar hr att ppekas att det r av yttersta vikt att belysningen monteras p ett stadigt stt, annars riskerar amaturen att ramla ned och hamna i ett vtt omrde och drmed orsaka livsfara. 

Om endast en del av ett rum anvnds kan drmed aluminiumfolie anvndas fr avgrnsning. P s stt koncentreras ljuset till en mindre yta. Stt den mindre blanka sidan in mot ljuset, d speglar "ter" ljus. D ljusrrens ljusstyrka r begrnsad r det viktigt att plantans topp r s nra lysrret som mjligt. Toppen fr dock inte komma i kontakt med rret, d brnnskadas den vilket hmmar dess vxt. Man br strva efter att ha lysrret p ett avstnd mellan 1-10 cm frn plantorna. Har ens plantor olika hjd gr det ju bra att justera detta genom att stapla upp dem underifrn med bcker eller dylikt. Vljer man istllet en 400W hgtrycksnatriumlampa (HPS) uppns en betydligt snabbare vxt och en strre och starkare skrd. Denna typ av lampa anvnds vanligen av proffsodlare. Den drar mindre energi i frhllande till ljusmngden och man slipper justera avstndet mellan lampa och planta. Ett vanligt problem med dessa lampor r att oldingsutrymmet, som skall hlla en temperatur mellan 25-28 grader Celsius, blir fr varmt. Genom att kpa en lampa dr den vrmealstrande generatorn gr att separera s man kan stlla in den i ett annat utrymme kommer man en bra bit p vg d det gller att f ned vrmen. Gldlampan som skall vljas heter SON-T eller nnu hellre en vid namn SON-T-Agro som r speciellt framtagen fr vxter. En 400W HPS lampa rcker till ett utrymme p ca 1,5 - 2,5 kvadratmeter. Vid ett utrymme p 1,5 kvadratmeter uppns den optimala ljusstyrkan om 3000 lumen per kvadratfot. 

Lmpligt avstnd mellan lampa och blomtopp r 30-60 cm med HPS. Stlls plantan dit frn ett ljusrrsutrymme skall avstndet vara betydligt lngre i tminstone ngra dagar, annars fr vxten en ljuschock. Det nyss nmda gller ven fr plantor med lg lder som inte fordrar lika mycket ljus. Men som med allt annat som har med odling att gra gller det att prva sig fram. 

D ovan beskrivna lampor r vrmealstrande r det viktigt att inga lttantndliga material finns i nrheten. Det r ocks viktigt att lamporna jordas d de skall placeras i fuktiga utrymmen. 

Om man anvnder sig av olika odlings utrymmen fr uppdrivning respektive blomning kan lysrr med frdel anvndas vid uppdrivning medan HPS-lampan tar hand om blomningsutrymmet. 

Uteffekt i lumen 

Fyra fots lysrr 40 W....................................2960
MH (Metal Halid) 175 W................................14000
MH 400 W................................................40000
MH 1000 W.............................................125000
HPS (Hgtrycksnatrium) 100 W..........................9500
HPS 400 W...............................................50000
HPS 1000 W............................................140000

Temperatur och ventilation


En temperatur p 25-28 grader Celsius r det ideala fr marijuana. Underskrids grnsen hmmas plantans vxthastighet. verskrids grnsen kar risken fr sjukdomar och parasitangrepp. Blir vrmen alldeles fr hg orsakas brnnskador varp plantan slutar helt att vxa. En termometer som stts upp i odlingsutrymmet r drfr en sjlvklarhet. En god ventilation r viktig dels fr att leda bort verskottsvrme dels fr att plantorna behver ny luft d de frbrukar koldioxid. Ndvndig ventilation kan kanske erhllas genom att en drr eller fnster fr st p glnt. Annars fr ngon typ av flkt installeras. En "roterande" bordsflkt av den typ som brukar anvndas i solarium r ltt att rikta mot odlingen. Ett annat alternativ ofta anvnt fr odling i garderober r att anvnda den typ av flkt som finns i persondatorer hrddiskar. Hl borras d upp och en flkt fr utgra utsug medan den andra fr st fr insuget. Insuget placeras lgt och utsuget hgt. Ett tredje alternativ kan vara en takflkt. Vilket alternativ som r lmpligast beror p odlingsutrymmets beskaffenhet. Vid god luftgenomstrmning utvecklar dessutom plantan en kraftigare stam. Ngot som kan vara en frdel nr grenarna skall upprtthlla de resintyngda honblommorna. 

Kalla golv mste isoleras. Om krukan str direkt mot ett kallt golv kommer det att kyla ned jorden och drmed vxtens rotsystem vilket medfr en lngsammare vxt. Ett effektivt stt att isolera golvet r att lgga ut ett lager frigolit som dessutom har den frdel att det reflekterar det ljus som eventuellt nr golvet. Annars kan krukorna stllas p ett lgt bord eller p en varupall eller ngot dylikt s att luft kan cirkulera under dem. 

Plantering av fr

Infrskaffa ett antal torvkrukor. (Finns p flertalet av de stllen som sljer vxter och vxtutrustning och r avsedda fr ndamlet.) Plantera fret direkt i jord p ett djup som ungefr motsvarar frets storlek. Vattna sedan frsiktigt s inte fret spolas bort. Eventuellt kan det vara en god id att spreja jorden vt. Stll sedan krukorna p en plats som hller exakt 25 grader Celsius. Ej under direkt belysning. Odlare har berttat att de har ftt goda resultat nr de stllt torvkrukorna ovanp lysrren. Annars kan elektriska vrmemattor kpas billigt. (Ocks hos vxthandlare.) Nr fret grott (syns nr ett litet "skott" skjutit upp ca 1 cm ovan jord) placeras hela torvkrukan i den slutliga krukan som skall ha en diameter p minst 18 cm. P s stt undviks ondiga omplanteringar vilket alltid r strande fr vxten. Plantans rtter kommer att vxa igenom torvkrukan. Drefter placeras krukan under sin belysning som till en brjan inte skall vara alltfr kraftig. VXTFASER Man skiljer mellan tv olika faser i plantans liv. Nmligen den vegetativa fasen d plantan vxer och utvecklar sin grnska. Samt blomningsfasen d honplantans resinfyllda blommor (dvs den slutliga skrden) utvecklas. 

Den vegetativa fasen 

Nr skottet placerats i sin slutgiltiga kruka om minst 18 cm i diameter och placerats under ljus 18-24 timmar om dygnet brjar den vegetativa fasen. D plantan klarar av att tillgodogra sig ljus 24 timmar om dygnet r detta den primra rekommendationen. De vanligaste felen en nybrjare gr r att ge vxterna fr mycket eller fr lite vatten eller nr de ger plantan en verdos av nringstillskott. S dessa tre aspekter r de frsta man skall inrikta sig p att behrska. 

Vad vattningsvattnet ankommer skall detta st ngra timmar, (s det blir rumstempererat), innan man vattnar. Kldchocker av rotsystemet r strande och skall drfr undvikas. Nr man vattnar, vattnar man ordentligt. Nr jorden r helt genomblt och vattnet rinner ut p krukfatet r det lagom. Drefter lter man jorden torka ut. Detta r viktigt d rtterna behver syre. Nr de nedersta bladen brjat sloka har man just gtt ver tiden fr nr vattning skulle ha skett. Ett annat stt att veta nr det r dags att vattna r nr krukan knns ltt. Det rcker inte att jorden knns torr p ytan, ofta finns det d vatten lngre ned. Men pysslar man om sina vxter ordentligt uppstr s smningom en s stark relation att man faktiskt kan knna nr det r dags att vattna. 

Har odlaren ett ppet och andligt sinne kommer han eller hon inte kunna undg att mrka att det r en urgammal religis "powerplant" som man har att gra med. Om man s vill har man i plantan en storartad lrare och en mktig vn. Att odla marijuana erbjuder oss en mjlighet att vxa som mnniskor. 

Ngon nring skall inte tillsttas medan rotsystemet utvecklas. En tumregel fr nr rotsystemet r tillrckligt utvecklat r nr lvverket vxt sig strre n krukan i hjd och omfng. Efter ca tv veckor kan en svag dos av nringstillskott tillsttas som efter hand kas till normaldos. 9-9-5 eller 20-20-20 kan vara en lmplig formula. Vad dessa siffror str fr beskrivs i kapitlet om nring. 

Genom att anvnda en betydligt strre kruka typ 25 cm i diameter med plats fr 10 l jord underlttas sktseln. Vattning sker ca 1 gng i veckan. (ven en odlare kan behva en lngre semester.) Nringstillskottet kan som regel vnta tills blomningen under frutsttning att plantan stts i blom tidigt. Tillfrsel av nring blir inte lika kritiskt varfr risken fr vergdning minskar. Dessutom upplever jag att plantans blad blir strre och friskare nr den fr mjlighet att utveckla ett rejlt rotsystem. 

Nr plantan uppntt en lngd av 30-40 cm kan den sttas i blom. Denna lngd r lmplig nr tekniken "Sea of Green" tillmpas. Odlas ett ftal plantor p en rymlig plats kan man vnta tills 8 par ordentliga sidgrenar hunnit utvecklas. I denna skrift utgr vi dock frn att Sea of Green anvnds. 

Odlingen stts i blom genom att ljuset snks till 11-13 timmar. 11 timmar ger ngot kortare blomningstid. 13 timmar ger ngot strre skrd. Fr att mildra detta svra val fresls kompromissen 12 timmar. En timer upplever mnga som en nyttosak i detta lge. D regelbundna ljus och mrker perioder r ngot som vxter generellt r vana vid. 

Men vnta lite, innan vi stter odlingen i blom, skall vi ta sticklingar. Detta beskrivs utfrligare i senare avsnitt, men innebr i korthet att vi aldrig mer beehver kpa frn samt att vi kan f odlingen att best av enbart de praktfullaste honorna. Inget mer strul med hannar. 

Sea of green (SOG) 

Liknelsen "Hav av grnska" knns riktig d man tittar in i sitt lilla odlingsutrymme och mts av en tt, brdig och frisk vegetation. Denna moderna inomhusteknik gr ut p att man istllet fr ett ftal stora plantor satsar p mnga sm. P s stt optimeras skrden per kvadratmeter. Genom att stta plantan i blom tidigt hinner den inte utveckla sidoskott som upptar vertikalt utrymme. Stlls vxterna ett avstnd p 25-30 cm fs plats med 10-15 plantor per kvadratmeter. 

Utrymmet 

Fr att tillvarata det dyrbara ljuset mlas vggarna vita. Det nst bsta alternativet r att kl dem med aluminiumfolie ngot som r praktiskt att anvnda nr ett odlingsutrymme skall avgrnsas. Kalla golv isoleras med t.ex. frigolit. 

Sinsemilla 

Innebr att endast honblommorna tillts g i blom. P s stt undviker man att honblommorna fr frn, vilket innebr att frhyllena istllet svller upp med vxtsaft, vilket innebr stora mnder THC. Man lter inte heller de THC-svaga hanblommorna uppta dyrbar plats i blomningsrummet. Hanblommorna kastas normalt. 

Att urskilja honor och hanar 

Oftast kan knet identifieras innan man satt odlingen i blom. Anvnd ett frstoringsglas. Den tidiga blomningen upptcks i klykorna mellan stammen och de drifrn utskjutande grenarna. Hanblommorna ser ungefr ut som ett klver med en liten stam undertill. Honblommorna manifesterar sig som en liten knopp med en eller tv tentakelliknande pistiller. 

Skulle det inte g att urskilja knet stts odlingen i blom. S fort en hanne r igenknd avlgsnas den. Det r hyggligt ltt att ta sticklingar upp till tv veckor efter det att blomningsfasen r initierad. Det r dock viktigt att samtliga hannar r bortplockade innan dessa brjar pollinera. 

Kloning 

Genom att "clona" en planta fr man en eller flera genetiska kopior av den. En stickling frn en hona blir sledes alltid en hona. Man clonar samtliga honor och mrker dessa. Nr man senare ser vilken hona som gav bst skrd lter man den utgra grunden fr hela sin odling. 

Det r lttast att f sticklingarna att utveckla rtter om dessa tas innan moderplantan stts i blom. Northern Light och Skunk r exempel p ltta sorter. Big Bud r en sort som lr vara svr att clona. 

Sticklingen tas frn den nedre tredjedelen av plantan. Skr sticklingen s den blir 5-12 cm lng, anvnd ett skarpt blad. Snittet grs diagonalt mellan tv bladutvxter. Efterhand sticklingarna tas lggs dessa i en skl med fingerljumt vatten, s de inte torkar. 

Nsta steg r att skra bort alla blad utom toppen och mjligtvis ett bladpar (bladen fr inte vara fr stora). En strre mngd blad kar sticklingens behov av vatten, vilket sticklingen har svrt att klara av. S kallad vattenstress uppstr ltt. Av samma anledning skall sticklingarna endast ha en begrnsad mngd ljus. 

Drefter doppas sticklingen i ett rotningsmedel. Flytande lr vara bttre. Men jag har hrt att vissa odlare istllet slickar p snittet. 

Nu r det dags att stta sticklingarna i ett rotningsmedium. Detta kan vara rockwool, vermiculite, torvbrickor eller eventuellt direkt i jord. Rotningsmediumet skall hllas vtt. tminstone 2 cm av sticklingen skall vara nedstucken i rotningsmediumet. Placera sticklingarna i ett minivxthus, eller annan plats med hg luftfuktighet. Dr rotningsmediumet skall hlla en exakt temperatur p 25 grader Celsius. 

Om clonerna stts direkt i vatten mste syre tillsttas. En akvariepump kan d vl komma till pass. 

Under bra frhllanden tar det ca 1-2 veckor fr sticklingen att utveckla rtter. D r det dags att placera sticklingen i den slutgiltiga krukan. 

Jord 

Marijuana vxer i jord som har ett PH-vrde mellan 5,0-8,5. Men ett PH-vrde kring 7,0 r det idela, dvs varken surt eller basiskt. Mnga blandar sin egen jord fr bsta resultat. 

Till en nybrjare rekommenderas istllet jordsorten Hasselfors Garden med mini-lecakulor. Denna sort har odlare anvnt med mycket stor framgng. Den finns att kpa i handeln fr ca 50 kr fr en 50 l sck. 

Nringstillskott 

De tre frsta veckorna behver ingen nring tillsttas. (Den finns redan i jorden.) Ett organiskt/biologiskt gdningsmedel ger bttre kvalitet. Tillstts kemiska nringslsningar fr marijuanan "vattensmak". En kemisk lsning r dessutom helt fel om man vill bidra till att rdda planeten. 

Kvve (N), Fosfor (P) och Kalium (K) kallas makronring d plantan anvnder stora kvantiteter av dessa. 

Kalcium (Ca), Svavel (S) och Magnesium (Mg) behvs i relativt stora doser. De kallas ofta fr sekundr nring. 

Mindre mngder Jrn (Fe), Zink (Zn), Mangan (Mn), Bor (B), Kobolt (Co), Koppar (Cu), Molybden (Mo) och Klor (Cl) behvs ocks, dessa kallas mikronring. 

Nr plantan brjar sin kraftiga vxt, vanligtvis inom 2 veckor, kar behovet av kvve. Detta fr att bygga aminosyror, mnet som protein skapas av. N-P-K -formula som 9-9-5 brukar anvndas. 

Under blomnningsfasen minskar behovet av Kvve medan behovet av Fosfor kar. N-P-K formula 3-10-4 eller 4-30-12 brukar anvndas. 

Odlare som anvnder samma nringstillskott under hela vxtcykeln anvnder formula 20-20-20 eller liknande. De tv sista veckorna fre skrd undviks nringstillfrsel, annars finns risken att marijuanan tar smak. 

Varning! Om du tillstter fr stor dos nring dr plantan. Skulle vergdning intrffa, ett tecken p detta r att bladen blir som brnda p kanterna, genomvattnas jorden ett flertal gnger. 

Blomningsfasen 

Nr plantan blivit 30 cm kan den sttas i blom. Belysningen snks till 12 timmar per dygn. De tre frsta veckorna r det extra viktigt att inget ljus trffat plantorna under mrkerperioden. Det r bra om ljus och mrker perioderna hlls konstanta. En timer r en bra investering. 

Anledningen till att marijuana gr i blom nr ljuset snks r att den tror att det brjar bli vinter. D mste den brja producera frn som kan spridas innan plantan dr, d den r en rsvxt. 

Nr 50-80% av de vita honblommorna ndrat frg till brun, orange eller rtt r det dags fr skrd. Mnga vljer att skrda vid 50% d ett klarare rus erhlls. Klarar man att vnta tills 80% har ndrat frg erhlls maximal THC-halt. 

Torkning 

Hng plantan upp och ned i ett mrkt, 18 gradigt utrymme med viss luftfuktighet. Genom att torka plantan lngsamt erhlls en mild och fin smak. Om ett antal plantor hngs ttt i en mindre garderob erhlls en lagom luftfuktighet. Kontrollera dock att inte mgel uppstr. 

Frvaring 

Frvaras marijuanan mrkt, torrt och kallt hller den i flera r. Skall inte heller packas fr hrt. 

Separat uppdrivningsomrde 

Genom att ha tv olika odlingsutrymmen, ett fr den vegetativa fasen och en fr blomningsfasen r det mjligt att f en ny skrd var 7-9 vecka. Sledes mjliggrs en ny skrd var 7:e vecka om man vljer en sort med kortast mjliga blomningstid. 

Ohyra 

Ta fr vana att inspektera vxterna regelbundet. Kontrollera ven undersidan av bladen. Skulle du upptcka spindelvvsliknande trdar p blad eller mellan grenar, sk spinn, sprutas plantan upprepade gnger med spvatten. Detta r smittsamt varfr vriga plantor ska inspekteras noga. 

Vad betrffar bladlss och vriga parasiter prva i frsta hand spvatten, fungerar inte det hnvisas till din vxthusaffr, dr ett brett sortiment av olika bekmpningsmedel finns. Fr "bananflugor" finns speciella blompinnar med flugfllor som r giftfria. 

Problem 

Av ngon mrklig anledning som jag inte knner till, och inte heller kan ta ansvar fr, r det frbjudet att odla marijuana i Sverige. Om du trots min starka avrdan skulle ge dig i kast med ett dylikt ventyr vill jag att du beaktar ett par aspekter. Det finns ngra huvudorsaker till att en odling blir avsljad och odlaren tas av polisen. (Gud frbjude.) 

Det kan vara svrt fr den entusiastiska odlaren att lta bli att skryta om sitt fina resultat. S bertta inte fr ngon om din lilla hemlighet. Skvaller r troligtvis den vanligaste orsaken fr att odlare ker fast. 

Marijuana luktar ganska starkt. Fr du problem med avsljande dofter rekommenderar jag att du skaffar en sk jonisator. Luktpartiklar lr nmligen frdas genom luften p positivt laddade joner. En jonisator sprider negativa joner och rttar p s stt till problemet. 

Under den vegetativa fasen, nr ljuset r p 24 timmar om dygnet, br man ordna s att ingen granne blir misstnksam/nyfiken ver det nattliga ljuset. 

Odlingens avfall (vissnade lv o.d.) kastas ngon annanstans n i din egen soptunna. 

Avslutningsvis 

Jag hoppas att inte denna guide inte avskrcker ngon odlare frn att odla. Vissa av odlingstipsen r ganska detaljerade. Det gr att odla under mindre noggranna frhllanden. Marijuana vxer ju trots allt som ett ogrs. Nr du behrskar den, i denna guide, beskrivna modellen fr odling r det dags att kpa en bok i mnet. 

Jag nskar dig mycket lycka till och gldje p vgen! 

Be Happy

