-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------

                                  Koffein

--------------------------------------------------------------------------

Koffein r en luktls, bitter alkaloid som terfinns i kaffebnor(Coffea
Rubiaceae), Te, kakaobnor(Theobroma Cacao) och Kolantter(Cola Acuminata).
Koffein r ett centralstimulerande medel som upptcktes 1820, och Eric
Fischer syntetiserade mnet fr frsta gngen ngra r senare.

I sm doser fungerar koffein som en mild stimulant och r ofarlig fr de
flesta. I stora doser kan smnlshet, rastlshet och orolighet bli fljden.
Koffein stimulerar hjrtverksamheten, och vissa underskningar tyder p att
koffeinmissbrukare kan utveckla hjrtproblem senare i livet. Koffein
minskar dock blodfldet till hjrnan och har anvnts mot migrn, och mycket
tyder p att det ven kar effekten av acetylsalicylsyra i Aspirin och
Magnecyl etc. Koffein vidgar effektivt bronkerna, vilket gr det till ett
medel mot astmaattacker. I sm doser gynnar koffein musklernas
kraftutveckling. Ett tecken p verstimulering r muskeldarrningar och
hjrtklappning. Det r intressant att notera att koffein r det enda
psykostimulantia som sljs p apoteket (med eller utan recept).

Kaffe (bnan innehller ca 1% koffein), te, kakao och Cola-drycker
innehller koffein, och kakaon innehller dessutom teobromin. Cola-dryckers
koffeininnehll kommer frn kolanten (2% koffein), som av vissa folkslag
tuggas, fr att uppn samma effekt.

En kopp kaffe       : 80-150 mg koffein
En kopp te          : 30-70 mg koffein + 5 mg teofyllin
En kopp kakao       : ca 20 mg koffein + 25 mg teobromin
En burk Coca-Cola   : 43.2 mg koffein
En burk Coke Light  : 43.2 mg koffein
En burk Pepsi       : 36.4 mg koffein
En burk Pepsi Light : 34.1 mg koffein
En koffeintablett   : 100 mg koffein

(Lsk fr i Sverige max innehlla 135mg koffein/liter)
(Lsk fr i Sverige max innehlla 600mg aspartam/liter)

100 mg r ungefr den grnsen d de flesta knner av koffeinverkningarna. 

Koffeinverkningarna (frn studier av koffeinanvndande hackers, i doser om
100-800 mg t gngen) varierar mycket frn person till person. Vissa mrker
inte ens av doser upp till 300mg, andra piggnar till otroligt mycket av
bara 100mg. Koffein botar huvudvrk i samband med tex paracetamol, och r
definitivt urindrivande. Det senare fenomenet mrks speciellt om koffeinet
intas i form av CocaCola. Vissa mycket konstiga fenomen kan upplevas efter
koffeinintag. Jag sjlv fick, efter en dos p 400-500mg, konstiga "size
changes" och andra liknande konstiga upplevelser inne i huvudet.
Blodcirkulationen i hnder avtar ltt efter koffeinintag, pressar man
fingrarna mot ovansidan av den andra handen uppstr ofta vita flckar (men
inte p alla, detta r som sagt mycket individuellt). mnet ger kad
frnimmelse av kyla, och p vissa personer kan koffein ge magproblem. Det
tar ca 15 min innan man mrker av mnets uppiggande natur. P vissa
personer kan normala doser med kort intervall ge huvudvrk. En kompis till
mig har troligen utvecklat en resistens mot koffein, ty han mrkte inte av
500mg. Ett tags avhllsamhet frn koffein botade detta. Koffein kar
omsttningen av fettsyror i kroppen, och hjlper drigenom kroppen att
frbrnna fett.

Tro inte att koffein r helt ofarligt, lsaren varnas frn att exprimentera
med hgre doser n max ca 1000mg. Toxisk dos r fr de flesta mnniskor
(tonringar och uppt i ldrarna) ungefr 20mg/kg. Det betyder att om du
vger 70 kg, s behver du ta 1400mg koffein om du ska f inre skador.
Det r dremot kul med doser p 400-700mg! Ddlig dos r 150-200mg/kg, dvs
vger du 70 kg r det minst 10.5 g. Det r mer n en hel burk tabletter.
En person rapporteras ha verlevt 24000mg koffein! LD50 oralt p rttor:
200 mg/kg. Olika effekter utlovas och varnas fr vid intag av koffein.
Kp 100x100mg tabletter p apoteket fr ca 30 kronor, 250x100mg fr ca
70kr. Receptfritt ver disk. Labassco sljer frresten koffein i burkar
om ett halvkilo styck. Gnag inte p dem. Kaffedrickare kan ha 1-10 mg
koffein per liter blod, och man verlever vanligen upp till 80 mg/l.
Koffein interagerar med ergoloider (LSD, Hydergin) och frstrker dessa
mnens effekt.

Koffein kallas ibland fr "tein" nr det r den uppiggande substansen i te
man menar. Tein r bara ett annat (felaktigt) namn p koffein.

Teofyllin frekommer som sprmne i te, och r mer diuretiskt, giftigare
och mindre uppiggande n koffein, har relativt god effekt p hjrta och
lungor. Teobromin, som mestadels terfinns i kakaobnor (i 7 ggr hgre
koncentration n koffein), men detta mne ger nnu svagare effekter n bde
teofyllin och koffein.

Framstllning:
--------------
Den kemiskt hndige kan sjlv ltt framstlla koffein i laboratoriet. Genom
olika kraftig metylering av xantin (2,6-dihydroxipurin) med metyljodid kan
man framstlla bde teobromin och koffein.

Denna metoden fungerar inte s bra industriellt. D anvnder man sig
istllet av guano, som innehller 25% urinsyra. Denna syra, som r kemiskt
beslktad med xantin kan anvndas fr syntetisk framstllning av koffein
och andra purinderivat som exempelvis teobromin. Man anvnder ven det
koffeinet som blir ver nr man tillverkat "De-Caf" kaffe.

--------------------------------------------------------------------------
Strukturformler & Kemi:
-----------------------

             CH3                                  CH3
              |                                   |
              N                                   N
             / \                                 / \
       N----C   C==O                       N----C   C==O
      ||   ||   |                         ||   ||   |
      ||   ||   |                         ||   ||   |
      CH    C   N--CH3                    CH    C   NH
        \  / \ /                            \  / \ /
         N    C                              N    C
         |   ||                              |   ||
        CH3   O                             CH3   O

        Koffein                             Teobromin


Koffein: 1,3,7-trimetylxantin, C H  O N  * H O
                                8 10 2 4    2

Teobromin: 3,7-dimetylxantin, C H O N
                               7 8 2 4

Teofyllin: 1,3-dimetylxantin, C H O N
                               7 8 2 4


Det riktigt KORREKTA namnet p koffein fr man om man dessutom delar upp
xantinet i enklare mnen, d man fr det till synes invecklade mnet
3,7-Dihydro-1,3,7-trimetyl-1H-purin-2,6-dion, som dock r samma sak.

Molekylvikt: 194.19
Smltpunkt: 238C
Sublimerar: 178C, bildar hexagonala kristaller.
pH vid 1% lsn.: 6.9

Ett gram koffein lses i:
 - 46 ml vatten vid 20C
 - 5.5 ml vatten vid 80C
 - 1.5 ml vatten vid 100C
 - 66 ml etanol vid 20C
 - 22 ml etanol vid 60C
 - 50 ml aceton vid 20C

Koffein r monohydrat; Total dehydration intrder vid 80C.

--------------------------------------------------------------------------

