Nr man skall odla utomhus p vr breddgrader s mste man vara noga med vilket / vilka strain man vljer att plantera ut. Frer kper man lmpligast hos t.ex Seedsdirect.to eller direkt p seedbankers hemsidor. Dom mste blomma snabbt nog att hinna bli klara innan ljuset blir fr svagt & hstregnen kommer. Boende i Skne, land & Gotland kan odla nstan vad som helst - eran ssong gr fram tills mitten / slutet av Oktober. Vi andra fr frska plantera sorter som blir klara i September.

Hr r ngra strains som man lyckas med i Sverige: 

1. Stuporsonic frn Sagermathra Seeds
2. Ruderalis Indica, Ruderalis Skunk, Early Girl, Guerilla`s Gusto & Mexican frn Sensi Seeds
3. KC33, KC36 & Mango frn KC Brains
4. First Lady & B52 frn Homegrown Fantaseeds
5. Papa Pot frn THCdk

OBS. Detta r endast ett litet axplock frn dom hundratals sorter som finnas att vlja p, tveka inte att testa ngot strain fr att det inte str med hr!

Ls all tillgnglig information om strainet/strainen du tnkt odla p seedbankens hemsida och cannagenetics.com!
Hos Cannagenetics hittar du ofta bilder och sikter m.m frn andra odlare som prvat just strainet du spanar p. Tar du lite egna bilder senare s skicka grna in dom till Cannagenetics, glm inte att skicka bilder i bra format samt att bertta i mailet kort om vilket strain det handlar om - lmna grna mer information ocks(p engelska)!
Man kan s frna direkt i marken men det r en mycket osker metod.
Fglar & gnagare r snuskigt frtjusta i sm smaskiga cannabisfrn!
Dom sm frlingarna kan ruttna pga ihllande regn eller d pga ett par dagar torka.
Det bsta r att starta plantor inomhus eller i drivhus / vxthus.
Vare sig du startar med kloner eller med frn s tjnar du alltid p att starta s tidigt som mjligt.
I Februari/Mars r egentligen den ideala tiden att s sina frn inomhus men man kan s fram tills midsommar!
Om man startar tidigt med frlingar s har man tid att knsbestmma dom, stta ver dom i vegetativ fas igen & sedan plantera ut dom som honor med ca 90% skerhet!
P s stt s kan man bespara sig eventuella besk hos plantorna fr att rja bort hanar i brjan av blomningsssongen!
Besk grna dina plantor i mitten av blomningssongen och inspektera dom noga s att inte ngon av dom utvecklas till hermafrodit, med kloner s slipper man det hr minimala bekymret.
Nr man arbetar med kloner s vet man ju oftast vad fr kn det r p donatorplantan. Eller man SKA veta det innan man klonar i strre skala fr sdana hr utplanteringsprojekt.

Hur du n frbereder dina plantor fr det vilda utomhuslivet s se till att: 

1. Du helst vet vad det r fr kn p dom plantor du stter ut.
2. Att plantan r ordentligt rotad(rotbunden) och att rtterna ser fina och friska ut.
Rotbunden r plantan nr dess rtter har fyllt ut krukan, ntt botten av den & bildat ett fint rotnt dr.
Annars kan en planta som innan bodde isolerad i en kruka smitta en hel utplanterad koloni med ev rotrta/rotsjukdom!
3. Att plantan vxer bra & ser frisk ut, bladen skall vara grna och fina!

Om du startar din planta i drivbnk/vxthus s behver du inte hrda den innan du planterar ut den.
En planta helt uppvuxen under HID/LE inomhus mste hrdas innan dom planteras ut, ha dom vid ett ppet fnster ngra ntter eller liknande, en balkong r idealiskt!
Plantor uppvuxna i drivbnk/vxthus kan behva f sina stammar hrdade lite med en flkt ngra dagar innan fr att inte vika sig ver p sidan av vinden!
Sm frlingar har ofta strre motstndskraft mot nattfrost och tom sn n vad knhga plantor har men jag avrder nd starkt ifrn att plantera ut innan 1-20 Maj lite beroende p vart du bor i landet!
En infrskaffad digital termometer kan placeras ett par ntter p platsen s man kan kolla bottentempen som varit innan man planterar ut. Som allt mjligt annat litet plock och pund s kper man termometrar lttast hos Clas Ohlson.

Spana och sondera terrngen 

Innan man kastar sig ut och planterar s r det bra att ORDENTLIGT inspektera eller leta upp den / de platser man tnkt plantera p!
G lnga promender i ogstvnlig terrng och frsk hitta platser som ingen frvntas beska frrns i slutet p Oktober tidigast!
Det ideala r platser dom du har mjlighet att beska regelbundet och se till dina plantor men det r inte ndvndigt fr att lyckas!
Allt som lutar mot sder r det som fr mest solljus och blir varmast fortast p vren, billiga kompasser finns hos bl.a Clas Ohlson eller din lokala sportaffr! Att plantera p plan mark r nst bst, stanna p platsen en stund, se hur solen vandrar och frsk klura ut om andra vxter kommer skugga din plantor.
Helst s skall dom ha fullt solljus hela dagen men dom kan vxa med halva dagen i skuggan ocks.
Tnk p att solen r som starkast nr den str hgt p himlen och den perioden r vikktigast att ta vara p fr fullt. 

Nr du letar platser s tnk p: 

1.G alltid runt en ev plats i en vid 360 graders cirkel och inspektera den nogrannt frn alla hll. Ta ev ett jordprov du kan Ph-analysera nr du kommer hem! P s stt s kan du arrangera Ph-vrdet i krukan fr att minimera ev chock vid utplanteringen. Finns det vatten / vattendrag i nrheten?
2. Frsk bilda dig en uppfattning om jorden du skall plantera i!
Kommer du kunna grva ltt i den t.ex!?
r det lv / barr eller blandskog, kommer du behva att kalka?
Ser dom andra vxterna p platsen friska ut?
3. G hem och sov p saken!
4. Undersk platsen igen och se vad fr annat som vxer dr, kommer dom fungera bra som kamouflage? Eller kommer dom skymma dina plantors solljus delar av dagen?
5. Undersk noga omgivningarna, gr det ngra stigar/vgar i nrheten - tror du ngon kan tnkas leta svamp eller br p den plasten i hst?

Bra platser att plantera p kan vara t.ex: 

1. Baksidan av en bondes gdselstack
2. ar som fungerar som fgelreservat p sommaren
3. Man kan plantera i en sjs vasskant
4. Igenvxta diken mellan krar
5. I trdgrdarna hos obebodda nedfallna hus
6. I dom gator som finns rjda under kraftledningar. Plantera inte fr nra stolparna bara, dom r impregnerade med en massa hemskheter dom avger till sin omgivning! Ca 10 meter r en bara regel att hlla p.
7. Sankmarker / Myromrden
8. Olndiga bergssidor
9. Soptippar, frsk att inte plantera dr det sker avrinning frn dom dock!
10. EKO skogsplantager / julgransodlingar
11. Om man fljer gamla nedlagda jrnvgsspr s hittar man ofta mnga bra platser, det finns fler i nrheten av dig n du ofta! Liksom kraftledningsstolparna s r ocks trallarna impregnerade men en massa snuskiga kemikalier. Plantera p andra sidan diket frn spren!
12. dsliga delar av kyrkogrdar, jag har bl.a haft 2 lyckade skrdar mitt inne p Vsta Kyrkogrden i centrala Gteborg!
13. Lite riskabelt men t.ex militra skjutflt & vningsomrden str oftast de - frsvaret har ju som bekant skurit ner en hel del dom senaste ren & har inte rd att skjuta granater hur som helst fr njes skull lngre som tur r! Rr fr guds skull inga ev garanter eller projektiler ni kan tnkas hitta i terrngen!

Anvnd fantasin och frska att inte stta alla dina plantor p ett och samma stlle! Du satsar vl inte hela din ln p en enda giva om du skulle spela Poker!?
Plantor frdrivna inomhus / i drivhus blir ltt 3-4 meter hga s tnk p att dom inte skall synas med sina halvmeter lnga toppbuds i September.
Att vlja enskilda platser eller kamouflagevxter r A & O nr man vill odla stor plantor.
En del strains blir lnge n andra, Indicor blir oftare mindre och kompaktare n Sativor. Rkna med att en Indicadominant kommer frdubbla sin hjd from det att hon brjar blomma, en del Sativadominanter kan tre & till och med fyrdubbla sin hjd dom sista 8 veckorna! Blandningar eller sk hybrider kar oftast lngden 1-2 gnger p samma tid. 

Frdelen med att alltid beska platsen minst 2 gnger r att det r femtioelva tusen gnger lttare att hitta dit igen p hsten om man varit dr 2 gnger - srskilt nr man har mnga platser att hlla reda p.
Hos din bokhandel brukar dom slja orienteringkartor ver lokala omrden, annars kan man kpa frn nrmaste orienteringsklubb - kolla gula sidorna!
Glm inte att gmma en karta med utmrkt platser mycket vl, helst p ngon bra plats utomhus eller iaf utanfr ditt hem om du odlar dr eller sysslar med allmnt kriminell verksamhet!
Plasta grna in kartan fr 5:- hos en copy-shop och mrk ut men en bra spritpenna s du inte plockar fram en regnblt papperskarta ur en sedan lnge tom fgelholk. Skall du anvnda dig av en fgelholk s stt upp en egen, str inte fglarna i sina holkar s hr p vrkanten. Lgg kartan underst med lite bomull vanp om ngra fglar skulle stta bo i den sent.
Nr du behver kartan till hsten r dom redan utflugna nd. Ngon kan t.ex stjla den hur din versta lda nr du har fest ocks och bli intresserad.
Om polisen skulle hitta kartan skulle det kunna f frdande konsekvenser med tanke p den stora totalvikt som det blir ltt p ett femtiotal plantor utomhus..

Allmnna frberedelser 

Tyvrr mste man ha en del saker fr att kunna plantera.
Det r t.ex oftast svrt och jobbigt att grva gropar fr hand eller med en plankbit!
Man behver t.ex inte grva ut gropar t sina plantor men det r bra om man gr det, en grop p ca 20 liter r minimum - ju strre desto bttre kan man sga..
ven om du inte har tnkt ta dit mer jord s grv nd ut en grop och vnd runt jorden i den ordentligt, sabba lite av rtterna fr dom inhemska plantorna p platsen p djupet! Dr du tnk plantera br du grva ut och vnda till ett djup av minst 40 cm.
Tnk p att g runt varje planta i cirkel ca 1 meter i diameter, vnd ett jordlager p ca 15-20cm eller stick ner spaden i marken 25-30cm med 5cm mellanrum i stora cirklar!
P s stt hindrar du att andar plantors rtter tar sig in p dina sms omrde - konkurrerar ut din planta och stjl dess plantjord som du slpat dit i ditt anletes svett.
Finns det vatten i nrheten av platsen du har tnkt odla p s bred grna ut jorden du tnkt bra med dig i solen p t.ex en presenning hemma & torka den om den r fuktig s blir den lttare att bra!
En kpt sck med planteringjord p 50l vger ca 10-12kg, torkad ca hlften s mycket. Man kan packa jorden hrt i en annan sck innan transporten och sedan luckra upp den p plats.

Jordblandningar:

Nu r det ocks lge att blanda ut jorden med ngot lmpligt - hr ser du hur mycket olika medium vger & drnerar: 

1. Leca - drnerar mycket bra, ganska ltt
2. Kogdsel - mycket bra att plantera i, tyngre n jord, drnerar inte bra
3. ggskal / kalk (planterar du i barrskog r det ofta ett mste)
4. Perlite - drnerar bra, ltt (blandas grna med vermiculite
5. Vermiculite - hller kvar vatten bra, ltt, drnerar inte s bra
6. Vattenabsorberande kristaller el. vattenpolymer - ltt , hller kvar vatten mkt bra, drnerar bara verfldigt vatten
7. Grus - drnerar bra, tungt, billigt
8. Sand - drnerar bra, tungt, billigt

Hr r ngra ex p jordblandningar:
1. 50% jord, 25% leca, 25% kogdsel
2. 70% jord, 30% Leca
3. 50% jord, 25% perlite, 25% vermiculite, 1% vattenabsorberande kristaller
4. 70% jord, 5% ggskal, 25% perlite, 1% kristaller
(Alla fungerar bra & r bara exempel - det finns andra som skert funkar bttre)

Dr du kper jord kan du oftast kpa kogdsel & leca p sck ocks, dom tre i en blandning 1/3 av varje r en mycket bra kombination. I Sverige kan man endast kpa Perlite & Vermiculite hos Succseed on-line mig veterligen. T.ex Weibulls & Granngrden har det i sina butiker, ring runt och frga annars.
I stllet fr kalk kan man anvnda ggskal, mnga skljer ur och sparar sina skal under hela ret - dosera ca riktiga 3-4 grabbnvar krossade skal / 20l jordblandning, dolomitkalk doserar du efter instruktionerna p frpackningen.
Jord du kper p sck har ofta ett bra Ph och det skall st angivet ngonstans p frpackningen.
Utomhus tar man ltt ett jord Ph-test - man kan kpa riktigt Ph-mtare av jordmodell fr ca 500:-, en enklare kombovariant med ljusmtare & fuktighetsmtare kostar ca 150:- hos bla Willab men den r inte 100% tillfrlitlig. Ljusmtaren r dock mycket effektiv och r ltt vrt 150:- bara den - fast mest anvndbar inomhus!
Jord Ph-test kan man kpa hos bl.a Odlingsshopen.

Jordblandningar packas bst i sckar eller i Ica-kassar placerade i en vska el. ryggsck fr enkel & hygienisk transport.
Vattenabsorberande kristaller / vattenpolymer finns i tv olika typer, en bryts ner p ca 6 mnader och r direkt olmplig fr Cannabsiodling fr den stter smak p slutprodukten! Dom tillverkade av Polyakrylamid bryts ner p ca 5 r till Co2 & syre, dom r oftast billigare ocks.
Det skall st angivet p frpackningen hur lng nedbrytningstid produkten har.

Om du skall anvnda dig av ngon lngtidsnring som tex grna nringsstavar(Substral eller Blomstra) eller pressade stavar av brnd hnsskit s blanda i det nu ocks!
P de grna stavarnas frpackning s str det angivet antal stavar / krukans diameter, berkna 0,5 - 0,75 stavar / liter jord! Hos dina lokala Garden-shop s hittar du andra lngtidsverkande nringar som t.ex benmjl, fiskmjl och blodmjl, alla 3 mycket bra komplement till hnsskiten, dosera till 50% av den rekommenderade mngden nr du gr din jordblandning.
Du kan enkel gdsla din planta med mera under ssongens lopp genom att str ut det i ett fint lager runt din planta, anvnd halva din ursprungsdos / planta och tillflle.
Utomhus gr sig alltid fullt organiska gdningar bst.
Jordblandningar packas bst i sckar eller i Ica-kassar placerade i en vska el. ryggsck fr enkel & hygienisk transport! 

Annan utrustning du behver ha med dig kan vara t.ex
1. Spade
2. Sg / Sekatr fr att rja bland vegetationen p platsen, sekatren r bra mot envetna rtter nr man grver ut hl ocks!
3. Kniv & kanske en mindre yxa
4. En flaska/dunke med vatten, grna en frdig spd nringslsning(halv dos) med ett tillsatt rotningsmedel som t.ex Rhitzotronic tillsatt(full dos)!
5. En stadig lunch och ett par jointar, glm inte ngot att dricka!

Ibland upptcker man att man kommer f g tv eller flera gnger fr att f dit allting.
Har man en god och plitlig vn tillgnglig s freslr jag att man tar hjlp av han eller henne!
Kolla alltid din lokala vderprognos p Smhi.se innan du ger dig ut p planteringsstrk!
Packa plantorna vl i separata plastpsar, frsk f med rtterna s hela som mjligt ur den gamla krukan & lt den gamla jorden sitta kvar!
Mindre plantor upp till 50cm transporteras lttast i en papperpse av Ica-modell. Strre plantor lgger man ner i en strre vska av hockey-trunk typ, var inte rdd fr att lgga plantor p varandra - det r ett ovanligt hrdigt "ogrs" du hanterar!
3,5l Tecu krukor frn Swegrow r jttesmidiga att bde driva upp i inomhus flytta plantorna i!
Man kan packa en sjuhelsikes massa plantor(49st p 105x105cm) p lite mer n 1 kvm.
Nr man skall plantera ut s lgger man ner kruka och allt i vskan och tar bort krukan p plats i terrngen.
Hjden p krukan lter plantan utveckla en bra tapprot ocks, lgre krukor hmmar ltt tapprotens tillvxt annars.
Tnk p att alltid vara diskret nr du/ni rr er ut i terrngen fr att plantera eller reka! Hur mnga Svensson`s gr egentligen runt med ryggsck + en stor vska & en spade i andra handen i skogen??
En ev skogsmulle, scout eller hemvrnsman som fr syn p dig kommer till minst 90% smyga efter fr att se vad du sysslar med!
Ihopfllbara spadar av militr modell infrskaffas ltt hos t.ex verskottsbolaget, kostar ca en hundring och r en investering fr livet! 

Nr du ftt allt ndvndigt till platsen s:

1. Stt dig ner och tnk efter: "igen hur vill jag ha det?", ven om du gjort det innan s gr det igen! Nu kan vara ett bra tillflle att tnda frsta jointen.
2. Bestm vilka andra vxter du skall rja bort p platsen, en del kan du kanske anvnda som kamouflage, resten br du slpa minst ngot hundratal meter bort.
Repa grna av alla blad frn buskar & trd du rjer bort och lgg dom i botten av dina planteringsgropar. Dom kommer brytas ner under ssongen och ge nyttiga och ganska vlbalanserad nring t dina plantor.
3. Mt ut hlen du tnkt plantera i, det br vara minst 1 meter mellan plantorna, helst 2-3 eller mer.
Dom blir stora p en ssong utomhus, dom breddar ut helt sinnessjukt och skymmer ltt sina kamrater annars.
Jord som blir ver frn nr du grvde kan du anvnda till att gra en liten kulle du planterar plantan p.
Frdelen med det r att en del av rtterna d hamnar ver normal markniv och plantan kommer klara ihllande regn med mycket bltt i marken bttre!
4. Grv ut hlen och vnd helst det 20-30cm av det versta jordlagret i en cirkel med diameter p minst en 1 meter runt dina grvda hl!
5. Vid det hr laget s r man ofta lite trtt och svettig s fram med matscken & tnd en joint till.
r inte du hungrig s vill nog grna en ev hund ha dina ostfrallor.
6. Stt ut plantorna med varsam hand, tlj till ngra pinnar och stt intill dom i marken som std den frsta tiden. Nu stter man ocks upp ev nt eller andra skydd.
7. Vattna plantorna och ordna med det sista av pillet p platsen!
8. Sitter ner med dina plantor en stund. Rk en fet till, andas ut - packa ihop och g hem. Du kommer garanterat att sova gott den natten! Ta med dig allt ev skrp hem frn plasten, lmna inte det ute i naturen!

Specialtekniker

Odling i skrev p bergssida: 

Konventionell med mycket effektiv metod som dock krver mer jobb och planering n dom flesta andra men kan vara vl vrt mdan! Mycket f mnniskor uppskattar att rra sig i sdan terrng fr att det r just det: livsfarligt!
Att ska efter platser lmpliga fr odling r ofta krngligt och tar lng tid, & krver ofta mnga besk p plasten innan allt r klart. Med en kikare kan man ofta reka av ett berg ganska bra p avstnd eller iaf bilda sig en uppfattning om var det kan vara vrt att frska. Oavsett om man rknar med att behva fira sig ner till en lmplig plats eller inte s mste man ha ett lng rep man kan ha som skerhetslina - en god vn r ocks absoult att rekommendera!
En mobiltelefo r att kunna kalla p hjlp efter ett ev fall r ett mste ocks.
Vanliga bl snickarbyxor som skydd & en kraftig livrem i lder att fsta repet i r ett mste.
Mnga blir ltt frlsta p det hr och utvecklar en andra hobby.
Frsk att inte vara fr stukade..
Ett problem vid sdan r odling r vattningen eller snarare bristen p vatten. Ett mste r att ta vatten till platsen, hlla p berget och se hur det rinner, frsk att hitta skrevor som vattnet rinner till.
P s stt kan du ndvattna eller gdsla dom p distans under ssongen utan att behva klttra.
Dessutom behver du oroa dig mindre fr dina plantorns vattenfrsrjning, kanske kan du frska leda vatten mot dina plantor - men hejda dig lite, dom behver ingen bck varje gng det regnar..
Knner man sig mycket sker p sin sak s man man dra en trdgrdsslang nedfr berget till sin plantage, kp en sprayburk och mla den gr eller i annan lmplig frg!
Det strsta problemet med att odla s hr r oftast bristen p vatten & nring. Jorden som finns i bergsskrevorna r mycket urlakad & nringsfattig.
Du fr drfr vara beredd att frakta dit strre mngder jord n till en vanlig platage i skog & mark.
Frsk att byta ut all jord i skrevan, den som finns dr kan du ev bygga planteringskullar med - planteringskullar fr grna vara upp till en halvmeter hga fr vrigt!
Jordblandningen behver ocks mer omsorg - anvndning av vattenabsorberande kristaller(kps bl.a hos Sensiseeds.com) r nstan ett mste. Man anvnda bitar av rockwool / isolering & lgger i botten av skrevan, anvnd helst bde/och slsa grna!
Om man odlar i en skreva som det rinner mycket vatten till r det absolut ndvndigt att lgga ett nt i botten av den fr att hindra att allt ditt medium spolas bort av ett ihllande regn!
Myggnt kps bl.a hos Clas Ohlson.
En bit kraftig presenning som du egenhndigt gr ett par hundra hl i med en spik gr ocks bra.
Det r ocks viktigt att blanda ut sin jord med upp till 30-40% leca eller Perlite s att den drnerar bra om det kommer rinna mycket vatten genom den - det fr aldrig bli vatten stendes i skrevan!
Finns det vattendrag i nrheten kan en brbar bensindriven vattenpump infrskaffas hos Clas Ohlson fr ca 2000:-, den kommer garanterat att inspirera dig till stordd!
Om du inte kan hlla vatten till skrevan eller helt enkelt inte orkar jobba dig s behver den prepareras med ngon form av lngtidsverkande nring.
Personligen rekommenderar jag pressade stavar av brnd hnsskit, dom bryts ner p ungefr 3 mnader & rcker gott fr veggssongen. Infr hsten s kommer du garanterat vilja ge dina plantor lite blomnring & PK 13-14 nr du varit dr och tittat till dom i mitten av Augusti..

Odling i vass / trskmark & p ar

Nu tror mnga att vi r ute p djupt vatten, men det r vi inte alls.
Ibland kan det vara det idela sttet att frskra sig om en god skrd!
Den krver ocks mycket jobb & frberedelser, frdelen r att man kan plantera p s avlgsna plaster som mjligt!
Tyvrr frutstter det ofta att man ger en bt. Men man kan anvnda sig av gummibt, hyra en bt eller kanot & ge sig ut p ventyr - det r 100 gnger roligare n det lter.
Ta med hunden & en kompis eller varfr inte flickvnnen?
Kolla under "kanotuthyrning" i gula sidorna.
En strre kanot / kanadensare klarar ltt 2 personer och ett par hundra kilo packning om man kan styra den & r frsiktig av sig.
Det strsta hotet mot dina plantor r det totala verfldet av vatten dr du odlar, Cannabis r iofs en vxt som dricker mycket vatten och man kan drnera hela vtomrden p ngra r genom att plantera ut stora mngder Cannabis dr!
Vass vxer sig hg och tt och r en idealisk kamouflagevxt att ha intill sina kra plantor!
Dom sen tidigare bekant planteringskullarna kommer nu ofta till anvndning fr att hja en del av rotsystemet ver land / vattennivn. Annars finns det ett par andra effektiva tekniker:

1. Man sgar ur bottnen p en hink och lter hinken sticka upp ver marken, den omgivande vegetationen skall skymma den effektivt annars fr du byta metod / plats! Hinkar frn 15 liter och uppt r att rekommendera, jordblandningen br innehlla en stor del Leca eller Perlite & Vermiculite fr att ventilera bra!

2. Strre ntkorgar fyllda med ett gott medium stlld direkt i vassen fungerar ocks utmrkt, likas hinkar med 30 eller fler 1 cm stora hl borrade i sig(ven hl hgt upp p sidorna!
Ntkorgar sljs bl.a hos Willab men alla Garden-shop`s som sljer dammtillbehr har det.
Du kan anvnda fltade krogar i naturmaterial, fast d mste du skaffa nya varje / vartannat r - dom kostar frn ca 75:- och uppt 

3. Ibland r vattnet spass djupt i vassen att man inte kan stlla ngonting dr.
Mt d djupet(ex 1 meter) och sga till 1 pinne el. planka / kruka med en lngd av 1,5-2 meter.
Vssa pinnen el. plankan i en nden och spika fast krukan i den andra, se till att krukan har gott om hl i bottnen s att rtterna kan vxa ut ur den och ner i sjvattnet!
Driv ner pinnen med krukan i sjbottnen tills din hink r ca 2-3 cm ver vattenytan!

4. Man kan ocks slpa dit ris, pinnar eller annan brte och bygga en odlingsgrund inne i vassen, kanske bygga en enkel flotte man frankrar med ett rep och en sten!

Vilken metod du anvnder s se till att anvnda lngtidsverkande gdning!
Nr du anvnder hink p planka eller flotte metoderna s tryck grna ner en del risbuskar under dr du tnkt stta plantorna fr att skydda rtterna mot hungriga fiskar, en del av dom r vxttare som du skert minns..


Trdtoppsodling

S du gillar att klttra? Eller knner du att det r enda sttet?
Metoden pminner i stort sett mycket om odling i bergsskreva men nd inte p sina hll!
Det viktigaste att tnka p r vattningen & val av trd / plats, & hur har du tnkt skta dina plantor?
Du kan inte rkna med att den nederbrd som landar i din hink kommer att rcka fr att frsrja din planta fr det kommer inte rcka p lnga vgar! Du mste se till deras vattenfrsrjning p ngot stt!
Dom vanligaste r:

1. Att man helt enkelt klttrar och sedan firar upp vatten, gna din egen skerhet en tanke innan du stter igng - glm alla sk. "stdholkar" fre klttringen! Se till att ha en vn p marken om du faller..

2. Att man har en slang dragen ned lngs ned trdstammen som man kopplar till en bensindriven pump.
Men det drar till sig en del uppmrksamhet, bde slangen & pumpen nr man fraktar dit / ifrn den - fr att inte tala om nr man har igng den..
Man kan iofs seriekoppla flera trd p samma slang!
Om man anser sig ha tiden fr sig s kan man leta upp en bra spot och plantera t.ex kaprifol som man hjlper / binder upp lngs med trdstammen under ett par r! Sedan har man ett fullgott kamouflage fr sina slangar i mnga r framver - vad du sr idag..

3. Du kan med hjlp utan ca 1 meter lnga grnmlade suprr eller t.ex grnmlad takplt skapa lite extra tillrinning till din kruka uppe i trdet!
Tnk p att anvnda en s stor kruka som mjlig, dasstunnor p lite ver 40 liter r idealiska!
Tnk p att fsta din kruka ordentligt upp i trdet, man kan snickra ihop en liten plattform fr den att st p t.ex. Oavsett om du gr det eller lter den stdja dig p ngra grenar s ta och borr tv hl i sidan p tunnan, dra ett rep igenom som du sedan kan binda fast runt trdet - glm inte att mla tunnan i en lmplig frg heller, tnk p att lvtrd gulnar p hsten...
Man kan ocks t.ex maskera tunnan med pinnar s den liknar ett fgelbo.
Barrtrden r ocks ofta mycket lttare att klttra i n lvtrd!
Anvnd en rik jordblandning som nd drnerar bra, grna vattenabsorberande kristaller & mycket Leca eller Perlite/Vermiculite.
Borra 1 cm stora hl i botten av tunnan och lgg myggnt i bottnen fr att hindra att mediumet spolas ut..
Rtt sktt & placerad kommer din planta att riktigt gtta sig i solljuset & vxa sig riktigt stor! Bind ner den men snren i trdet under ssongens lopp s den inte sticker upp 4-5 meter ur trdtoppen till hsten.
En 40L tunna vattnar du med ca 5 liter / gng, kanske upp emot 7,5 liter om du har vattenabsorbernade kristaller i, dosera inte kristallerna ver rekommendationen p frpackningen - annars kan du drnka din planta i rena vlviljan!
Det r bra att ha ett rep man kan fira ned p plats uppe i trdet s man slipper klttra med det varje gng, en god vn p marken r ett gott tips ocks - man kan ju ramla ner..
Ett tips r att man helt enkelt tar ut en stege till skogen och gmmer ordentligt ngonstans i nrheten.
P s stt kan man sga av alla grenar p sina trd upp till stegens hjd och gra det svrare fr ev nyfikna hugande spekulanter att ta del av din vlsignelse!
Man kan ocks tillverka stegar av material i skogen, hammare/rep/spik r ett mste fr sdana byggen!
Ni som fortfarande ocks som jag kan bjrnklttra har nu ocks ftt anvndning fr vran kanske hitills ondigaste & jobbigaste friluftskunskap..

Odling intill / p kermark: 

Ibland planterar bnderna bra maskeringsgrdor t dig p sina krar.
Det finns nstan alltid diken runt krarna och eftersom bnder r allmnt lata s orkar dom nstintill aldrig g dr & inte mnga andra heller!
Bnder r snlla och sprider ut en massa gdsel p sina krar, en del av denna rinner bort frn omrdet via dikena s det r ett idealt stlle att plantera.
Ofta vxer dr en massa annat, ris, sly, buskar & mindre trd - perfekt kamouflage fr dina grdor.
Att tnka p hr r att inte stta ut fr sm plantor, rdjur trycker ofta i gmmor hr under dagarna & dom lskar just dina sm plantor. Plantera inte ut fr tidigt & se till att det vxer en annat massa gott t dom att ta, trden & buskarna skall ha ftt blad, marken en del blommor osv!
Rdjur lskar sm plantor med fina fibrer men planterar du ut plantor som blivit ca 50-60 cm och som ftt kraftig stam s kommer rdjuren iaf att ta spass lite av den att den frhoppningsvis verlever!
Bambi lskar fina fibrer och ratar dom grvre.
Billiga och enkla frskringar mot Bambi r:

1. Stlnt sk. Frnt, kan kpas p 10 m. rulle - ca 1,2 meter i hg hos nrmast jrn/byggvaruhus. Rcker till 15-20 plantor, ta med en bra sidavbitare och en rulle stltrd samt en kniv/yxa att ordna lite stdpinnar med p plats! Detta r den bsta och enklaste metoden. Man kan anvnda sig av tunna plastnt ocks som man t.ex skyddar jordgubbslandet med. Men Bambi r inte korkad och lr forcera det ntet fortare n kvickt!

2. Rasta din / grannens hund i omrdet ett par dagar i veckan s att du kan va sker p att dom str lngre bort - p natten hngder dom inte dr nd, d r dom ute p matletarjakt i villatrdgrdarna 

3. Man kan ocks hnga upp nylonstrumpor med hundhr men rkna inte med att det skrmmer dom ngon lngre tid, ligger den inte i vindriktningen heller s funkar den nnu smre! 

4. Avfring, dda djur & blodmjl skrmmer mnga vxttande djur men drar istllet dit kopisa mngder av andra djur och insekter! Luktar hemsk gr det ocks, Metoden rekommenderas inte mot rdjur - dremot mot mnniskor p en del platser. Tnk p att en verkrd hare och en lda fiskrens garanterat kommer dra till sig uppmrksamhet frn frbipasserande hundar + ev deras gare. 

Man kan ocks kra en fuling p bondens bekostnad, man driver upp lmpliga plantor av ett snabbt blommande strain inomhus under 24/0 tills dom r ca 80-100 cm hga. Dom skall vara klara inomhus tills runt Midsommarafton, sedan gr man ca 10 meter in i fltet p den sida som ligger lngst bort frn allt / alla. Rjer sm halvcirklar p ca 50-80 cm, sedan planterar man 1 planta / halvcirkel.
Nu r ocks ofta lge att toppa dina plantor s dom inte kommer sticka upp ver bondens grda & vcka ondig uppmrksamhet ifrn marken. Frn luften s borde ingen upptcka din lilla plantage heller, hur ofta flyger en snokande polishelikopter ver en ker??
vrig flygtrafik ligger oftast fr hgt upp i luften och har p tok fr lg bry-faktor om att spana p prylar p marken!
Om du skulle hitta en plats dr man odlar EKO skog s har du en perfekt plats fr dom nrmaste ren, skogen rjs med 5-8 rs mellanrum.
EKO skog planteras vldigt ttt s det r krngligt och bkigt att rra sig inne i den, inegn springer runt dr frivilligt frutom kanske en och annan manisk skogsmulle.
Det hr innebr alltid en risk men efter ett tag s lr man sig att anpassa sig, granplantager r ocks ofta bra platser - p andra sidan viltstngsel lngs med motorvgen r kan man hitta mnga bra stllen.
Hur mnga tnker p en vxt 15-20 meter eller mer in vid sidan av vgen nr man susar fram i kalla 120km / timme??

Banditodling

S det kliar i fingrarna, svrt att lta bli kofoten eller bultsaxen?
Men banditodling s menar jag odling dr man mste beg olaga intrng fr att kunna plantera eller se om sin vxt.
Lmpliga stllen fr sdan hr odling r t.ex industriomrden, allt som r inhgnat och ser hyfsat "hr gr ngon aldrig ngonting, mer n kanske grver ner ett lik men d skiter man ju i min planta!
Ofta finns det schyssta HPS`er & en massa annat kul att hitta nr man snar runt p industriomrden!
ppna gonen och se er lite omkring, ni kommer hitta mngder av inhgnade platser som bara ber om att f sin tillvaro frgylld av lite magiska undergrande rter!
En bekant odlar sedan flera r tillbaka inne p omrdet som tillhr den firma han arbetar fr, p s stt kan han titta till plantorna ibland p arbetstid!
En lurig metod r att hitta en nedlagd handelstrdgrd(dom finns verallt) ngonstans i nrheten & odla inne p deras omrde. Dom halvtrasiga vxthusen duger ibland gott att odla i och omrdena r ofta inhgnade.
Annars gr det lika bra p utsidan av vxthusen, allt man behver verkar alltid att finnas p plats dr ocks!
En mycket effektiv men ganska riskabel metod r att ta sig upp p byggnader med stora tak och plantera dr upp, kom ihg att du kommer behva ta dig in kanske upp emot tv gnger / vecka fr att vattna!
Att vlja avlgsna byggnader med lg bryfaktor & bra tak r svrt men lngt ifrn omjligt
Tnk p att en ev upptckt planta kan bevakas nr det brjar nrma sig skrd av kanske en vktare som gr dr varje dag!
En del sdana hr typer bara lngtar efter ett tillflle att f bli hjlte fr dagen, en del har vldigt lg bry-faktor med tanke p yrkesvalet..
Vidtag strsta mjliga frsiktighet nr du ser till din planta den sista mnaden.
Odling i igenvuxna villatrdgrdar rknas ocks in i den hr kategorin, frsk att kra, cykla el. g frbi huset ca 1 gng / vecka s det inte dyker upp en mklarskylt..

Semestervattnare

Vid plantering i trdtopp eller p bergssida s kan det vara bra att investera 189:- i en sk "Big Drippa" frn Willab.
Den bestr enkelt av tv 10l vattensckar i kraftig plast som man hnger alt lgger i en sluttning, frn sckarna gr det slangar med stllbara droppmunstycken. Frdelen r att du kan f dit en strre mngd vatten och dessutom f den distribuerad under en lngre period. Dom svarta vattensckarna mste dock skyddas frn direkt solljus fr att inte bli p tok fr varma - det r dessutom alltid bra om dom inte syns..
Om man kan placera en strre behllare med vatten p platsen s kan "Hydromat" bevattningsystem(ocks frn Willab) gra underverk utomhus ocks.
Se Willab.se fr bilder och mer utfrlig produktinformation.
Likande produkter / lsningar frn andra tillverkare finns att f tag p hos ditt lokala Garden-center.
Med hjlp av en vattendunk, ngra meter 3mm Pel-slang, lite lim och ett droppmunstycke s kan man ltt bygga egna liknande modeller. Ev kan man anvnda ngra grenkopplingar och mata flera plantor frn samma reservoar.
Prova att hnga dunken / reservoaren p olika hjd fr att f en s lngsam och bra dosering av vattnet som mjligt.
Desto hgre du placerar den desto mer kommer det att rinna, lmplig placeringhjd r frn 50 cm och uppt.
Hos vlsorterade sportaffrer s sljer dom speciella campingdunkar fr vatten. Dom r gjorda av mjuk plast och gr att knyckla ihop nr dom r tomma, dom har ocks ett brhandtag fr enkel transport - kostar frn ca 100:- fr en p 10l.
P mnga stllen ute i naturen s kan man grva fram vatten men ofta r det direkt olmpligt eller fr jobbigt fr den medelstukade hobbyodlaren - men fr er med mer maniska drag s..
P eller i nrheten av tomter som det en gng legat hus p brukar det alltid finnas ngon gammal brunn att hitta.
Den vara fylld med sten eller annat och totalt oanvndbar men ibland kan det vara vrt att kika efter den.
Har man ambition och tiden fr sig s kan det vara vrt att tmma en del av brunnen p sten och gra den bruklig igen - speciellt om man har tnkt sig att nyttja den flera r framver. Kom ihg bara att man aldrig skall gra sdant arbete p egen hand. 

