-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------

                          Elverkets Kopplingsboxar

--------------------------------------------------------------------------

1.0 Olika typer
    1.1 Kraftverk
    1.2 Kraftfrdelningstationer
    1.3 Ttortstransformatorer
    1.4 Elskp
    1.5 Kopplingstavlor
2.0 Anvndning
    2.1 Kraftverk
        2.1.1 Krnkraftverk
        2.1.2 Vindkraftverk
        2.1.3 Vattenkraftverk
        2.1.4 Solkraftverk
    2.2 Kraftfrdelningsstationer
    2.3 Ttortstransformatorer
    2.4 Elskp
        2.4.1 Elskp i ttort
        2.4.2 Elskp p landet
    2.5 Kopplingstavlor
        2.5.1 Sjlva kopplingstavlan
        2.5.2 Elmtaren

--------------------------------------------------------------------------

1.0

1.1 Kraftverk

    Detta r de stora sakerna. Krnkraftverk p ngra GW. Vattenkraftverk,
Vindkraftverk, solfngare, osv...

1.2 Kraftfrdelningsstationer

    Detta r de inhgnade kopplingsstationerna p frn 30x30 meter upp till
200x200 meter (Vid krnkraftverk) Mycket stora transformatorer, isolatorer
p upp till ett par meter. Supportas av ett mindre hus intill p omrdet.
Akta dig mycket fr dessa, det r som skyltarna anger "Livsfarlig Ledning!"

1.3 Ttortstransformatorer
 
    Hr transformeras strmmen ner frn 10000 volt till trefas 400/230
volt. Finns verallt. r betongklumpar p 2x3x3 meter. Har oftast stldrr
med hngls. Landsbygdens version av denna r en grn lda p ca 1x1 meter
tre meter upp mellan tv (telefon)stolpar.

1.4 Elskp

    De hr r de skpen du ser p trottoaren precis verallt. 1x1x0,2
meter. Innehller trefas till 3, 6, eller 9 hus. r avskrade med tre 35 A
proppar. Ej lsta. ppnas med en trekantsnyckel eller om sdan ej finns
tillgnglig, med en skruvmejsel av STRSTA storleken inkrd i kanten av
trekantsskruven. Jobbigare, men funkar.

1.5 Kopplingstavlor

    Nu har vi kommit nda in i ditt hus. Detta r panelen dr det sitter
tre huvudskringar p mellan 10 och 30 A. Dr finns ocks Elmtaren. Det
finns ven en huvudstrmbrytare.

--------------------------------------------------------------------------

2.0 Anvndning av de olika applikationerna

2.1 Kraftverken.

2.1.1 Krnkraftverk    
      Hr kan du komma in p studiebesk och annat kul. Hr blir de sura
      nr man smugglar in en kamera och frsker fotografera. Hr kan du
      ven sno Plutonium (Pu) till din alldeles egna atombomb :-)

2.1.2 Vindkraftverk
      Dessa har frdelen att ligga p naturskna omrden (tex land) och
      dessutom vara hgt byggda. Ta dig in i ett, g upp fr trappan, och
      g ut p balkongen eller titta ut genom fnstret. Fin utsikt.

2.1.3 Vattenkraftverk
      Dessa bestr till stor del av en stor sj med avsats. Lyssna p
      ltarna "Das Roddbt" och "I min roddbt" med Toms Tivoli, s har du
      bruksanvisningen fr vattenkraftverks anvndning. (Jag tror du brjar
      ana... :-)

2.1.4 Solkraftverk
      De solkraftverk som anvnder solceller kan vara bra att ha om man
      sjlv vill ha solceller, fr de r ltta att ta loss. De solkraftverk
      som anvnder reflektorer r bra p sommaren d man vill ha en snabb
      solbrnna. P vintern r de ocks bra om man fryser, d den
      koncentrerar de f solstrlar som finns d.

2.2  Kraftfrdelningsstationer

     Dessa r tmligen oanvndbara. Bara betong och hgspnning (Varning!).
     Du kan dock bryta dig in i Supporthuset (Alltid obemannat) och sl av
     huvudstrmbrytaren. Den bryter strmmen fr ca ett industriomrde
     eller tre bostadsomrden. Bryt dessutom av strmbrytarspaken eftert
     (Kul?).

2.3  Ttortstransformatorer

     ven dessa r tmligen oanvndbara. Man kan ju dock sga av hnglset
     och slnga in en ATCP-bomb och slcka ett par kvarter.

2.4 Elskp

2.4.1 Elskp i ttort

      De hr sm gynnarna kan man dock ha skoj med. De innehller
      elkopplingar till de nrmaste husen. De r ltta att f upp. Varenda
      amatr fifflare med sjlvaktning har vl en trekantsnyckel? Annars
      fr du vl anvnda en skruvmejsel modell strre och bnda mot kanten
      av hlet och vrida om ett antal varv. Mycket jobbigare. Vl inne s
      ser du ett antal sladdar och ett antal skringar (proppar). Det gr
      tre proppar till varje hus. (Fas 1-3). Det finns ven sm
      adresslappar som anger vilket hus propparna gr till. Utnyttja detta
      och skruva ur propparna fr den du vill retas med. Ta med dig
      propparna om du vill vara riktigt elak. Annars rcker det med att du
      skruvar i och ur propparna kvickt s att alla lamporna i huset
      blinkar. Jttekul, jag lovar. Nr elverket stnger av strmmen fr
      dig nr du inte betalt rkningen, s r det dessa propparna de
      skruvar ur. Kp dig ngra 35A skringar, s skruvar du i dem igen nr
      de brutit strmmen fr dig, elverket kan ju inte veta att du har
      strm igen. (Frresten, nr byter elverket namn till ELIA?)
      Men tillvgagngssttet om du vill f ut spnning ur ett sdant
      elskp p gatan? Enkelt: Det finns 3 faser. Mellan varje fas r det
      400V. (380 volt har numera blivit 400 volt, 220V har ocks kat).
      
      Mellan:               Men - s finns        Mellan:
      Fas 1-2:   400V       det som tur r        Fas 1 - nolla  230V
      Fas 2-3:   400V       en NOLLEDARE i        Fas 2 - nolla  230V
      Fas 1-3:   400V       varje elskp:         Fas 3 - nolla  230V

      PE = Protection Earth = Skyddsjord  (Alltid Gul/grn)
      L  = Live             = Fas         (Oftast svart eller brun)
      N  = Neutral          = Nolla       (Fr det mesta bl)

      Att hlla isr fas och nolla utanfr elcentralen med hjlp av
      frgkoder gr inte. Man mste mta! Dremot har alla faser fr det
      mesta samma frg i en elcentral dr 3 faser finns.
                              
2.4.2 Elskp p landet

      Ja, de hr r oftast sm gr ldor som frsrjer endast ett hus. De
      r ca 20x20 cm och r lsta med en vanlig skruv (Ain't the security
      wonderful in these days?) Dessa r bra att ta strm ur om man vill
      phreaka i skogen. De sitter frsts p baksidan (??) av el/tele-
      stolparna.

2.5 Kopplingstavlor

2.5.1 Sjlva kopplingstavlan

      Har en huvudstrmbrytare som bryter strmmen fr hela byggnaden,
      mttligt intressant. Man kan dock ha nytta av alla propparna om man
      vill bryta strmmen fr ngons frys medan de r p semester. Nr de
      kommer tillbaka har nog innehllet i frysen krupit ivg av sig sjlv.
      De flesta har sina huvudskringar p ellinan innan elmtaren (kolla!)
      Koppla in dina strsta elfrbrukare parallellt med en av dina
      huvudskringar dr. D gr den frbrukade strmmen aldrig igenom
      mtaren.

2.5.2 Elmtaren r ett gissel fr mnga. Nr fljer ngra trix fr den som
      inte vill ha s hg elrkning. 
          1. Stt upp ett par starka magneter p sidorna av elmtaren. se
      till att du hmmar motorns kraft, och inte skjuter p, fr d fr du 
      ju rakt motsatt effekt.
          2. Bls in lite damm i mtaren. Detta gr s att det blir kad
      friktion i glidlagren, och fljaktligen gr mtaren saktare.
          3. Koppla in ett par kraftiga kondensatorer p ntet nr du inte
      har s hg strmfrbrukning, tex p natten. Detta orsakar en s stor
      fasfrskjutning p ellinan s att elmtaren saktar in, eller vid den 
      optimala fasfrskjutningen, d mtaren gr BAKT!
          4. Borra ett minimalt hl i plasten p din elmtare. Stick in 
      ett sugrr, halmstr, etc. i hlet och in till den roterande skivan. 
      Detta bromsar rent mekaniskt upp skivan och "frbrukningen" blir 
      lgre.

--------------------------------------------------------------------------

