-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------

                 Fyrverkerier: Introduktion, Teori och Info

--------------------------------------------------------------------------
  1.0 Introduktion
  2.0 Teorin bakom lttare pyroteknik
  3.0 Info om klorater
  4.0 Varningar
--------------------------------------------------------------------------
1.0 Introduktion 

Detta r fyrverkeriavdelningen i "The Library". Det kommer att handla om
den lttare sortens eldkonst med stil, som lgger vikt vid ljud och ljus
istllet fr sprngkraft. Trots detta ska du ta det frsiktigt. Du kanske
inte kan sprnga fingrarna av dig s ltt som du kan gra med aceton-
tricykloperoxid, men du kan helt klart brnna dig svrt i bde hnder och
ansikte. Var frsiktig. Du vill vl inte ha fingrar som knastrar nr du
hamrar p tangentbordet :-)

(Enligt polisen s ska du skaffa dig ett tillstnd fr 750:-, som tillter
 dig att anvnda fyrverkerier. Det kan du kpa, s fr du sprnga utanfr
 ditt hus hela ret runt, utan att polisen kan sga ngonting. Fiffigt!)

--------------------------------------------------------------------------
2.0 Teorin bakom lttare pyroteknik

De flesta pyrotekniska blandningarna fljer vissa enkla regler. Vi skall g
igenom dem nu. De flesta blandningarna innehller ett oxidationsmedel, som
vanligtvis producerar syre som reduktionsmedlet upptar fr att bilda varma
gaser. De kan dessutom innehlla ett frgmne fr att ge frg t lgorna. Det
behvs ofta ett bindemedel fr att hlla ihop blandningen i en klump, och
dessutom regulatormnen som snabbar upp eller saktar ner reaktionshastig-
heten. Detta r inte alla mjligheter, men tcker de flesta fall.

Oxidationsmedel som exempelvis nitrater, klorater, och perklorater tillfr
reaktionen syre. De bestr vanligtvis av en metalljon och oxidationsradi-
kalen. T ex Kaliumnitrat innehller en metalljon (Kalium) och en oxidant, 
(Nitratet). Istllet fr kalium kan vi anvnda andra metaller som t ex 
natrium, barium eller strontium, och mnet skulle fortfarande ge syre t 
vr reaktion. Men vissa r mindre nskvrda. Natriumnitrat, suger exempelvis 
t sig vattennga frn luften, vilket inte gr den till en bra kemikalie fr 
pyroteknik.

I fljande exempel betecknar "X" nrvaron av en godtycklig metalljon.

Nitrat r mycket snla med sitt syre de innehller. De ger bara bort en
tredjedel av vad de har.
  
  Ngot      Ngot
  nitrat     Nitrit       Syre

     2XNO  ---> 2XNO    +  O
         3          2       2

Klorater r dremot mycket genersa; de ger ifrn sig allt sitt syre.
Dessutom avger de syret mkt lttare. Det behvs mindre vrme fr att slppa
loss syret. Blandningar innehllande klorater brinner mer spektakulrt, d
mindre del av blandningen behver slsas p oxidanter, och lttheten klorater
har med att avge syre gr att blandningen brinner snabbare. Blandningen blir
dock tyvrr mkt sttknslig.

  Ngot       Ngon      
  klorat      klorid            Syre

     2XClO   --->   2XCl     +   3O
          3                        2

Perklorater r den sista av vra vanliga oxidationsmedel. Perklorater
innehller t o m nnu mer syre n klorater, och avger ven de allt de har. 
Men - de r inte s knsliga som klorater, s de gr blandningarna "skrare".
De exploderar inte s ltt om du tappar dem i marken eller slr p dem.

  Ngot          Ngon               
 perklorat       klorid        syre

     XClO   --->   XCl     +    2O
         4                        2

Reduktionsmedel, som exempelvis svavel och kol, frbrnner helt enkelt syret
och bildar Svaveldioxid och koldioxid. Det r bst att inkludera en blandning
av dessa tv i en sats fr att lttare kunna kontrollera brnnhastigheten.
Nr man vill ha extra brnnhastighet, som i raketer eller avancerade smllare
s anvnder man metalldamm /tex i silverkrut). Ju finare malning, ju snabbare
frbrnning. Magnesiumpulver anvnds ofta. Aluminiumdamm funkar, men inte
lika bra. Zinkdamm anvnds ibland. Metallpulver (inte damm) speciellt
aluminium och jrn anvnds nr man vill ha ett mne som sprutar gnistor nr
det brinner. I vissa sllsynta fall vill man snka frbrnningshastigheten.
I dessa fall anvnds exempelvis majsmjl. Det brinner, men inte snabbt. 

Frgmnen r mycket intressanta. det r sedan lnge knt att olika metaller
uppvisar olikfrgade lgor nr de infrs i en eld. Orsaken drtill hr till
kvantfysiken, men hr r det resultatet som rknas, fr det r i den formen 
vi presenterar dem hr. Notera att nr vi anvnder ett oxidationsmedel som 
dessutom innehller en frgande metall s slr vi tv flugor i en smll! Vi 
fr bde frg och syre.

Barium     - Bariumsalter ger en fin grn frg . Bariumnitrat anvnds mest.
Strontium  - Strontiumsalt ger en stark rd frg. Strontiumnitrat r ett 
             mycket passande mne fr rda effekter.
Natrium    - Natriumsalter ger en intensiv gul frg. Finns det ngot
             natriumhaltigt mne i pyrotek-blandningen s kommer oftast alla 
             andra frgmnen att drnkas. Som tidigare sagt s upptar
             Natriumnitrat fuktighet frn luften, s det mnet r inte 
             riktigt passande. Istllet anvnds natriumoxalat, som inte 
             suger upp vattennga, men som tyvrr istllet r mycket giftig.   
Koppar     - Kopparsalter anvnds fr bl frg. Bl r den svraste
             pyrotekniska frgen, och den producerade bl frgen r ofta 
             inte mycket att hurra ver. Vanligtvis anvnds 
             Kopparacetoarsenit (Parisgrnt, Kungsgrnt) till bl frg, 
             men detta mne innehller arsenik och r mycket giftigt. 
             Tillsammans med detta mne anvnds ofta Kvicksilverklorid, 
             som frstrker frgen, men som har nackdelen att ven det 
             vara giftigt, och som dessutom r dyrt. 
Kalium     - Kaliumsalter ger en delikat violett frg, om varan r ren.
             Billigare kaliumnitrat innehller ofta froreningar av 
             natrium, vilket helt frdmmer den lila frgen. Du mste 
             anvnda 100%-ig salpeter (kaliumnitrat) om du vill ha lila 
             frg, och du mste ven anvnda helt rena behllare och 
             skopor. Frgen r definitivt vrd extrajobbet, om du uppnr 
             den.

Vissa blandningar innehller ngon form av bindemedel fr att hlla ihop
satsen. Det kan antingen vara en strkelse vid namn dextrin eller ett
finpulvriserat orange shellack. Shellackblandningar fuktas med alkohol
(Etanol eller Metanol) Dextrinblandningar fuktas dremot med vanligt vatten.

--------------------------------------------------------------------------
3.0 Vad var det dr om klorater?

mnen som kaliumklorat och bariumklorat tillhr den gruppen som r bde
mycket bra och mycket farliga att anvnda. Till skillnad frn perkloraterna,
som r mycket skrare, s bildar klorater klorsyra i kontakt med vatten,
(det rcker med lite fuktig luft), och syror kan f dina mnen att brja
reagera p egen hand. Om detta hnder i en pjs, som ligger bland andra
pjser, s kan allihop explodera p en gng. Visst skulle det vara snyggt p
avstnd, men mindre ku i bakluckan p bilen. Polisen skulle nog undra hur du 
kunde bja bilen sdr, OCH du skulle dessutom f hgre frskringspremie.

Vad skall man gra? Vanligtvis undvika dem, men det finns vussa tillfllen 
de bara mste anvndas. Ett exempel r de stjrnor som skickas ut frn
romerska ljus, hastigheten, med vilken laddningen skjuts ut kan i vissa 
fall "blsa ut" kulan. Klorater blses helt enkelt inte ut. Om du anvnder
klorater, anvnd dem i sm mngder, och frvara dem inte tillsammans med
andra fyrverkerier.

Vi kan neutralisera en syra genom att tillstta en bas (en hydroxid), men 
baser suger grna r sig vatten, vilket ltt fular sig i din blandning.
Det finns dock en grupp mnen som uppfr sig som baser (karbonater), som kan
ta hand om sm syramngder. Se till att ditt pyrotekniska klister innehller
en typ av karbonat, fr att suga upp alla spr av syra i klistret. Vill du
att dina gon och fingrar ocks ska f uppleva din 25-rsdag, s r det en
bra id att inkludera ngon slags karbonat i din pyrotekniska sats.
Detta karbonat suger upp all syra, men hjlper inte till att skapa en 
vacker pjs. Men - ett karbonat innehller ju vanligtvis ven en metall som
i alla fall skulle kunna ge oss lite frg. Strontiumfreningar ger en rd
frg, s om du tillstter strontiumkarbonat, blir din pjs bde sker och
rd. Bariumkarbonat ger grn frg. Natriumkarbonat skulle kunna ge oss en
kraftig gul frg, men tyvrr r natriumkarbonat hygroskopiskt, och sledes
oanvndbart i pyrotekniska sammanhang.  

Anvndningen av karbonat r speciellt viktig om du har bde ett klorat och
svavel i din blandning. Svavel kan skaba bde svaveldioxid och vtesulfid,
vilka bda ger sura reaktioner i kontakt med fuktighet (vatten). En syra kan
ju som bekant f klorater att spontanexlodera, eller tminstone gra
blandningen otroligt sttknslig. En kaliumklorat/svavelblandning kan 
uppfra sig normalt de frsta 97 gngerna du anvnder den, och nr du 
anvnder den en 98:nde gng, exploderar den rakt upp i ansiktet. Klorater r
allts mycket oplitliga. Om du anvnder klorat/svavleblandningar, anvnd
ndast sm mngder t gngen, och tillstt en karbonat. Fr din egen skull. 
__________________________________________________________________________
--------------------------------------------------------------------------
4.0 Varningar (Jas, du lser dem? Det trodde jag inte om dig!)

Akta fingrarna. Runt nyr r det alltid rapporter om killar som har sprngt 
av sig halva hnderna eller brnt snder gonen. Ta det lugnt.

Regler att flja:

* Gr bara sm satser = allra hgst ngot hekto.
* Anvnd handskar och skyddsglasgon nd du arbetar med strre saker.
* Var frsiktig med de hgexplosiva kloraterna.
* Frsk inte blanda ngra andra RedOx-mnen n salpeter och socker om du 
  r osker p kemiska reaktioner. FR DIN EGEN SKULL!
* G inte fram till dina ickefungerande satser. Vnta MINST fem minuter,
  nnu hellre ver natten. Jag har sjlv haft en stor sats med oberknad 
  frdrjning 3 1/2 minut ver berknad tid(!). Hade jag gtt fram till 
  den, vem vet vad som kunde ha hnt... Jag hade definitivt inte haft 
  ngra fingrar kvar till att skriva det hr.

Lycka till!
__________________________________________________________________________
--------------------------------------------------------------------------
