-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------

                        Fyrverkerier: Olika visslor

--------------------------------------------------------------------------
1.0 Visslor
2.0 Visslande raketer
--------------------------------------------------------------------------
1.0 Visslor

Dessa kuriositeter r kul att gra, men kan vara ganska svrt. Om man inte
gr rtt, eldar och ryker de bara. Ingredienserna mste vara vl blandade,
rret mste har de rtta dimensionerna, och tom. insidan p rret gr
skillnad.

Ljud r helt enkelt resultatet av snabba frndringar i lufttryck.
Brinnande pyrotekniska satser skapar helt klart ett tryck. Om vi kan skapa
en blandning, vars frbrnningshastighet snabbt skiftar, s kan vi skapa
ljud. Tricket r inte bara att f trycket att ndras, utan ocks att ndras
vid hastigheter som producerar hrbara toner. Om en blandning brinner djupt
nere i ett rr, och de bildade gaserna inte kan komma ut lika snabbt som de
skapas, s kar trycket i rret. Om blandningens frbrnningshastighet r
mycket knslig gentemot vilket tryck den befinner sig under, s har vi en
vissla. Eftersom vi kan gissa oss till att sdana blandningar inte r
vanliga, s blir vi inte frvnade om vi mste anvnda exotiska kemikalier.

Det r s att mnga aromater (molekyler med bensenringar) fungerar. Tyvrr
s r de flesta aromater flytande vid rumstemperatur, och tom. de fasta
blir flytande vid frbrnningen. Mnga andra fungerande mnen har olika
problem.

Mnga ldre texter nmner kaliumpikrat, men vi lmnar det mnet, pga. dess
sttknslighet. Andra texter freslr kaliumklorat och Gallussyra
(3,4,5-trihydroxybensoesyra), vilka faktiskt kan sjlvantnda tillsammans.

Det moderna receptet p visselblandning lyder:

Kaliumperklorat  7 delar
Natriumsalicylat 3 delar

Detta r mycket skrare, och faktiskt billigare. Bra!

Visslor r som sagt lite speciella att tillverka. ven om det finns en
liten tolerans vid tillverkningen, s gr du bst i att flja denna
beskrivning till punkt och pricka om du vill vara sker p att f ett bra
resultat. Det finns s mnga sm fel du kan gra vid tillverkningen, s om
du inte r van vid att tillverka visslor s kan det vara svrt att veta vad
som r felet om det hela inte fungerar. Det r alltid bst att brja med en
sats man vet fungerar, och om man nskar variation, ndra bara en liten sak
i taget vid tillverkningen av nsta variant.

Rrets insida ska vara s slt som mjligt. Kommersiella visselrr r tom
gjorda i plast fr att f den rtta ytan. I Asien anvnds bamburr, som
fungerar mycket bra, men som du kan ha svrigheter med att f tag i hr. D
vi inte helller har vrmebestndig plast, s fr vi nja oss med
specialrullade papprr.

Till dessa rr behver vi ett trevligt, sltt, grna lite tjockare papper.
Papperet i papperskassar frn stormarknader r det lite fr grov yta p.
Frsk att f lite tjockare papper p rulle. Du vill nog inte kpa en hel
rulle, eftersom de vanligtvis kommer i rullar om 100 meter och ngra tiotal
kilo. Jag sjlv har en fabrik i nrheten som tillverkar pappersemballage,
de brukar kunna hjlpa mig. Se om det finns ngot liknande p din ort. Om
du nu fr tag i detta lite tjockare papper, rulla ihop det frsiktigt, och
se till att du inte fr ngra veck p det, vilket skadar ytan. Notera: Om
papperet har blivit blekt, eller fortfarande r oblekt, om det r mnstrat
i lila och ljusbltt gr ingenting, visslan bryr sig inte om det.

Papperstillverkningspaskiner arbetar genom att pressa pappersmassa mellan
tv plattor. Den ena ytan r slt, den andra r ett fint metalltrdsnt,
fr att verskottsvattnet skall kunna rinna bort. Skillnaden mellan dessa
ytor gr att papper fr tv helt olika finish p dess bda sidor. Ibland r
detta mer uppenbart n annars. Vrt lite tjockare papper (kartongpapper)
kommer drfr oftast att ha en sltare sida. Om det r s p det pappret du
fick tag i, se till att du har den slta sidan mot insidan av rret.
Eftersom det r slthet vi vill ha, s rulla kartongpappret runt en metall-
eller plaststav, 1.25 cm i diameter, istllet fr en av tr, som vore mer
ojmn. Limma inte nnu. Vira kartongpapperet minst 4-5 varv runt staven,
och rotera sedan staven, s att allting bir s hrt virat som mjligt. Nu
lgger du alltihopa mot en slt yta och rullar upp kartongpapperet utan att
lta det innersta varvet rullas upp. Anlgg nu en limstrng dr den rullade
delen mter den upprullade delen av kartongpappret, och brja rulla upp
rullen igen, pressandes rullen mot arbetsbnken.

Limma mer dr rullen blir tunn, och rulla vidare. Se till att inget lim
rinner ut vid rullens kanter, eller ocks fr du det svrt att f loss
rullen frn din stav. Om ditt lager med sltt papper r litet, sluta
anvnda det efter 4-5 varv, och anvnd vilket kartongpapper som helst vid
vidare utforming av rret. Rrets vggar skall bli minst 3.5 mm tjocka.
Om du r nybrjare p att rulla papper, gr vggarna minst 7 mm tjocka,
anledningarna drtill kommer att visa sig senare.

Nr rret har blivit ihoprullat till rtt tjocklek, skr av ndarna som
inte innehller tillrckligt med lim, ta loss rret frn formstaven och lt
alltihopa torka vl. Du ska ha rullat rret till en sdan storlek, att nr
ndarna har blivit avskurna, s ska rret vara 10-12 cm lngt.

Hittills s har vi inte diskuterat det hr med att blanda kemikalier. Mnga
pyro-blandningar behver man blanda mycket noga, och det rcker inte med
att det SER blandat ut. Ett av de viktigaste stten nr det gller att
blanda kemikalier gr ut p att anvnda metalltrdsnt. Mnga
jrnhandlare sljer ngonting som liknar grovt metalltyg. Mycket
finpulvriserade kemikalier kan blandas mycket bra genom att man efter att
ha blandat dem p traditionellt stt i en plastburk, upprepade gnger silar
dem genom just ett sdant hr metalltrdsnt. Vi brukar ju ha som en regel,
att nr man jobbar med fyrverkerier, s undviker vi verktyg av metall, men
det kan nd vara s att ett metallobjekt skulle kunna trilla ned p vrt
metalltrdsnt, skapa en gnista och antnda hela faderullan. Det vill vi ju
definitivt inte, men som tur r, s finns det metalltrdsnt av mssing,
och som ni alla vet, kan det inte komma gnistor frn mssing. Kp drfr
alltid metalltrdsnt av mssing.

Ok, d fortstter vi blanda kemikalier. Pulvrisera varje kemikalie en och
en i en mortel tills konsistensen r som mjl/florsocker. Blanda sedan alla
ingredienserna i en mjuk plastbehllare, tryck dem sedan minst 5-6 gnger
genom ett 100 mesh metalltrdsnt, som naturligtvis bestr av mssing. Nu
nr vi har blandat kemikalierna, s r det dags att fylla rret med dem.

Det finns ett problem med att ladda rret. Vi har ju hittills anstrngt oss
fr att f insidan av rret s sltt som mjligt, och nu ska vi trycka ned
kemikalier med en stng. Vi kan inte eliminera detta problem, men vi kan
minimera det. Vi vet att vi behver ett lngt, tomt utrymme i toppen av
visselrret. Om vi stoppar i en stav i toppen och fyller rret frn
bottnen, s har vi ftt i alla fall en nde ren.

Tag ett trblock, ett ganska fast sdant, p ca 10x20x20 cm. Borra ett hl
p 12.5 mm mitt p detta trblock. Hlet mste vara borrat rakt och
vinkelrtt, s anvnd en pelarborrmaskin, och ingen handborr. Limma fast en
rundstav p 12.5 mm i hlet och se till att den sticker ut drygt tre
centimeter. Sandpappra denna rundstav noga, s att du inte skadar ditt
visselrr. Denna rundstav skall du nmligen tr ditt rr p, s att ett
tomt utrymme bildas lnst upp i rret (vilket under tillverkningen
definieras 'nedt').

                    _  <- Hr trr du bara p ditt blivande visselrr.
                   | |
                   | |  <- 3 cm hg rundstav, 1.25 cm i diam.
                   | |
             +-----+-+-----+
             |             |  <- Trblock, ca 10x20x20 cm.
             |             |
             +-------------+

Du kommer att behva bra ett visir, eller tminstone skyddsglasgon, samt
ett par kraftiga skyddshandskar. ronskydd r ocks en bra id. Du mste ju
packa ned pulvret i rret med ngot. Till detta ndaml begagnar du dig av
nnu en rundstav, ven den p 12.5 mm. Nu r det ju viktigt att vi inte
skadar insidan p rret, s denna rundstav fr du antingen sandpappra
minutist, eller ocks ta en annan rundstav med aningen mindre diameter,
och bekl denna med en bit flanelltyg. Det senare r faktiskt att fredra.

Fukta nu ditt pyrotekniska pulver med mkt lite alkohol och fyll detta i
rret, en tesked i taget. Packa efter hand. Backa inte FR hrt, men nd
s att det blir en fast massa i rret. Om du inte packar med din stav
precis rakt in i rret, eller packar fr hrt, kan rret f "knyckar" i
sidled, och d kommer troligtvis inte din vissla att fungera. Drfr s kan
det vara bra att i brjan, medan du lr dig metoden, gra dina rr dubbelt
s tjocka som annars, d de blir lite mer frltande mot dina nybrjarfel.
Notera ven att vid en eventuell explosion, kommer din stav du packar med
att fara ut ur rret som en kanon, s se till att du inte har staven riktad
mot ngot som du vill behlla, som exempelvis din handflata.

De sista tre centimetrarna kommer det att vara svrt att sikta med din
packningsstav, s sluta dr. Sga av en plugg ifrn en rundstav, 2 cm lng,
1.25 cm bred och stoppa den den i rret. Fyll den sista centimetern med lim
och lt torka. Nr limmet torkat fullstndigt, s kan du ta loss hela ditt
rr frn din "form", och stta rret upprtt ( =vrida den 180 runt
X-axeln). Lgg den inte ner. Lt den st s p ett vlventilerat stlle i
drygt en vecka, s att all alkoholen kan avdunsta, och du fr ut mesta
mjliga effekt ur din pjs.

Nu mste vi fsta en stubin p vrt lilla konstverk. Det r lttare sagt n
gjort. De till att du vljer en stubin som inte ger gnistor i sidled, men
dremot framt/nedt. En stubin som ger gnistor i sidled kommer att
frdrva insidan av rret, och det vill vi inte att det ska hnda.
Funktionsvillkoret ppet rr frhindrar oss att fsta stubinen p ett bra
stt, och likadant, om vi frskte forra ned stubinen i pulvret, skulle vi
frstra vr fina, packade yta. Det finns dock tv stt att fsta en stubin
i denna pjs, och inget av stten r tyvrr srskilt bra.

Det lttaste sttet, som fljdaktligen r bst fr nybrjare, r att
dubbelvika en stubin, och lgga den tvrs ver rrets kant, och - fr att
frhindra att skrp trillar ned i rret lgga lite tunt papper ver
mynningen och hlla fast det hela med ett var tejp p utsidan av rret.

Metod tv bestr i att limma fast ett envarvigt "prasselpapper" ovanfr
rrets mynning, och lt det hela sticka upp 3-4 cm. Stoppa ned en
fyrverkeristubin i mitten, och vrid ihop papperet mot stubinen s at denna
hlles fast i mitten av rret. Knyt nu fast en bit snre runt
papperet/stubinen. Eftersom stubinen hlles/faller i mitten av rret i
denna konstruktionen, s kommer rrets insida att frbli slt. Nackdelarna
ligger i att de r jobbigare att tillverka och att om du stter till
stubinen, s rr du om i pulvret, vilket inte fr hnda.

          +---- Tunt papper som skydd mot ifallande skrp.
          |     Fsts liksom stubinen av tejpen.
          v
    ________ _
   #        |#|  <- Tejpa runt hr.
   #        |#|
   #        |#|
   #*********# \ <- Stubin, tnd hr.
   #*P*******#
   #**U******#
   #***L*****#
   #****V****#           | <- Stubin, tnd hr.
   #*****E***#           |
   #******R**#          \|/
   ###########          /|\
                       / | \    <- Tvinnat "prasselpapper", som
   VERSION 1         /   |   \     hller stubinen i mitten av rret.
                    #    |    #
                    #    |    #
                    #*********#
                    #*P*******#
                    #**U******#
                    #***L*****#
                    #****V****#   VERSION 2
                    #*****E***#
                    #******R**#
                    ###########

Som tidigare sagt, s behver denna sats brinna i ett rr fr att kunna
avge ett hrbart ljud. Allteftersom satsen brinner djupare in i rret, kar
det ppna rrets lngd. Denna kade lngd pverkar hastigheten, med vilka
de brinnande kemikalierna oscillerar (frekvensen minskar) vilket i
praktigen ger effekten att i brjan r frekvensen mycket hg, och sjunker
gradvis nedt, till en mycket lg frekvens. Detta stter ju ocks grnsen
fr hur lng en vissla fr vara, fr det r ju ointressant med en vissla
som oscillerar med en s lg frekvens att vi inte kan hra den.

--------------------------------------------------------------------------
2.0 Visslande raketer

Ett av frbehllen fr att gra en fungerande vissla r ju att luft ska
kunna oscillera i ett ppet rr. Detta verkar ju ofrenligt med att gra en
raket av det hela. 

Delvis riktigt. Strre raketer har en yttre visselrr fst utanp den
egentliga drivmotorn, och dit gr en stubin frn en frgrening i den
egentliga antndningsstubinen. De mindre raketerna anvnder en smart 
metod fr att f ett ppet rr att fungera som en raket.

                /\
               /  \
              /----\
              |****|
              |****|<---Visselrr med noskon och fenor
              |****|     
              |****|
             /|===\|\
            / |===\| \
           /  |===\|  \
          /   |===\|   \
         |____|===\|____|
               ===\
               ===\\
Solid stav --> === \\ <--Stubin
fst i marken  ===  \
               ===
          =============

Om vi stoppar i en ls stav i visslans rr, och lmnar plats fr en stubin,
s kommer trycket frn de bildade gaserna nr visselsatsen andtnds att
skjuta upp raketen som en champagnekork. Om vi i visselrret endast tar en
begrnsad mngd laddning, och fster noskon och fenor p rret, och stoppar
upp en stav i rret s kommer raketen att trycka upp sig sjlv i luften. 
Orsaken till varfr vi endast har en begrnsad mngd laddning r av viktskl.
Det r ju bara den frsta tndningen som skjuter upp raketen i luften, och
extra visselladdning skulle ju bara tynga ner den. Tricket r ju att den ska 
stanna i luften s lnge som den visslar. En raket som visslande stiger upp i
luften, och landar p marken, fortfarande visslande, har ingen hgre imponans
p skdare.

De visselraketer som man kper (de anvnder plastrr med en diameter p ca
1/2 cm) har bara en laddning p hgst en centimeters lngd.

Vissa av dessa sm visslande raketer slutar med en knall. Eftersom en
vanlig smllare, som krver inneslutning, inte av viktskl kan drivas upp,
s behvs ett mne som knallar utan inneslutning. Ett sdant mne r
blyazid. Fyll i lite blyazid i toppen p din raket, s att den antnds
precis nr den visslande satsen har brunnit ut.

--------------------------------------------------------------------------
