-----------------------[ (c) 1995 Swedish Infomania ]---------------------

                         Psilocybin och dess kllor

--------------------------------------------------------------------------

        Hallucinogenerna, en undergrupp till de psykotropiska drogerna, r
en grupp vxtderivat, eller syntetiskt framstllda kemiska freningar, som
mnniskan har anvnt sedan begynnelsen av medicinska-, religisa- eller
underhllningsskl. Den kraftigaste hallucinogenen r LSD
(LyserginSyraDietylamid). Andra hallucinogener r meskalin och psilocybin.
De flesta lnders lagar frbjuder tillverkning, innehav, och frsljning av
hallucinogena droger (Frutom fr vetenskapliga medicinska test). I England
slogs det dock 1983 fast, att man kan inte dmas fr att ga en
naturprodukt, ven om den innehller en illegal substans. (Psilocybesvampar
= naturprodukt) Man fr dock inte frdla denna naturprodukt, fr d blir
den en vanlig produkt, och inte lngre en naturprodukt. Du fr allts inte
steka psilocybesvampar, dremot torka/frysa dem, d torkning och frysning
av svampar kan ske ven ute i naturen. Denna dom i England har blivit
prejudikat i hela Europa, utom i Norge, dr det tom. r frbjudet att
plocka psilocybesvampar (En man i Trondheim har faktiskt efter detta ftt
tre veckors fngelse villkorligt efter att ha plockat svampar i stadsparken
och tit dem.)

        De frsta effekterna vid intag av en normal dos av ett
hallucinogent mne, r en knsla av vlbefinnande, bekymmersfrihet, kad
upplevelse av knslor och sinnesintryck. Uppfattningen av verkligheten
frskjuts, till en brjan endast ltt med ltta frgfrndringar och
storleksfrndringar, vidare illusioner och till slut hallucinationer.
Knslor frstrks, och kan uttrycka sig i eufori, apati men ibland
orolighet. Vid strre doser kan en person knna sig frenad med sin
omgivning, vilket kan uppfattas som djup lycka eller panikknsla, beroende
p omgivningens natur. Upplevelsen grundas ocks mycket p personens
mentala status, personlighet, fysiska status och kulturella bakgrund.
Personens tro och personlighet r det mest avspeglande dragen hos en
hallucinogen tripp, d en hallucination egentligen bara r en mer eller
mindre grav frskjutning av de verkliga tankarna och sinnesintrycken. Detta
betyder ocks att man skall aldrig anvnda psilocybin eller andra
hallucinogener nr man knner sig nere, utan bara vid de tillfllen man r
tillfreds, d det frstrker den dvarande sinnesstmningen.

        De specifika effekterna av P. Semilanceata ska vara
muskelavslappning och sm frndringar i synintryck de frsta 15-20
minutrarna fljt av koncentrationssvrigheter, syn- och
hrselhallucinationer, slhet, och en knsla av "disassociation" utan att
frlora din medvetenhet.

        Svamparna ger bttre effekt om de intas p fastande mage.
Effekterna brjar ungefr 30-45 minuter efter intag. Toppupplevelsen ligger
ungefr 1-1.5 timmar efter intag. Vid lgre doser hller upplevelsen i
cirka 4 timmar och vid strre doser i upp till sex timmar. Nr effekten vl
brjar avta, frsvinner den snabbt.

        Biverkningar: Om svampen tes precis efter en mltid, kan den
orsaka illamende. Mazatecindianerna pstr att upprepad anvndning av
svampen under lng tid snabbar upp ldrandeprocessen.

        Mnga studier har gjorts p vad som egentligen hnder vid
intagandet av en hallucinogen drog. Det har visat sig att en grupp neuroner
i hjrnstammen alltid reagerade p doser av hallucinogena mnen, vare sig
det gller meskalin, psilocybin eller LSD. Den primra signalsubstansen i
dessa neuroner r serotonin, med vilken hallucinogenerna tros substituera,
och pverka signalernas verfring i hjrnan.

        Anvndning av hallucinogener p lng sikt: mnena skapar ett
tillflligt ndrat mentalt tillstnd med hjlp av kemiska reaktioner i
hjrnstammen, men trots detta pverkas hjrnan inte negativt p lng sikt,
dvs inga fysiska hjrnskador uppstr. De enda frndringar som sker r de
psykosociala, vilket innebr att anvndaren pga rusets lyckoknslor brjar
tycka att den "vanliga vrlden" r trkig. Vissa knsliga personer
(psykiskt labila) kan efter lngvarigt intag av stora doser av
hallucinogener drabbas av kortvariga psykoser.

        Anvndningen av hallucinogener har varken frr eller nu kunnat
kopplas samman med psykologiska eller medicinska problem. Alla
hallucinogener r relativt ogiftiga. Vissa obekrftade rapporter sger att
LSD kan pverka barnet hos gravida kvinnors, men dessa rapporter r nnu
oskra (1993). Hallucinogener (Psilocybin) r inte fysiskt
beroendeframkallande.

        Ett motgift mot psilocybinets verkningar r klorpromazin, om man nu
skulle vilja anvnda det.

        Hallucinogena vxter terfinns i de flesta botaniska familjer.
Indianstammarna p latinamerikanska hglandet anvnder mnga arter av
"heliga svampar", som d innehller psilocybin. De kallades teonanacatl
("Guds ktt") av de gamla Nahuatlindianerna.

        Svamparna innehller mest av mnet psilocybin, men det omvandlas
till psilocin i kroppen. Psilocin r kemiskt sett nrbeslktat med LSD, men
effekterna r lngt mildare och risken fr snedtndning r mycket lgre.
Den strsta faran r att plocka fel svampar, en del liknande svampar kan
vara giftiga. Kolla drfr alltid upp svamparna i en svampbok, mnga
psilocybe-arter finns faktiskt beskrivna.

        Svampssongen r emellan augusti och november. Svamparna hittas
lttast efter kraftigt regn, och en smula tlamod. Men fr vissa r det
inget problem att hitta dem, jag sjlv t ex, har upptckt en liten koloni i
min egen trdgrd. Nr du plockar svamparna, kontrollera att de inte
innehller insekter, svamptande insekter r ibland giftiga.

Extraktion:
-----------
Om man skulle vilja extrahera de rena substanserna psilocin och psilocybin
ur svampar (slkte Psilocybe/Panaeolus) r detta proceduren fr ndamlet.
Fljande metod anvndes av den numera bermda Albert Hofmann. Att extrahera
dessa mnen ur svampar samanfaller inte med vad Svea Rikes Lag tycker att
du ska syssla med, s var p din vakt.

1.  Torka svampen (Fruktkroppen och/eller dess mycel). Torka frsiktigt,
    eftersom detta steg r det som du kommer att frlora mest av din
    nskade substans under. Mal sedan den torkade svampen til ett pulver.
2.  Blanda en del av detta pulver med tv delar kloroform (Eller tminstone
    s att det gott och vl tcker pulvret, denna mngd lsningsmedel i
    frhllande till svamppulvret skall sedan anvndas i alla nedanstende
    steg), skaka, och lt st i 30 minuter.
3.  Filtrera bort kloroformen och slng vtskan.
4.  Blanda filtratet med aceton, skaka, och lt st i 30 minuter.
5.  Filtrera bort acetonen och slng vtskan.
6.  Blanda filtratet med metanol, skaka, och lt st i 45 minuter.
7.  Filtrera av metanolen och spara vtskan.
8.  Blanda filtratet med metanol, skaka, och lt st i 45 minuter.
9.  Filtrera av metanolen och spara vtskan.
10. Blanda filtratet med metanol, skaka, och lt st i 45 minuter.
11. Filtrera av metanolen och spara vtskan.
12. Slng svamppulvret.
13. Blanda de tre metanolextrakten.
14. Lt metanolen avdunsta, helst i vakuum, men det duger med en gnutta
    vrme. Detta kommer att ge et grovt extrakt av de aktiva tryptaminerna,
    vilka borde passa fr de flesta ndaml. Detta kan sedan
    kromatograferas p cellulosa etc. fr att ge rent psilocin resp.
    psilocybin. Rekommenderat lsningsmedel r n-butanol:ttiksyra:vatten i
    proportionerna 24:10:10. Om du nskar kromatografera ditt extrakt, se
    ngon lrobok i denna konst fr mer detaljerade anvisningar.

Dos:
----

Varje P semilanceata innehller i torkat skick 0.2-2% psilocybin. En torkad
svamp vger 20-60mg. 4-8 mg ger hallucinogena effekter. Slutsats: 10-20
torkade svampar a 40 mg ger en passande effekt. Men stora variationer r
mjliga. Tnk p hur stor du r (kroppsvikt etc.).

Rster frn anvndare:

* Minst 20 P. Semilanceata fr att bli hg, och vill du bli r*i*k*t*i*g*t
  stenad, ta 50 stycken. Fr en ovan anvndare r dock inte 50 stycken att
  rekommendera, men detta till trots detta tar mnga fratagngsanvndare
  50 st (Och klarar av det).

* Te p P. Coprophila duger om man anvnder ca 20 st. Funkar fint, men just
  denna art r inte s vanlig som P. Semilanceata.

Felskning :-)
--------------
        Tv studenter i Norge delade p tv 150-svampars pizzor. Efter den
frsta s hade de kul i tre timmar. Nr de precis eftert t upp en till,
blev den ena killen efter en timme paranoid och sprang runt i cirklar. De
fick stta tvngstrja p honom i flera timmar. Detta r dock en solklar
verdos. Det r ocks den kraftigaste knda frgiftningen. En sexring dog
efter att ha tit stora mngder av svampen Psilocybe Baeocystis, men
frgiftningen tillskrevs i detta fallet av svampens baeocystininnehll, ett
mne som r giftigt i strre mngder fr mindre barn.


Ngra psilocybinhaltiga arter:
------------------------------
Psilocybe Semilanceata	(Toppsltskivling)
Psilocybe Merdaria	(Rotsltskivling)
Psilocybe Rhombispora	(Skogssltskivling)
Psilocybe Montana	(Strimmig Sltskivling)
Psilocybe Inquilina	(Lumpskrling)
Psilocybe Coprophila	(Dyngsltskivling)
Psilocybe Caerulescens	(---) Ej i Sverige, kraftigaste(*) knda arten.
Psilocybe Mexicana	(---) Indianernas psilocybe i Mellanamerika.
Psilocybe Baeocystis	(---) Ej i Sverige, innehller ven baeocystin.
Psilocybe Subcoprophila (---) ?
Psilocybe Cubensis	(---) Ej i Sverige. Vanlig svamp vid hemodling.
			      Ganska kraftig(*).

Panaeolus Campanulatus (Allmn brokskivling) <- (Tv olika arter med samma
Panaeolus Sphinctrinus (Allmn brokskivling) <-  svenska namn.)
Panaeolus Foenisecii   (Sltterbrokskivling)

Conocybe Lactea   (Klockhtting)       <- Frvxlingsbar med giftiga arter.
Conocybe Cyanopus (Liten klockhtting)

(*) Dessa bda svampar r kraftigare n P. Semilanceata, som r vanligast.
    Om du skulle komma ver sdana, brja med doser p 5-10 st, s fr du
    inte i dig fr mycket psilocybin.

Utseende och vxtplats:
-----------------------
        Den intressantaste av ovanstende arter skulle vl vara P
Semilanceata. Det svenska namnet p den r Toppsltskivling. Den har en
liten krokig ljus stam, hatt olivgrn till mrkt lerfrgad med mrka
skivor, hatt 0,5-1,5 cm bred och 1,5-2 cm hg. Den har alltid en "extra"
topp uppe p hatten. Stammen r alltid ljus. Hatthuden r ngot klibbig och
kan dras av p frska exemplar. Foten blir 4-12 cm hg och ngra f mm
tjock. Toppsltskivlingen vxer i grsmattor och p betesmark p hsten.
Den r inte sllsynt och finns troligtvis i strre delen av landet. Den
vxer aldrig i skogen, men finns oftast i omrden dr det finns mycket
skog, som exempelvis i strre delen av Smland och Vrmland.

        En annan intressant art r P Coprophila. Den latinkunnige har
skert redan gissat dess vxtplats. P komockor. Svenskt namn
dyngsltskivling. Ut och leta, ven om det verkar otrevligt.

Kemin:
------
        Psilocybin och Psilocin r bda 4-hydroxi-indolderivat, med
fljande strukturformler:

       OH			     OH
       |			     |	       H H   CH
     O=P-O			     /\        | |  /  3
       |			    /  \+----+-C-C-N
       O			   | /\ | /\ | | |  \
       |	 H H H		   | \/ | \/ | H H   CH
       /\	 | | |		    \  / \ _/	       3
      /  \+----+-C-C-N-CH	     \/   N
     | /\ | /\ | | | |	 3		  |
     | \/ | \/ | H H CH 		  H
      \  / \ _/        3
       \/   N
	    |
	    H

      Psilocybin			  Psilocin

        Ett test fr att se om en svamp innehller psilocybin, r att ska
efter en bl frg vid stammens nederdel efter plockning. Den som vill vara
riktigt sker kper sig lite metaminofenolsulfat (Anvnds inom fotografin).
Ls upp en del av detta sulfat i 20 delar destillerat vatten. Pensla detta
p den plockade svampens stam, vnta i en halvtimma och kolla efter en
djuplila frg.

--------------------------------------------------------------------------
Trevlig litteratur i mnet:
---------------------------

Ryman/Holmsen "Svampar - En flthandbok"
ISBN 91-86448-06-4 (Innehller bra frgbilder p alla knda svampar)

Gulden/Schumacher "Giftiga Svampar och Svampfrgiftningar"
ISBN 91-36-01316-1 (Bra information om Amanita och Psilocybe)

Broch/Johnsen "Svamp - Som gift, drog och medicin i magi, sex och religion"
ISBN 91-29-58710-7 (Otroligt bra! Bara kapitlet "Pizza med sltskivling" r
p 10 A4-sidor! Helt enkelt en guide till Amanita och Psilocybe!)

--------------------------------------------------------------------------
